8 Så beräknas tilläggsersättningarna
8.1 Gemensamma bestämmelser
10 kap. 8 § FEA Etableringstillägg och bostadsersättning som ska lämnas för del av en månad, lämnas med ett belopp per dag som motsvarar en trettiondel av månadsbeloppet.
8.1.1 När ersättning bara ska betalas ut för del av månad
Tilläggsersättningarna beräknas till ett månadsbelopp. Ibland ska en tilläggsersättning av någon anledning inte betalas ut för hela månaden, utan bara för en del av en månad. Ersättningens storlek beräknas då enligt nedan, genom att multiplicera antalet dagar som ska betalas ut med en trettiondel av månadsbeloppet.
Etableringstillägg ska betalas ut från och med den 16 mars. Månadsbeloppet är 4 500 kronor.
En trettiondel av månadsbeloppet = 4 500 kronor/30 = 150 kronor Från och med den 16:e till den 31:e mars är det 16 dagar. 150 kronor x 16 = 2 400 kronor.
Etableringstillägg betalas ut med 2 400 kronor för mars.
Om det senare visar sig att deltagaren ska få tilläggsersättning för hela månaden ska Försäkringskassan betala ut mellanskillnaden mellan månadsbeloppet och det som har betalats ut.
8.1.2 När ersättning ska betalas ut för en hel månad, men med olika belopp för olika delar av månaden
Ibland har en deltagare rätt till en tilläggsersättning för hela månaden men förutsättningarna ändras mitt i månaden, och därmed månadsbeloppet som mottagaren ska få. Tilläggsersättningen ska då beräknas enligt de nya förutsättningarna för den del av månaden som ändringen avser. Det betalas alltså ut ersättning för hela månaden, men med två olika månadsbelopp. Försäkringskassan beräknar i dessa fall utifrån det faktiska antalet dagar i månaden hur stor del av respektive månadsbelopp som ska betalas ut.
Etableringstillägg betalas ut med ett månadsbelopp på 1 600 kronor. Den 10 mars ändras mottagarens förutsättningar och månadsbeloppet höjs till 2 400 kronor. Eftersom mars har 31 dagar divideras månadsbeloppen med 31:
1 600 kronor/31 = 51,6129032 kronor 2 400 kronor/31 = 77,4193548 kronor
Från och med den 1:e till den 9:e mars är det 9 dagar. Från och med den 10:e till den 31:e mars är det 22 dagar.
51,6129032 kronor x 9 = 464,516129 kronor. 77,4193548 kronor x 22 = 1703,22581 kronor
Etableringstillägg betalas ut med 2168 kronor för mars.
8.2 Så beräknas etableringstillägget
3 kap. 12 § FEA Etableringstillägg lämnas med
- 800 kronor per barn som inte har fyllt 11 år, och
- 1 500 kronor per barn som har fyllt 11 men inte 20 år.
Etableringstillägg lämnas för högst tre barn. Är barnen fler än tre lämnas etableringstillägg för de tre äldsta barnen. Om en nyanländ får underhållsstöd för tre barn enligt 18 kap. socialförsäkringsbalken, ska etableringstillägg enligt denna paragraf endast lämnas för de två äldsta barnen. Om underhållsstöd lämnas för fyra eller fem barn ska etableringstillägg endast lämnas för det äldsta barnet. Om underhållsstöd lämnas för sex eller flera barn lämnas inte något etableringstillägg.
Etableringstillägget beräknas utifrån antalet barn och ålder på barnen. Om förutsättningar ändras gällande antalet barn eller om åldern på barnen ändras under pågående beslut så ska etableringstillägget beräknas med ett nytt belopp.
8.3 Beräkna utifrån antalet barn, ålder och med avdrag för underhållsstöd
Etableringstillägget kan betalas ut för högst tre barn. Om det finns fler än tre barn i hushållet beräknas beloppet med hänsyn till de äldsta barnen.
| Inte fyllt 11 år | Fyllt 11 år | Summa |
|---|---|---|
| 1 | 0 | 800 kronor |
| 2 | 0 | 1 600 kronor |
| 3 | 0 | 2 400 kronor |
| 1 | 1 | 2 300 kronor |
| 1 | 2 | 3 800 kronor |
| 2 | 1 | 3 100 kronor |
| 0 | 1 | 1 500 kronor |
| 0 | 2 | 3 000 kronor |
| 0 | 3 | 4 500 kronor |
Om den sökande får underhållsstöd för ett eller två barn påverkas inte etableringstillägget. Annars gäller följande:
| Om underhållsstöd beviljas för | … betalas etableringstillägg ut för |
|---|---|
| 3 barn | de 2 äldsta barnen |
| 4–5 barn | det äldsta barnet |
| 6 eller fler barn | 0 barn |
Eftersom underhållsstöd betalas ut månadsvis i förskott och etableringstillägg månadsvis i efterskott, är det extra viktigt att hålla isär vilken tid utbetalningarna gäller.
8.4 Så beräknas bostadsersättningen
3 kap. 16 § FEA Bostadsersättning lämnas för den del av bostadskostnaden per månad som överstiger 1 800 men inte 5 700 kronor.
Om deltagarens bostadskostnad är lägre än 1 800, kronor kan hen inte få bostadsersättning. Bostadsersättning kan som max betalas ut med 3 900 kronor.
Beräkning av bostadskostnaden skiljer sig åt beroende på vilken typ av bostad som den sökande bor i. Bostadskostnaden för en hyrd bostad är den avtalade hyran där vissa kostnader får räknas med. Bostadskostnaden för övriga boendeformer beräknas utifrån andra kriterier som anpassas efter boendets utformning.
Beräkning av bostadsersättning baseras på den bostadskostnad som deltagaren har. Om bostadskostnaden, eller uppgifter som ligger till grund för att beräkna bostadskostnaden, ändras under pågående beslut så ska bostadsersättningen beräknas på nytt.
8.5 Uppskattning av kostnader för en bostad
12 § FKFS 2017:6 Vid beräkning av en bostadskostnad tillämpas Pensionsmyndighetens föreskrifter om uppskattning av kostnader för en bostads uppvärmning, hushållsel och övrig drift vid beräkning av bostadskostnad.
Bostadsersättning täcker vissa kostnader för bostaden. Eftersom besluten avser en period framåt i tiden så kan Försäkringskassan behöva använda schabloniserade belopp för beräkning av bostadskostnaden.
Pensionsmyndigheten ger ut föreskrifter om uppskattning av kostnader för en bostads uppvärmning, hushållsel och övrig drift vid beräkning av bostadskostnad. När det gäller uppvärmningskostnader har Sverige delats in i fyra klimatzoner. Kostnaden i varje klimatzon fastställs till ett belopp per kvadratmeter bostadsyta och år.
Eftersom bostadsersättning betalas ut månadsvis behöver årsbeloppet beräknas till ett månadsbelopp. Månadsbeloppet baseras i sin tur på antal kvadratmeter bostaden avser multiplicerat med den schabloniserade kostnaden per kvadratmeter.
Pensionsmyndigheten ger ut föreskrifter varje år med aktuella schablonbelopp. Ändringarna kan påverka beräkningen i både nya ärenden och ärenden där Försäkringskassan redan har beslutat om bostadsersättning. Läs mer i metodstöd 12.5.
8.6 Så beräknas bostadskostnaden för den som hyr sin bostad
13 § FKFS 2017:6 Bostadskostnad för en hyrd bostad är den avtalade hyran där följande kostnader får ingå:
- avgifter för bostaden som ingår i den avtalade hyran
- uppvärmning (inklusive varmvatten)
- vattenförbrukning
- sophämtning.
Om ovanstående kostnader inte ingår i den avtalade hyran, ska beloppet läggas till bostadens kostnad. Hushållsel är en kostnad som inte får ingå. Om hushållsel ingår i den avtalade hyran, ska beloppet dras av från bostadens kostnad.
8.6.1 Lägga till eller dra av en kostnad
Hyresavtal och hyreskontrakt behöver nödvändigtvis inte vara utformade på samma sätt, och hyresvärden kan i sin tur ha olika avtal utöver vad som ingår i hyreskostnaden. Det behöver dock framgå vilka kostnader som ingår i hyreskontraktet eller hyresavtalet. Om det finns uppgifter om kostnaderna i en hyresavi ska även de beaktas.
Försäkringskassan använder uppgifterna för att beräkna vilken bostadskostnad bostadsersättning ska betalas ut för.
8.6.2 Uppvärmning (inklusive varmvatten)
Kostnader för en bostads uppvärmning och för uppvärmning av varmvatten beräknas till ett gemensamt schablonbelopp enligt Pensionsmyndighetens föreskrifter. Om kostnaderna inte ingår i den avtalade hyran, ska de läggas till.
Enligt föreskrifterna fastställs kostnaden för varmvatten till ett fast belopp. Den kan antingen dras av från det gemensamma schablonbeloppet eller läggas till som en kostnad för bostaden.
Det betyder att om det bara är kostnaden för uppvärmning som ingår i hyran, så ska kostnaden för varmvatten läggas till enligt fastställt belopp.
Om situationen är den omvända, att det bara är kostnaden för varmvatten som ingår i hyran, så ska kostnaden för varmvatten dras av från det gemensamma schablonbeloppet. Resterande del av schablonbeloppet används för att beräkna kostnaden för uppvärmning.
8.6.3 Vattenförbrukning
Kostnaden för vattenförbrukning beräknas till ett schablonbelopp enligt Pensionsmyndighetens föreskrifter. Om kostnaden inte ingår i hyran så ska den läggas till bostadskostnaden.
8.6.4 Sophämtning
Kostnaden för sophämtning beräknas till ett schablonbelopp enligt Pensionsmyndighetens föreskrifter. Om kostnaden inte ingår i hyran så ska den läggas till bostadskostnaden.
8.6.5 Hushållsel
Kostnaden för hushållsel får inte räknas med i bostadskostnaden. Om kostnaderna för hushållsel ingår i hyran ska de beräknas utifrån det schablonbelopp som framgår av Pensionsmyndighetens föreskrifter och sedan dras av från bostadskostnaden.
8.6.6 Övriga avgifter
Om deltagaren har kostnader som inte bedöms tillhöra bostaden ska de dras av från bostadskostnaden. Av hyreskontraktet eller hyresavtalet ska det framgå vilka kostnader som gäller bostaden. Se metodstöd 12.4.
8.7 Så beräknas bostadskostnaden för övriga boendeformer
I vägledning 2004:10 Bostadsbidrag till barnfamiljer och ungdomar finns en beskrivning av hur bostadskostnaden beräknas vid övriga boendeformer. Den använder Försäkringskassan vid beräkning av bostadskostnad för övriga boendeformer.