9 Besluta och betala ut ersättning
Här kan du läsa om vilka beslut Försäkringskassan kan fatta. Det du kan läsa om här är de regler för beslut och utbetalning som är specifika för just ersättningar till deltagare i arbetsmarknadspolitiska program. När de generella reglerna gäller hänvisas du i stället till Försäkringskassans övriga vägledningar. Kapitlet beskriver också en specifik situation när ersättningen kan kvittas.
9.1 Kommunicera och besluta om ersättning
Grundersättningarna är dagersättningar, vilket innebär att rätten till ersättning bedöms dag för dag. Men Försäkringskassan ska inte fatta ett slutligt beslut per dag, utan ett slutligt beslut per ansökan. Vad som gäller i fråga om interimistiska beslut beskrivs i avsnitt 9.1.1.
Tilläggsersättningarna är månadsersättningar. Försäkringskassan fattar ett beslut per ansökan. För tilläggsersättningarna kan Försäkringskassan i vissa situationer fatta beslut utan ansökan, detta beskrivs i avsnitt 1.3.
Innan Försäkringskassan fattar ett beslut ska vi alltid avgöra om det finns något material som ska kommuniceras med deltagaren. Om deltagaren får allt som hen har ansökt om så är det uppenbart obehövligt att kommunicera.
När Försäkringskassans beslut är baserat på en annan myndighets beslut, kan det i vissa fall anses vara uppenbart obehövligt att kommunicera. Det gäller till exempel när Arbetsförmedlingen har beslutat om att deltagaren ska vara avstängd från ersättning i ett antal dagar. Det beslutet, som ligger till grund för vårt beslut om utbetalning av aktivitetsstöd, utvecklingsersättning eller etableringsersättning, behöver därför oftast inte kommuniceras den enskilde. Observera dock skillnaden mellan ett beslut från en annan myndighet och en uppgift (exempelvis om frånvaro) från en annan myndighet.
Även när ersättningen minskas utifrån uppgifter som lämnats vid ansökningstillfället får det anses vara uppenbart obehövlig att kommunicera, eftersom uppgifterna är en del av ansökan och alltså har lämnats in av den enskilde själv.
Om det kommer in uppgifter under kommuniceringstiden som innebär att deltagaren har rätt till hela sitt anspråk (helt bifall) kan beslut fattas på en gång utan att invänta att kommuniceringstiden löper ut. Det bör dock vara säkert att deltagaren har slutfört sin talan.
Du kan läsa mer om kommunicering och beslut i vägledning 2004:7 Förvaltningsrätt i praktiken.
9.1.1 Interimistiska beslut
7 kap. 2 § FEA Försäkringskassan får besluta om ersättning till en programdeltagare för tid till dess att ett ärende har avgjorts, om
- ersättningens belopp inte kan bestämmas utan betydande dröjsmål,
- Arbetsförmedlingen beslutat att stänga av deltagaren från rätt till ersättning enligt 1 § eller enligt 6 kap. 2, 3 eller 4 §,
- det finns sannolika skäl att anta att Försäkringskassan kommer att stänga av deltagaren från rätt till ersättning enligt 6 kap. 5 §, eller
- det finns sannolika skäl att anta att deltagaren inte uppfyller villkoren för rätt till ersättning enligt 2–4 kap.
Försäkringskassans beslut enligt första stycket ska avse den ersättning som kan antas gälla enligt ett slutligt beslut i ärendet.
Bestämmelsen beskriver i vilka situationer som Försäkringskassan kan fatta interimistiska beslut. Försäkringskassan kan göra det när någon av punkterna 1–4 i 7 kap. 2 § FEA är uppfylld (se närmare om de olika punkterna nedan).
Ett interimistiskt beslut är ett beslut som gäller i avvaktan på det slutliga beslutet i ärendet. Syftet med interimistiska beslut enligt FEA är att undvika felaktiga utbetalningar. Genom att fatta ett interimistiskt beslut kan det belopp som senare kan komma att bli föremål för bland annat återkrav begränsas (se Ds 2016:35 s. 70–71).
Ett interimistiskt beslut ska avse den ersättning som kan antas gälla enligt ett slutligt beslut i ärendet. Beslutet ska därför behandla deltagarens hela anspråk i ärendet. Ett interimistiskt beslut kan alltså innebära att ersättningen
- hålls inne helt
- hålls inne för ett visst antal dagar och lämnas för resterande dagar, eller
- sätts ned för alla dagar eller några dagar.
Det är viktigt att det tydligt framgår av det interimistiska beslutet för vilka dagar som ersättningen hålls inne respektive lämnas samt med vilka belopp.
Ett interimistiskt beslut kan ersättas med ett nytt interimistiskt beslut. Det är då viktigt att tydligt redogöra för skälen till det nya beslutet och klargöra att det nya beslutet ersätter det gamla.
När ett ärende är färdigbehandlat ska ett slutligt beslut alltid fattas för att ersätta det interimistiska beslutet. Ersättning som redan är beslutad i ett ärende genom ett slutligt beslut kan inte ändras genom ett interimistiskt beslut.
Initiativ till interimistiskt beslut kan tas av antingen Försäkringskassan eller deltagaren. Om deltagaren begär ett interimistiskt beslut ska Försäkringskassan snarast pröva frågan. Om det saknas förutsättningar för att fatta ett interimistiskt beslut ska deltagarens begäran om ett sådant beslut avslås.
När ersättningens belopp inte kan bestämmas utan betydande dröjsmål
Det finns ingen entydig definition om vad som är ett betydande dröjsmål. Men eftersom Försäkringskassan ska betala ut ersättningen på en fast utbetalningsdag kan det vara ett betydande dröjsmål om vi inte hinner göra det exempelvis på grund av att vi behöver kommunicera deltagaren. Det är då inte kommuniceringstiden i sig som utgör ett betydande dröjsmål, utan kommuniceringstiden i kombination med Försäkringskassans handläggningstid.
Om kommuniceringen innebär att deltagaren inte kan få ersättning på den fasta utbetalningsdagen kan vi fatta ett interimistiskt beslut. Beslutet ska då innehålla de uppgifter som behövs i en kommunicering. Observera att vi inte ska fatta interimistiska beslut när det finns uppgift om frånvaro från aktivitet. Läs mer om det i avsnitt 12.7.
Om rätt till ersättning föreligger men ersättningens belopp inte kan bestämmas på grund av att det behövs uppgifter från någon annan än deltagaren, så kan Försäkringskassan fatta ett interimistiskt beslut om det finns en risk att utredningen drar ut på tiden. I det interimistiska beslutet kan exempelvis ersättning lämnas med det lägsta belopp som Försäkringskassan bedömer att deltagaren kan få.
När det finns sannolika skäl att anta att Försäkringskassan kommer att stänga av deltagaren från rätt till ersättning enligt 6 kap. 5 § FEA
Om en deltagare ansöker om ersättning när det pågår en utredning av om hen ska stängas av enligt 6 kap. 5 § FEA, så ska Försäkringskassan överväga att fatta ett interimistiskt beslut om att inte betala ut ersättning. Ett sådant beslut får gälla tidigast från och med den dag då felet först konstaterats och dokumenterats. Ett interimistiskt beslut om att inte betala ut ersättning ska fattas när det bedöms sannolikt att deltagaren kommer att bli avstängd från rätt till ersättning enligt 6 kap. 5 § FEA. Ett interimistiskt beslut som fattas i den här situationen gäller i avvaktan på att frågan avgörs slutligt, se även metodstöd 12.3.
Om utredningen leder till att deltagaren inte stängs av ska Försäkringskassan i ett slutligt beslut besluta om att deltagaren ska få ersättning om villkoren för det är uppfyllda.
Om utredningen leder till att deltagaren ska stängas av ska Försäkringskassan fatta ett slutligt beslut om att inte betala ut ersättning för de dagar som är avstängningsdagar, det vill säga dagar från och med det att Försäkringskassan påbörjade utredningen.
När det finns sannolika skäl att anta att deltagaren inte uppfyller villkoren för rätt till ersättning enligt 2–4 kap. FEA
Om det finns sannolika skäl att anta att en deltagare inte uppfyller villkoren för att kunna få ersättning för en eller flera dagar, kan Försäkringskassan genom ett interimistiskt beslut hålla inne ersättningen för denna eller dessa dagar. Det framgår av 7 kap. 2 § första stycket 4 FEA. Denna bestämmelse kan användas när deltagaren varit frånvarande utan giltig anledning (se Ds 2016:35 s. 71).
9.1.2 Skyldigheten att informera om risk för väsentlig försening i handläggningen
Försäkringskassan är skyldig att informera deltagaren om det finns risk för att handläggningen av ett ärende gör att beslutet kommer att bli väsentligt försenat. Det gäller oavsett vad eller vem som orsakar förseningen.
Ett ärende anses väsentligt försenat om beslutet fattas senare än en månad efter ordinarie utbetalningsdag.
Vid misstanke om att handläggningen kommer att dra ut på tiden och leda till väsentlig försening enligt ovan ska deltagaren därför underrättas, antingen muntligt eller skriftligt. Underrättelsen ska alltså skickas redan när misstanken uppstår och inte när förseningen redan har uppstått.
Oavsett om underrättelsen meddelas muntligt eller skriftligt, ska det tydligt framgå i journalen att deltagaren har fått en sådan underrättelse. Det ska vara tydligt för deltagaren att det handlar om en väsentlig försening och underrättelsen ska innehålla specifik information om handläggningen av ärendet.
Om man i ett ärende fattar ett interimistiskt beslut med stöd av 7 kap 2 § FEA och samtidigt bedömer att det finns risk för att det slutliga beslutet blir väsentligt försenat, så ska deltagaren informeras om förseningen.
Läs mer om vilka uppgifter en underrättelse ska innehålla och åtgärder om handläggningen försenas i vägledning (2004:7) Förvaltningsrätt i praktiken.
9.2 Utbetalning
10 kap. 9 § FEA Aktivitetsstöd, utvecklingsersättning, etableringsersättning, etableringstillägg och bostadsersättning beräknas och betalas ut av Försäkringskassan månadsvis i efterskott. Etableringsersättning som lämnas för deltagande i kartläggning och medverkan till upprättandet av en individuell handlingsplan får dock betalas ut oftare än månadsvis i efterskott. Detsamma gäller etableringstillägg och bostadsersätt- ning som lämnas under tiden för kartläggning och medverkan till upprättandet av en individuell handlingsplan.
9 § FKFS 2017:6 Örestal som uppkommer vid beräkning av aktivitetsstöd, utvecklingsersättning, etableringsersättning, etableringstillägg eller bostadsersättning ska avrundas till närmaste krontal. Om beräkningen slutar på 50 öre, ska beloppet avrundas till närmaste högre krontal.
I metodstöd 12.9 beskrivs hur förmånerna betalas ut.
9.3 Kvittning
7 kap. 3 § FEA Om Arbetsförmedlingen har beslutat att stänga av en programdeltagare från rätt till ersättning enligt 6 kap. 2, 3 eller 4 § och Försäkringskassan redan har betalat ut ersättning för de dagar som omfattas av beslutet, får motsvarande belopp dras av vid en kommande utbetalning.
Om Arbetsförmedlingen meddelar Försäkringskassan om ett beslut om avstängning efter att vi har fattat ett slutligt beslut om ersättning, så får vi kvitta den ersättning som betalats ut för de dagar som skulle varit avstängningsdagar när ersättningen för kommande månader bestäms. Det innebär alltså att vi drar av det belopp som har betalats ut för mycket vid beräkning och utbetalning för den första efterföljande månaden då kvittning är möjlig.
Försäkringskassan ska som vanligt avgöra utifrån beslutet om avstängning vilka dagar som ska vara avstängningsdagar. Det är summan av dagbeloppen för dessa dagar som får kvittas vid kommande beslut och utbetalning.
Om Arbetsförmedlingen beslutar om varning eller avstängning enligt 6 kap. 2 § första stycket 4 FEA så meddelar de vilken dag med olovlig frånvaro som låg till grund för beslutet. Om Försäkringskassan har betalat ut ersättning för dagar med olovlig frånvaro kan vi inte kvitta dem enligt den här bestämmelsen, utan då tar Försäkringskassan ställning till om det ska bli ett återkrav.
I metodstöd 12.11 beskrivs hur kvittning tillämpas.
9.4 Initiera återkravsutredning
Om Försäkringskassan bedömer att deltagaren inte kan få ersättning men utbetalning redan har gjorts, eller om utbetalning har gjorts med ett för högt belopp, så ska vi initiera en återkravsutredning om inte kvittning kan göras med stöd av 7 kap. 3 § FEA.
Om den felaktiga utbetalningen beror på ett interimistiskt sanktionsbeslut ska Försäkringskassan invänta det slutliga beslutet innan vi initierar återkravsutredningen.
Om återrapportering av dagar behöver rättas som en följd av återkravet, ska det göras först när återkravet är beslutat. Det kan behövas när det blir aktuellt att återställa dagar. Ställningstagandet att återställa dagarna innebär ett beslut i sig. Med återställning menas att vi ändrar tillbaka registrerade ersättningsdagar eller JOB-dagar till vad de skulle ha varit om dagarna inte hade betalats ut. Läs mer om rättelse av återrapportering i avsnitt 12.1.6 och 12.13.
Läs mer om återkrav i vägledning (2005:3) Återkrav.
9.5 Ändring och omprövning av beslut med stöd av 113 kap. SFB
11 kap. 1 § FEA Bestämmelserna i 113 kap. 3–17, 19, 20 och 21 §§ socialförsäkringsbalken om ändring, omprövning och överklagande tillämpas på Försäkringskassans beslut enligt denna förordning.
11 kap. 2 § FEA Utöver vad som följer av 1 § ska Försäkringskassan ändra ett beslut om aktivitetsstöd, utvecklingsersättning eller etableringsersättning som har blivit felaktigt på grund av att ett beslut från Arbetsförmedlingen om avstängning har ändrats eller undanröjts. Någon ändring ska dock inte göras om det är till den enskildes nackdel.
Som beskrivs ovan så gäller de regler som finns i SFB för ändring och omprövning även för grundersättningarna och tilläggsersättningarna. Du kan läsa vad som gäller för ändring och omprövning i vägledning (2001:7) Omprövning och överklagande av Försäkringskassans beslut samt (2018:1) Rättelse och ändring av beslut.
Om det inte går att ändra enligt någon av bestämmelserna som finns i 11 kap. 1 § FEA ska man bedöma om en ändring ska göras enligt 11 kap. 2 § FEA. Denna bestämmelse ger stöd för att ändra vissa beslut i samband med att Arbetsförmedlingen har ändrat ett beslut om avstängning. Ändringen måste vara till fördel för deltagaren.
9.6 Beslut när socialnämnden begär utbetalning för retroaktiv tid från Försäkringskassan
Det händer att socialnämnden begär att få deltagarens ersättning som kompensation för försörjningsstöd som socialnämnden har betalat ut och som avser samma period som vi nu ska betala ut ersättning för. Kommunerna kan göra det när det gäller socialförsäkringsförmånerna i enlighet med 107 kap. 5 § SFB, men när det gäller ersättningarna för deltagare i arbetsmarknadspolitiska program finns inte någon sådan reglering. Det innebär att vi måste fatta ett beslut om avslag när socialnämnden skickar in en sådan begäran. En kopia på beslutet ska skickas till deltagaren.
En deltagare kan dock genom fullmakt godkänna att ersättning betalas ut till social-nämnden.
Läs mer om fullmakt i vägledning (2004:7) Förvaltningsrätt i praktiken.
9.7 Beslut om sänkt dagbelopp vid upprepade avstängningar
I samband med att deltagarens aktivitetsstöd sänks på grund av upprepade avstängningar enligt 2 kap. 5 § FEA, ska deltagaren också få information om hur hen kan få sitt arbetsvillkor prövat så att hen återigen kan få sitt aktivitetsstöd beräknat utifrån arbetslöshetsersättningen. Deltagaren behöver be sin a-kassa att göra en särskild prövning av arbetsvillkoret från ett specifikt datum. Prövningen kan begäras genom en blankett som tillhandahålls av Arbetsförmedlingen. Informationen kan lämpligen läggas till i beslutet vid det tillfället när ersättningen ska sänkas (tillfälle 3,4 eller 5 beroende på vilken typ av avstängning det rör sig om). Läs mer i avsnitt 3.2.8.