6 Vilket belopp ska betalas ut från Sverige?

Bestämmelsen om prioritetsordningen som beskrivits i kapitel 5 talar även om hur beloppen från de olika medlemsländerna ska betalas ut. Utgångspunkten är nämligen att barnet åtminstone ska få det högsta beloppet som finns i de aktuella medlemsländerna. Det här kapitlet beskriver vilka belopp som Försäkringskassan ska betala ut i olika situationer.

6.1 Belopp enligt prioritetsordningen

Artikel 68 förordning 883/2004

2. Vid sammanträffande av rätt till förmåner skall familjeförmåner beviljas i enlighet med den lagstiftning som anses ha företräde enligt punkt 1. Rätten till familjeförmåner med stöd av annan eller andra berörda lagstiftningar skall innehållas upp till det belopp som föreskrivs i den förra statens lagstiftning och i förekommande fall utges i form av ett tilläggsbelopp för den del som överstiger detta belopp. Ett sådant tilläggsbelopp behöver dock inte utges för barn som är bosatta i en annan medlemsstat, om rätten till förmånen i fråga endast grundar sig på bosättning.

Bestämmelsen innebär att när det finns rätt till familjeförmåner från fler än ett medlemsland så ska primärmedlemslandet, betala ut sitt fulla belopp. Om sekundärmedlemslandet har ett högre belopp, så ska det landet betala ut det överstigande beloppet, så kallat tilläggsbelopp. Det behöver det andra landet däremot inte göra om rätten till familjeförmåner där bara grundar sig på bosättning.

Artikel 58 förordning 987/2009

Vid tillämpningen av artikel 68.1 b i och b ii i grundförordningen ska, när prioritetsordningen inte kan fastställas med ledning av var barnen är bosatta, varje berörd medlemsstat beräkna förmånsbeloppen genom att beakta de barn som inte är bosatta inom det egna territoriet. Om artikel 68.1 b i tillämpas, ska den behöriga institutionen i den medlemsstat enligt vars lagstiftning de högsta förmånsbeloppen betalas ut, utbetala hela detta belopp och den behöriga institutionen i den andra medlemsstaten ska till ovanstående institution återbetala hälften av detta belopp, dock högst det belopp som gäller enligt den sistnämnda medlemsstatens lagstiftning.

Artikel 58 tillämpas när förmåner ska betalas av mer än ett medlemsland på samma grunder, men prioritetsordningen inte kan avgöras av barnets bosättning. Om grunden är arbete, bestäms prioritetsordningen i stället av vilket medlemsland som har högst belopp. Det landet är primärland och ansvarar för att betala ut fullt belopp till familjen. Sekundärlandet betalar tillbaka hälften av primärlandets fulla belopp, dock högst det belopp som det finns rätt till i sekundärlandet. Läs mer om återbetalning till det andra medlemslandet enligt artikel 58 i avsnitt 6.1.3.

Sammanträffande rätt till familjeförmåner från fler än två medlemsländer

När det finns en sammanträffande rätt till familjeförmåner från fler än två medlemsländer ska medlemslandet med det tredje ansvaret för familjeförmåner beräkna ytterligare tilläggsbelopp. Om beloppet från det medlemslandet är högre än beloppen från länderna med det primära och sekundära ansvaret (hela beloppet plus tilläggsbelopp), ska medlemsland nummer tre betala mellanskillnaden.

6.1.1 Fullt belopp

Försäkringskassan ska betala fullt belopp, det vill säga beloppen som bestämts i den nationella lagstiftningen i följande situationer:

• När det finns en sammanträffande rätt till familjeförmåner och Sverige är primärland för barn som är bosatta i Sverige. (Artikel 68 förordning 883/2004).
• När det finns en sammanträffande rätt och Sverige är primärland för barn som är bosatta i ett annat medlemsland. (Artikel 67 och 68)
• När det finns en sammanträffande rätt, Sverige är ett av två medlemsländer som ska betala förmåner och rätten grundar sig på arbete, barnet inte är bosatt i något av dessa länderna och Sverige har det högsta beloppet av familjeförmåner. (Artikel 68 i förordning 883/2004 och artikel 58 i förordning 987/2009)
• När det inte finns en sammanträffande rätt och det bara finns rätt till familjeförmåner från Sverige för barn som är bosatta i ett annat medlemsland. (Artikel 67)
• När det inte finns en sammanträffande rätt, och det bara finns rätt till familjeförmåner från Sverige för ett barn som är bosatt i Sverige. (SFB).

6.1.2 Tilläggsbelopp

Försäkringskassan ska betala tilläggsbelopp i följande situationer:

• När det finns en sammanträffande rätt till familjeförmåner, Sverige är sekundärland för barn som är bosatta i Sverige, och beloppet är högre än från medlemslandet som är primärland. (Artikel 68 förordning 883/2004)
• När det finns en sammanträffande rätt till familjeförmåner, Sverige är sekundärland för barn som är bosatta i ett annat medlemsland och beloppet är högre än från det medlemsland som är primärland. (Artikel 67 och 68 förordning 883/2004)
• När det finns en sammanträffande rätt till familjeförmåner från tre medlemsländer och Sverige har det tredje ansvaret för familjeförmåner. Om det svenska beloppet är högre än de sammanlagda beloppen från de två andra medlemsländerna, det vill säga fullt belopp plus tilläggsbelopp, så ska Sverige betala ut ytterligare ett tilläggsbelopp. (Artikel 67 och 68 förordning 883/2004)

Beräkning per barn

Administrativa kommissionen har i beslut F3 fastställt att tilläggsbelopp ska beräknas för varje familjemedlem (barn) vid tillämpning av artikel 68 i förordning 883/2004 och artikel 60 i förordning 987/2009.

För flerbarnstillägg och i vissa fall de särskilda bidragen samt umgängesbidraget ska Försäkringskassan vid beräkning av tilläggsbelopp dela förmånsbeloppen lika mellan barnen. Läs mer om detta nedan.

Proportionering av tilläggsbelopp vid flera familjeförmåner

Om Sverige ska betala ut tilläggsbelopp och det finns rätt till mer än en familjeförmån från Sverige, så ska tilläggsbeloppet proportioneras mellan de svenska förmånerna. Det har betydelse i de situationer då det finns två bidragsmottagare av en förmån. När tilläggsbeloppen beräknas ska de utländska förmånerna dras av från de svenska familjeförmånerna i proportion till deras storlek.

Exempel

Bartolomeus och Signhild som bor i Sverige har separerat och bor inte tillsammans. De har fortfarande delad vårdnad om och får barnbidrag för sitt gemensamma barn Knut. Signhild har dessutom bostadsbidrag och särskilt bidrag för barn som bor växelvis där det särskilda bidraget är 312,5 kronor i månaden. Danmark är primärland eftersom Signhild får pension från Danmark. Danmark betalar ut familjeförmåner till Signhild som motsvarar 900 svenska kronor i månaden för Knut. 900 kronor per månad ska dras av från de svenska förmånerna i proportion till deras storlek.

Barnbidrag: 1 250 kronor Särskilt bidrag: 312,5 kronor Totalt: 1 562,5 kronor

Proportionering Barnbidrag 1 250 / 1 562,5 = 0,8 = 80 % Särskilt bidrag 312,5 / 1 562,5 = 0,2 = 20 %

80 % av de utländska förmånerna ska dras av från barnbidraget och 20 % ska dras av från det särskilda bidraget.

Barnbidrag 1 250 – (900 ∙ 0,8) = 530 kronor Särskilt bidrag 312,5 – (900 ∙ 0,2) = 132,5 avrundat till 133 kronor

Ett halvt belopp barnbidrag är då 530 / 2 = 265 Tilläggsbeloppet betalas ut från Sverige till både Bartolomeus och Signhild. Bartolomeus, som ska få ett halvt barnbidrag, får ett tilläggsbelopp på 265 kronor. Signhild får ett tilläggsbelopp för ett halvt barnbidrag (265 kronor) och det särskilda bidraget (133 kronor). Totalt är Signhilds tilläggsbelopp 398 kronor.

Hur Försäkringskassan här ska kommunicera och meddela vårdnadshavarna beslut och beslutsunderlag enligt sekretessreglerna framgår av vägledning 2001:3 Offentlighet eller sekretess.

Fördelning av flerbarnstillägg vid beräkning av tilläggsbelopp

Flerbarnstillägg ska fördelas i samband med att tilläggsbeloppet beräknas. I 15 kap. 8 § SFB framgår att flerbarnstillägg betalas ut för det andra barnet, för det tredje barnet osv. Det innebär dock inte att flerbarnstillägget ska fördelas med olika belopp mellan barnen. Flerbarnstillägg ska betraktas som ett extra tillägg för samtliga barn och delas lika mellan barnen. Om flerbarnstillägg även berättigats för barn som inte inbegrips i en samordningssituation, ska det flerbarnstillägg som fördelats på de barnen inte räknas med i tilläggsbeloppet. Om något av barnen är över 18 år och själv är bidragsmottagare betalas det barnets del ut till den som är bidragsmottagare för övriga barn under 18 år (16 kap. 13 § SFB).

Exempel

Kajsa-Lovisa och Bengt-Göran bor i Sverige tillsammans med sina två barn Ansgar och Helmut. Kajsa-Lovisa arbetar i Danmark och Bengt-Göran studerar i Sverige. Bengt-Göran har ett barn till, Kent, sedan ett tidigare förhållande som han får barnbidrag för. Danmark är primärland för att utbetala familjeförmåner. Kajsa-Lovisa får familjeförmåner från Danmark som motsvarar ett månadsbelopp om 1 000 svenska kronor för Ansgar och 1 100 svenska kronor för Helmut. Bengt-Göran har rätt till barnbidrag och flerbarnstillägg för tre barn och när Försäkringskassan beräknar tilläggsbeloppet ska det flerbarnstillägg som fördelats till Kent inte påverkas av de danska familjeförmånerna.

Helmut Barnbidrag 1 250 kronor Flerbarnstillägg (150+580) / 3 = 243 kronor Danska förmåner 1 000 kronor Tilläggsbelopp = 1 250 + 243 – 1 000 = 493

Ansgar Barnbidrag 1 250 kronor Flerbarnstillägg (150+580) / 3 = 243 kronor Danska förmåner 1 100 kronor Tilläggsbelopp = 1 250 + 243 – 1 100 = 393

Kent Barnbidrag 1 250 kronor Flerbarnstillägg (150+580) / 3 = 243 kronor Påverkas inte av de danska förmånerna

Exempel

Nana flyttar till Sverige med sina fyra barn. Hon arbetar inte i Sverige. Barnens pappa arbetar i Portugal och det finns rätt till familjeförmåner för alla barnen därifrån. Nana beviljas barnbidrag från Sverige för tre av sina barn. Den äldsta dottern Maria är 18 år och har rätt till studiehjälp för gymnasiestudier. Det finns en anmälan om flerbarnstillägg för Maria. Därmed finns det rätt till flerbarnstillägg från Sverige för alla fyra barnen. Eftersom fördelningen ska göras per barn måste flerbarnstillägget delas upp i fyra lika delar när tilläggs-beloppet beräknas. Den del av flerbarnstillägget som betalas ut för Maria betalas också ut till Nana, trots att Maria själv är mottagare av studiehjälpen (16 kap. 13 § SFB).

Fördelning av de särskilda bidragen och umgängesbidraget per barn vid beräkning av tilläggsbelopp

Särskilt bidrag för hemmavarande barn, särskilt bidrag för barn som bor växelvis och umgängesbidrag betalas ut med olika belopp. Vilket belopp som varje barn berättigar till beror på vilken del av bostadsbidraget det rör sig om samt hur många barn som ingår i familjen (97 kap. 22–23 §§ SFB).

Vid beräkning av tilläggsbelopp beräknar Försäkringskassan beloppet per barn. Eftersom de olika formerna av bostadsbidragen som är familjeförmåner enligt SFB beviljas med olika belopp beroende på antal barn och deras boendeform i familjen, ska de olika delarna av bostadsbidraget fördelas på de barn som berättigar till respektive del. Om familjen har rätt till flera olika delar av bostadsbidraget fördelas beloppet mellan barnen för varje del av bostadsbidraget. Detta medför att tilläggsbeloppet för familjens barn kan komma att bli olika högt.

Bostadsbidrag kan inte betalas ut för fler än tre barn (97 kap. 17 § SFB). Om familjen består av fler än tre barn ska bidraget fördelas lika på samtliga barn. Det beror på att bestämmelsen i SFB om särskilt bidrag för hemmavarande barn anger ett specifikt belopp som avser tre eller fler barn (97 kap. 22 § 1 st. SFB). När det gäller särskilt bidrag för barn som bor växelvis och umgängesbidrag blir det olika belopp beroende på antal barn och om de är hemmavarande eller bor växelvis (97 kap. 22 § 2 st. och 23 § SFB). SFB är därför utgångspunkten vid fördelning av dessa delar av bostadsbidraget per barn.

Exempel

Ruben bor i Sverige och har fyra barn. Adam och Bertil bor hos honom på heltid, Caesar bor hos honom växelvis och David bor hos honom varannan helg. Ruben arbetar inte. Barnen bor i varierande omfattning hos sin mamma som bor och arbetar i Norge där hon beviljas bidrag för dem. Ruben ansöker om och beviljas bostadsbidrag.

Bostadsbidraget består av 1 600 kronor särskilt bidrag för hemmavarande barn för Adam och Bertil och 400 kronor särskilt bidrag för växelvis boende barn för Caesar. Ruben får däremot inte något umgängesbidrag för David eftersom han redan har fått bostadsbidrag för tre barn. Vid beräkning av tilläggsbelopp fördelas det särskilda bidraget för hemmavarande barn jämnt mellan Adam och Bertil, vilket innebär att de tilldelas 800 kr var. Caesar tilldelas 400 kronor och David får ingen del av bostadsbidraget.

Exempel

Nils flyttar till Sverige med sina fyra barn. Han arbetar inte i Sverige. Nils har två barn tillsammans med en tysk kvinna och två barn med en dansk kvinna. Mammorna arbetar i sina respektive hemländer och har familjeförmåner där. Nils ansöker om bostadsbidrag i Sverige.

Han beviljas särskilt bidrag för tre hemmavarande barn med 2 400 kronor. Vid beräkning av tilläggsbelopp fördelas 2 400 kronor jämnt mellan de fyra barnen vilket innebär att de får 600 kronor var. När fördelningen har gjorts ingår de framräknade beloppen i den jämförelse som görs mellan de förmåner som utbetalas per barn i de olika länderna.

6.1.3 Återbetalningar av familjeförmåner från sekundärlandet till primärlandet

Som beskrivs i avsnitt 5.2 finns det situationer när förmåner ska betalas av mer än ett medlemsland på samma grunder, men då prioritetsordningen inte avgörs av barnets bosättning. Om grunden är arbete bestäms prioritetsordningen i stället av vilket medlemsland som har högst belopp. Det landet är primärland och har ansvar för att betala ut fullt belopp till familjen. Sekundärlandet återbetalar hälften av primärlandets fulla belopp, dock högst det belopp som det finns rätt till i sekundärlandet (artikel 68.1 b i i förordning 883/2004 och artikel 58 i förordning 987/2009). I dessa situationer betalar sekundärlandet inte till familjen utan till primärlandet.

Metodstöd – Sverige är ett av två arbetsländer och barnet bor inte i något av dessa länder

När Sverige har de högsta beloppen i dessa situationer skickar Försäkringskassan ett beslut till arbetstagaren om att hen har rätt till familjeförmåner. Försäkringskassan meddelar det andra arbetslandet att Sverige har beviljat familjeförmåner och gör samtidigt anspråk på halva beloppet (eller högst det belopp som det andra landet skulle ha betalat ut).

Varje år skickas sedan en begäran till det andra landet om betalning.

När Sverige är det land som har lägst belopp kommer en begäran om betalning från den behöriga institutionen i landet som ska betala ut mest och som har ansvaret att i första hand betala familjeförmåner. Sverige betalar då in halva beloppet, eller högst det belopp som det finns rätt till i Sverige, till det andra medlemslandet. Betalningen görs en gång om året eller när ärendet avslutas. Det är dock endast utbetalningen som riktar sig till institutionen i det andra medlemslandet. Själva beslutet om att bevilja familjeförmåner ska skickas till den person som omfattas av svensk lagstiftning. Beslutet ska visa

• vilken förmån personen har beviljats och att den har beviljats som en familjeförmån enligt förordning 883/2004 från och med aktuellt datum
• att utbetalningen sker till den behöriga institutionen i det andra arbetslandet i enlighet med artikel 58 i förordning 987/2009 och
• en förklaring av vad artikel 58 innebär.