8 Särskilt om familjeförmåner som inte beslutas av Försäkringskassan
Som har framgått i kapitel 2 administrerar inte Försäkringskassan alla de svenska förmåner som har klassificerats som familjeförmåner enligt förordning 883/2004. Försäkringskassan är dock inblandad i administrationen på ett eller annat sätt. Detta kapitel beskriver hanteringen av dessa förmåner.
8.1 Studiehjälp
Eftersom studiehjälp ska samordnas enligt förordningens bestämmelser om familjeförmåner, så kan även barn som bor i ett annat medlemsland ha rätt till dessa förmåner. Det gäller alltså även om barnet inte uppfyller de kriterier om bosättning eller medborgarskap som finns i studiestödslagen (Artikel 67 i förordning 883/2004).
Mary arbetar i Sverige. Hon bor i Irland tillsammans med sin make Trey och deras son Dan, som är 17 år. Trey arbetar i Irland. Mary skickar en ansökan om studiehjälp till CSN och beskriver både sina egna och Treys arbetsförhållanden. Familjen har på grund av Marys arbete i Sverige rätt till studiehjälp enligt artikel 67. Eftersom Trey arbetar i bosättningslandet behöver Försäkringskassan få in styrkta uppgifter om förmåner och Treys arbetsförhållanden från myndigheten i Irland. I svaret framkommer det att Irland betalar ut familjeförmåner och att Trey arbetar där. Om familjen har rätt till studiehjälp från Sverige blir Sverige sekundärland att betala ut familjeförmåner Om det svenska beloppet är högre än det irländska, så betalas studiehjälpen ut med ett tilläggsbelopp som består av skillnaden mellan studiehjälpen, som är den enda familjeförmånen som Dan har rätt till från Sverige, och de irländska familjeförmånerna.
8.1.1 Utbetalning av studiehjälp
Studiehjälp beslutas och betalas ut av CSN i samtliga fall när utbetalning görs med fullt belopp. Däremot betalar Försäkringskassan ut förmånen när Sverige ska göra avdrag för utländska förmåner.
SFB:s bestämmelser gäller inte
Reglerna i SFB gäller inte för studiehjälp eftersom den regleras i studiestödslagen. Det finns ingen motsvarighet till 4 kap. 5 § SFB i studiestödslagen och därför finns inget hinder mot att betala ut studiehjälpen, exempelvis till den studerandes förälder. Men prioritetsreglernas principer ska ändå tillämpas, vilket innebär att de svenska beloppen jämförs med det andra medlemslandets belopp. Om det andra landet inte betalar ut familjeförmåner, kan hela studiehjälpen betalas ut.
Det innebär också att det inte är möjligt att fatta interimistiska beslut enligt de regler som finns i 112 kap. SFB.
Tomas och Petra bor i Sverige tillsammans med sina söner Peter som är 16 år och Martin som är 14 år. Tomas och Petra arbetar i Finland och omfattas av finsk lagstiftning. I enlighet med förordning 883/2004 har de rätt till familjeförmåner från Finland. Peter beviljas studiebidrag från Sverige, men endast med stöd av svensk lagstiftning. Eftersom det svenska studiebidraget är högre än det finska, betalar Försäkringskassan ut mellanskillnaden mellan det svenska bidraget och det bidrag som Peter har rätt till från Finland. Föräldrarna får inte barnbidrag för Martin eller flerbarnstillägg från Sverige eftersom båda föräldrarna är försäkrade för familjeförmåner i Finland och 4 kap. 5 § i SFB tillämpas gällande barnbidragsförmåner.
Paulina arbetar i Danmark och bor i Sverige med sitt barn Olle som är 18 år. Olles pappa, Mikkel, bor och arbetar i Danmark. De har dock ingen rätt till förmåner från Danmark enligt förordning 883/2004. Olle läser på gymnasiet och har rätt till studiehjälp från Sverige. Studiehjälpen beviljas endast med stöd av svensk lagstiftning, och eftersom Olle inte har rätt till förmåner från Danmark så finns det inget danskt belopp som ska räknas av. Sverige betalar då ut samma belopp som i vanliga nationella ärenden.
Metodstöd – myndighetskorrespondens
CSN är beslutande myndighet för studiehjälp. När en förälder bor i, arbetar i eller får pension från ett annat EU/EES-land eller Schweiz, skickar den beslutande myndigheten en förfrågan till Försäkringskassan för att kontrollera om ärendet ska handläggas enligt förordning 883/2004. Vi ska då bedöma om förordningen ska tillämpas. Om förordningen tillämpas ska vi lämna upplysningar om:
- huruvida förmånen ska betalas ut som en familjeförmån
- vilket belopp som ska betalas ut
- vilken myndighet som ska göra utbetalningen.
Vi ska även informera om att uppgifterna endast gäller under förutsättning att den beslutande myndigheten beviljar förmånen. Försäkringskassans bedömning skickas sedan till den beslutande myndigheten. Bedömningen dokumenteras i journalen. Kopior av beslut från andra myndigheter ska sparas i ärendet hos Försäkringskassan.
Studiehjälp när barnet har fyllt 16 år
I en familjeförmånssituation ska Försäkringskassan meddela CSN om ärendet ska handläggas enligt förordning 883/2004 när barnet har fyllt 16 år. Det gäller även om det inte har kommit in någon förfrågan från CSN.
Försäkringskassans hantering
Försäkringskassans korrespondens med de beslutande myndigheterna görs på fastställd blankett och består av svar på följande fyra frågor:
-
Är förordning 883/2004 tillämplig? Försäkringskassan beslutar och ska meddela om förordningen är tillämplig eller inte. Om den är det så ska Försäkringskassan även meddela om förmånen ska betalas ut som familjeförmån enligt förordning 883/2004 eller inte, läs nedan under punkt 2. Om förordningen inte är tillämplig görs ingen ytterligare bedömning utan beslut fattas av den beslutande myndigheten enligt nationell lagstiftning.
-
Ska förmånen betalas ut som en familjeförmån enligt förordning 883/2004? Förmånen ska betalas ut som en familjeförmån enligt förordningen i någon av följande situationer:
- När barnet bor i ett annat medlemsland (artikel 67).
- När betalningsmottagaren bor i ett annat medlemsland (artikel 67)
- När barnet har rätt till familjeförmåner från mer än ett medlemsland enligt förordning 883/2004 (artikel 68).
- När barnet har beviljats en familjeförmån endast med stöd av nationell lagstiftning, men barnet samtidigt har rätt till en familjeförmån från ett annat medlemsland.
Om Försäkringskassan meddelar att förmånen ska betalas ut som en familjeförmån enligt förordningen, så meddelar Försäkringskassan beloppet och vilken myndighet som ska göra utbetalningen. Det behövs däremot inte om förmånen inte ska betalas ut som en familjeförmån enligt förordningen.
-
Med vilket belopp ska förmånen betalas ut? Försäkringskassan verkställer CSN:s utbetalningsplan i de fall Försäkringskassan ska betala ut förmånen. Det blir aktuellt när ett tilläggsbelopp ska betalas ut, alltså när det finns sammanträffande rätt till förmåner i två medlemsländer och Sverige är sekundärland enligt artikel 68. En annan situation kan vara att förmånen endast betalas ut med stöd av nationell lagstiftning, men att det samtidigt finns rätt till förmån från ett annat land. I sådana fall ska Försäkringskassan göra avdrag med det belopp som betalas ut från det andra medlemslandet från det belopp som betalas ut från Sverige.
-
Vem ska betala ut förmånen? Om Försäkringskassan meddelar att förordningen är tillämplig och att förmånen ska betalas ut som en familjeförmån, så ska meddelandet även innehålla information om vilken myndighet som ska göra utbetalningen. Den beslutande myndigheten ska betala ut förmånen i samtliga fall när utbetalning ska göras med fullt belopp. Försäkringskassan betalar ut förmånen i samtliga fall när avdrag ska göras på utbetalningen.
Särskilt om handläggningen när barnet bor i Sverige
När barnet bor i Sverige fattar den beslutande myndigheten ett beslut med förbehåll, eftersom den ännu inte har fått bekräftat om förordning 883/2004 är tillämplig. Beslutet skickas tillsammans med en förfrågan till Försäkringskassan, som ska utreda följande:
- om förordningen är tillämplig
- om förmånen ska betalas ut som en familjeförmån eller inte.
Om förordningen inte är tillämplig meddelar Försäkringskassan det till den beslutande myndigheten, som då betalar ut enligt sin nationella lagstiftning.
Om förordningen är tillämplig meddelar Försäkringskassan den beslutande myndigheten det på en fastställd blankett och meddelar samtidigt om förmånen ska betalas ut som en familjeförmån, vilket belopp som ska betalas ut och vilken myndighet som ska göra utbetalningen.
Om förordningen är tillämplig, men Försäkringskassan inte har tillräckligt med information för att bedöma övriga punkter, kan Försäkringskassan bara meddela den beslutande myndigheten om det. Först när det finns underlag att bedöma om förmånen ska betalas ut som en familjeförmån, vilket belopp som ska betalas ut samt vilken myndighet som ska göra utbetalningen, meddelar Försäkringskassan den beslutande myndigheten det.
Studiehjälp när barnet är utländsk medborgare
Om en utländsk medborgare ansöker om studiehjälp måste Försäkringskassan först meddela CSN om förordningen är tillämplig eller inte. Om vi bedömer att förordningen är tillämplig ska vi även lämna upplysningar om förmånen ska betalas ut som en familjeförmån, vilket belopp som ska betalas ut och vilken myndighet som ska göra utbetalningen. Vi ska även informera om att uppgifterna endast gäller under förutsättning att den beslutande myndigheten beviljar förmånen. Därefter fattar CSN beslut om studiehjälp. En kopia på familjens beslut skickas sedan till Försäkringskassan. Det här gäller även om den studerande bor i Sverige.
Särskilt om handläggningen när barnet bor i ett annat medlemsland
Om barnet bor i ett annat medlemsland skickar den beslutande myndigheten en förfrågan till Försäkringskassan. Om Försäkringskassan endast kan meddela att förordning 883/2004 är tillämplig fattar den beslutande myndigheten ett beslut med förbehåll. När det sedan finns underlag för att bedöma om förmånen ska betalas ut som en familjeförmån, vilket belopp som ska betalas ut samt vilken myndighet som ska göra utbetalningen, meddelar Försäkringskassan den beslutande myndigheten det.
Jenny arbetar i Sverige men bor i Danmark med sin make Niels och sin son Max. Niels får pension från Danmark. Max ansöker om studiebidrag från CSN som skickar en förfrågan om förordningen är tillämplig till Försäkringskassan tillsammans med information om att Max har ansökt om studiebidrag. Försäkringskassan skickar då ett meddelande till CSN om att förordning 883/2004 är tillämplig i ärendet och att om studiebidrag beviljas ska det utbetalas som en familjeförmån, att Sverige är primärland för att betala ut familjeförmåner och att Försäkringskassan är utbetalande myndighet. Familjen har rätt till familjeförmåner i Danmark genom Niels pension och eftersom det även finns en rätt till förmåner från Danmark ska ärendet samordnas. Försäkringskassan fastställer att Sverige som enda arbetsland är primärland för att betala ut familjeförmåner. CSN bedömer hans rätt till studiebidrag, beviljar hans ansökan och skickar en kopia av beslutet till Försäkringskassan. Först när ett meddelande om att utbetalning kan ske kommer från CSN påbörjar Försäkringskassan en utbetalning av studiebidrag enligt underlaget från CSN och skickar ett meddelande till Jenny om att studiebidraget betalas ut från Försäkringskassan som en familjeförmån. Försäkringskassan meddelar också beslutet till den behöriga myndigheten i Danmark. Om det danska beloppet är högre än det svenska så betalar Danmark ut tilläggsbelopp för Max.
Beslut
När Försäkringskassan ska betala ut förmåner som har beslutats av en annan myndighet, och det ingår flera familjeförmåner, ska Försäkringskassan ändå skicka ett beslut om familjeförmåner till betalningsmottagaren (33–34 §§ FL). Av beslutet ska det framgå att familjeförmåner betalas ut från Sverige enligt förordning 883/2004. Det gäller även när betalningsmottagaren tidigare har fått ett beslut från den beslutande myndigheten.
Om Försäkringskassan ska göra avdrag för utländska familjeförmåner ska det göras gemensamt för alla familjeförmåner från Sverige. Ett underlag som visar hur samordningen och beräkningen har gjorts ska bifogas kommunicerings- eller beslutsbrevet till betalningsmottagaren (25 § FL).
Informationsutbyte
All information som behövs för att fastställa och bestämma rättigheter och skyldigheter för personer som omfattas av förordningen ska utbytas utan dröjsmål mellan Försäkringskassan och det andra medlemslandet. Det innebär att Försäkringskassan även har skyldighet att meddela det andra landet om beslut och utbetalning av studiehjälp.
Återkrav
CSN kan besluta om återkrav för en elev som till exempel har avbrutit sina studier eller har ogiltig frånvaro. Om Försäkringskassan får information om att en studerande inte har rätt till studiehjälp så ska Försäkringskassan genast meddela CSN.
I ärenden som har handlagts enligt förordning 883/2004 har Försäkringskassan inte lagstöd att verkställa ett beslut om återkrav där studiehjälp har betalats ut av Försäkringskassan. Det är dock möjligt för Försäkringskassan att informera CSN om vilka belopp som har betalats ut och under vilken period.
8.2 Efterlevandestöd och barnpension
Det finns en typ av familjeförmåner som kategoriseras som ”extra eller särskilda familjeförmåner till barn som mist en eller båda föräldrarna” Dessa familjeförmåner ska inte samordnas med övriga familjeförmåner utan ska betalas ut som ett komplement till övriga familjeförmåner. (Artikel 69.1 i förordning 883/2004)
Av artikel 61 i förordning 987/2009 framgår att Administrativa kommissionen ska utarbeta en förteckning över vilka länder som har förmåner som ingår i kategorin extra och särskilda familjeförmåner till barn som mist en eller båda sina föräldrar. Sverige har anmält efterlevandestöd till denna förteckning som hanteras av Pensionsmyndigheten.
När förordning 883/2004 är tillämplig och efterlevandestöd beviljas är det alltid Pensionsmyndigheten som betalar ut efterlevandestödet, oavsett om Sverige ska betala ut fullt belopp eller tilläggsbelopp.
Av artikel 69.2 framgår att en tredje kategori av förmåner till barn som avser pension eller tillägg till pension ska beräknas i enlighet med kapitel 5 i förordning 883/2004 som behandlar ålders- och efterlevandepensioner. Pensionsförmåner och tillägg till pensioner ska enligt förordning 883/2004 inte i något fall beräknas enligt regelverket för familjeförmåner. Till denna kategori hör barnpension. Barnpension hanteras av Pensionsmyndigheten.
8.2.1 Metodstöd – hantering av Pensionsmyndighetens beslut
Både Pensionsmyndigheten och Försäkringskassan är behöriga institutioner i förhållande till förordning 883/2004. Det innebär att respektive myndighet kan bedöma om förordningen är tillämplig, om Sverige ska besluta om fullt belopp eller tilläggsbelopp. Dessutom kan de när det finns en sammanträffande rätt till förmåner även bedöma om Sverige är primär- eller sekundärland.
Pensionsmyndigheten behöver därför inte konsultera Försäkringskassan för att få hjälp med dessa bedömningar.
När Pensionsmyndigheten har fattat beslut om rätt till efterlevandestöd eller barnpension meddelar Pensionsmyndigheten beslutet till Försäkringskassan. Om Försäkringskassan inte sedan tidigare har ett ärende på det aktuella barnet ska vi se beslutet som en impuls om att det finns ett barn som omfattas om förordningen och som kan ha rätt till barnbidrag från Sverige. Försäkringskassan ska då pröva rätten till barnbidrag, oavsett om barnet är bosatt i Sverige eller i ett annat medlemsland (artikel 2 och 67 i förordning 883/2004).
När information om beslutet kommer från Pensionsmyndigheten och det finns ärende hos Försäkringskassan gällande barnet ska vi kontrollera att Pensionsmyndigheten och Försäkringskassan gjort samma bedömning av prioriteringsordningen. Bedömningen dokumenteras i journal av Försäkringskassan, som ska kunna lämna uppgift om alla svenska familjeförmåner som betalas ut vid en förfrågan från ett annat medlemsland.
Om det finns en kopia av beslutet om efterlevandestöd ska det sparas i akten hos Försäkringskassan. I annat fall dokumenteras impulsen i journal. Om Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten har kommit fram till olika bedömningar av prioritetsordningen bör Försäkringskassan kontakta Pensionsmyndigheten för att utreda ärendet vidare.
När förordning 883/2004 är tillämplig ska Försäkringskassan inte göra något ytterligare avseende efterlevandestöd i ärendet. Pensionsmyndigheten betalar ut efterlevandestödet oavsett om det avser utbetalning av fullt belopp eller utbetalning av tilläggsbelopp.
Läs mer om efterlevandestöd i Pensionsmyndighetens vägledning (2010:4) Efterlevandepension och efterlevandestöd.