Hoppa till huvudinnehåll

7 Villkor för att kunna få etableringstillägg och bostadsersättning

7.1 Gemensamma bestämmelser​

Etableringstillägg eller bostadsersättning kan betalas ut till den som är anvisad till etableringsprogrammet.

Tilläggsersättningarna kan inte kombineras, eftersom det ena vänder sig till den som har hemmavarande barn och det andra vänder sig till den som är ensamstående utan hemmavarande barn.

Tilläggsersättningarnas syfte är att täcka en fast kostnad för personen som söker ersättning. Kostnaden är densamma oavsett programmets omfattning, hur deltagaren har deltagit i sitt program eller om deltagaren blivit avstängd från rätt till ersättning.

Förutom att deltagaren ska vara anvisad till etableringsprogrammet, så finns det villkor för respektive tilläggsersättning som deltagaren måste uppfylla för att få ersättningen.

Tilläggsersättningarna kan tidigast betalas ut från och med

  • när etableringsprogrammet har startat
  • när samtliga villkor är uppfyllda.

Tilläggsersättningarna beslutas i regel för en period framåt i tiden, och grundar sig på de handlingar som finns vid ansökningstillfället.

7.2 Etableringstillägg​

3 kap. 10 § FEA Etableringstillägg får lämnas till den som är anvisad till det arbetsmarknadspolitiska programmet etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare enligt förordningen (2017:820) om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare, och som har hemmavarande barn. Med hemmavarande barn avses barn som

  • är under 20 år,
  • är bosatta och folkbokförda hos den nyanlände,
  • står eller har stått under den nyanländes vårdnad, och
  • inte är självförsörjande.

3 kap. 11 § FEA Etableringstillägg lämnas per hushåll. Makar ska anses tillhöra samma hushåll om inte den make eller maka som ansöker om ersättning eller den som ersättningen betalas ut till visar annat. Sambor ska likställas med makar.

10 § FKFS 2017:6 Om makar ansöker om etableringstillägg tillsammans, ska Försäkringskassan besluta om etableringstillägg för den period då båda makarna varit anvisade till etableringsprogram. För en period när bara den ena maken är anvisad till etableringsprogram, ska Försäkringskassan fatta ett enskilt beslut för den maken.

Etableringstillägg betalas ut till deltagare i etableringsprogrammet som har hemmavarande barn. Etableringstilläggets storlek påverkas av

  • antalet barn
  • barnens ålder.

7.2.1 Barn under 20 år​

Enligt Skatteverket är man barn tills man fyller 18 år, men etableringstillägg betalas ut för hemmavarande barn som är under 20 år. Etableringstillägget betalas ut till och med dagen innan barnet fyller 20 år.

7.2.2 Barnet ska vara folkbokfört och bosatt tillsammans med den nyanlända​

Ett av villkoren för etableringstillägg är att barnet är bosatt och folkbokfört tillsammans med den nyanlända. Det kan finnas situationer där uppgifter om datum för bosättning och folkbokföring inte stämmer överens. Försäkringskassan måste ta ställning till både bosättning och folkbokföring innan beslut. Etableringstillägg kan som tidigast betalas ut från och med när samtliga villkor är uppfyllda.

7.2.3 Vårdnaden​

För att deltagaren ska kunna få etableringstillägg för ett barn måste hen ha eller ha haft vårdnaden om barnet. Med vårdnad menas rättslig vårdnad. Det räcker alltså inte att hen har eller har haft den faktiska vårdnaden om barnet, det vill säga att hen är den som utövar den faktiska omvårdnaden och omsorgen.

Vanligtvis finns det uppgifter om vårdnadshavare i Försäkringskassans ärendehanteringssystem. Uppgifterna kommer från Skatteverket och uppdateras dagligen. Om en deltagare är eller har varit registrerad som vårdnadshavare för barnet i folkbokföringen, så är detta i allmänhet fullt tillräckligt underlag för att deltagaren ska anses vara den rättsliga vårdnadshavaren. Observera också att föräldraskap och rättslig vårdnad inte är samma sak.

Om deltagaren inte är eller har varit registrerad som vårdnadshavare för barnet, ska Försäkringskassan bedöma om det är sannolikt att hen är eller har varit rättslig vårdnadshavare för barnet. Bedömningen kan bland annat baseras på om det finns handlingar som beskriver vårdnadsförhållandena eller andra uppgifter som ger stöd för att deltagaren är eller har varit rättslig vårdnadshavare.

Ett barn kan ha något av följande:

  • en eller två föräldrar som är vårdnadshavare
  • en eller två särskilt förordnade vårdnadshavare
  • en tillfällig vårdnadshavare (6 kap. 2 § första stycket föräldrabalken).

Ett barn som har en tillfällig vårdnadshavare kan bara ha en vårdnadshavare. I de övriga fallen kan barnet ha upp till två vårdnadshavare. Om en förälder till barnet har eller har haft den rättsliga vårdnaden, så utesluter det inte att en andra förälder kan ha eller ha haft rättslig vårdnad om barnet.

En sammanvägd bedömning måste göras av omständigheterna i det enskilda fallet. Läs mer om utredningsansvar och beviskravet ”sannolikt” i vägledning (2004:7) Förvaltningsrätt i praktiken.

7.2.4 Barn som är självförsörjande​

Etableringstillägg betalas inte ut för barn som är självförsörjande. Försäkringskassan behöver i regel inte ifrågasätta uppgifter i ansökan om att ett barn inte är självförsörjande, eftersom deltagaren skriver under ansökan på heder och samvete. Om det däremot finns uppgifter som tyder på att ett barn faktiskt är självförsörjande ska detta utredas.

Ett barn bör anses vara självförsörjande när barnets inkomst överstiger riksnormen för försörjningsstöd enligt 2 kap. 1 § socialtjänstförordningen (2001:937). (FKAR 2017:2).

Exempel

Exempel på inkomster är inkomst av tjänst och förlängt underhållsstöd. År 2017 var riksnormen för försörjningsstöd:

  • 15–18 år, 3 540 kronor
  • 19–20 år, 3 570 kronor

I vanliga fall betraktas en person som självförsörjande om hen är gift eller har egna barn. Så behöver det dock inte vara om personen bor hos sina föräldrar och utredningen visar att hen inte har hunnit bli självförsörjande.

7.2.5 Hushåll och makar​

I förordningen likställs sambor med makar. Etableringstillägg betalas ut per hushåll och därför är det inte möjligt att makar eller sambos som tillhör samma hushåll kan få ersättning var för sig. Om någon av makarna som omfattas av beslutet inte längre ingår i hushållet har den inte längre rätt till etableringstillägg för det hushållet. Om någon av makarna inte uppfyller de övriga villkoren för att få etableringstillägg, ska Försäkringskassan besluta att betala ut etableringstillägg till den av makarna som uppfyller villkoren.

Om makar vill ändra till vem av dem som etableringstillägget ska betalas ut, ska de gemensamt anmäla det skriftligen till Försäkringskassan.

7.3 Bostadsersättning​

3 kap. 13 § FEA Bostadsersättning får lämnas till den som är anvisad till det arbetsmarknadspolitiska programmet etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare enligt förordningen (2017:820) om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare och som är ensamstående utan hemmavarande barn. I 10 § andra stycket anges vem som ska anses vara hemmavarande barn.

3 kap. 14 § FEA Bostadsersättning lämnas endast för kostnader för den bostad där den nyanlände är bosatt och folkbokförd och som han eller hon

  • äger eller innehar med hyres- eller bostadsrätt, eller
  • hyr i andra hand om hyresavtalet är skriftligt och hyresvärden, bostadsrättsföreningen eller hyresnämnden har godkänt andrahandsupplåtelsen.

Bostadsersättning betalas ut till deltagare i etableringsprogrammet som är ensamstående utan hemmavarande barn. Bostadsersättningens storlek påverkas av vilka bostadskostnader deltagaren har.

7.3.1 Ensamstående utan hemmavarande barn​

En deltagare anses vara ensamstående utan hemmavarande barn om hen inte stadigvarande bor tillsammans med någon annan. Försäkringskassan har definierat begreppet stadigvarande i FKFS 2017:6 se avsnitt 7.3.7.

7.3.2 Bosatt och folkbokförd i bostaden​

Bostadsersättning betalas bara ut för kostnader för en bostad där deltagaren är bosatt och folkbokförd. Ersättningen ska därför inte längre betalas ut om deltagaren inte längre bor i sin bostad eller är folkbokförd där. Om Försäkringskassan får en impuls om att deltagaren inte längre bor eller är folkbokförd på en bostad som ersättning lämnas för ska Försäkringskassan utreda detta vidare.

Det framgår varken av den aktuella bestämmelsen eller förarbeten hur bedömningen av bosättningen ska göras. Viss vägledning för när deltagaren inte längre ska anses bo i bostaden bör därför hämtas från bostadsbidragets område som i stora delar har en likalydande reglering (se 96 kap. 2 § SFB). Försäkringskassan har i allmänna råd på bostadsbidragets område tagit ställning till att en försäkrad inte längre bör anses bosatt i sin bostad om hen inte bor där eller beräknas bo där under en period av minst sex månader (RAR 2001:8).

7.3.3 Bostadskostnad – för den som hyr sin bostad​

Bostadsersättning betalas ut för vissa kostnader för den bostad som deltagaren hyr i första eller i andra hand. I hyresavtalet, hyreskontraktet eller motsvarande ska det framgå vilka kostnader som ingår i hyran och hur många kvadratmeter stor bostaden är. Om uppgifterna inte framgår där, ska deltagaren lämna uppgifterna på annat vis. Försäkringskassan får bedöma om de inlämnade uppgifterna tillräckligt styrker kostnaderna för bostaden.

Uppgifterna behövs för att Försäkringskassan ska kunna ta reda på vilken del av bostadskostnaden som bostadsersättningen ska täcka samt hur mycket som ska betalas ut.

Hur ersättningen beräknas beskrivs i avsnitt 8.6.

7.3.4 För den som hyr i andra hand​

Vid uthyrning i andra hand är tre parter inblandade:

  • hyresvärden, till exempel den som äger en fastighet
  • förstahandshyresgästen, som hyr av hyresvärden (företag eller privatperson) och hyr ut till andrahandshyresgästen
  • andrahandshyresgästen, som har ett skriftligt hyresavtal med förstahandshyresgästen som ska vara godkänt av hyresvärden, bostadsrättsföreningen eller hyresnämnden.

När en kommun hyr en bostad får de dock i sin tur hyra ut lägenheten i andra hand till någon annan – för dennes eget bruk – utan hyresvärdens samtycke (12 kap. 39 § andra stycket jordabalken). I dessa fall kan bostadsersättning beviljas trots att hyresvärdens godkännande saknas.

7.3.5 Bostadskostnad – övriga boendeformer​

14 § FKFS 2017:6 Vid beräkning av bostadskostnader för andra boendeformer som bostadsrätt, småhus, andelshus, fri bostad m.m. tillämpas 9 och 14–21 §§ Riksförsäkringsverkets föreskrifter (RFFS 1998:9) om beräkning av bostadskostnad i ärenden om bostadsbidrag och familjebidrag i form av bostadsbidrag.

I vägledning 2004:10 Bostadsbidrag till barnfamiljer och ungdomar finns beskrivning av hur bostadskostnaden beräknas vid övriga boendeformer. Den kan du använda som stöd när du ska beräkna bostadens kostnad för övriga boendeformer.

7.3.6 Definition av begreppet bostad​

Eftersom begreppet bostad inte preciseras i förordningen har Försäkringskassan beslutat om ett rättsligt ställningstagande (FKRS 2024:03):

Bostadsersättning enligt FEA ska endast lämnas för ett boende som uppfyller nedanstående villkor. Boendet ska

  • bestå av ett eller flera bostadsrum,
  • vara utrustat med kök, kokvrå eller kokskåp,
  • vara utrustat med toalett, och
  • ha egen ingång direkt från det fria eller via trapphus.

Bostadsersättning kan även lämnas för ett boende som till sin karaktär liknar ett så kallat studentkorridorsboende. Ett sådant boende ska

  • bestå av ett eller flera bostadsrum,
  • vara utrustat med kök, kokvrå eller kokskåp eller ha tillgång till ett gemensamt kök,
  • vara utrustat med toalett eller ha tillgång till en gemensam toalett, och
  • ha egen ingång direkt från det fria, via trapphus eller via korridor.

7.3.7 Deltagaren ska bo i egen bostad​

3 kap. 15 § FEA Bostadsersättning lämnas inte till den som hyr ett eller flera rum i en bostad, eller stadigvarande bor tillsammans med en annan person.

Förordningen beskriver situationer där bostadsersättning inte får lämnas.

I ansökan om bostadsersättning intygar den sökande att hen bor ensam i sin bostad och lämnar uppgifterna på heder och samvete. Det finns ingen anledning att ifrågasätta uppgifterna om inget annat talar för att deltagaren stadigvarande bor med någon annan.

11 § FKFS 2017:6 Om två eller flera personer är bosatta och folkbokförda i samma bostad anses de stadigvarande bo tillsammans, om inte den som ansöker om bostadsersättning visar något annat.

Om uppgifterna från Skatteverket visar att flera personer är folkbokförda i samma bostad måste deltagaren visa att hen bor ensam för att kunna få bostadsersättning. Deltagaren kan göra det genom att skicka in handlingar, intyg eller andra dokument som visar att bostaden är en del av en fastighet eller motsvarande med flera bostäder.