9 Omprövning och efterkontroll av omvårdnadsbidraget m. m.

I det här kapitlet kan du läsa om

• omprövning av rätten till omvårdnadsbidrag med visst tidsintervall
• efterkontroll och omprövning med anledning av ändrade förhållanden
• avbrott i omvårdnaden
• anmälningsskyldighet
• återkrav och återbetalningsskyldighet.

I detta kapitel används begreppet förälder i den vidare betydelsen, det vill säga inklusive de som kan likställas med förälder, om inte annat framgår av sammanhanget. Läs mer i kapitel 2 om vem som likställs med förälder.

9.1 Allmänt om omprövning

22 kap. 15 § SFB Rätten till omvårdnadsbidrag ska omprövas

1. minst vartannat år, om det inte finns skäl för omprövning med längre mellanrum eller
2. när förhållanden som påverkar rätten till bidraget ändras. Omprövning enligt första stycket punkt 2 ska dock inte göras vid enbart tillfälliga förändringar.

22 kap. 16 § SFB Ändring av omvårdnadsbidraget ska gälla från och med månaden närmast efter den månad när anledningen till ändringen uppkom. […]

Omvårdnadsbidrag kan som längst beviljas till och med juni det år barnet fyller 19 år (22 kap. 9 § SFB). Bidraget kan också begränsas till att gälla under en viss tid utifrån vad som är lämpligt med hänsyn till funktionsnedsättningen och hjälpbehovet.

Ett beslut om omvårdnadsbidrag ska omprövas regelbundet med stöd av 22 kap 15 § första stycket första punkten SFB när en viss tid har passerat, som regel minst vartannat år. Tidpunkten för omprövning ska alltid motiveras och framgå av beslutet.

För att kunna ompröva ett beslut med stöd av 22 kap 15 § första stycket andra punkten SFB ska Försäkringskassan först avgöra om förhållanden som påverkar rätten till omvårdnadsbidrag har ändrats och att det inte är tillfälliga förändringar. Det gör utredaren i en efterkontroll, se avsnitt 9.3.

Det är Försäkringskassan som ska visa att förutsättningarna för omprövning är uppfyllda. Därefter ska föräldern visa att hen har rätt till omvårdnadsbidrag.

Prövningen ska vara förutsättningslös vilket innebär att Försäkringskassan inte är bunden av den bedömning som gjordes vid föregående prövning. När vi omprövar ska rätten till ersättning bedömas med hänsyn till nya författningar, ny rättspraxis och nya styrande dokument. För att föräldern ska ha fortsatt rätt till omvårdnadsbidrag ska alla villkor fortfarande vara uppfyllda.

Samtidigt som det inte finns någon bundenhet till det tidigare beslutet i samband med omprövningen, måste vi förhålla oss till den bedömning som myndigheten har gjort i det föregående beslutet. Försäkringskassan kan göra en annan bedömning vid omprövningen än den som låg till grund för det tidigare beslutet. Det kan vara när den tidigare bedömningen var felaktig eller när omständigheterna har förändrats så att det vid prövningstillfället är fel att göra samma bedömning. Om man gör en annan bedömning av rätten till ersättning ska det framgå tydligt varför i omprövningsbeslutet.

Att ett behov av omvårdnad eller tillsyn minskar eller upphör leder inte automatiskt till att nivån på omvårdnadsbidraget ska ändras. Det kan finnas nya eller förändrade behov sedan föregående prövning.

Ett beslut efter omprövning kan leda till att föräldern har rätt till omvårdnadsbidrag med samma nivå som tidigare, att ersättningen minskas, att den upphör eller att förmånstiden blir kortare. Beslutet kan även ändras vad gäller antalet barn eller att en förälder inte längre har rätt till förmånen. Om det efter omprövning bara är en förälder som har rätt till omvårdnadsbidrag behöver hen ansöka för att få hela ersättningen.

Eftersom ett beslut om omprövning kan vara negativt för föräldern har Försäkringskassan ett stort utredningsansvar. Hur omfattande utredningen behöver vara får bedömas i varje enskilt fall.

Om utredningen visar att föräldern har rätt till högre omvårdnadsbidrag måste hen lämna in en skriftlig ansökan om det för att Försäkringskassan ska kunna bevilja högre bidrag. Om föräldern ansöker om högre bidrag i samband med omprövningen kan den ansökan beviljas tidigast tre månader före ansökningsmånaden (22 kap. 8 § SFB).

Ändring av omvårdnadsbidraget ska gälla från och med månaden närmast efter den månad när anledningen till ändringen uppkom (22 kap. 16 § SFB).

Omprövningstidpunkten är det datum då beslutet fattades och inte den tidpunkt då förälderns situation faktiskt förändrades.

Metodstöd vid omprövning

När du omprövar rätten till omvårdnadsbidrag ska du bedöma om de inledande förutsättningarna fortfarande är uppfyllda, och om de behov av omvårdnad och tillsyn som ligger till grund för rätten till omvårdnadsbidrag har förändrats. Hjälpbehovet kan både öka och minska jämfört med jämnåriga barn utan funktionsnedsättning, bland annat med hänsyn till minskat föräldraansvar, annat samhällsstöd och barnets egen förmåga.

Om det visar sig att behovet av omvårdnad och tillsyn har ökat på ett sådant sätt att föräldern skulle kunna ha rätt till en högre nivå bör du informera om att hen kan ansöka om högre ersättning.

Om Försäkringskassan fattar beslut om att föräldern har rätt till ersättning på en lägre nivå, kortare förmånstid eller om grunderna för beslutet har ändrats, ska vi skicka ett beslut. Där ska det framgå om ett behov har förändrats, tillkommit eller inte längre finns. Beslutsbrevet ska även innehålla tidpunkt för nästa omprövning. Om beslutet innebär att föräldern har rätt till samma nivå och grunderna för beslutet är oförändrade räcker det med att fatta beslut i journal. Försäkringskassan ska skicka ett beslutsmeddelande om att omprövningen har genomförts. Beslutsmeddelandet ska innehålla tidpunkt för nästa omprövning.

9.2 Omprövning av omvårdnadsbidrag med visst tidsintervall

Av förarbetena framgår att det är viktigt att ett barns omvårdnadsbehov fortlöpande omprövas eftersom barns behov förändras i takt med att de växer och utvecklas. Ibland sker förändringen relativt snabbt. Ofta förändras barnens situation betydligt inom loppet av ett par år och det är då motiverat att göra en omprövning av rätten till omvårdnadsbidrag minst vartannat år (Prop. 2017/18:190 s. 94).

Ett beslut om omvårdnadsbidrag ska omprövas regelbundet med stöd av 22 kap 15 § första stycket första punkten SFB när tiden har passerat. Omprövningstidpunkten ändras när beslutet om rätten till ersättning omprövas nästa gång.

Om Försäkringskassan under denna period gör en efterkontroll (se nedan under 9.3) som inte leder till en omprövning av rätten till ersättning ändras inte den tidigare meddelande omprövningstidpunkten. Inte heller en dom skjuter fram omprövningstidpunkten. Det beror på att domstolen vanligtvis utgår från de förhållanden som förelåg vid tidpunkten för Försäkringskassans beslut och någon omprövning har då inte skett.

9.2.1 Skäl för omprövning vid en annan tidpunkt än efter två år

Omprövning kan göras med längre eller kortare mellanrum än två år om det finns skäl för det. Det kan vara aktuellt att göra omprövning med längre mellanrum när Försäkringskassan bedömer att ett barns behov av omvårdnad och tillsyn är mera varaktigt. Det kan vara skäl att välja en tidigare tidpunkt för omprövning till exempel om ett barn med omfattande behov får olika avlastande insatser från kommunen eller genomgår en intensiv behandling under en viss tid och föräldrarna inte får tillfällig föräldrapenning. Tidpunkten för omprövning får avgöras utifrån en samlad bedömning av omständigheterna i ärendet.

Utredningen bör ge en så tydlig bild som möjligt av barnets och familjens situation framåt i tiden. Lämpliga frågeställningar:

• Hur ser barnets medicinska situation ut? Går det att utifrån medicinska utlåtanden göra en prognos av behovet av omvårdnad och tillsyn som sträcker sig längre än två år framåt i tiden?
• Hur omfattande och stadigvarande bedöms barnets funktionsnedsättning vara? Går det att se om det omvårdnads- och tillsynsbehov som finns i dag kommer att vara av samma omfattning längre eller kortare tid än två år framåt i tiden?
• Vilka avlastande insatser finns och planeras för barnet? Går det i dag att förutse framtida förändringar i barnets och familjens stöd från samhället?

9.3 Efterkontroll och omprövning av omvårdnadsbidrag med anledning av ändrade förhållanden

När Försäkringskassan får interna eller externa impulser om ändrade förhållanden ska Försäkringskassan göra en efterkontroll och utreda detta för att kunna ta ställning till om förändringen påverkar rätten till bidrag. Om förhållandena har ändrats på ett sådant sätt att rätten till omvårdnadsbidrag påverkas ska beslutet omprövas. Detta gäller inte förändringar som bara är tillfälliga.

Förhållanden som kan vara skäl att göra en efterkontroll kan till exempel vara att

• barnets hälsotillstånd har förändrats
• en förälder ansöker om omvårdnadsbidrag för ett barn som den andra föräldern redan får bidrag för
• barnet vårdas på en institution som tillhör eller till vars drift det betalas ut bidrag från stat, kommun eller region
• barnet har fått rätt till annat samhällsstöd.

Förändringar i samhället kan påverka rätten till omvårdnadsbidrag. Däremot kan nya författningar, annan normering och ny rättspraxis inte ses som ändrade förhållanden som gör att en omprövning ska göras. Om beslutet om omvårdnadsbidrag ska omprövas av någon annan anledning så ska dock ändrad normering och ny praxis beaktas. Försäkringskassan är då inte bunden av ställningstaganden som gjorts vid föregående prövning.

Om det kommer fram att det är aktuellt med annat samhällsstöd för barnet, exempelvis assistansersättning, kan det under utredningstiden finnas skäl att fatta ett intermistiskt beslut om att dra in eller sätta ned bidraget. Se avsnitt 7.6 om interimistiska beslut samt avsnitt 4.2.1 om assistansersättning.

9.3.1 Tillfälliga förändringar

I lagtexten anges uttryckligen att omprövning ska göras vid ändrade förhållanden, men inte vid enbart tillfälliga förändringar (22 kap. 15 § andra stycket SFB).

Försäkringskassan har gjort ett rättsligt ställningstagande (FKRS 2018:10) om att en tillfällig förändring är en förändring som planeras bestå i högst sex månader.

9.3.2 Om en av föräldrarna avlider

Om omvårdnadsbidrag delas mellan två föräldrar och en av dem avlider har förhållandena ändrats så att den andra förälderns rätt till omvårdnadsbidrag ska omprövas.

9.3.3 När efterkontrollen visar att beslutet inte ska omprövas

Om förhållandena inte har ändrats så mycket att rätten till omvårdnadsbidrag har påverkats, eller om de visserligen har ändrats på ett sådant sätt men förändringen är tillfällig, ska rätten till omvårdnadsbidrag inte omprövas. När efterkontrollen leder till att rätten till ersättning inte ska omprövas fattas beslut i journal. Det innebär att utredaren dokumenterar att ett beslut har fattats och vad beslutet innebär. Vid behov skickas ett beslutsmeddelande som motsvarar innehållet i journalanteckningen till föräldern. Tidpunkten för den regelbundet återkommande omprövningen flyttas inte fram.

9.3.4 När efterkontrollen visar att beslutet ska omprövas

När förhållanden som påverkar rätten till omvårdnadsbidrag ändrats och förändringen inte är tillfällig, ska rätten till omvårdnadsbidrag omprövas.

9.4 Avbrott i omvårdnaden

22 kap. 10 § SFB Om föräldern tillfälligt är förhindrad att ge barnet omvårdnad, lämnas omvårdnadsbidrag under avbrott i omvårdnaden som varar högst sex månader. Om det finns särskilda skäl kan bidraget lämnas även under ett avbrott som varar ytterligare högst sex månader.

Om Försäkringskassan får en impuls om att barnet inte längre får sin omvårdnad av föräldern som är beviljad omvårdnadsbidrag, får utredningen visa om förhållandena har ändrats i sådan omfattning att rätten till ersättning påverkas. Om avbrottet i omvårdnaden är tillfälligt kan fortsatt rätt till omvårdnadsbidrag finnas.

I förarbetena till motsvarande bestämmelser om vårdbidrag har bland annat uttalats att en grundtanke med bidraget är att föräldrarna själva ska vårda barnet. Detta innebär emellertid inte att bidraget alltid bör dras in när barnet under en begränsad period behöver vistas utanför föräldrahemmet, exempelvis hos en anhörig. Det kan till exempel hända om barnet går i skolan på en annan ort och bor hos någon annan på den orten, eller om föräldern på grund av sjukdom, studier eller ett tillfälligt arbete låter någon annan överta den faktiska omvårdnaden om barnet. En för tillfället svår familjesituation kan också medföra att barnet under en viss tid måste bo utanför föräldrahemmet (jfr. prop. 1981/82:216 s. 16 och 17).

Av förarbetena till omvårdnadsbidrag framgår att någon förändring inte är avsedd vad gäller omvårdnadsbidraget (prop. 2017/18:190 s. 90–91).

Vid tillfälliga förändringar, såsom avbrott i omvårdnaden som varar högst sex månader, saknas anledning att automatiskt ompröva rätten till omvårdnadsbidraget. Föräldrarnas ekonomiska situation har nämligen inte nödvändigtvis förändrats och det rör sig om tidsbegränsade situationer (prop. 2017/18:190 s. 91).

Det är inte nödvändigt att begränsa den tillfälliga vistelsen enbart till anhöriga. Det väsentliga är att föräldern fortfarande har huvudansvaret för barnet (jfr. prop. 1981/82:216 s. 17).

Särskilda regler gäller när föräldern inte vårdar barnet eftersom barnet får sådan vård som avses i 106 kap 9 § SFB, se avsnitt 4.4.1 och 4.4.2.

9.5 Anmälningsskyldighet

110 kap. 46 § SFB Den som ansöker om, har rätt till eller annars får en förmån enligt denna balk ska anmäla sådana ändrade förhållanden som påverkar rätten till eller storleken av förmånen. [ … ] Anmälan behöver inte göras om den handläggande myndigheten har kännedom om ändringen och därför saknar behov av en anmälan. [ … ]

110 kap. 47 § SFB Anmälan enligt 46 § ska göras så snart som möjligt och senast fjorton dagar efter det att den anmälningsskyldige fick kännedom om förändringen. [ … ]

Anmälningsskyldigheten gäller alla föräldrar som ansöker om eller har rätt till omvårdnadsbidrag. Om bidraget utgår till två föräldrar är även en förälder som får kännedom om förändringar som påverkar behovet av omvårdnad och tillsyn under den tid som barnet vistas hos den andre föräldern, exempelvis ett utökat samhällsstöd, skyldig att anmäla att förhållandena har ändrats.

Eftersom anmälningsskyldigheten uppkommer när en förälder ansöker om omvårdnadsbidrag är det lämpligt att föräldern informeras om skyldigheten redan i samband med utredningssamtalet. Informationen bör även lämnas i beslutsbrevet.

Läs mer

Mer information om betydelsen av anmälningsskyldigheten finns i Försäkringskassans vägledning (2005:3) Återkrav.

9.6 Återkrav och återbetalningsskyldighet

Det finns olika anledningar till att Försäkringskassan betalar ut för mycket omvårdnadsbidrag. Beroende på omständigheterna kan föräldern bli återbetalningsskyldig.

Även om två föräldrar får rätt till omvårdnadsbidrag för samma barn och tid finns inget solidariskt betalningsansvar för felaktigt utbetalt belopp.

Bestämmelserna om återbetalningsskyldighet och ränta finns i 108 kap. SFB.

När Försäkringskassan misstänker att en utbetalning har blivit fel ska vi utreda och ta ställning till om omvårdnadsbidrag har betalats ut felaktigt eller med för högt belopp. Det beviskrav vi måste uppnå för att fullgöra vår bevisbörda i ett återkravsärende ska vara hög grad av sannolikhet. Se Försäkringskassans rättsliga ställningstagande (FKRS 2022:05) Beviskrav vid bedömning av återbetalningsskyldighet.

Om Försäkringskassan har betalat ut för mycket omvårdnadsbidrag ska vi ta ställning till när bidraget skulle ha minskats eller upphört om vi hade känt till alla relevanta förhållanden. Ställningstagandet gäller alltså förfluten tid, och görs vanligtvis i samband med ett beslut om omprövning som innebär att omvårdnadsbidraget ska minska eller upphöra. Ställningstagandet ska journalföras, men är inte en del av omprövningsbeslutet. Det används som ett underlag för att bedöma om återkrav ska prövas. Om återkrav ska prövas bedömer den som fattar beslut om återkrav om föräldern är återbetalningsskyldig.

Läs mer

Mer information om bevisbörda och beviskrav i återkravsärenden samt återbetalningsskyldighet finns i Försäkringskassans vägledning (2005:3) Återkrav.

Metodstöd – utredning vid misstanke om felutbetalning för förfluten tid

Om Försäkringskassan misstänker att föräldern har fått omvårdnadsbidrag som hen inte har haft rätt till ska du utreda om ersättning har betalats ut felaktigt eller med för högt belopp. Du ska utreda mot beviskravet hög grad av sannolikhet. Utredningen ska dokumenteras i journalen och ligger sedan till grund för ställningstagandet om förfluten tid.

För att kunna avgöra om ersättning har betalats ut felaktigt eller med för högt belopp bör utredningen till exempel visa följande.

• Hur och när det uppmärksammades att omvårdnadsbidrag betalats ut felaktigt eller med för högt belopp.
• Anledningen till att föräldern inte uppfyller villkoren för att få det omvårdnadsbidrag som betalats ut.
• Andra omständigheter som kan ha lett till att bidraget har betalats ut felaktigt eller med för högt belopp.
• För vilken period omvårdnadsbidrag har betalats ut felaktigt eller med för högt belopp.
• Hur mycket ersättning som har betalats ut felaktigt eller med för högt belopp.