4 Andra förmåner och stödformer samt ferieomvårdnadsbidrag
I det här kapitlet kan du läsa om hur omvårdnadsbidraget påverkas av
- andra förmåner och stödformer
- andra ersättningar från Försäkringskassan
- insatser från kommunen
- omvårdnad eller vistelse utanför hemmet.
I kapitlet kan du även läsa om ferieomvårdnadsbidrag.
4.1 Allmänt om andra förmåner och stödformer
22 kap. 5 § SFB Vid bedömningen enligt 4 § av behovet av omvårdnad och tillsyn ska det bortses från de behov som en vårdnadshavare normalt ska tillgodose enligt föräldrabalken med hänsyn till barnets ålder, utveckling och övriga omständigheter. Vid denna bedömning ska det även bortses från behov som tillgodoses genom annat samhällsstöd.
Annat samhällsstöd kan vara hjälp med omvårdnad och tillsyn eller ekonomiskt stöd. Det ekonomiska stödet kan vara ersättning för omvårdnadsinsatser, inkomstförlust eller merkostnader. Annat samhällsstöd finns för att barn och föräldrar ska få det stöd de behöver utifrån sina förutsättningar.
Försäkringskassan ska utreda om det finns annat samhällsstöd som tillgodoser barnets behov av omvårdnad och tillsyn, och i så fall i vilken omfattning. För att ett behov ska bedömas vara tillgodosett genom annat samhällsstöd ska stödet ha täckt samma eller delvis samma behov som omvårdnadsbidraget. Samhället måste ha börjat ge stödet i någon form för att omvårdnadsbidraget ska kunna påverkas. Det innebär alltså att det inte är tillräckligt att någon beviljas en insats. (Jfr. HFD 2018 ref 24)
De flesta stödinsatserna måste föräldern (eller i vissa fall barnet) ansöka om, men det finns även insatser som beviljas utan hens samtycke, exempelvis med stöd av lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU). Ett barn kan till exempel bli omhändertaget och vårdas med stöd av LVU på grund av att det har ett destruktivt beteende eller för att föräldrarna inte klarar av att tillgodose barnets behov. Det viktiga är att utreda var barnet vistas och vem som tillgodoser behovet av omvårdnad och tillsyn samt hur länge.
Om Försäkringskassan, under tiden omvårdnadsbidrag är beviljat, får uppgift om att barnet får annat samhällsstöd, ska det göras en efterkontroll för att utreda om rätten till omvårdnadsbidrag påverkas och i så fall om det är fråga om en tillfällig förändring. Om rätten till omvårdnadsbidrag påverkas av de ändrade förhållandena ska hela beslutet omprövas. Läs mer om omprövningar i kapitel 9.
Rätt till omvårdnadsbidrag vid längre perioder av omvårdnad utanför hemmet och möjligheter till ferieomvårdnadsbidrag beskrivs i avsnitt 4.4.2.
4.2 Andra ersättningar från Försäkringskassan
Det finns några andra ersättningar som administreras av Försäkringskassan och som kan beviljas när ett barn har behov av omvårdnad och tillsyn i större omfattning än normalt. Beslut om vårdbidrag som fattades i enlighet med tidigare lagstiftning om vårdbidrag grundas exempelvis på en sammanvägning av ett barns vård- och tillsynsbehov samt eventuella merkostnader. Om det vid en ansökan om omvårdnadsbidrag framkommer att barnet omfattas av ett pågående beslut om vårdbidrag ska ansökan avslås om inga ändrade förhållanden framkommer eftersom omvårdnadsbidrag inte kan beviljas för samma tid som vårdbidrag betalas ut. Om vårdbidrag redan lämnas är behovet av bidrag att anse som tillgodosett (prop. 2017/18:190 s. 143).
Även beslut om assistansersättning och tillfällig föräldrapenning är baserade på barnets behov av omvårdnad och tillsyn.
4.2.1 Assistansersättning
Omvårdnadsbidraget kan kompensera den tillsyn och omvårdnad som ett barn med funktionsnedsättning behöver som går utöver vad barn i samma ålder utan funktionsnedsättning har. Om ett barn får assistansersättning påverkas därför sannolikt rätten till omvårdnadsbidrag eller omvårdnadbidragets storlek. Omvårdnadsbidrag kan däremot aldrig påverka bedömningen av rätten till assistansersättning (51 kap. 6 § andra stycket SFB).
En ansökan om omvårdnadsbidrag kan inte avslås enbart på den grunden att det utgår assistansersättning utan en utredning av vilka behov som eventuellt inte tillgodoses genom assistansersättning måste göras. Assistansersättning utgår för behov som tillgodoses tillsammans med barnet. Det innebär till exempel att kontakter som föräldern har med myndigheter i egenskap av vårdnadshavare inte ingår. Sedan kan det ju vara så att barnets behov är större än vad som omfattas av beslutet om assistansersättning.
När förälder har sökt eller beviljats assistansersättning för sitt barns räkning ska efterkontroll av omvårdnadsbidraget göras (se kapitel 9).
4.2.2 Tillfällig föräldrapenning
11 kap. 16 § SFB Tillfällig föräldrapenning lämnas inte för sådant behov av omvårdnad eller tillsyn av ett barn som har grundat rätt till omvårdnadsbidrag.
Tillfällig föräldrapenning och omvårdnadsbidrag har delvis överlappande syfte eftersom båda förmånerna ska tillgodose ett barns behov av tillsyn och omvårdnad. Föräldrarna kan välja att låta vissa delar av omvårdnadsbehovet inte ingå i rätten till omvårdnadsbidrag och i stället ansöka om tillfällig föräldrapenning. De kan till exempel välja att inte ta med tid för förutsebara och inplanerade läkarbesök vid bedömningen av rätt till omvårdnadsbidrag, även om läkarbesöken beror på den varaktiga funktionsnedsättningen. Det kan vara svårt att uppskatta hur ofta ett barn behöver besöka läkare. Behovet kan också uppkomma akut. Försäkringskassan ska därför undanta läkarbesök från underlaget för omvårdnadsbidrag om föräldrarna begär det.
Det är inte meningen att föräldrar ska kunna få dubbel ersättning för samma behov. Av förarbetena till bestämmelserna om omvårdnadsbidrag framgår att någon ändrad tillämpning inte är avsedd jämfört med vad som tidigare gällde för vårdbidrag. (Prop. 2017/18:190 s. 96)
Vid ansökan om omvårdnadsbidrag från två föräldrar kan de vara oense om till exempel de inplanerade läkarbesöken ska ingå i bedömningsunderlaget eller inte. Det kan bero på att en av föräldrarna inte uppfyller kriterierna för att ha rätt till tillfällig föräldrapenning, till exempel att ha ett arbete att ta ledigt ifrån och att ha en sjukpenninggrundande inkomst. Vid bedömningen av rätten till omvårdnadsbidrag ska man utgå från barnets behov av omvårdnad och tillsyn. Det går inte att bortse från ett sådant behov för att en av föräldrarna anser att det inte ska ingå i bedömningen. Det innebär att om två föräldrar som ansöker om omvårdnadsbidrag för sitt barn är oense om planerade läkarbesök ska vägas in i bedömningen av rätten till bidraget eller inte, så ska det vägas in.
Försäkringskassan kan inte avslå en ansökan om omvårdnadsbidrag med hänvisning till att behovet av tillsyn och omvårdnad senare kan tillgodoses genom tillfällig föräldrapenning. Det framgår av en dom från Högsta förvaltningsdomstolen (RÅ 2001 ref. 70).
När omvårdnadsbidrag och tillfällig föräldrapenning kan betalas ut samtidigt
Gränsen mellan omvårdnadsbidrag och tillfällig föräldrapenning är emellanåt svår att dra. I vissa situationer kan en förälder ha rätt till tillfällig föräldrapenning även när omvårdnadsbidrag betalas ut för samma tid och barn, till exempel
- vid akuta försämringstillstånd hos barnet (prop. 1984/85:78 s. 68 och 123)
- när barnet får en ny sjukdom (prop. 1984/85:78 s. 68 och 123)
- vid läkarbesök som inte ingår i underlaget för omvårdnadsbidraget
- när tillfällig föräldrapenning i form av så kallade kontaktdagar för barn som hör till LSS personkrets betalas ut.
Reglerna för tillfällig föräldrapenning behandlas i Försäkringskassans vägledning (2016:2) Tillfällig föräldrapenning.
Samordning av omvårdnadsbidrag och tillfällig föräldrapenning
I normalfallet behöver förmånerna inte samordnas i och med att omvårdnadsbidraget beviljas för en period som i huvudsak ligger framåt i tiden, medan tillfällig föräldrapenning beviljas i efterhand, sedan föräldern avstått från arbete. Det kan dock bli aktuellt att samordna förmånerna, dvs. vid utbetalningen göra avdrag för tidigare utbetald ersättning, om tillfällig föräldrapenning har betalats ut för samma behov som ingår i rätten till omvårdnadsbidrag för tid innan beslutet om omvårdnadsbidrag fattades.
Försäkringskassan prövar rätten till omvårdnadsbidrag utan att ta med i bedömningen om föräldern kan ta ut tillfällig föräldrapenning för samma tid. Om tillfällig föräldrapenning redan har betalats ut måste Försäkringskassan ta ställning till om samordning ska göras. Utredningen får visa om den omvårdnad och tillsyn som gett rätt till tillfällig föräldrapenning är samma behov som också beaktats vid bedömningen av rätt till omvårdnadsbidrag. En bedömning ska alltså göras i det enskilda fallet av om tillfällig föräldrapenning har betalats ut för samma behov av omvårdnad och tillsyn. Exempelvis kan behovet av omvårdnad och tillsyn när barnet nyligen har insjuknat vara av en annan omfattning eller karaktär än det behov som ligger till grund för bedömningen av rätten till omvårdnadsbidrag.
I de fall där båda föräldrarna beviljats omvårdnadsbidrag ska samordning av utbetalningen göras olika för respektive förälder beroende på hur mycket tillfällig föräldrapenning hen har fått.
Läs mer om utbetalning i kapitel 8.
4.3 Avlastande och stöttande insatser av kommunen
Kommunen beslutar och administrerar en rad insatser som syftar till att ge barn och föräldrar stöd och service i deras vardag. Insatserna regleras i LSS och SoL.
Det stöd och den service som barnet kan få genom kommunens insatser avser i de allra flesta fall samma hjälpbehov som kan ligga till grund för bedömningen av rätten till omvårdnadsbidrag. Det är därför lämpligt att Försäkringskassan gör en efterkontroll av omvårdnadsbidraget när insatser enligt LSS eller SoL beviljas. Eftersom det är fråga om en stor variation vad gäller insatsernas omfattning bör man utreda om de lämnas i sådan utsträckning att de påverkar omvårdnadsbidragets nivå.
Nedan följer exempel på insatser från kommunen som kan påverka rätten till omvårdnadsbidrag eller bedömningen av omvårdnadsbidragets storlek.
4.3.1 Personlig assistans
Insatsen riktar sig till personer med omfattande funktionsnedsättningar som behöver hjälp med de grundläggande behov som framgår av 9 a § LSS.
Personlig assistans syftar till att göra det möjligt för personer med omfattande funktionsnedsättningar att som andra kunna studera, delta i fritidsverksamheter, ha ett eget boende med mera (prop. 1992/93:159 s. 174).
När Försäkringskassan får uppgifter om att barnet får personlig assistans ska därför efterkontroll av omvårdnadsbidraget göras.
Även om barnet är beviljat personlig assistans kan föräldrarna ha valt att själva utföra vissa uppgifter som är att se som omvårdnad och som kan beaktas vid bedömningen av rätten till omvårdnadsbidrag. Det kan exempelvis röra sig om behov nattetid som inte tillgodoses genom personlig assistans.
4.3.2 Ledsagarservice
Ledsagarservice har till syfte att underlätta kontakten med andra. Ledsagning ger möjlighet att komma ut bland andra människor, besöka vänner, delta i kulturlivet etc.
4.3.3 Avlösning i hemmet
Avlösning i hemmet har som syfte att göra det möjligt för anhöriga eller familjehemsföräldrar att få avkoppling och uträtta sysslor utanför hemmet. Insatsen bör kunna erbjudas såväl på regelbunden basis som vid enstaka tillfällen vid akuta behov. Avlösning i hemmet är i första hand avsett att vara ett stöd för närstående som utför omfattande vårdinsatser.
4.3.4 Kontaktperson eller kontaktfamilj
En kontaktperson eller en kontaktfamilj har som uppgift att stödja och hjälpa en enskild person och dennes anhöriga i personliga angelägenheter.
Kontaktperson är ett icke professionellt stöd som ges av en annan medmänniska. Syftet är att bryta den enskildes isolering genom samvaro och hjälp till fritidsaktiviteter. Kontaktpersonen kan också vara behjälplig med råd eller föra den enskildes talan i olika frågor med olika instanser som inte är av så komplicerad natur att god man eller annan expertis bör anlitas.
4.3.5 Korttidsvistelse
Syftet med insatsen är dels att den enskilde ska erbjudas miljöombyte och rekreation, dels att anhöriga därigenom kan få avlösning i omvårdnadsarbetet. Insatsen bör enligt förarbetena också kunna ses som ett led i att bryta ett ensidigt beroende mellan barn och föräldrar. I likhet med avlösarservice erbjuds korttidsvistelse både som en regelbunden avlastning och som en lösning vid akuta behov.
4.3.6 Korttidsboende
Med korttidsboende avses ett tillfälligt boende förenat med behandling, rehabilitering eller omvårdnad. Korttidsboende används i flera syften, bland annat såsom tillfälligt boende efter slutenvård, i väntan på permanent bostad eller på bostadsanpassning, eller som avlastning för anhöriga.
4.3.7 Korttidstillsyn
Korttidstillsyn ger barn över tolv år med funktionsnedsättning rätt till tillsyn utanför det egna hemmet före och efter skolans slut, under lovdagar, studiedagar samt under längre lov såsom sommarlov.
4.4 Längre perioder av omvårdnad utanför hemmet
En förutsättning för rätt till omvårdnadsbidrag är att den som får bidraget är delaktig i omvårdnaden. Om barnet vistas utanför hemmet och får vård av annan än föräldern kan föräldern i vissa situationer vara berättigad till ferieomvårdnadsbidrag, se mer i längre ned i kapitlet.
Vissa barn med funktionsnedsättning som bor hemma får vård utanför hemmet med regelbundna mellanrum. Denna så kallade växelvård innebär att barnet får hjälp i sitt eget hem under till exempel två veckor för att sedan åka till en annan boendeform för att få vård där i två veckor, det vill säga annat samhällsstöd. Rätten till omvårdnadsbidrag för ett barn med funktionsnedsättning som växelvis vårdas i föräldrahemmet bör beräknas utifrån barnets omvårdnads- och tillsynsbehov under de perioder som barnet bor hemma.
4.4.1 Vård där det offentliga är huvudman
106 kap. 9 § SFB För den som vårdas på en institution som tillhör eller till vars drift det betalas ut bidrag från staten, en kommun eller en region, lämnas omvårdnadsbidrag endast om vården kan beräknas pågå högst sex månader. Detsamma gäller om hen vårdas utanför institutionen genom dess försorg eller i annat fall vårdas utanför en sådan institution och staten, kommunen eller regionen är huvudman för vården.
När Försäkringskassan får veta att ett barn, för vilket omvårdnadsbidrag lämnas, får sådan vård som avses i 106 kap 9 § SFB, till exempel på sjukhus, är det viktigt att utreda med föräldern hur länge vistelsen är tänkt att pågå. Är det fråga om tvångsvård behöver man ofta även utreda vistelsetiden med huvudmannen för vården. Om man kommer fram till att vistelsen kan beräknas pågå under mer än sex månader och det inte är fråga om en sådan situation som avses i 106 kap. 10 § SFB, ska omvårdnadsbidraget dras in. Det kan i stället finnas rätt till ferieomvårdnadsbidrag.
Det finns i SFB inte någon definition av vad som kännetecknar en sådan vård som avses i 106 kap. 9 § SFB, utan Försäkringskassan måste utreda vilken boendeform eller annan typ av vistelse det rör sig om i samband med bedömningen av rätten till omvårdnadsbidrag. Exempel på institutioner är sjukhus (även hospice), särskilda ungdomshem och kriminalvårdsanstalter. Bestämmelsen avser även vård som inte sker på institution, utan t.ex. i familjehem.
Hur olika boendeformer eller andra typer av vistelser benämns kan variera. Det är lämpligt att Försäkringskassan begär in underlag som beskriver vilken slags insats det handlar om.
Av förarbetena framgår att det kan vara svårt för en familj att ställa om sin ekonomi under en så begränsad tid som sex månader (prop. 2017/18:190 s. 92).
Rätt till ersättningen upphör dock på en gång om vården redan från början beräknas pågå, eller har pågått, mer än sex månader.
Bedömningen av om en person får sådan vård som avses i bestämmelsen ska ske utifrån de faktiska förhållandena.
Försäkringskassan har gjort följande rättsliga ställningstaganden (FKRS 2018:13 och 2018:14). De handlar om att vård i familjehem ska räknas som sådan vård som avses i 106 kap 9 § SFB och att service på boende för elever vid specialskola, riksgymnasier för döva och hörselskadade ungdomar eller gymnasieutbildning anpassad till rörelsehindrade ungdomar inte ska räknas som sådan vård.
Längre vistelse på institution för svårt sjukt barn
106 kap. 10 § SFB Är den beräknade vårdtiden längre än sex månader kan omvårdnadsbidrag, trots det som föreskrivs i 9 §, lämnas för ett svårt sjukt barn under högst tolv månader om en förälder i betydande omfattning regelbundet behöver vara närvarande på institutionen som en del av behandlingen av barnet.
Bestämmelsen innehåller inte någon begränsning av vid vilken sorts institution som ett svårt sjukt barn ska vårdas för att omvårdnadsbidrag ska kunna lämnas under mer än sex månader.
Inom dagens barnsjukvård är det närmast ett krav från sjukvårdens sida att en förälder ska finnas hos ett svårt sjukt barn som vårdas på sjukhus eller annan institution. Ett skäl till det är att sjukvården så långt möjligt vill förebygga negativa psykologiska konsekvenser av sjukhusvistelsen. Ett annat skäl är att dagens barnsjukvård skulle fungera sämre utan de stora vårdinsatserna från föräldrarnas sida (prop. 1997/98:1 utgiftsområde 12, s. 27–28).
Det är förhållandevis få barn som vårdas på sjukhus längre sex månader eftersom det bara blir aktuellt för de som är svårast sjuka och mest vård- och tillsynskrävande. Främst gäller det cancervård. För att föräldrarna ska kunna få omvårdnadsbidrag i dessa fall krävs att de ”i inte obetydlig omfattning” regelbundet är med barnet på sjukhuset. Detta behov bör styrkas med läkarintyg (prop.1997/98:1, utgiftsområde 12 s. 28).
Det är dock ovanligt att omvårdnadsbidrag blir aktuellt i dessa situationer eftersom föräldrarna oftast får tillfällig föräldrapenning för allvarligt sjukt barn. Men för den som inte har någon sjukpenninggrundande inkomst kan det vara aktuellt att söka omvårdnadsbidrag.
4.4.2 Ferieomvårdnadsbidrag
106 kap. 11 § SFB Om ett barn för vilket omvårdnadsbidrag inte lämnas på grund av 9 § tillfälligt inte vårdas genom huvudmannens försorg, lämnas bidrag för sådan tid om denna uppgår till minst tio dagar per kvartal eller till minst tio dagar i följd.
106 kap. 37 § SFB Ska ersättning betalas ut endast för del av en kalendermånad, beräknas ersättningen för varje dag till en trettiondel av månadsbeloppet och avrundas till närmaste högre krontal.
Med ferieomvårdnadsbidrag avser Försäkringskassan sådan ersättning som lämnas enligt 106 kap 11 § SFB när barnet tillfälligt inte vårdas genom huvudmannens försorg. Syftet med ferieomvårdnadsbidrag är att underlätta för barn med sjukdom eller funktionsnedsättning att vistas hemma och att därigenom få ökade möjligheter till stimulans och kontakt med föräldrar och andra anhöriga.
För att kunna få ferieomvårdnadsbidrag måste man ansöka om det. Om båda föräldrarna ansöker om ferieomvårdnadsbidrag får bidraget fördelas mellan dem enligt de principer som gäller för omvårdnadsbidraget, läs mer om fördelning av omvårdnadsbidrag i 22 kap. 7 § SFB och kapitel 6. I detta kapitel används fortsättningsvis begreppet förälder i den vidare betydelsen, det vill säga inklusive de som kan likställas med förälder. Läs mer i kapitel 2 om vem som likställs med förälder.
Ferieomvårdnadsbidrag betalas bara ut för de dagar som barnet inte vistas på institutionen, familjehemmet eller liknande. En behörig person på institutionen ska intyga att barnet inte varit hos dem eller vårdats utanför institutionen genom dess försorg eller i annat fall vårdats utanför en sådan institution och staten, kommunen eller regionen är huvudman för vården.
Av Försäkringskassans rättsliga ställningstagande (FKRS 2018:15) Rätt till omvårdnadsbidrag när ett barn tillfälligt inte vårdas genom huvudmannens försorg (sk ferieomvårdnadsbidrag) framgår att följande ska gälla vid bedömningen av hur många dagar som barnet inte vårdas genom huvudmannens försorg enligt 106 kap. 11 § SFB.
- En resdag ska jämställas med en vistelsedag, om vistelsen varar i minst två dagar i följd. Det gäller dock inte om resan sker genom huvudmannens försorg.
- Om barnet vårdas utanför huvudmannens försorg i minst sex timmar, ska det räknas som en dag när barnet inte vårdas av huvudmannen.
- Om barnets funktionsnedsättning medför att barnet endast kan vistas hos sina föräldrar under kortare tid än sex timmar, ska den tid barnet vistas hos föräldrarna ändå räknas som en dag när barnet inte vårdas av huvudmannen.
4.4.3 Statliga specialskolor
De statliga specialskolorna ger undervisning på grundskolenivå och har en tioårig läroplan. Skolorna drivs av Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM), det framgår av 12 kap 26 § Skollagen (2010:800). Det finns åtta specialskolor.
På www.spsm.se kan du läsa mer om specialskolorna, som finns på flera platser i landet.
Specialskolorna har boenden där eleverna kan vistas under skolveckorna. Enligt skollagen (SkolL) ansvarar då staten för att eleverna utan extra kostnader får tillfredsställande förhållanden (12 kap. 25 § SkolL). På dessa boenden finns fast anställd personal som ansvarar för elevernas omvårdnad. Den service som barnet kan få via boendets personal avser i de allra flesta fall samma hjälpbehov som har legat till grund för bedömningen av rätten till omvårdnadsbidrag.
Försäkringskassan har gjort ett rättsligt ställningstagande (FKRS 2018:14) där det framgår att service på boende för elever vid specialskola, riksgymnasier för döva och hörselskadade ungdomar eller gymnasieutbildning anpassad till rörelsehindrade ungdomar inte ska räknas som sådan vård som avses i 106 kap. 9 § SFB.
Eftersom boenden på statliga specialskolor inte anses vara sådan vård som avses i 106 kap. 9 § SFB kan det inte bli fråga om ferieomvårdnadsbidrag för den tid då barnet tillfälligt vistas utanför boendet vid skolan. Om en förälder har omvårdnadsbidrag för ett barn som flyttar till ett sådant boende får en efterkontroll visa om rätten till omvårdnadsbidrag påverkas av det andra samhällsstöd som nu lämnas.
4.4.4 Olika riksgymnasier
Efter genomgången grund- eller specialskola kan ungdomar med funktionsnedsättning välja att fortsätta sin gymnasieutbildning i skola som är anpassad efter deras funktionsnedsättning. Vissa kommunala skolor har fått ett statligt uppdrag att erbjuda plats för elever med vissa funktionsnedsättningar från hela landet.
Tillsammans med utbildning erbjuds också boende för eleverna. Vissa av elevboendena har personal för att stötta eleverna.
Omvårdnaden genom skolans försorg kan medföra att barnets behov av föräldrarnas omvårdnad och tillsyn minskar.
Försäkringskassan har gjort ett rättsligt ställningstagande (FKRS 2018:14) där det framgår att service på boende för elever vid specialskola, riksgymnasier för döva och hörselskadade ungdomar eller gymnasieutbildning anpassad till rörelsehindrade ungdomar inte ska räknas som sådan vård som avses i 106 kap. 9 § SFB.
Eftersom boenden på dessa skolor inte anses vara sådan vård som avses i 106 kap. 9 § SFB kan det inte bli fråga om ferieomvårdnadsbidrag för den tid då barnet tillfälligt vistas utanför boendet vid skolan. Om en förälder har omvårdnadsbidrag för ett barn som flyttar till ett sådant boende får en efterkontroll visa om rätten till omvårdnadsbidrag påverkas av det andra samhällsstöd som nu lämnas.
Riksgymnasiet för döva och hörselskadade ungdomar
Döva och hörselskadade ungdomar har rätt till gymnasieutbildning som är anpassad efter deras funktionsnedsättning. Riksgymnasiet i Örebro är Sveriges enda riksgymnasium för döva och hörselskadade. Verksamheten bedrivs av Örebro kommun och har utbildningar för ungdomar från hela landet som är döva, har en hörselskada, en kombinerad syn- och hörselnedsättning eller en grav generell språkstörning. Undervisningen bedrivs på teckenspråk eller talad svenska med stöd av hörselteknik.
För elever som behöver och vill ska Örebro kommun anvisa kost och logi. Kommunen ska svara för att eleverna har tillgång till den hjälp i övrigt som föranleds av funktionsnedsättningen (10 kap.11 § gymnasieförordningen). Hemkommunen svarar för kostnaderna för utbildningen (10 kap.10 § gymnasieförordningen). Efter inkomstprövning kan Centrala Studiestödsnämnden (CSN) bevilja ett Rg-bidrag.
För elever vid riksgymnasiet i Örebro finns två boendeformer: veckohemsfamilj och elevkollektiv. Under lov och praktik kan eleverna inte bo där.
På www.spsm.se och www.orebro.se kan du läsa mer om riksgymnasiet för elever med hörselnedsättning.
Riksgymnasier för elever med rörelsehinder
Svårt rörelsehindrade ungdomar har under vissa förutsättningar rätt till Rh-anpassad gymnasieutbildning. Bestämmelser om Rh-anpassad utbildning finns i 15 kap. 9 och 35–40 §§ SkolL samt 11 kap. gymnasieförordningen. Riksgymnasieplatser med Rh-anpassad utbildning finns inom den reguljära gymnasieskolan i Stockholm, Göteborg, Kristianstad och Umeå.
Eleverna har rätt till omvårdnad i anslutning till utbildningen. Omvårdnadsinsatserna innefattar habilitering, boende för elever som behöver det och omvårdnad på boendet.
4.4.5 Familjehem
Med familjehem avses ett enskilt hem som på uppdrag av socialnämnden tar emot barn för stadigvarande vård och fostran eller vuxna för vård och omvårdnad och vars verksamhet inte bedrivs yrkesmässigt (3 kap 2 § socialtjänstförordningen [2001:937]).
Barnets behov av omvårdnad och tillsyn ska normalt tillgodoses av familjehemsföräldern i samma utsträckning som barnets förälder annars skulle ge. Den vård som barnet kan få i familjehemmet ska därmed i de allra flesta fall tillgodose samma hjälpbehov som har legat till grund för bedömningen av rätten till omvårdnadsbidrag.
Försäkringskassan har gjort ett rättsligt ställningstagande (FKRS 2018:13) om att vård i familjehem ska räknas som sådan vård som avses i 106 kap. 9 § SFB.
Om vården i familjehemmet kan beräknas pågå högst sex månader kan omvårdnadsbidrag fortfarande lämnas till föräldern/föräldrarna (se 106 kap. 9 § SFB). Om vården beräknas pågå längre kan i stället ferieomvårdnadsbidrag lämnas (se 106 kap. 11 § SFB). Du kan läsa mer om ferieomvårdnadsbidrag tidigare i kapitlet.
När vårdnaden om ett barn övergår till familjehemsföräldrarna är det inte längre fråga om en familjehemsplacering (jfr 6 kap 11 § SoL).
4.5 Förhöjt arvode och omkostnadsersättning till särskilt förordnade vårdnadshavare
Kommunen kan betala ut ett förhöjt arvode till en särskilt förordnad vårdnadshavare på grund av att barnet behöver omvårdnad och tillsyn som går utöver vad som ingår i det normala föräldraansvaret. Kommunen kan även ge ersättning för omkostnader som uppstår på grund av barnets funktionsnedsättning. Försäkringskassan ska bedöma om arvodet och omkostnadsersättningen påverkar rätten till omvårdnadsbidrag.