12 Metodstöd

12.1 Metodstöd – återrapportering till a-kassan

Återrapportering innebär att Försäkringskassan meddelar a-kassan hur många dagar med aktivitetsstöd som har betalats ut till en viss deltagare inom en ersättningsperiod. Återrapportering ska göras i alla ärenden där deltagaren

• får aktivitetsstöd
• uppfyller villkoren för a-kassa
• inte är utförsäkrad från arbetslöshetsförsäkringen.

varning

Du ska alltid återrapportera en dag för varje utbetald dag med aktivitetsstöd. Det gäller oavsett vilken omfattning programmet har eller om ersättningen har sänkts till 223 kronor på grund av upprepade avstängningar.

Observera

Observera att om Försäkringskassan har beslutat om återkrav kan det innebära att ersättningsdagar ska återställas (FKRS 2023:16). Det i sin tur kan leda till att återrapporteringen måste justeras. Läs mer i avsnitt 12.1.6.

För att Försäkringskassan ska kunna återrapportera till a-kassan måste a-kassan ha skickat en avisering om fastställda dagar. A-kassan behöver uppgiften bland annat för att kunna

• betala ut eventuell a-kassa
• avisera om fastställda dagar i efterföljande program
• utreda om deltagaren har rätt till fler ersättningsdagar (150 extra dagar eller en ny ersättningsperiod).

12.1.1 Fastställda ersättningsdagar

För deltagare som uppfyller villkoren för a-kassa, aviserar a-kassan preliminära uppgifter om antalet tilldelade och förbrukade ersättningsdagar vid programstart, inklusive de dagar som deltagaren antas förbruka fram till programstart. A-kassan ersätter sedan sin avisering om preliminära uppgifter med en avisering om fastställda ersättningsdagar. Normalt gör de det 28 dagar efter programstarten eller senare. Försäkringskassan behöver få uppgift om fastställda dagar för att kunna återrapportera till a-kassan.

12.1.2 Hantering av ersättningsperioder i Försäkringskassans it-system

Läs mer

Information om hur du använder uppgifter från a-kassan i Försäkringskassans it-system finns i användarhandledningen Ersättning till deltagare i arbetsmarknadspolitiska insatser.

När a-kassan första gången aviserar antalet tilldelade ersättningsdagar i en ersättnings­period får ersättningsperioden löpnummer 1 i Försäkringskassans it-system.

Om deltagaren uppfyller villkoren för en ny ersättningsperiod under en pågående programperiod, aviseras den nya ersättningsperioden med löpnummer 2. Försäkrings­kassan ska då bestämma dagbeloppets storlek utifrån de nya uppgifterna som a-kassan har aviserat.

Om a-kassan har aviserat en ersättningsperiod med löpnummer 2 och Försäkrings­kassan gör en rättelse av en tidigare återrapportering för ersättningsperioden med löpnummer 1, innebär det att aviseringen för ersättningsperioden med löpnummer 2 inte längre är giltig. Deltagarens dagbelopp kan då inte längre bestämmas utifrån uppgifterna i ersättningsperioden med löpnummer 2. Dagbeloppet ska i stället baseras på uppgifterna i ersättningsperioden med löpnummer 1. A-kassan kan komma att skicka nya uppgifter på löpnummer 2 i och med den rättade återrapporteringen. Då ska de nya uppgifterna beaktas.

12.1.3 Vilka dagar ska återrapporteras?

Bara dagar med utbetalt aktivitetsstöd ska återrapporteras. I kapitel 6 beskrivs i vilka situationer aktivitetsstöd inte betalas ut.

Återrapportering görs till a-kassan i två steg: delåterrapportering och slutåterrapport­ering, beroende på hur många ersättningsdagar deltagaren har förbrukat.

12.1.4 Delåterrapportering

Det finns två situationer när Försäkringskassan ska göra en delåterrapportering av antalet förbrukade ersättningsdagar till a-kassan:

• När 70 ersättningsdagar återstår.
• När 50 ersättningsdagar återstår.

Det är viktigt att du gör en delåterrapportering i dessa fall, eftersom a-kassan då utreder om deltagaren kan få sin ersättningsperiod förlängd eller om deltagaren kan beviljas en helt ny ersättningsperiod. Vid delåterrapporteringen behöver inte den 50:e eller den 70:e dagen anges med ett exakt datum. Det räcker att skriva den senast ersatta dagen i den utbetalningsperiod där den dagen ingår.

varning

Om en deltagare får ytterligare 150 ersättningsdagar för att hen har barn under 18 år dag 300 behöver du delrapportera på nytt när det återstår 70 och 50 dagar igen. Du kan också behöva delrapportera igen om a-kassan aviserar ändrade uppgifter.

12.1.5 Slutåterrapportering

Det finns fyra situationer när Försäkringskassan ska slutåterrapportera antalet förbrukade ersättningsdagar till a-kassan. Du ska bara slutåterrapportera första gången som någon av följande tre situationer inträffar:

• När ersättningsdagarna är slut. Du ska slutåterrapportera till a-kassan när ersättningsdagarna i en ersättningsperiod är slut. A-kassan utreder då om deltagaren kan få sin ersättningsperiod förlängd eller om hen kan beviljas en helt ny ersättningsperiod. När du gör slutåterrapportering med anledning av att ersättningsdagarna i en ersättningsperiod har tagit slut, ska den sista ersättningsdagen (dag 300 eller 450) anges som senast utbetalda dag.
• När deltagaren har begärt ersättning för hela programperioden. Du ska slutåterrapportera till a-kassan när deltagaren har begärt ersättning för hela programperioden. Då ska programmets slutdatum anges som senast utbetalda dag.
• När programperioden har tagit slut och deltagaren inte har begärt ersättning för alla dagar i programperioden. Du ska slutåterrapportera till a­kassan när programperioden har tagit slut även om deltagaren inte har ansökt om ersättning för alla dagar i programperioden. Vid slutåterrapporteringen ska programmets slutdatum anges som senast utbetalda dag. Det gäller också när deltagaren till exempel har rehabiliteringsersättning i form av rehabiliteringspenning och därmed inte får aktivitetsstöd för hela eller delar av programperioden oavsett om hen har begärt ersättning eller inte.

varning

Du behöver dock slutåterrapportera på nytt i följande situation:

• När a-kassan aviserar ändrade uppgifter. Om a-kassan aviserar en ändring av antalet fastställda ersättningsdagar i ett redan slutåterrapporterat program, ska du alltid göra en ny slutåterrapportering utifrån de nya uppgifterna. Det beror på att det troligen innebär att antalet rapporterade dagar och/eller den sista dagen för utbetalning behöver ändras.

12.1.6 Rättelse av återrapportering

Försäkringskassan kan göra en rättelse av en period som redan är återrapporterad. Rättelsen ersätter i så fall den tidigare återrapporteringen, vilket innebär att rättelsen inte ska göras med skillnaden mot tidigare registrerad uppgift, utan som en ny återrapportering.

varning

Du kan behöva rätta återrapporteringen när vi har beslutat om utbetalning för fler dagar än tidigare.

varning

Du kan också behöva rätta återrapporteringen när vi har beslutat om återkrav av hela aktivitetsstödet för en viss dag. Det gäller oavsett om deltagaren har hunnit betala tillbaka eller inte.

Om Försäkringskassan har beslutat att den felaktigt utbetalda ersättningen ska återbetalas i sin helhet ska du återställa de ersättningsdagar som omfattas av beslutet.

Om Försäkringskassan har beslutat om delvis eftergift så att den felaktigt utbetalda ersättningen endast ska återbetalas till viss del, ska du räkna om det belopp som finns kvar att återbetala efter eftergiften till hur många ersättningsdagar som ska återställas.

När du beräknar vilka dagar som ska återställas börjar du med den sista dagen i återkravsperioden och arbetar dig sedan bakåt i tiden.

Endast hela ersättningsdagar ska återställas. Det innebär att enbart dagar när deltagaren inte skulle ha fått någon ersättning utbetald kan bli aktuella att återställa.

Exempel

Nova har fått ett återkrav på 10 dagar från den 12 till 23 februari. Den ursprungliga utbetalningen var på 7 000 kronor, det vill säga 700 kronor i dagbelopp. Hon beviljas eftergift på 3 000 kronor. Det innebär att 4 000 kronor finns kvar att återbetala. Det motsvarar fem hela dagar som ska återställas, 19 till 23 februari. Även om det återstår 500 kronor innebär det att Nova fortfarande har fått behålla 200 kronor för den sjätte dagen räknat bakåt, den 16 februari, och den ska därmed inte återställas.

Dag	Återbetalningsbelopp/dag	Ska återställas
23 februari	700 kronor	Ja
22 februari	700 kronor	Ja
21 februari	700 kronor	Ja
20 februari	700 kronor	Ja
19 februari	700 kronor	Ja
16 februari	500 kronor	Nej
15 februari	0 kronor	Nej
14 februari	0 kronor	Nej
13 februari	0 kronor	Nej
12 februari	0 kronor	Nej
	4 000 kr

varning

Om Försäkringskassan däremot har beslutat om hel eftergift, eller inte har fattat något beslut om återkrav, och därmed inte har återkrävt deltagaren på det felaktigt utbetalda aktivitetsstödet, ska inte några ersättningsdagar återställas (FKFRS 2023:16).

Om vi gör en rättelse av återrapporteringen för en ersättningsperiod med löpnummer 1 eller om a-kassan aviserar en ändring av dagar för en ersättningsperiod med löpnummer 1, så innebär det att en eventuell avisering för en ersättningsperiod med löpnummer 2 inte längre är giltig. Då kan deltagarens ersättning inte längre baseras på uppgifterna i ersättningsperioden med löpnummer 2. Ersättningen ska i stället baseras på uppgifterna i ersättningsperioden med löpnummer 1. Om a-kassan skickar nya uppgifter för ersättningsperiod med löpnummer 2 ska de nya uppgifterna beaktas.

12.1.7 Återrapportering vid parallella program

Om deltagaren har två deltidsprogram under samma period, ska du bara återrapportera dagar i det ena programmet. Det andra programmet återrapporteras med 0 dagar och programmets slutdatum anges som senast utbetalda dag.

Om det finns två deltidsprogram som inte avser exakt samma tid, ska du återrapportera i ett av programmen för de dagar som sammanfaller och i respektive program för de dagar som inte sammanfaller.

12.1.8 Återrapportering vid utträde ur a-kassa

Om a-kassan har aviserat att en deltagare har utträtt ur a-kassan och ingen ny dagpenningsavisering kommit in efter aviseringen, behöver du inte göra någon återrapportering. Om en dagpenningsavisering kommit in från en ny a-kassa inom samma program, ska du återrapportera till den a-kassa som skickat den senaste dagpenningsaviseringen.

12.2 Metodstöd – vid återinträde och på nytt anvisad

Det som beskrivs nedan om återinträde gäller också situationen när deltagaren är på nytt anvisad till ett program. Vi skiljer inte på dessa situationer.

Om Arbetsförmedlingen meddelar att en deltagare har återinträtt i eller på nytt anvisats till ett program som hen tidigare har lämnat, ska du ta hänsyn till det dagbelopp som gällde den dagen när deltagaren lämnade programmet.

Observera

Observera att i vissa situationer kan det finnas ett återinträde som ändå inte påverkar dagbeloppet, eftersom det inte finns förutsättningar för ett högre belopp. Exempel på detta kan vara

• när deltagaren har en avisering med högsta möjliga dagpenning i det nya programmet
• när deltagaren aldrig har varit medlem i en a-kassa under programtid.

varning

För program som har ett uppläggningsdatum från och med 19 april 2023 finns nu fler uppgifter som stöd för din bedömning av återinträdet. Detta efter utveckling av systemen. Du ska däremot inte ändra beslut före 14 maj 2023 som fattats enligt den tidigare hanteringen, om du bedömer att det är oriktigt utifrån information vi har fått på grund av den nya hanteringen.

12.2.1 Bedömning i program från och med 19 april 2023

Vilket program återinträder deltagaren i?

Arbetsförmedlingen meddelar Försäkringskassan att en deltagare har återinträtt i (eller blivit på nytt anvisad till) ett program. Du ser då att det står Ja vid Åter/på nytt i uppgifterna om anvisningen.

Efter ett program med återinträde ("återinträdesprogrammet”) kan det även finnas efterföljande program med ett referens-id i uppgifterna om anvisningen. Det betyder att Arbetsförmedlingen har förlängt återinträdesprogrammet. Referens-id är då samma som ams-id för återinträdesprogrammet.

Exempel

Inger lämnar sitt JOB-program den 14 mars 2023.

Den 15 maj 2023 återinträder hon i JOB-programmet med en programanvisning med ams-id 1991090534. Programanvisningen har Ja vid Åter/på nytt. Anvisningen tar slut 14 oktober 2023.

Från 15 oktober 2023 har hon en ny programanvisning med ams-id 1994034661 och referens-id 1991090534. Detta är alltså en förlängning av återinträdesprogrammet.

Hantering av undantag

För program med uppläggningsdatum i perioden 19 april till 13 maj 2023 kan det finnas både uppgift om återinträde Ja och ett referens-id. Det är då inte själva återinträdesprogrammet utan en förlängning av återinträdesprogrammet.

Observera

Observera att det kan finnas ett Ja vid Åter/på nytt och ett referens-id även i program med tidigare uppläggningsdatum, men då beror det på att uppgiften om referens-id kommit till när Arbetsförmedlingen avbrutit eller avslutat programmet. Du ska bortse från referens-id i en sådan programperiod.

Vilket dagbelopp gällde när deltagaren lämnade programmet?

När du ska beräkna ersättningens storlek behöver du avgöra om du ska använda uppgifterna i a-kasseaviseringen i det program som deltagaren lämnade. Vi kallar dessa uppgifter "skyddad a-kassa" oavsett om utredningen visar att de ska användas eller inte. Uppgifter om skyddad a-kassa presenteras i bilden uppgifter från Arbetsförmedlingen.

Det program som deltagaren lämnat är alltid det JOB- eller UGA-program som föregår det som deltagaren återinträtt i. För program med uppläggningsdatum 19 april 2023 eller senare behöver det inte finnas något tidsmässigt glapp mellan återinträdesprogrammet och det program vi beskriver som att deltagaren lämnade.

Avgör om den skyddade a-kassan ska användas

Det kan finnas aviseringar från a-kassan eller andra omständigheter som innebär att skyddsregeln, med den skyddade a-kassan, inte längre ska tillämpas. Du behöver därför vid varje ansökan utreda om deltagaren, efter att hen återinträtt eller blivit på nytt anvisad, har

• avslutat sitt medlemskap i a-kassan (utträde)
• blivit utesluten ur a-kassan (ej villkor)
• fått en ny ersättningsperiod med nya ersättningsdagar (nytt arbetsvillkor).

Till din hjälp kan du använda uppgifterna om skyddad a-kassa i bilden uppgifter från Arbetsförmedlingen.

Om det bara finns en avisering om att deltagaren inte uppfyller villkoren eller inte är aktuell för arbetslöshetsersättning, ska den skyddade a-kassan användas så länge deltagaren är medlem i a-kassan och inte uppfyller någon av punkterna ovan. För dessa deltagare kommer vi inte att få någon avisering vid ett eventuellt utträde eller uteslutning. Därför måste du ringa till a-kassan och fråga om deltagaren är medlem inför varje beräkning av ersättningens storlek. Att vara ansluten till Alfa-kassan likställs med att vara medlem i en a-kassa.

Hur du utreder i övrigt kan skilja sig från ärende till ärende. I vissa fall kan du behöva utreda med a-kassan och i andra fall kan det räcka med att kontrollera tidigare programanvisningar.

Om skyddsregeln ska tillämpas behöver du jämföra den skyddade a-kassan med det nu gällande beloppet i det aktuella programmet. Använd det högsta av dessa belopp när du beräknar ersättningens storlek.

Översikt för att avgöra om den skyddade a-kassan ska användas

Om	... så	... och
det inte finns någon avisering alls från en a-kassa	tillämpas inte skyddsregeln	då gäller enbart förutsättningarna i det aktuella programmet när du beräknar ersättningens storlek.
det finns en a-kasseavisering för den aktuella ansökan	ska du avgöra om den skyddade a-kassan gäller	om den gäller, så jämför du det skyddade beloppet med det nu aktuella. Det högre beloppet är det som ska användas.
deltagaren inte uppfyller villkoren eller inte är aktuell för arbetslöshetsersättning för den aktuella ansökan	ska du avgöra om den skyddade a-kassan gäller	om den gäller, så använder du den skyddade a-kassan om deltagaren fortfarande är medlem i a-kassan.

12.2.2 Bedömning i program före 19 april 2023

Vilket program återinträder deltagaren i?

För att kunna återinträda i ett program måste en deltagare ha lämnat det aktuella programmet under en tid. För att bedöma om det är samma program som deltagaren återvänder till ska du först kontrollera att programtypen i det aktuella programmet är densamma som i det program som deltagaren lämnade. Det måste finnas ett mellanrum mellan perioderna för att skyddsregeln ska bli aktuell i den andra perioden. Skyddsregeln vid återinträde kan bara vara aktuell när deltagaren har aktivitetsstöd i jobb- och utvecklingsgaranti eller jobbgaranti för ungdomar.

Om Arbetsförmedlingen förlänger programmet efter återinträdet kan deltagaren fortfarande ha rätt till det högre dagbeloppet även utan mellanrum. Om programperioderna följer på varandra utan mellanrum och programtyperna är desamma kan det vara en förlängning.

Vilket dagbelopp gällde när deltagaren lämnade programmet?

För att veta vilket dagbelopp som gällde den dagen när deltagaren lämnade programmet ska du kontrollera vilka uppgifter från a-kassan och vilken ersättningsnivå som var aktuella den sista dagen i det program som deltagaren har lämnat.

När du kommit fram till vilket dagbelopp som gällde när deltagaren lämnade programmet ska du jämföra det med det nuvarande.

Jämför dagbeloppet vid återinträdet

Jämför det aktuella dagbeloppet med det dagbelopp som gällde när deltagaren lämnade programmet, utifrån en avisering eller ett eventuellt tidigare skyddat belopp. Använd det högsta av dessa belopp när du beräknar deltagarens ersättning.

När det ...	ska du
finns en avisering med dagpenning	jämföra beloppet på aktuell nivå mot det belopp som gällde på motsvarande nivå när deltagaren lämnade programmet. Observera dock första stycket nedan.
finns en avisering där deltagaren inte uppfyller villkoren eller inte är aktuell för arbetslöshetsersättning	jämföra det aktuella beloppet (utvecklingsersättning eller garantibelopp) mot det belopp som gällde när deltagaren lämnade programmet. Du behöver också kontrollera medlemskapet i a­kassan enligt andra stycket nedan.
inte finns någon avisering alls från en a-kassa	inte utreda medlemskap vidare, om det inte heller finns något annat i ärendet som tyder på att deltagaren är medlem i en a-kassa.

Observera

Observera att reglerna för återinträde ska skydda deltagaren från att få det ekonomiskt sämre vid återinträdet än när hen lämnade programmet. Skyddsregeln kan däremot inte innebära att beloppet blir högre än det som faktiskt gällde när deltagaren lämnade programmet.

Observera också

Observera också att skyddsregeln vid återinträde kräver att deltagaren fortfarande är medlem i a-kassan. Om det bara finns en avisering om att deltagaren inte uppfyller villkoren eller inte är aktuell för arbetslöshetsersättning kommer vi inte heller att få en avisering vid ett eventuellt utträde. Därför måste du ringa till a-kassan och fråga om deltagaren är medlem inför varje beräkning av deltagarens ersättning. Att vara ansluten till Alfa-kassan likställs med att vara medlem i en a-kassa.

12.2.3 Aviseringar som kommer senare under programperioden

Om det kommer aviseringar senare under programperioden behöver du ta reda på orsaken till förändringen. När du vet orsaken behöver du ta ställning till om aviseringen hade kommit även om deltagaren inte tidigare lämnat sitt program, eftersom ersättningen inte ska påverkas av att deltagaren har gjort något annat under uppehållet.

Hur du utreder orsaken till förändringen kan skilja sig från ärende till ärende. I vissa fall kan du behöva utreda med deltagaren eller a-kassan. I andra fall kan det räcka med att undersöka omständigheter i ärendet för att kunna ta ställning till varför den nya aviseringen kommit in.

12.2.4 Räkna ersättningsdagar manuellt ner till 65-procentsnivån

I de fall där det inte finns någon ny avisering om dagpenning och du ska utgå ifrån det dagbelopp som gällde den dagen när deltagaren lämnade programmet, och deltagaren då hade en högre ersättningsnivå än 65-procentsnivån, så ska du manuellt räkna av förbrukade ersättningsdagar till dess att deltagaren når 65-procentsnivån. Du utgår ifrån det antal dagar som var förbrukade när deltagaren lämnade programmet och fortsätter avräkningen, men du kan inte återrapportera till a-kassan i dessa fall. Du kan registrera dagarna i ÄHS för att hålla räkningen på förbrukade dagar.

12.3 Metodstöd – lämna impuls till kontrollutredning

Du ska lämna en impuls till kontrollutredning om du upptäcker eller får en uppgift från tredje part om att en deltagare har lämnat felaktiga uppgifter för att få ersättning som hen inte har rätt till, förutsatt att uppgifterna verkar ha lämnats medvetet eller grovt vårdslöst.

För att bedöma om uppgifterna har lämnats medvetet eller grovt vårdslöst är det ofta lämpligt att fokusera på om det finns en systematik i deltagarens beteende, det vill säga om deltagaren lämnat samma typ av felaktiga uppgifter flera gånger, eller om det rör sig om ett omfattande fel.

Samla underlag inför impuls

Så här kan du exempelvis samla underlag för att bedöma om du ska lämna en impuls till kontrollutredning i olika situationer.

Frånvaro

Deltagaren har redovisat närvaro trots att det finns uppgifter från anordnaren via Arbetsförmedlingen om olovlig frånvaro eller frånvaro från aktivitet. Kontrollera då om det även har hänt under några tidigare månader. Om deltagaren lämnat felaktiga uppgifter om fler än ett fåtal dagar och du bedömer att deltagaren känt till eller insett risken för att uppgifterna var felaktiga bör du lämna en impuls till kontrollutredning. Det gäller oavsett om de felaktiga uppgifterna rör en enstaka ansökan eller flera ansökningar. Du kan också fråga en kontrollutredare om det är aktuellt att lämna en impuls.

Utlandsvistelse

Om du får uppgift om att deltagaren är eller kan befinna sig utomlands under längre tid ska du först kontakta Arbetsförmedlingen. Fråga om det finns en överenskommelse med deltagaren om att förlägga programmet utomlands. Utanför Sverige kan programmet normalt bara förläggas till Sveriges närområde, och då bara om det finns särskilda skäl (33 § FAP). Finns ingen sådan överenskommelse bör du lämna en impuls. Dokumentera tydligt vilken information du har fått från Arbetsförmedlingen.

Ej godkänd eller anmäld frånvaro

Om deltagaren uppger att hen har sjukanmält sig första dagen och du ser i systemet att det inte stämmer, ska du kontrollera om det har hänt tidigare och vilken information deltagaren har fått då. Det gäller också om du får uppgift om andra typer av frånvaro som ska godkännas eller anmälas. Vid upprepade fel kan det vara lämpligt att lämna en impuls. Här är det dock extra viktigt att det finns något som visar att deltagaren medvetet eller av grov vårdslöshet har lämnat de felaktiga uppgifterna.

Övriga situationer

Andra situationer där det kan bli aktuellt att lämna en impuls är till exempel om deltagaren har utelämnat lön eller andra anställningsförmåner, eller inte anmält ändrade förhållanden som skulle ha påverkat beslutet om till exempel bostadsersättning eller etableringstillägg.

Medvetet eller grovt vårdslöst agerande

Skillnaden kan vara liten, och handläggningen är densamma oavsett vilket det handlar om. Det viktiga är att något av begreppen gäller. Om du behöver mer information för att avgöra om du ska lämna impuls till kontrollutredning som kan leda till en avstängnings­utredning, kan du ringa till deltagaren och fråga varför hen har lämnat den felaktiga uppgiften. Om deltagaren har en trovärdig förklaring behöver du inte gå vidare och lämna en impuls. Du behöver inte ringa deltagaren om det är uppenbart att hen medvetet har lämnat felaktiga uppgifter.

Omständigheter som kan tyda på att det är frågan om medvetet eller grovt vårdslöst agerande är till exempel att det handlar om omfattande eller systematiska fel, eller att deltagaren fortsätter att lämna samma sorts felaktiga uppgifter även efter att ha informerats om felet.

Lämna impuls till kontrollutredning

När du lämnar en impuls till kontrollutredning ska du redogöra för de fel du har upptäckt, varför du bedömer att de är medvetna eller grovt vårdslösa och vilken information deltagaren har fått. Om du har samlat underlag inför en impuls men till slut väljer att inte lämna den vidare ska du dokumentera varför det inte är aktuellt med en avstängningsutredning. Det kan också vara lämpligt att informera Arbetsförmedlingen om inte uppgiften ursprungligen kommer därifrån, till exempel om deltagaren inte verkar stå till arbetsmarknadens förfogande.

I samband med att du lämnar impulsen ska du också skapa ett utredningsärende (AS_UTR).

Läs mer

Information om hur du skapar ett utredningsärende och hur det ska klassificeras finns i användarhandledningen Ersättning till deltagare i arbetsmarknadspolitiska insatser.

Hantering av ärenden när kontrollutredning pågår

Om en deltagare ansöker om ersättning efter att en impuls har lämnats till kontroll­utredning, ska du avgöra om det är sannolikt att deltagaren kommer att bli avstängd, se avsnitt 6.5 och 9.1.1. I så fall ska du fatta ett interimistiskt beslut om att inte betala ut ersättning till deltagaren för tid från och med den dag som felet konstaterades och dokumenterades, eftersom ett eventuellt beslut om avstängning kommer att gälla från och med den dagen. Du ska heller inte som huvudregel fatta ett ändringsbeslut som berör tid som omfattas av kontrollutredningen. Till exempel ska du inte göra en tilläggsutbetalning om vi utreder om ersättningen var felaktigt utbetald till att börja med.

När kontrollutredningen är klar ska du följa upp ett interimistiskt beslut med ett slutligt beslut och skicka ett beslutsmeddelande. Detta ska du göra i både de fall där kontrollutredaren beslutat om en avstängning och i de fall där utredningen inte leder till avstängning. Du kan sedan avsluta både det ursprungliga ärendet och utredningsärendet.

Läs mer

Läs mer om att lämna impuls till kontrollutredning i riktlinjerna (2009:9) Överlämnande av impulser till kontrollutredning och till andra myndigheter samt beslut i samband med kontrollutredning.

12.3.1 Vid ärenden som har inletts av kontrollutredare

Ett utredningsärende kan också ha inletts av en kontrollutredare utifrån en extern impuls. I dessa ärenden kan du behöva fatta beslut eller tillföra någon annan information innan utredningen kan gå vidare. Det framgår då i ärendet vad du behöver göra. När du är klar ska du skriva en journalanteckning med ditt svar, klassificera ärendet på samma sätt som vanligt och lämna tillbaka ärendet till den kontrollutredare som lämnade över det.

12.4 Metodstöd – bostadskostnaden för den som hyr sin bostad

Ett grundläggande villkor för rätt till bostadsersättning är att kostnaden avser bostaden. Här följer en sammanställning som ger en överskådlig bild över olika avgifter. Sammanställningen innehåller exempel över tidigare frågor som har uppkommit.

Vad står på kontraktet?	Det ska räknas med i bostadskostnaden	Det ska inte räknas med i bostadskostnaden
Trappstädning	X
Diskmaskin	X
Garage		X
Säkerhetsdörr	X
Hyressättningsavgift	X
Möbler	X
TV-abonnemang	(X)	(X)
Internetabonnemang	(X)	(X)
Parkeringsplats		X
Hemförsäkring		X
Fönsterputsning		X
Fritidsmedel	X

Det kan förekomma kostnader som hyresgästerna inte kan undgå att betala och som därför ska räknas med i bostadskostnaden. Det gäller exempelvis TV- och internetabonnemang eller städning av gemensamma utrymmen som kan vara upphandlade hos leverantörer av hyresvärden så att avgiften blir tvingande för deltagaren. Däremot ska inte avgiften räknas med om deltagaren själv tecknar ett sådant avtal.

Standardförbättringar som följer lägenheten får räknas med som bostadskostnad. Det gäller exempelvis säkerhetsdörr eller inglasad balkong.

12.5 Metodstöd – när Pensionsmyndighetens schablonbelopp för beräkning av bostadskostnad ändras

Avsnitt 8.5 beskriver hur bostadskostnaden beräknas utifrån schablonbelopp som finns i Pensionsmyndighetens föreskrifter. När schablonbeloppen årligen ändras ger Pensionsmyndigheten ut föreskrifter om detta. I föreskrifterna framgår det vilket datum de träder i kraft och från och med vilket datum de nya beloppen ska tillämpas.

12.5.1 Beräkna bostadskostnad när beslutet omfattar tid före och efter ändringen

Om Försäkringskassan ska besluta om bostadsersättning för en period som omfattar tid före och efter en ändring av schablonbeloppen, ska Försäkringskassan beräkna bostadskostnaden utifrån de schablonbelopp som gäller för respektive del av perioden.

12.5.2 Omräkning i ärenden där Försäkringskassan redan har beslutat om bostadsersättning

Om Försäkringskassan har beräknat bostadsersättningen i ett ärende utifrån schablonbeloppen i Pensionsmyndighetens föreskrifter, och schablonbeloppen ändras för den tid som deltagaren har beviljats bostadsersättning, så ska Försäkringskassan avgöra om deltagarens bostadsersättning ska höjas. (Läs mer i avsnitt 1.3.1).

Gör i så fall en ny beräkning utifrån de nya schablonbeloppen. Om beloppet för bostadsersättningen blir högre ska du fatta ett nytt beslut från och med det datum som de nya beloppen gäller och korrigera kommande utbetalningar.

12.6 Metodstöd – parallella program

När deltagaren har parallella program ska du beräkna ersättningen som om deltagaren hade ett program.

12.7 Metodstöd – Arbetsförmedlingen meddelar att de har information om att deltagaren har varit frånvarande från aktivitet

Om deltagaren ansöker om ersättning och anger deltagande för dagar som Arbets­förmedlingen har meddelat oss om frånvaro för, så dokumenterar du vilka dagar Arbetsförmedlingens information gäller i ärendet. Sedan kommunicerar du uppgifterna till deltagaren och förklarar att Försäkringskassan avser att inte betala ut ersättning för de dagarna. Informera även deltagaren i kommuniceringsbrevet om att hen måste lämna in underlag eller intyg från anordnaren av aktiviteten som styrker deltagande åtminstone del av dag för att kunna få ersättning för dessa dagar. Anordnaren är ofta en leverantör som utför arbetsmarknadspolitiska insatser på uppdrag av Arbetsförmedlingen. Du ska inte använda interimistiska beslut i dessa situationer, även om det kan innebära att utbetalningen måste göras senare än ordinarie utbetalningsdatum. Eftersom uppgiften kommer från tredje part behöver den kommuniceras.

Om deltagaren har lämnat felaktiga uppgifter ska du även ta ställning till om en impuls ska lämnas till kontrollutredning. Se metodstöd 12.3.

Om Försäkringskassan redan har beslutat om ersättning när Arbetsförmedlingen lämnar information om frånvaron, ska du ta ställning till om det är möjligt att ändra beslutet innan ersättningen betalats ut. Om deltagaren redan har fått en utbetalning för de aktuella dagarna ska du ta ställning till om ett återkravsärende ska startas.

Om Arbetsförmedlingen har beslutat om olovlig frånvaro för en dag som de även har informerat om frånvaro från aktivitet kan du fatta beslut med stöd av 10 kap. 7 § FEA för den dagen.

Om deltagaren har ansökt om ersättning och angett frånvaro för de aktuella dagarna så utreder du med Arbetsförmedlingen om frånvaron var anmäld eller godkänd, i de fall frånvaroorsaken skulle ha anmälts eller godkänts (sjukdom, tillfälligt uppehåll eller enskild angelägenhet av vikt).

Om deltagaren har angett arbete för någon av dagarna som Arbetsförmedlingen meddelat frånvaro, så kan du bortse från uppgifterna om frånvaro och gå på uppgifterna om arbete om minskningen avser hela dagbeloppet. I de fall arbetet leder till delvis minskning av dagbeloppet behöver du däremot utreda med deltagaren vad hen har gjort den dagen, om det inte framgår på annat sätt i ärendet.

Om deltagaren har angett en frånvaroorsak som inte behöver anmälas till eller godkännas av Arbetsförmedlingen (vab eller vård av svårt sjuk närstående) behöver du inte utreda vidare utan kan då utgå från att de uppgifter som deltagaren lämnat är korrekta.

12.8 Metodstöd – avgöra avstängningstid och fastställa kalenderspärren

Nedan beskrivs olika exempel på situationer där deltagare har fått ett eller flera beslut om avstängning. De olika exemplen visar vilka dagar som kan bli avstängningsdagar. De dagar som är markerade i kalendern är de dagar som Försäkringskassan verkställer som avstängningsdagar.

Exempel 1

Arbetsförmedlingen har beslutat om tre avstängningar.

Det första beslutet gäller 1 avstängningsdag och grunden för avstängningen inträffade den 15 maj.

Det andra beslutet gäller 5 avstängningsdagar och grunden för avstängningen inträffade den 18 maj

Det tredje beslutet gäller 10 avstängningsdagar och grunden för avstängningen inträffade den 23 maj

Deltagaren har ansökt om ersättning för maj och uppfyller villkoren för ersättning alla måndagar till fredagar.

I tabellen nedan är avstängningsdagarna markerade.

Maj

Må	Ti	On	To	Fr	Lö	Sö
	1	2	3	4	5	6
7	8	9	10	11	12	13
14	15	16	17	18	19	20
21	22	23	24	25	26	27
28	29	30	31

Eftersom det fanns en pågående avstängning den dag som grunden för det tredje beslutet inträffade, blev den första möjliga avstängningsdagen för det tredje beslutet den 25 maj.

Fem av avstängningsdagarna i det tredje beslutet kunde inte verkställas. Försäk­ringskassan väntar på ansökan för juni för att veta om de kan verkställas då i stället.

Den sista möjliga dagen som kan bli en avstängningsdag i det tredje beslutet är den 13 september. Då har det gått 112 kalenderdagar från och med den 25 maj. Om beslutet hade börjat verkställas dagen som grunden för avstängningen inträffade (den 23 maj) skulle kalenderspärren räknats från det datumet.

Exempel 2

Arbetsförmedlingen har beslutat om avstängning enligt 6 kap 2§ första stycket 4 FEA. Beslutet avser 5 avstängningsdagar och grunden för avstängningen inträffade den 2 maj.

Deltagaren har ansökt om ersättning för maj och uppfyller villkoren för ersättning den 1 maj, 3-4 maj, 7–11 maj, 14–18 maj, 21-25 maj och 28-31 maj.

Den 2 maj har deltagaren inte rätt till ersättning på grund av olovlig frånvaro.

Den 7 maj fick deltagaren föräldrapenning vilket medförde att dagbeloppet minskades till noll kronor för den dagen. Därför kan den dagen inte bli en avstängningsdag.

I tabellen nedan är avstängningsdagarna markerade.

Maj

Må	Ti	On	To	Fr	Lö	Sö
	1	2	3	4	5	6
7	8	9	10	11	12	13
14	15	16	17	18	19	20
21	22	23	24	25	26	27
28	29	30	31

Exempel 3

Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen har beslutat om avstängning.

• Arbetsförmedlingens första beslut gäller 5 avstängningsdagar och grunden för avstängningen inträffade den 10 maj.
• Försäkringskassans beslut gäller 130 avstängningsdagar och utredningen av grunden för avstängningen inleddes den 14 maj.
• Arbetsförmedlingens andra beslut gäller 10 avstängningsdagar och grunden för avstängningen inträffade den 21 maj.

Deltagaren har ansökt om ersättning för maj och uppfyller villkoren för ersättning alla måndagar till fredagar.

I tabellen nedan är avstängningsdagarna markerade.

Maj

Må	Ti	On	To	Fr	Lö	Sö
	1	2	3	4	5	6
7	8	9	10	11	12	13
14	15	16	17	18	19	20
21	22	23	24	25	26	27
28	29	30	31

Eftersom det fanns en pågående avstängning den dag som Försäkringskassan inledde utredningen av grunden för avstängningen, blev den första möjliga avstängningsdagen utifrån Försäkringskassans beslut den 17 maj istället för den 14 maj.

119 av avstängningsdagarna i Försäkringskassans beslut kunde inte verkställas i beslutet för maj.

Om resterande dagar i Försäkringskassans beslut kan verkställas och samtliga dagar har verkställts den 14 november, så börjar Arbetsförmedlingens andra beslut gälla dagen därpå, den 15 november, och kan pågå i 112 kalenderdagar från och med det datumet.

Exempel 4

Arbetsförmedlingen har beslutat om en avstängning.

Beslutet gäller 45 dagar och ligger längst ner i tabellen. Grunden för avstängningen sker den 2 juni och beslutet kan verkställas under perioden 19 juli– 7 november med hänsyn till kalenderspärren.

I tabellen nedan ser du alla beslut om avstängning. Som du ser påverkas kalenderspärren av när Försäkringskassan har kunnat fastställa avstängningstiden på det föregående beslutet. Det beror på att ett nytt beslut om avstängning som kommer in från Arbetsförmedlingen under en pågående avstängningstid börjar gälla dagen efter att den förra avstängningen tog slut, vilket händer antingen när avstängningsdagarna har verkställts eller när kalenderspärren har passerat.

Status	Antal avstängnings­dagar	Händelse­datum	Verkställd avstängningstid	Kan verkställas under perioden (Kalenderspärr)
Hanterat	1 dag	20 mars	20 mars	20 mars – 9 juli
Hanterat	5 dagar	11 april	11–15 april	11 april – 31 juli
Hanterat	10 dagar	3 maj	3– 16 maj	3 maj – 22 augusti
Hanterat	45 dagar	15 maj	17 maj – 18 juli	17 maj – 5 september
Nytt, inte hanterat	45 dagar	2 juni	Beror på om och när deltagaren ansöker och uppfyller villkoren för ersättning.	19 juli – 7 november

12.9 Metodstöd – utbetalningsdag

Försäkringskassan har beslutat att ersättning enligt FEA ska betalas ut på en fast utbetalningsdag, den 26:e varje månad.

Deltagaren ska ansöka om grundersättning per kalendermånad. Om ansökan för en månad kommer in senast den 7:e i efterföljande månaden betalar du ut ersättningen den 26:e samma månad som ansökan kom in. Om ansökan för en månad kommer in mellan den 8:e och den sista i efterföljande månaden betalar du ut ersättningen den 26:e månaden efter det att ansökan kom in.

Ett undantag är när Arbetsförmedlingen har skickat en retroaktiv programanvisning för kartläggningsfasen i etableringsprogrammet och du inte hinner betala ut etableringsersättning på den fasta utbetalningsdagen. Då betalar du ut etablerings­ersättningen så fort som möjligt (genom vanlig registrering i utbetalningssystemet). Detsamma gäller för eventuella tilläggsersättningar i den situationen.

Exempel

Ansökningar om etableringsersättning för deltagande i kartläggningsfasen för februari, mars och april kommer in den 7 maj. Eftersom den ordinarie utbetalningsdagen för februari (26 mars) och mars (26 april) har passerat gör du utbetalningen för februari och mars så fort som möjligt. Du betalar ut ersättningen för april som vanligt den 26 maj.

Ett annat undantag från att betala ut på den fasta utbetalningsdagen är om deltagarens program tar slut i början på månaden och ansökan för alla de sista dagarna kommer in senast den 7:e samma månad. I det fallet kan utbetalning göras den 26:e den månaden.

Exempel

Ansökan för januari kommer in den 3:e februari. Programmet tar slut den 4:e februari och ansökan för februari kommer in den 7:e februari. Du betalar ut ersättningen för januari som vanligt den 26:e februari. Även ersättningen för dagarna i början på februari betalar du ut den 26:e februari.

12.10 Metodstöd – unga med funktionsnedsättning (UMFN)

För deltagare som har anvisats ett program innan den 19 november 2018 skickade Arbetsförmedlingen med information om deltagaren var klassad som UMFN. Men för deltagare som anvisats ett program som startade den 19 november 2018 eller senare får Försäkringskassan inte längre den informationen. I stället efterfrågar du uppgiften i de fall systemet har räknat fram att deltagaren uppfyller villkoren för övergångsbestämmelsen. Eftersom Arbetsförmedlingen kan ändra informationen så måste du fråga Arbetsförmedlingen inför varje utbetalning.

När du frågar Arbetsförmedlingen om en deltagare är klassad som UMFN får du ett svar som avser deltagarens status samma dag som frågan ställs. Eftersom du behöver veta om deltagaren var eller inte var UMFN för hela den period som ansökan avser, måste du jämföra svaret med tidigare svar från Arbetsförmedlingen.

Om svaret från Arbetsförmedlingen är det samma sedan förra gången vi frågade utgår du från att deltagaren varit UMFN/inte varit UMFN hela perioden mellan de datum frågorna ställdes.

Om svaret från Arbetsförmedlingen är ett annat än det svar vi fick förra gången vi frågade, måste du ringa Arbetsförmedlingens kundtjänst för att utreda när UMFN-klassningen lades till eller togs bort.

Om deltagaren var anvisad ett program sedan innan 19 november 2018 och det är första gången vi ställer frågan, behöver du jämföra med den information om UMFH¹ som finns i panelen Anvisade program. Om svaret från Arbetsförmedlingen är det samma som i panelen utgår du ifrån att deltagaren varit UMFN/inte varit UMFN hela perioden. Om svaret är ett annat än uppgiften i panelen måste du ringa Arbetsförmedlingens kundtjänst för att utreda när UMFN-klassningen lades till eller togs bort.

¹UMFH är förkortningen för ung med funktionshinder som var begreppet tidigare.

Exempel

Programmet startade den 14 augusti 2018. Den 7 januari 2019 handlägger du ansökan för december 2018 och ställer därför frågan till Arbetsförmedlingen via knappen. Arbetsförmedlingen svarar att deltagaren inte är ung med funktionsnedsättning.

Eftersom vi aldrig har ställt frågan till Arbetsförmedlingen via systemet måste du titta i panelen/bilden Anvisade program, kolumnen UMFH. Där framgår att Arbetsförmedlingen har meddelat att deltagaren var klassad som UMFN vid programstarten.

För att kunna avgöra för vilka dagar i december som deltagaren ska få det högre beloppet kontaktar du Arbetsförmedlingen och utreder vilket datum som UMFN-klassningen togs bort.

12.11 Metodstöd – kvitta eller lämna till återkrav?

Ersättning kan ha betalats ut felaktigt på grund av att vi har fått information från Arbetsförmedlingen om avstängning efter att vi har beslutat om ersättning för samma dagar.

Om den felaktiga utbetalningen redan har betalats ut när du handlägger den första ansökan som kommer in efter att vi har fått Arbetsförmedlingens beslut (ansökan 1) så får du kvitta hela eller så mycket som möjligt av det felutbetalade beloppet.

Om det inte är möjligt att kvitta hela eller delar av beloppet undersöker du om du kan kvitta hela det återstående beloppet vid nästa ansökan (ansökan 2):

• Kontrollera om det finns en programperiod nästa månad och för hur många dagar deltagaren skulle kunna ha rätt till ersättning under perioden.
• Beräkna hur stort belopp som är möjligt att kvitta utifrån det aktuella dagbeloppet.
• Dokumentera hur mycket av beloppet som är kvittat efter handläggning av ansökan 1 och vilket belopp som återstår att kvitta.

Om kontrollen visar att det inte är möjligt att kvitta det återstående beloppet vid handläggning av ansökan 2 startar du ett återkravsärende.

Om du planerat att kvitta det återstående beloppet vid handläggning av ansökan 2, men det visar sig att det inte är möjligt upprepar du samma hantering. Du kvittar alltså så mycket som möjligt vid handläggning av ansökan 2 och undersöker om det kan vara möjligt att kvitta det återstående beloppet vid handläggningen av nästa ansökan (ansökan 3).

Exempel 1

Den 12 maj meddelar Arbetsförmedlingen att en deltagare är avstängd i 10 dagar från och med den 3 mars. Den 3–5 mars arbetade deltagaren, vilket medförde att dagbeloppet minskades till 0 kronor de dagarna. I mars hade 3 500 kronor betalats ut felaktigt (3 dagar x 0 kr och 7 dagar x 500 kr). Det finns beslut om programperiod fram till 31 juli.

Du handlägger första ansökan efter det att den sena avstängningen kommit in (ansökan för april) Deltagaren arbetade den 1–24 april, vilket medförde att dagbeloppet minskades till 0 kronor de dagarna. I april kan deltagaren få ersättning för fyra dagar, vilket gör att det går att kvitta 2 000 kronor (4 dagar x 500 kr).

Du undersöker om resten kan gå att kvitta nästa månad Eftersom det kan gå att kvitta de återstående 1 500 kronor (3 x 500 kr) nästa månad dokumenterar du att

• du har kvittat 2 000 kronor (4 x 500 kr) av totalt 3 500 kronor
• det återstår att kvitta 1 500 kronor (3 x 500 kr).

Exempel 2

Den 15 mars meddelar Arbetsförmedlingen att en deltagare är avstängd i 45 dagar från och med den 1 januari. Det finns beslut om programperiod fram till 31 juli.

Deltagaren blir därmed avstängd alla dagar i januari (23) och februari (20).

För januari har 13 800 kronor (23 dagar x 600 kr) betalats ut felaktigt.

Ersättning för februari har inte betalats ut.

Du handlägger första ansökan efter det att den sena avstängningen kommit in (ansökan för februari) Eftersom alla dagar i februari är avstängningsdagar går det inte att kvitta.

Det är två avstängningsdagar kvar att verkställa i mars.

Du undersöker om resten kan gå att kvitta nästa månad Eftersom det inte går att kvitta något under februari återstår hela den felaktiga utbetalningen, 13 800 kronor. Eftersom det maximalt skulle gå att kvitta 11 400 kronor (19 dagbelopp) nästa månad kommer du inte kunna kvitta hela beloppet. Du startar i stället ett ärende om återkrav.

Exempel 3

Den 4 maj meddelar Arbetsförmedlingen att en deltagare är avstängd i 45 dagar från och med den 14 januari. Det blir 14 dagar i januari, 20 i februari och 11 i mars. Det finns en programperiod beslutad till 31 juli.

• I januari har 8 400 kronor (14 dagar x 600 kr) betalats ut felaktigt.
• I februari har 12 000 kronor (20 dagar x 600 kr) betalats ut felaktigt.
• I mars har 6 600 kronor (11 dagar x 600 kr) betalats ut felaktigt.

Totalt har 27 000 kronor betalats ut felaktigt.

Du handlägger den första ansökan efter det att den sena avstängningen kommit in (ansökan för april) Om avstängningen innebär en sänkning av dagbeloppet till 223 kronor så kan du kvitta 4 906 kronor (22 dagar x 223 kr) i april. Eftersom det inte går att kvitta det återstående beloppet nästa månad skapar du ett återkravsärende.

Om avstängningen inte innebär en sänkning så kan du kvitta 13 200 kronor (22 dagar x 600 kr) i april.

Du undersöker om resten kan gå att kvitta nästa månad Om deltagaren ansöker för alla vardagar i maj så blir det 13 800 kronor (23 dagar x 600 kr).

Eftersom det kan gå att kvitta återstående 13 800 kronor (23 x 600 kr) nästa månad, dokumenterar du att du har kvittat 13 200 kronor (22 x 600 kr) och det återstår att kvitta 13 800 kronor (23 x 600 kr).

12.11.1 Ändringsbeslut eller återkrav vid felaktig kvittning

Kvittning förutsätter att det finns en utbetalning att kvitta mot. Det händer att Försäkringskassan har kvittat ersättning för dagar som blivit felaktigt utbetalda i en tidigare månad (månad 1) och att det därefter visar sig att deltagaren inte har haft rätt till ersättning med ett motsvarande belopp i den månad som du dragit av kvittningsbeloppet ifrån (månad 2). Det kan till exempel hända när Arbetsförmedlingen beslutar om avstängning retroaktivt.

I ett sådant fall ska du lämna det belopp som inte skulle ha kvittats (beloppet som från början felaktigt betalats ut för dagar i månad 1) för återkrav. Du ska även ta ställning till om det är möjligt att ändra beslutet för den senare perioden (månad 2). Om det inte är möjligt att ändra det beslutet ska ersättning som felaktigt beviljats för dagar i månad 2 också lämnas för återkrav.

12.12 Metodstöd – ansökan när den 7:e infaller på en helg

Om ansökan kommer in till Försäkringskassan dag 1–7 kan deltagaren förvänta sig en utbetalning den 26:e samma månad. Om ansökan kommer in till Försäkringskassan dag 8–31 kan deltagaren förvänta sig en utbetalning den 26:e månaden efter. Detta gäller oavsett

• vilken veckodag den 7:e infaller
• om ansökan lämnas in via pappersblankett eller digitalt via e-tjänsten.

12.13 Metodstöd – rättelse av JOB-dagar efter återkrav

Om Försäkringskassan har beslutat att den felaktigt utbetalda ersättningen ska återbetalas i sin helhet ska du återställa de JOB-dagar som omfattas av beslutet. Det gäller oavsett om deltagaren har hunnit betala tillbaka eller inte.

Om Försäkringskassan i stället beslutat om delvis eftergift så att den felaktigt utbetalda ersättningen endast ska återbetalas till viss del, ska du räkna om det belopp som finns kvar att återbetala efter eftergiften till hur många dagar som ska återställas.

När du beräknar vilka dagar som ska återställas börjar du med den sista dagen i återkravsperioden och arbetar dig sedan bakåt i tiden.

Ett undantag från ovan gäller för JOB-dagar när deltagaren har stängts av från rätten till ersättning. Du ska inte återställa sådana JOB-dagar även om ersättningen återkrävs, eftersom de dagar som deltagaren stängts av från rätt till ersättning ingår i deltagarens 450 JOB-dagar.

Endast hela JOB-dagar ska återställas. Det innebär att enbart dagar som deltagaren inte skulle ha fått någon ersättning utbetald kan bli aktuella att återställa. Se exempel på motsvarande situation för ersättningsdagar i 12.1.6.

Om Försäkringskassan däremot har beslutat om hel eftergift, eller inte har fattat något beslut om återkrav, och därmed inte har återkrävt deltagaren på det felaktigt utbetalda aktivitetsstödet, ska inte några JOB-dagar återställas (FKFRS 2023:16).