Hoppa till huvudinnehåll

1 Omvårdnadsbidrag i korta drag

I det här kapitlet kan du läsa om

  • omvårdnadsbidragets syfte och historia
  • vilka bestämmelser som gäller omvårdnadsbidrag
  • en kort sammanfattning av vägledningens olika delar (1.2 – 1.9).

Avsnitt 1.2 – 1.9 är en kort beskrivning av vägledningens kapitel 2–9.

1.1 Omvårdnadsbidragets syfte, historia och regelverk​

Syfte

Att vara förälder till barn med funktionsnedsättning innebär ofta utökade föräldra-insatser samt större psykisk och fysisk belastning än för andra föräldrar. Inte sällan påverkas privatekonomin när föräldrar väljer att gå ner i arbetstid eller att avstå karriärmöjligheter för att tillgodose barnets behov. Omvårdnadsbidragets huvudsyfte är att förbättra föräldrars ekonomiska förutsättningar att tillgodose ett barns behov av omvårdnad och tillsyn till följd av barnets funktionsnedsättning (jfr. prop. 2017/2018: 190 s. 66).

Omvårdnadsbidragets historia

Omvårdnadsbidrag tillsammans med merkostnadsersättning ersätter den tidigare förmånen vårdbidrag. När vårdbidraget infördes 1964 var det barnet som beviljades ersättningen. Vårdbidraget lämnades då i form av invaliditetsersättning. År 1973 föreslog den familjepolitiska kommittén att vårdbidraget i stället skulle beviljas en förälder. Kommittén motiverade det med att stödet i första hand skulle ses som en kompensation för inkomstbortfall. Anledningen var att ersättningen i regel rörde barn med så svår funktionsnedsättning att det var nödvändigt att en av föräldrarna stannade hemma (Prop. 1973:47 s. 26–27).

Men även om ersättningen betraktades som en inkomstbortfallsersättning framgår av förarbetena att det inte ställdes något krav på att föräldern skulle avstå från arbete (prop. 1973:47 s. 63).

Den 1 januari 2019 upphörde bestämmelserna om vårdbidrag och omvårdnadsbidrag infördes. Bestämmelserna om vårdbidrag hade bara genomgått mindre förändringar sedan de infördes, regelverket ansågs otidsenligt och behövde reformeras för att passa i ett förändrat samhälle. Även den motsvarande förmånen för vuxna, handikapp-ersättning, behövde förnyas. Resultatet blev två renodlade ersättningar: merkostnads-ersättning och omvårdnadsbidrag. De viktigaste skillnaderna mellan vårdbidrag och omvårdnadsbidrag är att omvårdnadsbidraget

  • bara ger rätt till ersättning för omvårdnad och tillsyn, inte merkostnader.
  • kan beviljas båda föräldrarna, eller den som likställs med förälder.

Regelverket som styr rätten till omvårdnadsbidrag

Bestämmelser som reglerar rätten till omvårdnadsbidrag finns i

  • socialförsäkringsbalken
  • förordningen (2018:1614) om merkostnadsersättning och omvårdnadsbidrag.

Det finns även bestämmelser inom EU-rätten och andra internationella konventioner som kan påverka bedömningen av vem som kan få omvårdnadsbidrag. Se Försäkringskassans vägledning (2017:1) Övergripande bestämmelser i SFB, unions-rätten och internationella avtal.

Barnkonventionen

I barnkonventionen som är FN:s konvention om barns rättigheter definieras barn som människor under 18 år. Konventionen innehåller bland annat bestämmelser om särskilda rättigheter för barn. Syftet med den är att ge alla barn oavsett bakgrund rätt att behandlas med respekt och att få komma till tals. Barnets bästa ska komma i främsta rummet i alla åtgärder som gäller barn. Barnkonventionen gäller som lag i Sverige (lagen [2018:1197] om Förenta nationernas konvention om barnets rättigheter) sedan den 1 januari 2020.

Barnkonventionen innehåller fyra vägledande grundprinciper. De ska vara styrande för tolkningen av övriga artiklar, men har också en självständig betydelse. I korthet är principerna följande:

  • Alla barn är lika mycket värda och har samma rättigheter. Ingen får diskrimineras (artikel 2).
  • Vid alla beslut som rör barn ska i första hand beaktas vad som bedöms vara barnets bästa (artikel 3).
  • Barn har rätt till liv, överlevnad och utveckling (artikel 6).
  • Barn har rätt att uttrycka sin mening och höras i alla frågor som rör barnet. Hänsyn ska tas till barnets åsikter, utifrån barnets ålder och mognad (artikel 12).

Hur och i vilken utsträckning barnets bästa ska beaktas när Försäkringskassan utreder och beslutar om omvårdnadsbidrag måste vägas mot andra regler för förmånen. Det betyder att en prövning av barnets bästa i förhållande till socialförsäkringsbalken aldrig kan ges en så långtgående betydelse att det blir det enda stödet för bifall.

Försäkringskassan ska inte bara ta hänsyn till barnets bästa när beslut fattas om rätten till ersättning utan även när vi handlägger ärenden. Ett exempel på det är hur vi genomför utredningssamtal. Det kan ske genom att vi planerar samtal vid en tidpunkt när barnet förväntas vara i skolan eller inom barnomsorg i de fall barnet inte bör vara med i samtalet. Att beakta barnets bästa innebär även att barn inte ska behöva tolka åt sina föräldrar eller andra vuxna. En anledning till detta är att barnet inte alltid bör få reda på den information som ges i samtalet. En annan anledning är att ansvaret för eventuella feltolkningar och informationsöverföring inte bör ligga på ett barn. Det är Försäkringskassan som ansvarar för hur en utredning ska genomföras. Det innebär att vi också ansvarar för att ordna en tolk när det behövs. Det kan dock finnas undantags-situationer när barn kan behöva förklara något enkelt för den vuxne. Det kan till exempel vara information om att vi kan anlita tolk för att informera om vad saken gäller, vilket språk som är aktuellt att boka tolk till eller att få en tidsbokning bekräftad. Det som ska förklaras får inte gälla ärendets innehåll eller konsekvenser.

Läs mer

Mer information om barnkonventionen finns på Barnombudsmannens webbplats www.barnombudsmannen.se.

1.2 Ansökan och inledande förutsättningar​

Det här avsnittet är en kort beskrivning av innehållet i kapitel 2.

Ansökan

Den som vill få omvårdnadsbidrag måste ansöka om det hos Försäkringskassan. Ansökan ska innehålla de uppgifter som behövs i ärendet, och ska vara egenhändigt undertecknad. Uppgifter om faktiska förhållanden lämnas på heder och samvete (110 kap. 4 § SFB). Detsamma gäller när en förälder vill få en högre ersättning, eller när en förälder vill ändra hur ersättningen är fördelad. Föräldrar kan ansöka gemensamt, eller var och en för sig. Till ansökan ska ett läkarutlåtande bifogas om det inte finns särskilda skäl som talar emot det.

Inledande förutsättningar

Försäkrad för omvårdnadsbidrag och gällande socialförsäkringsskydd

  • För att en förälder ska ha rätt till omvårdnadsbidrag krävs att förälder och barn är försäkrade i Sverige
  • omfattas av det svenska socialförsäkringsskyddet
  • uppfyller de särskilda förmånsvillkoren.

Förutom att förälder och barn är försäkrade i Sverige kan följande bestämmelser behöva vara uppfyllda

  • SFB:s bestämmelser om krav på uppehållstillstånd för personer som behöver ett sådant
  • bestämmelserna om förmåner vid utlandsvistelse.

I vissa situationer behöver personen inte uppfylla de här bestämmelserna i SFB. Det kan handla om gränsöverskridande situationer som regleras i internationella avtal eller konventioner.

Vilka som kan få omvårdnadsbidrag och åldersvillkor för barnet

Den som kan ha rätt till förmånen är den som är förälder enligt föräldrabalken (FB), men också personer som enligt bestämmelserna om omvårdnadsbidrag likställs med en förälder. När någon ansöker om omvårdnadsbidrag måste man kontrollera personens relation till barnet. Eftersom även personer likställda med föräldrar kan ha rätt till omvårdnadsbidrag så kan det i vissa fall vara aktuellt att kontrollera sökandens relation till barnets förälder.

Högst två föräldrar kan beviljas omvårdnadsbidrag för samma barn och tid. I den här vägledningen innefattar begreppet förälder även den som likställs med förälder, om inte annat framgår av sammanhanget.

Det finns inte någon nedre åldersgräns från när omvårdnadsbidrag kan beviljas för ett barn. Omvårdnadsbidrag lämnas som längst till och med juni det år när barnet fyller 19 år eller den tidigare månad när rätten till förmånen annars upphör.

Funktionsnedsättningens varaktighet

Barnet ska behöva både omvårdnad och tillsyn på grund av en funktionsnedsättning. Behovet ska också finnas i minst sex månader. Det är inte det medicinska tillståndet i sig som ger rätt till omvårdnadsbidrag, utan dess konsekvenser.

1.3 Vad är omvårdnad och tillsyn​

Det här avsnittet är en kort beskrivning av innehållet i kapitel 3.

Barnets behov av omvårdnad på grund av funktionsnedsättning kan innefatta behov av direkta vårdinsatser men även annan behandling eller annat stöd. Vad som avses är sådan omvårdnad som går utöver de behov som barn har i motsvarande ålder, utan funktionsnedsättning.

Behov av tillsyn kan omfatta allt från att barnet behöver ha en förälder tillgänglig på distans till att det behöver vara under uppsikt dygnet runt.

1.4 Andra förmåner och stödformer samt ferieomvårdnadsbidrag​

Det här avsnittet är en kort beskrivning av innehållet i kapitel 4.

Föräldrar som har barn med funktionsnedsättning kan få annat stöd från samhället utöver omvårdnadsbidrag. Det kan vara hjälp med omvårdnad och tillsyn eller ekonomiskt stöd. Det ekonomiska stödet kan handla om ersättning för omvårdnads-insatser, inkomstförlust eller merkostnader. Dessa förmåner, ersättningar och stödformer finns där för att barn och föräldrar ska få det stöd de behöver utifrån sina förutsättningar.

Omvårdnadsbidrag lämnas vanligtvis inte om barnet under mer än sex månader får viss vård där det offentliga är huvudman. Det kan däremot finnas rätt till bidrag för tid där barnet inte får sådan vård. Sådant bidrag kallar Försäkringskassan ferieomvårdnads-bidrag.

Syftet med ferieomvårdnadsbidrag är att underlätta för barn med funktionsnedsättning att vistas hemma och att därigenom få ökade möjligheter till stimulans och kontakt med föräldrar och andra anhöriga.

1.5 Omvårdnadsbidragets storlek m.m.​

Det här avsnittet är en kort beskrivning av innehållet i kapitel 5.

Omvårdnadsbidrag kan beviljas på fyra nivåer utifrån barnets behov av omvårdnad och tillsyn.

Vid bedömningen av behovet av omvårdnad och tillsyn ska bortses från de behov som en vårdnadshavare normalt ska tillgodose enligt FB med hänsyn till barnets ålder, utveckling och övriga omständigheter. Även behov som tillgodoses genom annat samhällsstöd ska bortses ifrån vid bedömningen av omvårdnadsbidragets storlek.

Om en förälder har flera barn som på grund av funktionsnedsättning har behov av omvårdnad och tillsyn ska rätten till omvårdnadsbidrag grundas på en bedömning av de sammanlagda behoven.

Försäkringskassan ska ta ställning till när rätt till förmånen inträder. Det kan vara före eller efter det att ansökan kommer in. Oavsett när rätten till förmånen inträdde så kan omvårdnadsbidrag inte beviljas för längre tid tillbaka än tidigast tre månader före ansökningsmånaden.

Omvårdnadsbidraget kan tidsbegränsas till att omfatta viss tid.

1.6 Fördelning mellan föräldrar​

Det här avsnittet är en kort beskrivning av innehållet i kapitel 6.

När två föräldrar har rätt till omvårdnadsbidrag för samma barn och tid ska bidraget fördelas mellan föräldrarna. Huvudregeln är att de får hälften var. Om föräldrarna är överens om en annan fördelning av omvårdnadsbidraget ska ersättningen fördelas enligt deras önskemål. När föräldrarna är överens om fördelningen saknar det betydelse var barnet bor eller vistas.

I de fall när båda föräldrarna ansöker om omvårdnadsbidrag, men har olika uppfattningar om hur ersättningen ska fördelas, ska Försäkringskassan fördela rätten till omvårdnadsbidrag i fjärdedelar med hänsyn till var barnet bor eller vistas. En tillfällig förändring av ett barns vistelse ska dock inte påverka fördelningen av bidraget.

1.7 Beslut​

Det här avsnittet är en kort beskrivning av innehållet i kapitel 7.

Ett beslut om omvårdnadsbidrag kan gälla som längst till och med juni det år barnet fyller 19 år. Föräldrar som ansöker gemensamt får ett gemensamt beslut.

1.8 Utbetalning​

Det här avsnittet är en kort beskrivning av innehållet i kapitel 8.

Omvårdnadsbidrag är en skattepliktig förmån som betalas ut varje månad. Utbetalning kan även ske för tid som redan har passerat, men inte för längre tid tillbaka än tre månader före ansökningsmånaden.

Om två föräldrar har rätt till omvårdnadsbidrag kan ersättningen betalas ut till båda två.

1.9 Omprövning​

Det här avsnittet är en kort beskrivning av innehållet i kapitel 9.

Försäkringskassan ska ompröva rätten till omvårdnadbidrag minst vartannat år, om det inte finns skäl att ompröva mer sällan. Försäkringskassan ska också ompröva rätten till omvårdnadsbidrag när förhållanden som påverkar rätten till ersättningen ändras. Men det gäller inte om förändringen är tillfällig.