7 Utbetalning av familjeförmåner
Det här kapitlet beskriver vilka utbetalningar som Försäkringskassan gör och storleken på dem beroende på vilken situation som är aktuell.
7.1 Förmånerna används inte till familjemedlemmens försörjning
Artikel 68a förordning 883/2004
Utgivande av förmåner
Om den person till vilken familjeförmånerna ska utbetalas inte använder dessa förmåner till familjemedlemmarnas försörjning, ska den behöriga institutionen, på begäran av och genom institutionen på familjemedlemmarnas bostadsort eller den institution eller det organ som är utsett därtill av den behöriga myndigheten i den medlemsstat där familjemedlemmarna är bosatta, utbetala de förmånerna med befriande verkan med avseende på institutionens rättsliga skyldigheter till den fysiska eller juridiska person som faktiskt försörjer familjemedlemmarna.
Bestämmelsen innebär att om en person inte använder familjeförmånerna till familjemedlemmarnas försörjning, så kan utbetalningen i stället göras till den som faktiskt försörjer familjemedlemmarna. En sådan begäran ska gå via institutionen på familjemedlemmarnas bostadsort (artikel 68.a i förordning 883/2004). Utbetalningen ska göras via det andra medlemslandets behöriga institution. Artikel 68a är en ren utbetalningsregel, och där krävs det inte att personen har rätt till familjeförmånen enligt den nationella lagstiftningen. I de här fallen handlar det enbart om en omfördelning av utbetalningen.
Det kan finnas situationer när det finns en rätt till familjeförmåner från Sverige men den vårdnadshavare som omfattas av svensk lagstiftning och är försäkrad här inte ser till eller kommer att se till att familjeförmånerna kommer barnet tillgodo. I sådana fall är enda möjligheten att styra om utbetalningen av familjeförmåner genom användandet av artikel 68.a i förordning 883/2004. Det kan till exempel innebära att beviljade familjeförmåner till en vårdnadshavare i Sverige får styras om till en vårdnadshavare i ett annat land.
Magnus och Helene har dottern Siri tillsammans. Föräldrarna har separerat men båda är vårdnadshavare för Siri. Magnus bor i Danmark med dottern och Helene arbetar i Sverige. Eftersom Helene omfattas av svensk lagstiftning och är försäkrad här är det hon som beviljas barnbidraget för Siri från Sverige. Från institutionen i Danmark får Försäkringskassan en begäran om att Magnus ska få förmånerna utbetalade till sig eftersom förmånerna inte går till Siris försörjning. Försäkringskassan kan då, efter utredning som visar att barnbidraget inte kommer Siri tillgodo, besluta att Magnus ska få barnbidraget utbetalat till sig med stöd av 68.a i förordning 883/2004.
7.1.1 Metodstöd – en annan person begär utbetalning av familjeförmåner från Sverige
Såväl en fysisk som en juridisk person som anser att bidragsmottagaren inte använder familjeförmånerna till barnets försörjning kan begära att förmånerna ska betalas ut till en annan mottagare. En sådan begäran ska som huvudregel vara skriftlig och gå via en myndighet eller behörig institution i ett annat medlemsland. Försäkringskassan ska då utreda vem som ska vara betalningsmottagare. Den som lämnat in begäran måste komma in med något underlag som ger stöd för att den nuvarande mottagaren inte använder förmånerna till barnets försörjning. Försäkringskassan ska också kontakta den nuvarande mottagaren för att utreda om familjeförmånerna går till barnets försörjning.
Observera att det inte bara behöver handla om pengar. Förmåner kan komma barnet till godo genom andra medel. Detta kan till exempel vara bidrag i form av kläder, leksaker, resor etc.
Det finns inte något uttryckligt krav på att familjeförmåner måste ha betalats ut tidigare. När Försäkringskassan bedömer om förmånerna går till barnets försörjning eller inte, kan vi alltså även ta hänsyn till tidigare förhållanden om hur personen har bistått i försörjningen av barnet. Försäkringskassan kan i dessa fall ta hänsyn till andra omständigheter kring hur den tilltänkta bidragsmottagaren bidragit till barnets försörjning. Det gäller i synnerhet när bidragsmottagaren inte bor tillsammans med barnet. Försäkringskassan kan då till exempel undersöka om hen efterlevt sin underhållsskyldighet. I denna utredning kan du behöva begära kompletterande uppgifter från institutionen i det andra medlemslandet. Det är Försäkringskassan som har det yttersta ansvaret för att ärendet utreds tillräckligt och att det finns tillräckligt underlag för att göra en bedömning.
Om Försäkringskassan bedömer att nuvarande bidragsmottagare
- inte använder förmånerna till barnets försörjning, så ska vi besluta att familjeförmånerna betalas ut till den person som har gjort anspråket. Här skickas beslut till båda föräldrarna. Försäkringskassan ska meddela vårt ställningstagande till den behöriga institutionen i det andra landet.
- använder förmånerna till barnets försörjning avslår du begäran om utbetalning. Här ska beslutet skickas till den som har begärt ändrad utbetalning och vi ska samtidigt meddela vårt ställningstagande till det andra landet.
Läs mer om Försäkringskassans utredningsansvar, bedömningsutrymme och hur säkra vi behöver vara i vägledning (2004:7) Förvaltningsrätt i praktiken.
7.1.2 Metodstöd – en annan person begär familjeförmåner från ett annat medlemsland genom Försäkringskassan
Om en förälder som är bosatt i Sverige kontaktar Försäkringskassan och meddelar att barnet inte får ta del av familjeförmåner som betalas ut i ett annat medlemsland ska föräldern skriftligt begära ändring av bidragsmottagare. Försäkringskassan ska då vidarebefordra begäran till behörig myndighet eller institution i det andra landet genom att skicka aktuell SED.
7.1.3 Utbetalning till annan när en person har avstått från utbetalningen av barnbidrag
HFD har i en dom kommit fram till att en person som har rätt till svenskt barnbidrag kan avstå från att få bidraget utbetalt, men att rätten till barnbidraget finns kvar och att detta inte påverkar någon annans rätt till barnbidraget. Se vidare avsnitt 3.1.1
Hur förhåller sig HFD:s dom till artikel 68a förordning 883/2004?
Försäkringskassan anser att en person som har avstått från utbetalning av barnbidraget trots det ska anses ha rätt till bidraget i den mening som avses i artikel 68 i förordning 883/2004 (FKRS 2024:12 Rätt till förmån enligt förordning 883/2004 och avstående av barnbidrag). Det innebär att den person som avstått att få barnbidraget utbetalt fortfarande har rätt till förmånen och även att hen ska anses vara betalningsmottagare i den mening som avses i artikel 68a i förordningen.
I situationen ovan kan Försäkringskassan betala ut barnbidraget till en annan person i stället. Artikel 68a i förordningen syftar till att säkerställa att mottagarna av familjeförmåner använder dem i enlighet med det syfte som de är avsedda för. EU-domstolen har vid flera tillfällen slagit fast att familjeförmånerna är avsedda att i socialt hänseende hjälpa arbetstagare som har försörjningsbördan för en familj genom att det allmänna bidrar till familjens utgifter. Att en förälder avstår från utbetalning av barnbidrag innebär att barnbidraget inte kommer barnet till godo, och föräldern använder alltså inte barnbidraget till barnets försörjning. I en sådan situation kan bidraget i enlighet med artikel 68a i förordningen betalas ut till den som faktiskt försörjer barnet.
7.2 Utbetalning och betalningstidpunkter
Den som omfattas av förordning 883/2004 ska behandlas på samma sätt som i en nationell situation (artikel 4 i förordning 883/2004). Det innebär att familjeförmåner ska betalas ut på samma sätt som vi gör i nationella ärenden. Om till exempel barnbidrag betalas ut en gång i månaden i en nationell situation, ska barnbidrag som en familjeförmån i enlighet med förordning 883/2004 också betalas ut en gång i månaden enligt ordinarie förfallodatum. Det gäller både fullt belopp och tilläggsbelopp.
Familjeförmåner ska betalas ut oberoende av var betalningsmottagaren vistas. Det saknar betydelse om hen är bosatt i Sverige eller i ett annat medlemsland och om betalningen görs till ett svenskt eller utländskt bankkonto (Försäkringskassans föreskrifter [FKFS 2010:4] om sättet och tiden för utbetalning av vissa socialförsäkringsförmåner m.m.).
7.2.1 Tidpunkt för förändrad bedömning av prioritet
Det finns även bestämmelser om att det inte får finnas perioder när en enskild blir utan ersättning med anledning av ändrade förhållanden.
Artikel 59 förordning 987/2009
Tillämpliga bestämmelser när den tillämpliga lagstiftningen och/eller behörigheten att bevilja familjeförmåner ändras
- När den tillämpliga lagstiftningen och/eller behörigheten att bevilja familjeförmåner mellan medlemsstater ändras under en kalendermånad, oavsett tidpunkterna för utbetalning av familjeförmånerna enligt lagstiftningen i dessa medlemsstater, ska den institution som betalade ut familjeförmånerna med stöd av den lagstiftning enligt vilken förmånerna beviljades vid månadens början stå för denna kostnad fram till utgången av den aktuella månaden.
- Den ska underrätta institutionen i den eller de andra berörda medlemsstaterna om den tidpunkt när den upphör att betala ut de berörda familjeförmånerna. Förmåner från den eller de andra berörda medlemsstaterna ska utbetalas från och med den dagen.
Bestämmelsen innebär att i situationer när bestämmelserna om vilket lands lagstiftning som ska gälla för en person och/eller behörigheten att bevilja familjeförmåner ändras, ska det medlemsland som betalar familjeförmåner med fullt belopp fortsätta betala familjeförmåner på samma sätt till slutet av den kalendermånad som förändringen inträffar. Det är institutionen i detta medlemsland som ska meddela institutionen i det andra landet om att förhållandena har ändrats och det datum då landet upphör att betala familjeförmåner med fullt belopp. Det andra medlemslandet ska börja betala familjeförmåner med fullt belopp från början av nästa kalendermånad. Det gäller alltså oavsett eventuella nationella bestämmelser om när en förmån kan utbetalas ifrån.
För att artikel 59 ska vara tillämplig förutsätts en rätt till familjeförmåner och att det sker någon förändring av den rätten på grund av att bedömningen av vilket lands lagstiftning som ska gälla för en person eller behörigheten gällande familjeförmåner ändras. Detta innebär att bestämmelsen även är tillämplig i situationer när förordning 883/2004 upphör att gälla på grund av en förändring av omständigheterna. Försäkringskassan ska även i situationer där förmåner tidigare har betalats ut enbart med stöd av nationell lagstiftning tillämpa artikel 59.
Om det inte längre finns rätt till förmåner i Sverige har Försäkringskassan ansvar att informera det andra landet om en sådan förändring uppstår.
Antonia och John bor tillsammans med sina tre barn i Sverige. Antonia omfattas av lagstiftningen genom arbete i Belgien och John omfattas av lagstiftningen genom arbete i Sverige. Det finns en sammanträffande rätt till familjeförmåner. Sverige betalar fullt belopp och Belgien betalar tilläggsbelopp. Hela familjen flyttar till Belgien den 1 maj, men föräldrarna behåller sina anställningar i respektive medlemsland. Det finns fortfarande en sammanträffande rätt till familjeförmåner, men nu på nya, omvända grunder. Belgien har det primära ansvaret för familjeförmåner från och med den 1 maj och ska betala familjeförmåner med fullt belopp. Sverige har det sekundära ansvaret för familjeförmåner från och med den 1 maj. Om beloppet är högre i Sverige än i Belgien ska Sverige betala ut tilläggsbelopp till familjen.
Gunnel och Marcus bor tillsammans med sina barn i Sverige. Gunnel omfattas av finsk lagstiftning genom arbete. Marcus omfattas av svensk lagstiftning på grund av arbete. Det finns en sammanträffande rätt till familjeförmåner. Sverige har det primära ansvaret för att betala ut familjeförmåner och Finland har det sekundära ansvaret. Omständigheterna ändras när hela familjen flyttar till Finland och Marcus slutar sitt arbete i Sverige. Eftersom båda föräldrarna då omfattas av finsk lagstiftning, så finns det inte längre någon rätt till familjeförmåner från Sverige. Därför finns det inte längre rätt till familjeförmåner i enlighet med förordning 883/2004. Finland ska betala förmåner i enlighet med deras nationella lagstiftning, förutsatt att familjen uppfyller de nationella kriterierna. Försäkringskassan är skyldig att informera institutionen i Finland om de ändrade förhållandena.
7.2.2 Beräkning och utbetalningstidpunkt av tilläggsbelopp
Ett medlemsland som är sekundärland ska jämföra det sammanlagda beloppet av familjeförmåner som det finns rätt till från det landet med det sammanlagda beloppet från det medlemsland som är primärland. Detta innebär att medlemslandet som är sekundärland behöver veta vilka belopp som ska betalas ut till familjen från båda medlemsländerna.
Om de berörda medlemsländerna har olika valutor, så ska beloppet från primärlandet räknas om till valutan i sekundärlandet. Om de berörda medlemsländerna dessutom betalar ut förmånerna med olika regelbundenhet, så måste sekundärlandet räkna om beloppet för att kunna betala ut förmånerna enligt landets egna intervall.
Medlemsländerna är dessutom bundna av det egna landets utbetalningstidpunkter, läs ovan under avsnitt 7.2. Det betyder till exempel att för barnbidrag är förfallodatumet den 20:e varje månad, och för studiehjälp är förfallodatumet den sista vardagen varje månad.
7.3 Valutaomräkning
Administrativa kommissionen har antagit beslut H12 av den 19 oktober 2021 som den dag som ska gälla för fastställandet av de växelkurser som avses i artikel 90 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 987/2009. Beslutet gäller från och med den 28 februari 2022 och ersätter AK-beslut H3.
Valutaomräkning är bara aktuellt när Försäkringskassan betalar ut tilläggsbelopp eller ett belopp enligt nationell lagstiftning som kan begränsas enligt principerna i prioritetsreglerna. Försäkringskassan använder då den referensväxelkurs som Europiska centralbanken fastställer (artikel 90 förordning 987/2009). Försäkringskassan ska använda den kurs som är publicerad den första dagen i månaden före den månad då rätten till familjeförmåner sammanträffar (AK-beslut H12 punkt 3b). Den valutakurs som används vid ursprungsbeslutet ska sedan användas fram till dess att förhållandena ändras eller det finns en annan anledning att fatta ett nytt beslut. Försäkringskassan gör en ny valutaomräkning när de faktiska eller rättsliga förhållandena förändras för den berörda personen. (AK-beslut H12 punkt 4)
AK-beslut H12 ska också tillämpas när det finns en pågående utbetalning av tilläggs- eller mellanskillnadsbelopp och Försäkringskassan behöver ta hänsyn till valutakursfluktuationer för att den enskilde inte ska gå miste om ersättning (EU-domstolens dom i mål nr C-473/18 GP). Det har Försäkringskassan valt att göra genom årliga omräkningar (Försäkringskassans rättsliga ställningstagande, FKRS 2022:02).
AK-beslut H12 och det rättsliga ställningstagandet ska tillämpas från och med den 28 februari 2022, vilket är den dag som AK-beslut H12 trädde ikraft. Det innebär att årliga omräkningar ska göras i ärenden där minst ett år har passerat sedan detta datum, under förutsättning att beslutet i dessa ärenden är minst ett år gammalt.
Om minst ett år har passerat sedan senaste beslutet, och valutakursfluktuationen medför att det är till fördel för den enskilde, så gör vi en årlig omräkning av tilläggs- eller mellanskillnadsbeloppet (enligt punkt 3b).
Familjen André har från och med den 1 juni 2021 rätt till familjeförmåner från både Sverige och Italien. Italien är primärland eftersom familjen bor där. Eftersom familjeförmånerna i Italien är lägre än de svenska familjeförmånerna ska Sverige betala ut tilläggsbelopp. För att Försäkringskassan ska kunna beräkna de svenska förmånerna och tilläggsbeloppet från Sverige korrekt behöver vi först räkna om de italienska förmånerna. Vid den omräkningen ska vi använda växelkursen den 1 maj 2021. Den 20 januari 2022 får Försäkringskassan information från Italien om att beloppet för barnbidrag har höjts där från och med den 1 januari 2022. Försäkringskassan behöver därför räkna om tilläggsbeloppet från Sverige och ska då använda växelkursen den 1 december 2021. Vi beräknar och beslutar om ett nytt tilläggsbelopp. Den 20 januari 2023 kontrollerar Försäkringskassan om växelkursen har ändrats sedan det senaste beslutet som fattades den 20 januari 2022. Försäkringskassan kommer fram till att den har ändrats på ett sätt som är till fördel för den enskilde. En omräkning av tilläggsbeloppet görs därför och Försäkringskassan använder då valutakursen från den 1 december 2022.
Läs mer om årliga omräkningar i Försäkringskassans rättsliga ställningstagande (2022:02) Tillämpning av AK-beslut H12 – årlig omräkning av tilläggsbelopp.