Hoppa till huvudinnehåll

9 Särskilt om beslut

Följande information ska alltid ingå i ett beslut om samordning av familjeförmåner.

  • Familjeförmånernas storlek och under vilken tid som de betalas ut för varje familjemedlem.
  • Varför Sverige ska betala det aktuella beloppet, och vid tilläggsbelopp en sammanställning av de svenska familjeförmånerna, det andra medlemslandets förmåner och vilken valutakurs som har använts.
  • Bestämmelser som beslutet grundas på, både artiklar i förordningarna och nationella regler.
Läs mer

Läs mer om vad som ska ingå i ett beslut och hur det ska utformas i riktlinjerna (2005:14) Att skriva kommuniceringsbrev och beslutsbrev i Försäkringskassan. Läs mer om beslut i vägledning (2004:7) Förvaltningsrätt i praktiken.

Ett beslut om familjeförmåner ska skickas till den som har eller inte har rätt till förmånen enligt nationell lagstiftning. Om rätten till förmåner från Sverige går via en person som inte är bidragsmottagare, ska beslutet även skickas till denne för kännedom. Tänk på att båda föräldrarna i denna situation är parter i ärendet och Försäkringskassan ska därför hantera en eventuell begäran om ändring, omprövning eller överklagande av ett beslut oavsett från vem av parterna det kommer ifrån.

Exempel

Edit och Igor är gifta och har tre barn tillsammans. Edit arbetar i Sverige och Igor bor tillsammans med barnen i Tyskland. Försäkringskassan får en vidarebefordrad ansökan från institutionen i Tyskland om att Igor vill ha barnbidrag från Sverige för sina tre barn. Försäkringskassan utreder Edits rätt till familjeförmåner för hennes tre barn från Sverige. Utredningen visar att Edit är förälder och vårdnadshavare för de tre barnen och det finns därför rätt till familjeförmåner för barnen från Sverige. Eftersom Edit är den förälder som är omfattad av svensk lagstiftning, är försäkrad här på grund av sitt arbete och är vårdnadshavare för barnen, ska beslutet om att bevilja barnbidrag skickas till henne.

Exempel

Anna och Anders har ett gemensamt barn, dottern Erika. Anna bor i Polen med Erika och Anders arbetar i Sverige. Enbart Anna är vårdnadshavare för Erika. Försäkringskassan får en vidarebefordrad ansökan från institutionen i Polen om barnbidrag från Anna. Försäkringskassan utreder Anders rätt till familjeförmåner för Erika från Sverige. Utredningen visar att Anders är förälder till Erika och att det därför finns rätt till familjeförmåner från Sverige. Eftersom Anders inte är vårdnadshavare, kan barnbidrag beviljas och betalas ut till Anna. Eftersom Anna är vårdnadshavare och den som uppfyller de nationella kriterierna för att beviljas barnbidraget skickas beslutet till Anna och till Anders för kännedom.

9.1 Metodstöd – skicka maskinella beslutsbrev

Ibland skickar Försäkringskassan manuella beslut, men i de flesta fall är besluten om familjeförmåner maskinella.

Ett maskinellt beslutsbrev skickas i alla ärenden när vi beviljar

  • bostadsbidrag med fullt belopp
  • tilläggsbelopp.

Ett maskinellt beslutsbrev skickas också när vi beviljar barnbidrag med fullt belopp och

  • barnet och bidragsmottagaren är bosatta i Sverige.
  • det saknas uppgift om det finns en sammanträffande rätt till förmåner, eller det finns uppgift om att det inte finns en sammanträffande rätt till förmåner enligt artikel 68 i förordning 883/2004
  • beslutet inte har föregåtts av kommunicering, interimistiskt eller provisoriskt beslut, och det är ett helt positivt beslut om beviljande av barnbidrag
  • utbetalning ska göras på avi eller till svenskt konto.

När Sverige betalar fullt belopp och en ny förmån tillkommer, skickas beslutsbrevet maskinellt, eftersom det framgår av det ursprungliga beslutsbrevet vilka förmåner som är familjeförmåner.

Oavsett om manuella eller maskinella beslutsbrev skickas måste Försäkringskassan meddela det andra medlemslandet om beslutet enligt artikel 60.2 i förordning 987/2009, om det inte sedan tidigare är känt att det inte finns rätt till tilläggsbelopp därifrån.

9.2 Undantag från kravet att underrätta om beslut

När Sverige betalar ut fullt belopp enligt förordning 883/2004 och SFB kan ärendet i vissa fall övergå till en helt nationell situation. Det kan till exempel ske om arbetet eller bosättningen upphör i det andra medlemslandet. Då har personen som har beviljats familjeförmåner fortsatt rätt till samma belopp från Sverige men enbart enligt SFB.

Omvänt kan också en helt nationell situation övergå till att omfattas av förordningens bestämmelser. Om personen har rätt till samma belopp för samma barn fattar vi ett beslut om fortsatt rätt till förmånen i journalen. Det är då själva journalanteckningen som blir beslutsdokumentet. Ett beslut i journal blir bindande direkt när beslutet dokumenteras och anteckningen sparas. Vi skickar ett informationsbrev till personen om att familjeförmånen samordnas med det andra medlemslandet och meddelar beslutet till det andra landet. Om det landet ska pröva rätten till tilläggsbelopp vidarebefordrar vi ansökan enligt artikel 60.2 i förordning 987/2009 och personen informeras om detta.

I 33 § förvaltningslagen regleras Försäkringskassans skyldighet att underrätta om beslut. I paragrafen finns det möjlighet att göra undantag från skyldigheten att underrätta parten om beslutet om det är uppenbart obehövligt. Det får anses som uppenbart obehövligt att underrätta den enskilde om det fullständiga innehållet i ett sådant beslut som fattas när ärendet övergår till en helt nationell situation eftersom rätten till förmån fortfarande finns och den enskilde fortsätter att få utbetalningar. Den enskilde har också informerats om anmälningsskyldigheten (110 kap. 46 § SFB) i samband med ursprungsbeslutet. Om den enskilde har lämnat uppgiften som ligger till grund för beslutet, eller vi har varit i kontakt med den enskilde under utredningen, så bör dock hen underrättas om beslutet.

Det andra berörda medlemslandet ska också meddelas om beslutet. Om beslutet innebär att det blir en annan bidragsmottagare ska ett skriftligt beslutsmeddelande skickas ut.

9.3 Provisoriska beslut

Artikel 60.3 förordning 987/2009

Om den institution till vilken ansökan lämnas finner att dess lagstiftning är tillämplig, men inte har prioritet i enlighet med artikel 68.1 och 68.2 i grund-förordningen, ska den utan dröjsmål fatta ett provisoriskt beslut om de prioritets-regler som ska gälla och, i enlighet med artikel 68.3 i grundförordningen, vidarebefordra denna ansökan till institutionen i den andra medlemsstaten och ska även underrätta sökanden. Denna institution ska ta ställning till det provisoriska beslutet inom två månader. Om den institution till vilken ansökan vidarebefordrades inte tar ställning inom två månader från det att ansökan mottagits, ska det provisoriska beslut som avses ovan gälla, och denna institution ska betala ut de förmåner som gäller enligt dess lagstiftning och underrätta den institution till vilken ansökan lämnades om storleken på de utbetalda förmånsbeloppen.

Bestämmelsen innebär att ett medlemsland som får in en ansökan om familjeförmåner och som bedömer att det inte har prioritet, ska fatta ett provisoriskt beslut om de prioritetsreglerna som ska gälla och vidarebefordra ansökan till medlemslandet med prioritet. Landet med prioritet har sedan två månader på sig att ta ställning till beslutet och gör det inte det, blir det provisoriska beslutet gällande.

Om Försäkringskassan kan bedöma att ett annat medlemsland har prioritet att betala ut familjeförmåner, så ska därför Försäkringskassan utan dröjsmål fatta ett provisoriskt beslut om de prioritetsregler som ska tillämpas. Det provisoriska beslutet om prioritetsreglerna ska ställas till behörig institution i det andra medlemslandet. Försäkringskassan ska även vidarebefordra ansökan till den behöriga institutionen i det medlemsland som bedöms ha primär behörighet. I samband med det ska även den sökande informeras om det provisoriska beslutet. (Artikel 60.3 i förordning 987/2009 och artikel 68.3 a i förordning 883/2004)

Det medlemsland som anser att det inte har prioritet ska vid behov betala ut ett preliminärt tilläggsbelopp tills prioriteten är fastställd (Artikel 68.2 och 68.3 i förordning 883/2004). Syftet är att familjerna inte ska stå helt utan förmåner under handläggningstiden och i väntan på medlemsländernas informationsutbyte.

Ett provisoriskt beslut kan fattas även om Försäkringskassan inte vet om det finns en rätt till familjeförmåner från det andra medlemslandet. Detsamma gäller om Försäkringskassan sedan tidigare konstaterat att en annan medlemsstat har prioritet och det sker någon förändring som påverkar storleken på tilläggsbeloppet från Sverige.

Om Försäkringskassan inte har all information som krävs för att göra en slutgiltig beräkning av tilläggsbeloppet ska Försäkringskassan på begäran av den berörda personen beräkna och bevilja ett provisoriskt tilläggsbelopp. Detta enligt artikel 68.3 a i förordning 883/2004 och artiklarna 7 och 60.3 i förordning 987/2009.

I AK:s beslut F2 skäl 6 tydliggörs också att beräkning av tilläggsbelopp bör göras även vid provisoriska beslut. Försäkringskassan kan även pröva ärendet utan att den personen gör en uttrycklig begäran om detta eftersom det kan förutsättas att den berörda personen gör en sådan begäran om vi frågar personen. (Jfr JO:s beslut 5502-2013 om att Försäkringskassan kan fatta interimistiskt beslut på eget initiativ)

Det finns särskilda regler när bostadsbidrag i form av särskilt bidrag för hemmavarande barn, särskilt bidrag för barn som bor växelvis eller umgängesbidrag tidigare har beviljats som en familjeförmån. Ett beslut om bostadsbidrag gäller för en viss period och kan därför inte rubbas med ett provisoriskt beslut. Försäkringskassan behöver i dessa fall även fatta ett interimistiskt beslut om minskning eller indragning. Läs mer om interimistiska beslut i avsnitt 9.4.

9.3.1 Oenighet om tillämplig lagstiftning och prioritet

Artikel 60.4 förordning 987/2009

Om de berörda institutionerna har olika uppfattningar om vilken lagstiftning som är tillämplig och har prioritet, ska artikel 6.2–6.5 i tillämpningsförordningen tillämpas. För detta ändamål ska institutionen på barnets eller barnens bosättningsort anses som den institution på bosättningsorten som avses i artikel 6.2 i tillämpningsförordningen.

Bestämmelsen innebär att när medlemsländer är oense om vilket land som i första hand är ansvarigt för utbetalning av familjeförmåner i ett ärende, så ska frågan överlämnas till Administrativa kommissionen. Fram till dess att administrativa kommissionen har jämkat samman ländernas olika ståndpunkter, ska barnets bosättningsland provisoriskt betala ut familjeförmåner med fullt belopp. Det provisoriska beslutet om utbetalning ska riktas till betalningsmottagaren. Om länderna tvistar om barnets bosättningsland, så ska landet där ansökan först lämnades in, betala ut familjeförmåner provisoriskt med fullt belopp. (Artikel 6.2 i förordning 987/2009)

Administrativa kommissionen ska meddela sin ståndpunkt inom sex månader efter att ärendet har lämnats in. Om Försäkringskassan har betalat ut förmåner provisoriskt och Administrativa kommissionen meddelar att det är Sverige som i första hand är ansvarigt för att betala ut familjeförmåner, så fattar Försäkringskassan ett slutligt beslut om rätt till familjeförmåner med fullt belopp. Om Administrativa kommissionen i stället meddelar att det är det andra landet som i första hand är ansvarigt för att betala ut familjeförmåner, så ska Försäkringskassan fatta ett slutligt beslut om rätt till familjeförmåner som tilläggsbelopp. Försäkringskassan ska också begära avräkning från det andra medlemslandet, vilket du kan läsa om i rubriken nedan. (Artikel 6.2–6.5, artikel 60.3–60.5 och artikel 73 i förordning 987/2009).

Avräkning

Det finns särskilda bestämmelser om avräkning medlemsländer emellan vid provisoriska beslut (artikel 84 i förordning 883/2004 och artiklarna 72–74 i förordning 987/2009). Enligt 73.1 kan en institution, som har betalat ut förmåner provisoriskt, skicka en sammanställning över det felaktigt utbetalda beloppet till den behöriga institutionen. Det kan göras senast tre månader efter att det har fastställts vilket medlemsland som i första hand ansvarar för utbetalningen.”

Medlemslandet som provisoriskt betalat ut för mycket begär att en institution som betalar ut förmåner till samma person i ett annat medlemsland gör avdrag från de belopp som de betalar ut. Förmånerna måste omfattas av förordning 883/2004. Landet ska sedan överföra det avdragna beloppet till den institution som har betalat ut de felaktiga beloppen.

Metodstöd – Försäkringskassans hantering vid avräkning

I de fall Försäkringskassan har betalat ut provisoriska förmåner till ett belopp som överstiger det belopp som vi slutligen ska stå för, får Försäkringskassan vända sig till institutionen i det andra landet för att återkräva det överskjutande beloppet (artikel 60.5 förordning 987/2009).

Senast tre månader efter det att den tillämpliga lagstiftningen har fastställts eller den institution som är ansvarig för utbetalningen har identifierats, ska Försäkringskassan sammanställa en redovisning av det provisoriskt utbetalda beloppet och skicka den till den institution som har fastställts som behörig (artikel 73 i förordning 987/2009).

9.4 Interimistiskt beslut enligt SFB

Ett interimistiskt beslut kan fattas när villkoren i 112 kap. 2 och 3 §§ SFB är uppfyllda (jfr JO:s beslut 4180-2012 och 4452-2010 om familjeförmåner). Det är bara möjligt att fatta interimistiska beslut när det gäller förmåner som regleras i SFB. Vi kan därför inte fatta ett interimistiskt beslut för studiestöd.

Försäkringskassan kan även fatta ett interimistiskt beslut om att bevilja förmåner enligt SFB med avdrag enligt principerna i artikel 68.

Läs mer

Läs mer om villkoren för att fatta ett interimistiskt beslut i vägledning (2004:7) Förvaltningsrätt i praktiken.

9.5 Omprövning, ändring och överklagande

Bestämmelserna i SFB om omprövning, ändring och överklagande gäller även när förordningen tillämpas. Om en person lämnar in en begäran om omprövning eller överklagande till en myndighet i ett annat medlemsland, så ska datumet när den lämnades in där gälla som ankomstdag här (artikel 81 i förordning 883/2004).

Förordningen reglerar däremot inte tidsfristen för när en begäran om omprövning eller överklagande ska ha kommit in till Försäkringskassan. Detta regleras i SFB.

9.6 Kontroll av beslut och ändrade förhållanden

Tidigare reglerades en årlig kontroll av rätten till familjeförmåner i Administrativa kommissionens beslut nr 147 av den 10 oktober 1990. Den årliga kontrollen gick ut på att medlemsländerna skulle kontrollera att förhållandena och rätten till familjeförmåner var desamma. Beslutet innehöll ett bemyndigande att vidta administrativa åtgärder inom ramen för den tidigare förordningen 1408/71. I beslutet fastställdes också att tilläggsbelopp ska bestämmas minst var tolfte månad.

Administrativa kommissionen har inte ersatt beslutet i och med övergången till förordning 883/2004 (not AC 367/12 beslutad den 24 oktober 2012). En årlig kontroll är därför en administrativ åtgärd som numera utförs med stöd av artikel 76 i förordning 883/2004. Handlingsutrymmet för att ställa förfrågan till ett annat medlemsland i syfte att kontrollera om förhållanden är oförändrade är begränsad till en gång om året. Det finns heller ingen skyldighet för medlemsländerna att svara på en sådan förfrågan mer än en gång om året. Detta gäller förfrågningar som görs i syfte av att kontrollera förmånsbelopp eller att förhållanden består (Administrativa kommissionens beslut F2, punkt 4). Finns det en konkret grund, exempelvis vid ändrade förhållanden, kan en förfrågan skickas till det andra medlemslandet för att kontrollera om förordningen fortsatt kan tillämpas och om de förhållanden som låg till grund för beslutet består. Läs mer om informationsutbyte mellan medlemsländerna i avsnitt 3.3.3.