Hoppa till huvudinnehåll

3 Övriga förutsättningar för rätt till omvårdnadsbidrag

I det här kapitlet kan du läsa om

  • utredning och bedömning av rätten till omvårdnadsbidrag
  • grundläggande bedömningsmoment
  • definitionen av föräldrar och vilka personer som kan likställas med föräldrar
  • funktionsnedsättning
  • omvårdnad och tillsyn i minst sex månader
  • normalt föräldraansvar
  • annat samhällsstöd
  • att utreda och värdera medicinsk information
  • flerbarnsprövning
  • fördelning av omvårdnadsbidrag.

3.1 Att utreda och bedöma rätten till omvårdnadsbidrag​

Barnets behov av omvårdnad och tillsyn på grund av en funktionsnedsättning är det centrala för rätten till omvårdnadsbidrag, men även andra villkor måste vara uppfyllda: ansökan måste avse tid före juni månad det år då barnet fyller 19 år. Den som ansöker om omvårdnadsbidrag och det barn som ansökan gäller måste omfattas av svensk socialförsäkring. Den sökande måste också vara förälder, eller likställd med förälder, till barnet.

Bestämmelserna om omvårdnadsbidrag innehåller ett visst bedömningsutrymme. Det beror på att det inte är möjligt eller önskvärt att förutse och reglera alla situationer som kan komma att inträffa, men också att det ska finnas ett utrymme för individuella bedömningar.

3.1.1 Försäkringskassans ansvar för utredningen​

Försäkringskassans utredningsskyldighet är omfattande, vilket innebär att det är vi som har det yttersta ansvaret för att underlaget i ärendet blir sådant att ett beslut som överensstämmer med de faktiska förhållandena kan fattas (ett materiellt riktigt beslut). Det gäller i alla ärenden. Om vi överväger att meddela ett beslut som är negativt för föräldern, till exempel ett beslut om indragning eller nedsättning av ersättning, är det särskilt viktigt att vi är aktiva och hämtar in de uppgifter som behövs (jämför prop. 2008/09:200 s. 555).

Syftet med utredningen är att klarlägga de omständigheter, det vill säga faktiska förhållanden, som är relevanta för ärendet så att Försäkringskassan kan fatta ett materiellt riktigt beslut. Vilka omständigheter som behöver utredas beror på vilka villkor som ska vara uppfyllda för att omvårdnadsbidrag ska kunna beviljas. Vi behöver ha tillgång till de uppgifter som behövs för att klarlägga omständigheterna. Det kan till exempel vara uppgifter från föräldern och medicinsk information från hälso- och sjukvården. Det kan också vara information som Försäkringskassan redan har om barnet. Om vi behöver hämta in ytterligare uppgifter ska vi ta ställning till vem som är bäst lämpad att lämna uppgifterna.

Innan Försäkringskassan börjar hämta in ytterligare uppgifter är det viktigt att avgöra vilka omständigheter som behöver klarläggas för att kunna fatta ett materiellt riktigt beslut. Det innebär att vi granskar och värderar de uppgifter som finns och tar ställning till vad som behöver kompletteras. Vilken utredning som behövs beror på vad ärendet gäller.

Vad som behöver utredas påverkas också av vad som framgår exempelvis av förälderns ansökan, vid utredningssamtalet eller av ett läkarutlåtande. Något som i ett ärende är av betydelse för bedömningen och därför behöver utredas kan i ett annat ärende vara helt irrelevant. Det handlar om att Försäkringskassan ska utreda ärendet i den omfattning som dess beskaffenhet kräver (110 kap. 13 § SFB). Behovet av att Försäkringskassan leder utredningen är extra tydligt när det är fråga om komplicerade regler, eller om föräldern har svårigheter att ta tillvara sin rätt (6 § förvaltningslagen).

Vi behöver få in de uppgifter som behövs för att få ett tillräckligt underlag för att bedöma rätten till omvårdnadsbidrag. Det kan till exempel vara uppgifter från föräldern och medicinsk information från hälso- och sjukvården. Det kan också vara information som Försäkringskassan redan har. Om vi behöver hämta in ytterligare uppgifter ska vi ta ställning till vem som är bäst lämpad att lämna uppgifterna.

Innan Försäkringskassan börjar hämta in ytterligare uppgifter i ett ärende om omvårdnadsbidrag är det viktigt att avgöra vilken information som behövs för att kunna fatta ett materiellt riktigt beslut. Det innebär att vi granskar och värderar de uppgifter som finns och tar ställning till vad som behöver kompletteras. Vilken utredning som behövs beror på vad ärendet gäller.

Försäkringskassan ansvarar för att ärendet blir så utrett att det kan avgöras på ett korrekt sätt. Det gör vi genom att på ett så tydligt sätt som möjligt tala om hur den föräldern kan komplettera eller förtydliga sitt underlag, och genom att ställa frågor till föräldern eller till andra som kan ha relevanta uppgifter att lämna.

Föräldern å sin sida har ett ansvar för att medverka i utredningen så att de uppgifter som behövs kommer in till Försäkringskassan. Men om föräldern inte kommer in med de uppgifter som behövs, eller inte ser till att Försäkringskassan får tillgång till dem på annat sätt, så kan det innebära att utredningen inte visar att det finns rätt till ersättning eller att det finns rätt till ersättning på en lägre nivå. Försäkringskassan ska innan dess ha försökt att hämta in relevanta underlag eller uppmanat föräldern att ge in sådana.

Beviskrav handlar om hur säkra uppgifterna i ett ärende sammantaget behöver vara för att en förmån ska kunna beviljas. I Försäkringskassans vägledning (2004:7) Förvaltningsrätt i praktiken beskrivs olika nivåer av beviskrav. Där anges också att det inom socialförsäkringen normalt gäller att ett beviskrav motsvarande sannolikt ska användas om inte ett särskilt beviskrav ska användas.

När de omständigheter som har betydelse för att kunna bedöma om föräldern har rätt till omvårdnadsbidrag har utretts ska du göra en helhetsbedömning. Det innebär att väga samman och värdera samtliga relevanta uppgifter och underlag i ärendet i syfte att bedöma om det är tillräckligt säkert att villkoren för att få ersättning är uppfyllda. En helhetsbedömning bör ske i varje steg vid prövningen av om villkoren är uppfyllda. Hur uppgifterna och underlagen har värderats ska förklaras i beslutet.

Alla relevanta uppgifter i ärendet ska värderas och sedan vägas in i helhetsbedömningen. Det vill säga de uppgifter och underlag som föräldern lämnat, och det som Försäkringskassan utrett eller hämtat in från andra, ska vägas samman och tas hänsyn till. Detta medför bland annat att även om uppgifterna i ett underlag inte ensamma skulle göra att det aktuella beviskravet är uppfyllt, så kan ändå beviskravet vara uppfyllt vid helhetsbedömningen av alla relevanta uppgifter.

Även om all relevant information ska ingå vid helhetsbedömningen, betyder det inte att alla uppgifter har samma tyngd. Olika slags uppgifter och underlag kan väga olika tungt i utredningen, det vill säga tala med olika styrka för att en viss omständighet finns och för att ett visst villkor är uppfyllt. Även uppgifter som föräldern lämnat ska ingå i den helhetsbedömning som ska göras. Någon bevisvärdering ska däremot inte göras för omständigheter som saknar betydelse.

Om föräldern har rätt till omvårdnadsbidrag tar man ställning till om ersättningen ska beviljas tills vidare eller för en viss tid, samt på vilken nivå. Om det står klart att ett villkor inte är uppfyllt ska man inte utreda mer.

Läs mer

Försäkringskassans vägledning (2004:7) Förvaltningsrätt i praktiken beskriver utförligt vad som ingår i Försäkringskassans utredningsskyldighet och hur man utreder ett ärende för att kunna fatta ett beslut på ett fullständigt underlag. Där framgår också vad det innebär att det finns ett bedömningsutrymme.

3.2 Grundläggande bedömningsmoment​

22 kap. 3 § SFB En försäkrad förälder har rätt till omvårdnadsbidrag för ett försäkrat barn, om barnet på grund av funktionsnedsättning kan antas vara i behov av omvårdnad och tillsyn under minst sex månader i sådan omfattning som anges i 4 §. […]

För att Försäkringskassan ska kunna besluta om rätten till omvårdnadsbidrag måste beslutsunderlaget innehålla alla uppgifter som krävs för att bedöma de väsentliga momenten. Det finns ett antal villkor som måste vara uppfyllda för att en förälder ska kunna få omvårdnadsbidrag och de kan formuleras om till frågor som ska besvaras:

  • Omfattas den som ansöker och barnet av svensk socialförsäkring?
  • Är den som ansöker förälder till barnet, eller person som likställs med förälder?
  • Har barnet en funktionsnedsättning?
  • Behöver barnet omvårdnad och tillsyn under minst sex månader i större omfattning än andra jämnåriga barn utan funktionsnedsättningen?
  • Har barnet mer än måttliga behov av omvårdnad och tillsyn på grund av funktionsnedsättning?

3.3 Funktionsnedsättning​

En grundläggande förutsättning för att omvårdnadsbidrag ska beviljas är att barnet har en funktionsnedsättning (22 kap. 3 § SFB). Socialstyrelsen har i sin termbank definierat begreppet funktionsnedsättning: som en nedsättning av fysisk, psykisk eller intellektuell funktionsförmåga.

Målgruppen för omvårdnadsbidrag – barn, som på grund av funktionsnedsättning behöver omvårdnad och tillsyn – är densamma som för det tidigare vårdbidraget. Men till skillnad från vårdbidraget nämns inte barn med sjukdom och utvecklingsstörning i lagtexten. Så här står det i förarbetena (prop. 2017/18:190 s. 69): ”Regeringen anser [dock] att ”funktionsnedsättning” på ett enkelt och tydligt sätt anger vilka personer som kan bli aktuella för den nya förmånen. En funktionsnedsättning kan uppstå av olika orsaker och behöver inte bero av sjukdom. En funktionsnedsättning kan t.ex. vara medfödd eller uppstå till följd av skada. Det är funktionsnedsättningen i sig som är det väsentliga i sammanhanget, inte vad som orsakat den. Det saknas därför anledning att använda ”sjukdom” i de nya reglerna. Vidare saknas det skäl för att särskilt omnämna barn med utvecklingsstörning i regleringen av omvårdnadsbidraget eftersom de barnen ändå ingår i gruppen barn med funktionsnedsättning.”

Det krävs alltså inte någon fastställd diagnos av det medicinska tillståndet som gör att barnet behöver tillsyn och omvårdnad, utan det räcker att barnet har en funktions-nedsättning. Det har därför inte någon betydelse om diagnosen ändras från ett ansökningstillfälle till ett annat, så länge barnet har kvar ett behov av tillsyn och omvårdnad.

3.3.1 Att utreda och utvärdera medicinsk information​

Det ska finnas ett orsakssamband mellan funktionsnedsättningen och de behov av omvårdnad och tillsyn som barnet har. För att bedöma sambandet behöver Försäkringskassan analysera informationen som finns i det medicinska underlaget. Det behöver göras på ett strukturerat sätt. DFA-analys är en metod Försäkringskassan använder sig av för att se om det finns ett samband mellan den medicinska informationen och det ansökan gäller. En DFA-analys innebär att strukturera informationen på ett enhetligt sätt för att sedan analysera den.

DFA-analys är en metod i handläggningen. Det betyder att det alltid ska göras en helhetsbedömning av alla relevanta uppgifter i ärendet vid bedömningen av sambandet. Det är inte bara de uppgifter som framkommer i läkarintyget som ska vägas in.

Det medicinska underlaget bör innehålla

  • diagnos enligt ICD-10 med diagnoskod, om det finns en diagnos
  • uppgifter om funktionsnedsättningen
  • uppgifter om aktivitetsbegränsningen
  • information om vilka medicinska behandlingar som pågår och som är planerade, och hur funktionsnedsättningen och aktivitetsbegränsningarna bedöms utvecklas över tid.

Det ska alltid finnas en beskrivning av en läkare av hälsotillståndet hos barnet. Huvudregeln är att läkaren ska undersöka barnet. Av utlåtandet ska det framgå på vilket sätt läkaren har haft kontakt med barnet. Läkarens beskrivning kan kompletteras av olika medicinska professioner som till exempel psykolog, fysioterapeut, arbetsterapeut eller logoped. Det är omständigheterna i det enskilda ärendet som avgör hur omfattande information det medicinska underlaget behöver innehålla.

Om det finns medicinska frågor som behöver kompletteras med vården är det ofta lämpligt att Försäkringskassan gör det eftersom det kan vara svårt för föräldern att förklara vad vi behöver veta. Om det behövs komplettering är det Försäkringskassans uppgift att leda utredningen så att komplettering kommer in. Det gör vi genom att försöka hämta in relevant underlag eller uppmana föräldern att ge in dem och i så fall vara tydlig med vad det är som behöver komma in.

Den försäkringsmedicinska rådgivarens roll

En Försäkringsmedicinsk rådgivare är en specialistläkare som arbetar för Försäkringskassan med att stötta utredarna i deras arbete. En försäkringsmedicinsk rådgivare kan hjälpa till med att förklara vad innehållet i de medicinska underlagen betyder och även att hjälpa till med analysen av vilka diagnoser, funktionsnedsättningar och aktivitetsbegränsningar som finns beskrivna i underlagen. En försäkringsmedicinsk rådgivare kan därmed konsulteras för att klargöra vad som kan läsas ut av det medicinska underlaget. Hen kan även ge stöd i bedömningen av om det underlaget behöver kompletteras och i vad som i så fall behöver utredas.

Den försäkringsmedicinska rådgivarens roll är att vara sakkunnig på det medicinska området. I de fall hen lämnar uppgifter som tillför ärendet något nytt ska dessa uppgifter dokumenteras och kommuniceras till föräldern inför beslutet.

Läs mer

Läs mer om Försäkringskassans utrednings- och dokumentationsskyldighet i vägledning (2004:7).

Diagnos

Inom hälso- och sjukvården i Sverige används det internationella klassificeringssystemet för diagnoser som heter ICD-10, International Statistical Classification and Related Health Problems. Klassifikationen är sammanställd av WHO (World Health Organization 1992). Den svenska versionen heter ICD-10-SE (Socialstyrelsen 2018).

För att få information om hur vanliga diagnoser kan yttra sig i form av funktionsnedsättningar och aktivitetsbegränsningar finns Vårdguiden 1177 och Socialstyrelsens kunskapsdatabas om sällsynta hälsotillstånd som stöd.

Barnet kan ha flera diagnoser samtidigt. I vissa fall samverkar diagnoserna och det kan innebära att barnets svårigheter förstärks och att medicinsk behandling försvåras.

De diagnoser som står i underlaget är en ingång till att förstå barnets problematik. Men det är viktigt att komma ihåg att barn som har samma diagnos kan få olika besvär och olika konsekvenser av sitt hälsotillstånd. Som ett exempel vid diagnosen ADHD finns funktionsnedsättningar gällande koncentrationsförmåga och hyperaktivitet men också ofta svårigheter att hantera sina känslor med till exempel vredesutbrott. Vid ledsjukdomar finns påverkan på ledfunktionen men även ofta musklernas funktion avseende styrka och koordination. Kännedom om vilka funktionsnedsättningar som är vanliga vid olika diagnoser är en viktig förutsättning för utredningen.

Därför räcker inte diagnosen som ensam beskrivning. Det behöver även finnas information om vilka funktionsnedsättningar och aktivitetsbegränsningar barnet har.

Funktionsnedsättning

Funktionsnedsättning: betyder att en person har en nedsättning av en kroppsfunktion, antingen av en fysisk eller psykisk funktion. För att veta vad personen har för funktionsnedsättningar behöver man få en bild av hur hen påverkas fysiskt eller psykiskt. I läkarutlåtandet ska läkaren beskriva funktionsnedsättningarna och om det är möjligt gradera dem som lätta, måttliga, stora eller totala. Även synonymer till dessa graderingsord kan förekomma.

I det medicinska underlaget bör det också framgå uppgift om status och vilka undersök-ningsfynd som ligger till grund för de beskrivna funktionsnedsättningarna. Det finns inte något krav på objektiva undersökningsfynd. En helhetsbedömning ska alltid göras av rätten till ersättning.

Funktioner kan delas in i flera funktionsområden. Funktionsområdena baseras på ICF som är WHO:s klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa. Funktionsområdena är

  • psykiska funktioner
  • sinnesfunktioner och smärta
  • röst- och talfunktioner
  • hjärt-kärlfunktioner, blodbildnings-, immunitetssystems- och andningsfunktion
  • matsmältnings- och ämnesomsättningsfunktioner och endokrina funktioner
  • funktioner i köns- och urinorgan samt reproduktiva funktioner
  • neruomuskeletala och rörelserelaterade funktioner
  • funktioner i huden och därmed relaterade strukturer
Läs mer

Du kan läsa mer om funktionsområden i ICF på Socialstyrelsens webbplats.

Aktivitetsbegränsning

Aktivitetsbegränsningar: är svårigheter att genomföra aktiviteter, uppgifter eller handlingar. Aktiviteter sker alltid i en viss miljö eller situation vilket innebär att de ofta är påverkade av en lång rad faktorer. De aktivitetsbegränsningar som personen har ger en bild av de konsekvenser hens funktionsnedsättningar medför när hen ska utföra olika aktiviteter.

För att få en bild av vilka konsekvenser barnets funktionsnedsättningar leder till behöver Försäkringskassan ofta veta vilka aktivitetsbegränsningar hen har. Exempel på aktivitetsbegränsningar kan vara svårigheter att stå, gå, förstå eller läsa instruktioner eller att påbörja och genomföra uppgifter. Ibland kan beskrivningarna av aktivitets-begränsningarna behöva konkretiseras för att ge en uppfattning om hur omfattande de är.

Aktivitetsbegränsningar kan delas in i olika områden som täcker olika delar av livet. De kan bero på både fysiska och psykiska funktionsnedsättningar.

Nedan beskrivs samtliga aktivitetsområden som finns i ICF och några exempel på vad som ingår i respektive område.

  1. Lärande och att tillämpa kunskap Beskriver förmågan till inlärning och tillämpning av det inlärda. Inom det här området ingår bland annat förmågan att lära sig nya saker, förstå information, vara uppmärksam, reflektera, fatta beslut eller lösa problem. Exempel: koncentrationssvårigheter, svårt att läsa, svårt att skriva, svårt att förstå instruktioner, hänger inte med i resonemang, förstår inte sammanhang.
  2. Att hantera allmänna uppgifter och krav Beskriver förmågan att planera, organisera och genomföra en eller flera uppgifter i olika sammanhang samt att hantera krav och stress. Här ingår också att hantera och strukturera sin vardag. Olika typer av beteendeproblem som påverkar de flesta aktiviteter kan också placeras in i detta område. Exempel: svårt att genomföra och slutföra uppgifter, stresskänslighet, kan inte passa tider, behöver stöd i att sköta vardagliga sysslor, svårt med ADL, tvångsbeteende, utåtagerande beteende.
  3. Kommunikation Beskriver förmågan att kunna kommunicera i tal, skrift, tecken eller med bildstöd. Här ingår även förmågan att kunna avläsa kroppsspråk och begripa ordagranna eller dolda innebörder i kommunikation. Exempel: problem med skriftlig kommunikation, svårt att muntligt göra sig förstådd, hänger inte med i samtal, kommunikationssvårigheter, behöver stöd i kommunikation.
  4. Förflyttning Beskriver en persons förmåga att bibehålla och ändra kroppsställning, bära och hantera föremål, förflytta sig själv eller att använda transportmedel. Exempel: kan inte sitta längre stunder, ingen förmåga att lyfta och bära, problem att gå, kan inte köra bil, klarar inte att åka kollektivt.
  5. Personlig vård Beskriver förmågan att sköta sin personliga vård och att sköta sin fysiska och psykiska hälsa. Exempel: sköter inte sin personliga hygien, måste påminnas om den personliga hygienen, behöver hjälp för att tvätta håret, svårt att upprätthålla regelbundna måltider, bristande compliance (compliance: att en patient inte följer vårdens ordinationer), självskadar genom att skära sig, tvångsvårdad i perioder.
  6. Hemliv Beskriver förmåga att genomföra hem- och hushållsarbete samt förmåga att hjälpa och ta hand om andra. Exempel: svårt att sköta hushållssysslor, klarar inte att laga mat, kan inte handla i en affär själv, behöver stöd i att ta hand om sina barn.
  7. Att engagera sig i mellanmänskliga interaktioner och relationer Beskriver en persons förmåga att fungera i sociala sammanhang och att interagera med andra människor på ett i sammanhanget lämpligt sätt. Exempel: svårt med samspel, sociala kontakter fungerar inte, svårt med social interaktion, undviker sociala sammanhang och isolerar sig från andra, klarar inte kontakt med myndigheter, är starkt begränsad i situationer med okända personer, samarbetssvårigheter, hamnar ofta i konflikter med andra, svårt att bygga upp relationer, problem med att tolka andra, tycker inte om kroppskontakt.
  8. Att engagera sig i viktiga livsområden Beskriver förmågan att genomföra och klara utbildning och arbete samt hantera sin ekonomi. Exempel: klarade inte sin skolgång, arbetsträning har inte fungerat, har inte klarat anpassat arbete, fungerar inte på en arbetsplats, har en påtagligt nedsatt arbetsförmåga, har hjälp av god man för att sköta ekonomin, behöver hjälp för att betala räkningar.
  9. Att engagera sig i samhällsgemenskap, socialt och medborgerligt liv Beskriver förmågan att delta i exempelvis fritidsaktiviteter och olika former av samhällsgemenskap. Exempel: klarar inte sin hobby, kan inte längre delta i föreningsverksamhet, har fått sluta med körsången på grund av sitt mående.

Det går inte alltid att skilja funktionsnedsättning från aktivitetsbegränsning

Det kan vara svårt att skilja funktionsnedsättning från aktivitetsbegränsning. Det är särskilt svårt när det gäller psykiatriska diagnoser. Samma beskrivning av en persons svårighet kan vara både en funktionsnedsättning och aktivitetsbegränsning. Ett exemplet på det är koncentrationssvårigheter som både är en psykisk funktions-nedsättning och en aktivitetsbegränsning. Ett annat exempel är svårigheter att planera, strukturera och organisera.

Läs mer

Du kan läsa mer om aktivitetsområden i ICF på Socialstyrelsens webbplats.

Generell information om olika funktionsnedsättningar

Det kan vara bra att känna till vilka aktivitetsbegränsningar som är vanliga vid olika funktionsnedsättningar. Det underlättar förståelsen av sambandet mellan funktions-nedsättningen och behovet av omvårdnad och tillsyn. En bedömning av vilka behov av omvårdnad och tillsyn som barnets aktivitetsbegränsning medför ska alltid göras i det enskilda fallet. Det beror på att samma funktionsnedsättning kan medföra olika aktivitetsbegränsningar och omfattningen av svårigheter kan variera. Om barnet har flera diagnoser kan dessa påverka varandra och det är viktigt att förstå vad det får för konsekvenser för barnets behov.

Det finns flera sätt att få information om olika funktionsnedsättningar och deras konsekvenser, till exempel genom de olika funktionsrättsförbunden. Funktionsrätt Sverige (tidigare HSO) är en samarbetsorganisation som består av en rad rikstäckande funktionsrättsförbund. De har en gemensam webbplats: www.funktionsratt.se. Andra webbplatser som kan vara användbara är till exempel Synskadades riksförbund (SRF) www.srf.nu, Diskrimineringsombudsmannen, www.do.se och Socialstyrelsen www.socialstyrelsen.se.

Förbunden ger också ut informationsskrifter och tidskrifter med olika beskrivningar av respektive funktionsnedsättning eller sjukdom.

Ett bra ställe att hitta information om ovanliga diagnoser är Socialstyrelsens kunskapsdatabas, www.socialstyrelsen.se/stod-i-arbetet/sallsynta-halsotillstand. Där finns information om sjukdomar eller skador som finns hos högst 100 personer per miljon invånare och som leder till omfattande funktionsnedsättningar. Det finns dessutom en samling länkar till andra webbplatser med ytterligare information.

Information om sjukdomar och behandlingar finns också på Vårdguiden www.1177.se.

Metodstöd – att utreda och bedöma om behovet av omvårdnad och tillsyn uppkommer på grund av funktionsnedsättningen

Inför en utredning bör du ha läst på om vilka konsekvenser barnets diagnoser kan medföra, om det behövs.

Utifrån DFA-analysen ska du bedöma om uppgifterna i ärendet är tillräckliga för att bedöma om det finns ett orsakssamband mellan funktionsnedsättningen och de uppgivna behoven av omvårdnad och tillsyn.

Du måste fortsätta att utreda tills det inte längre finns några oklarheter som gäller de omständigheter som har betydelse för om föräldern har rätt till omvårdnadbidrag. Om du trots att du har gjort rimliga försök inte kunnat reda ut oklarheterna får utrednings-skyldigheten ändå anses vara uppfylld.

Att analysera samband

I vissa fall kan samband vara enkla att förstå. Till exempel att ett barn med nedsatt ljuduppfattning och aktivitetsbegränsningar inom området kommunikation har behov av stöttning för att till exempel lära sig teckenspråk vilket kräver familjens deltagande. Men vid många medicinska tillstånd är sambanden mer komplexa. Har barnet utöver hörsel-nedsättningen även ett autismspektrumtillstånd kan behovet av omvårdnad och tillsyn vara betydligt svårare att förstå om man inte gör en noggrann analys. Insatserna som krävs för att barnet ska lära sig kommunicera kan då vara mycket stora. Det är även lätt att både överskatta och underskatta information i medicinska underlag när man bara läser igenom ett utlåtande. En kort text kan innehålla exakt och tydlig information och ett omfattande underlag kan innehålla många ord utan att ge bra information. Om du som utredare alltid använder samma metod minskar risken för feltolkningar.

Exempel på frågor du vanligtvis behöver ställa dig när du analyserar det medicinska underlaget

  • Vilka diagnoser framgår av det medicinska underlaget?
  • Vilka funktionsnedsättningar framgår?
  • Vilka aktivitetsbegränsningar framgår?
  • Finns det en medicinsk logisk koppling mellan diagnos, funktionsnedsättning, aktivitetsbegränsning och de behov av omvårdnad och tillsyn som föräldern anger?

Det viktigaste är inte att funktionsnedsättningen eller aktivitetsbegränsningen finns med under rätt rubrik i det medicinska underlaget. Det är heller inte avgörande att du sorterar uttrycken ”rätt” i din DFA-analys. Det viktigaste är att du lär dig känna igen beskrivningar av barnets svårigheter. När du hittat beskrivningarna och ställt upp dem i en DFA-analys ska du göra en sammantagen bedömning av informationen.

Att göra en DFA-analys innebär att man avgör om det finns ett orsakssamband mellan vad barnet inte klarar av (aktivitetsbegränsningar) och de funktionsnedsättningar och diagnoser som barnet har. I analysen ingår även att avgöra om det finns stöd i det medicinska underlaget för det som föräldern söker ersättning för.

Om det inte redan framgår av utredningen att behov av omvårdnad och tillsyn finns på grund av funktionsnedsättningen kan du behöva utreda med föräldern varför hen anser att det är så. Annan relevant information kan också bidra till förståelsen av om behovet har ett samband med funktionsnedsättningen. Sådan information kan till exempel hämtas in från skola eller kommun. När du har tilräckligt med information tar du ställning till om behovet av omvårdnad och tillsyn finns på grund av funktionsnedsättningen.

Konsultation med försäkringsmedicinsk rådgivare

En försäkringsmedicinsk rådgivare kan konsulteras muntligen eller genom begäran om ett skriftligt yttrande. Inför en muntlig konsultation måste du bedöma om det är nödvändigt att den försäkringsmedicinska rådgivaren tar del av handlingar innan konsultationen. Du gör din bedömning utifrån sekretess och lämplighet med hänsyn till personuppgiftshantering och dataskyddsförordningen. Om du haft en muntlig konsultation dokumenterar du i samråd med den försäkringsmedicinska rådgivaren vad som kommit fram under rådgivningen. Ibland kan analysen av det medicinska underlaget vid en muntlig konsultation resultera i att det behövs ett skriftligt yttrande från den försäkringsmedicinska rådgivaren.

Läs mer

Läs mer om dokumentation, sekretess och ansvaret som anställd i staten i vägledning 2004:07. Läs mer om dataskyddsförordningen och personuppgiftshantering i Försäkringskassans vägledning 2001:3 Offentlighet, sekretess och behandling av personuppgifter.

3.4 Barnets behov av omvårdnad och tillsyn​

Det är inte det medicinska tillståndet i sig som ger rätt till omvårdnadsbidrag, utan dess konsekvenser. Barnet ska behöva både omvårdnad och tillsyn på grund av en funktions-nedsättning. Det räcker alltså inte att barnet bara behöver omvårdnad eller bara tillsyn. Behovet ska också finnas i minst sex månader.

Allt relevant underlag i ärendet ska värderas och ingå i en helhetsbedömning av behoven av omvårdnad och tillsyn. I den bedömningen ska alltid den sökandes uppgifter tillsammans med läkarutlåtandet och annat relevant utredningsmaterial ingå. Däremot ska vi bortse från omständigheter som inte har betydelse.

3.4.1 Omvårdnad​

Ett barns behov av omvårdnad på grund av funktionsnedsättning kan innefatta direkta vårdinsatser, men även annan behandling och stöd. Den omvårdnad som kan beaktas vid bedömningen av rätt till omvårdnadsbidrag är den som går utöver vad barn utan funktionsnedsättning i motsvarande ålder behöver (prop. 2017/18:190 s. 71). Det framgår i 22 kap. 5 § SFB.

Omvårdnad kan handla om sådant som föräldrarna gör tillsammans med barnet, till exempel att barnet behöver

  • praktisk hjälp i vardagen med till exempel på- och avklädning, hygien, träning, läxläsning, klädvård och hjälp vid måltider
  • särskild kosthållning, insmörjning eller annan egenvård
  • att skapa rutiner, aktivera eller motivera barnet
  • hjälp vid kommunikation och samspel med andra personer.

Omvårdnad kan också vara sådant som föräldrarna gör när barnet inte är med, till exempel

  • städning, klädvård, och skötsel av hjälpmedel
  • inköp av varor, matlagning och bakning
  • inlärning och träning av nya kommunikationssätt, till exempel teckenspråk
  • inlärning av ny teknik som behövs för att stödja barnet
  • samordning och planering av olika samhällsinsatser
  • tidskrävande kontakter med olika instanser beroende på barnets speciella behov
  • inhämta kunskaper kring barnets funktionsnedsättning.

Hur mycket omvårdnads- och tillsynsinsatser en förälder utför med anledning av ett barns funktionsnedsättning varierar. Den tidsåtgång som föräldrarna uppger kan inte utan vidare läggas till grund för bedömningen av rätten till omvårdnadsbidrag. I en dom som gällde vårdbidrag fann Högsta förvaltningsdomstolen att det måste vara fråga om skäligt merarbete. (RÅ 2009 ref. 20)

3.4.2 Tillsyn​

Barnets behov av tillsyn kan omfatta allt från att ha en förälder tillgänglig på distans till direkt uppsikt dygnet runt. Barnets behov av tillsyn påverkar förälderns bundenhet till barnet. (Prop. 2017/18:190 s. 70).

Tillsyn kan till exempel vara att

  • barnet behöver ha föräldern i närheten för att avstyra och förhindra situationer som kan vara farliga, bland annat hindra att barnet rymmer, råkar ut för eller orsakar olyckor eller på annat sätt skadar sig själv eller andra
  • föräldern måste finnas hemma på grund av barnets rädsla för att lämnas ensam
  • föräldern måste finnas tillgänglig via telefon eller på annat sätt ha beredskap för att förebygga, eller snabbt finnas till hands vid hastiga förändringar i barnets fysiska eller psykiska hälsotillstånd.

3.4.3 Metodstöd – att utreda omvårdnads- och tillsynsbehov​

Du ska utreda vilken omvårdnad och tillsyn barnet totalt behöver, det vill säga föräldrarnas dagliga insatser på grund av barnets funktionsnedsättning. Syftet med utredningen är att du ska få underlag för att bedöma barnets behov av omvårdnad och tillsyn utöver vad som är vanligt för barn i motsvarande ålder.

Utifrån de uppgifter som du får av föräldrarna som ansöker kan det vara lämpligt att kontakta andra personer i barnets omgivning som kan ha god kännedom om hur barnet fungerar, till exempel vård- eller skolpersonal.

När du utreder barnets behov av omvårdnad är det lämpligt att diskutera frågor som är relevanta utifrån barnets funktionsnedsättning och ålder. Utgångspunkten är att försöka sätta sig in i barnets vardag.

Behöver barnet tillsyn utöver vad som är normalt för åldern, till exempel vid lek eller andra aktiviteter inomhus eller utomhus eller i kontakten med andra barn? Det bör i så fall framgå av utredningen hur, varför och när barnet behöver utökad tillsyn.

Följande frågor kan vara till hjälp under utredningen.

Praktisk hjälp

  • Behöver barnet hjälp med personlig hygien? Vid vilka moment och hur?
  • Behöver barnet hjälp med av- och påklädning? Vid vilka situationer och hur? Morgon–kväll, vid utomhusaktiviteter, fritidsaktiviteter med mera?
  • Behöver barnet hjälp med förflyttningar/handräckning? När, hur och i vilka situationer?
  • Behöver barnet hjälp vid måltider? På vilket sätt? Behöver föräldern till exempel motivera barnet att äta och dricka?
  • Behöver barnet hjälp med att kommunicera? På vilket sätt? Används till exempel hjälpmedel?

Tillsyn och aktiveringsinsatser

  • Behöver barnet tillsyn för att förhindra eller avstyra situationer som kan vara farliga, för att inte barnet ska råka ut för eller orsaka olyckor eller liknande? Vad händer? Kan situationen avvärjas? Vad kan orsaken vara till att den farliga situationen uppstår?
  • Behöver barnet tillsyn när hen sover?
  • Klarar barnet att vara ensam utan förälderns närvaro? I vilka situationer kan barnet vara ensam respektive inte vara ensam?
  • På vilket sätt måste föräldern närvara? Behöver föräldrarna finnas i beredskap? I vilken omfattning?
  • Behöver barnet särskild aktivering, påminnelser, vägledning, instruktioner, uppmuntran, träning eller stimulans? På vilket sätt? Hur ofta?
  • Behöver barnet struktur och styrning i vardagen? Hur arbetar föräldern med det?
  • Behöver barnet hjälp i samspelet med andra personer? För att förstå och tolka omvärlden? Vad gör föräldern för att underlätta för barnet att samspela med andra barn och vuxna?
  • Behöver barnet hjälp med att sätta gränser, träna sitt beteende? På vilket sätt arbetar föräldern med det?

Träning och behandling

  • Får barnet på grund av sin funktionsnedsättning hjälp i hemmet av en förälder eller annan person, till exempel med särskild läs- och skrivträning? Vari består hjälpen och vilken tid tar den etc.?
  • Behöver barnet hjälp med att läsa läxor eller liknande? På vilket sätt stödjer föräldern barnet med det utöver vad som kan vara vanligt förekommande för åldern?
  • Behöver barnet någon behandling, till exempel medicinering, injicering, omläggning av bandage eller insmörjning?
  • Deltar föräldern i behandlingen? I så fall, på vilket sätt och i vilken omfattning utför föräldern någon behandling?
  • Använder barnet eller föräldern hjälpmedel för att träna eller behandla barnet? Vilka i så fall?

Förskola och skola

  • Vistas barnet i förskola, familjedaghem eller fritidshem? Vilka tider vistas barnet där?
  • Har barnet assistent, resursperson eller får barnet annan särskild hjälp eller stöd på grund av sin funktionsnedsättning eller sin sjukdom och i så fall i vilken omfattning?
  • Går barnet i skolan, i sådana fall vilken slags skola går barnet i?
  • Vilka tider vistas barnet i skolan?
  • Hur tar barnet sig till och från skolan?
  • Om ett barn som omfattas av skolplikt inte går i skolan, varför går barnet inte i skolan?
  • Behöver föräldern vara närvarande i skolan eller finns det en bundenhet i form av att föräldern måste vara beredd att åka till skolan?

Annat

  • Behöver föräldern delta i olika träningsprogram, kurser etc. för att kunna aktivera, träna eller stimulera barnet?
  • Behöver föräldern delta i olika träningsprogram eller i kurser för att kunna kommunicera med barnet?
  • Behöver föräldern delta i planerings- och samordningsarbete som rör olika insatser kring barnet?
  • Behöver föräldern delta i vägledning och handledning för att kunna informera och instruera övriga familjemedlemmar, kamrater, skolpersonal, avlösarservice, stödfamilj, färdtjänst, sjukhuspersonal m.fl.? Detta gäller till exempel vid inskolning i förskola, skolstart, stadiebyte, byte av skola, inför större operationer etc.
  • Behövs hjälp med klädvård?
  • Behöver föräldern samordna eller planera samhällsinsatser till följd av barnets funktionsnedsättning?
  • Behöver föräldern lära sig nya tekniker, kommunikationssätt eller inhämta kunskap om barnets funktionsnedsättning?

3.5 Normalt föräldraansvar​

22 kap. 5 § SFB första meningen Vid bedömningen enligt 4 § av behovet av omvårdnad och tillsyn ska det bortses från de behov som en vårdnadshavare normalt ska tillgodose enligt föräldrabalken med hänsyn till barnets ålder, utveckling och övriga omständig- heter. […]

Bestämmelsen innebär att barnets behov ska jämföras med vad barn utan funktions-nedsättning i motsvarande ålder behöver. Till exempel har alla små barn ett stort behov av omvårdnad och tillsyn som ryms inom föräldraansvaret. Omvårdnadsbidrag ska inte beviljas för sådana behov. Det innebär att utrymmet för att bevilja omvårdnadsbidrag generellt är mindre när det gäller barn i låg ålder.

Föräldraansvaret ändras när barnet blir äldre. Ett litet barn behöver ofta handgriplig hjälp av föräldern, medan föräldraansvaret för äldre barn ofta kan innebära att barnet behöver motiveras och påminnas. Vad som ingår i föräldraansvaret behöver bedömas för varje behov. Föräldraansvaret upphör helt när barnet fyller 18 år.

Föräldraansvar sträcker sig längre än att tillgodose behovet hos ett genomsnittligt utvecklat barn, eftersom variationen av vad som kan anses vara ”normalt” är betydande. Det finns inte något underlag att stödja sig på när det gäller vad som omfattas av föräldraansvaret för barn i olika åldrar. Viss ledning om när ett barn utan funktions-nedsättningar kan förväntas klara sig själv hemma under en kortare tid, till exempel en dag, finns i bestämmelserna om tillfällig föräldrapenning. Av 13 kap. 16 § SFB framgår att tillfällig föräldrapenning vanligtvis inte lämnas för ett barn som har fyllt 12 år. Ett barn som är 12 år eller äldre får därmed anses ha ett begränsat behov av tillsyn och omsorg från föräldrarna och kan normalt förväntas vara ensam hemma under den tid som föräldrarna arbetar. Trots det har föräldern i många andra situationer fortfarande ett ansvar för barnets personliga förhållanden och att se till att barnets behov blir tillgodosedda. I vilka situationer och på vilket sätt beror på barnets ålder.

Eftersom föräldraansvarets omfattning avtar successivt med barnets ålder går det inte att få någon ledning av bestämmelsen om tillfällig föräldrapenning i 13 kap. 16 § när det gäller barn som är yngre än 12 år.

Ålderns betydelse vid bedömningen av rätten till omvårdnadsbidrag varierar mellan olika funktionsnedsättningar. Beroende på konsekvenserna av funktionsnedsättningen och på vad som ryms inom det normala föräldraansvaret minskar behoven i vissa fall med stigande ålder, medan de i andra fall kan öka. (Prop. 2017/18:190 s. 71)

Allt eftersom barnet blir äldre kan behovet av hjälp ändras även om funktions-nedsättningen finns kvar. Barnet kan i vissa fall med stigande ålder och mognad förväntas klara mer själv, till exempel att behandla sin diabetes. I andra fall är behovet av hjälp oförändrat medan den hjälp som föräldern normalt ska lämna minskar när barnet blir äldre. Vid bedömningen av exempelvis en ansökan om fortsatt omvårdnads-bidrag kan barnets ålder och mognad medföra att hjälpbehovet som kan ge rätt till ersättning antingen har ökat eller minskat.

Även för ett äldre barn, som har goda kunskaper om sin sjukdom eller sin funktions-nedsättning, kan det finnas behov av stöd vid behandling och exempelvis besök i vården i den omfattningen att rätt till omvårdnadsbidrag finns.

3.6 Annat samhällsstöd​

22 kap. 5 § SFB Vid bedömningen enligt 4 § av behovet av omvårdnad och tillsyn ska det bortses från de behov som en vårdnadshavare normalt ska tillgodose enligt föräldrabalken med hänsyn till barnets ålder, utveckling och övriga omständig- heter. Vid denna bedömning ska det även bortses från behov som tillgodoses genom annat samhällsstöd.

Den tid barnet vistas i förskola, skola eller barnomsorg, eller får insatser genom LSS, SoL eller HSL kan påverka förutsättningarna för rätten till omvårdnadsbidrag. I praktiken kan det innebära att insatser som ibland utförs av andra än föräldern kan räknas in i omvårdnadsbidraget, men bara till den del behovet inte tillgodoses av annat samhälls-stöd. Om till exempel en förälder ansöker om och beviljas omvårdnadsbidrag så väger man in även insatser som den andra föräldern gör, så länge de inte ersätts genom annat samhällsstöd.

Läs mer

Läs mer om annat samhällsstöd i kapitel 4 och särskilt om vistelse i förskola och skola i avsnitt 5.4.

3.6.1 Hur påverkas rätten till omvårdnadsbidrag när det finns ett beslut om vårdbidrag?​

De följande två styckena gäller inte när ett beslut om vårdbidrag har förlängts enligt övergångsbestämmelserna. Läs mer om så kallat förlängt vårdbidrag längre ned i detta underavsnitt.

Av förarbetena till bestämmelserna om omvårdnadsbidrag framgår att omvårdnads-bidrag inte kan beviljas för samma tid och barn som det lämnas vårdbidrag för. Om vårdbidrag lämnas är nämligen behovet att anse som tillgodosett genom annat samhällsstöd (prop. 2017/18:190 s. 143).

Den skrivning som finns i förarbetena innebär att en ansökan om omvårdnadsbidrag för samma barn och tid som omfattas av det beviljade vårdbidraget ska avslås. Det gäller oavsett vilka behov eller merkostnader som varit grunden för vårdbidraget. Föräldern kan dock välja att avsäga sig rätten till vårdbidraget och kan i stället beviljas omvårdnadsbidrag om förutsättningarna för det är uppfyllda.

Ansökan gäller barn som det lämnas vårdbidrag för

Om det finns ett beslut om vårdbidrag för barnet och någon av föräldrarna eller båda ansöker om omvårdnadsbidrag för samma tid, så är behovet av bidrag för barnet tillgodosett genom annat samhällsstöd så länge vårdbidrag lämnas. Det gäller även om ansökan omfattar andra eller större behov av omvårdnad och tillsyn som inte omfattas av beslutet om vårdbidrag. Det finns alltså inte någon rätt att få omvårdnadsbidrag under den tid som vårdbidrag lämnas för samma barn, även om omvårdnadsbidrag skulle kunna ge rätt till en högre ersättning. Det gäller även om det är en annan förälder än den som har beviljats vårdbidrag som ansöker.

Ansökan gäller barn som det lämnas förlängt vårdbidrag för

Med ett förlängt vårdbidrag menas ett vårdbidrag som förlängts med stöd av övergångsbestämmelser som trädde i kraft den 1 juli 2020. Läs mer om förlängt vårdbidrag i Försäkringskassans vägledning (2012:01) Vårdbidrag.

Ett förlängt vårdbidrag är på samma sätt som andra vårdbidrag att se som ett annat samhällsstöd vid bedömningen av rätten till omvårdnadsbidrag så länge beslutet gäller. Ett beslut om förlängt vårdbidrag upphör bland annat enligt beslutet, när en ansökan om omvårdnadsbidrag eller merkostnadsersättning från den föräldern som beviljats vårdbidraget prövas i sak respektive avskrivs eller vid ändrade förhållanden.

En prövning av en ansökan om omvårdnadsbidrag eller merkostnadsersättning från någon annan än den som har beviljats det förlängda vårdbidraget eller en avvisning av ansökan av omvårdnadsbidrag eller merkostnadsersättning innebär inte att beslutet om förlängt vårdbidrag upphör att gälla.

Det förlängda vårdbidraget upphör att gälla från och med månaden efter den månad när ansökan om omvårdnadsbidrag eller merkostnadsersättning har prövats eller avskrivits.

När vårdbidraget har förlängts ska handläggningen av samtliga ansökningar som avser barnet hållas samman. Besluten ska fattas samtidigt. Ansökningar från andra föräldrar än den som har förlängt vårdbidrag ska alltså inte prövas innan ansökan från föräldern som har förlängt vårdbidrag prövas. Även om det endast finns ansökningar från föräldern som har förlängt vårdbidrag är det viktigt att dessa ärenden beslutas samtidigt. Oavsett hur många ansökningar föräldern har som ska prövas, innebär ett avslag, beviljande eller avskrivning på en av dessa ansökningar att det förlängda vårdbidraget upphör. Det kan innebära att beslut gällande en förmån inte ska fattas förrän beslut kan fattas för samtliga förmåner. Det kan till exempel vara aktuellt när föräldern har återtagit sin ansökan om merkostnadsersättning och ansökan om omvårdnadsbidrag kvarstår.

Ansökan gäller ett annat barn än det barn som vårdbidrag för

Om en förälder har flera barn med funktionsnedsättning, så kan den föräldern ha rätt till omvårdnadsbidrag för ett barns behov samtidigt som det lämnas vårdbidrag för ett annat barn för samma tid. Föräldern kan exempelvis ha vårdbidrag för ett barn och omvårdnadsbidrag för barnets syskon. Det kan också vara två föräldrar där den ena får omvårdnadsbidrag för ett barn, och den andra får vårdbidrag för ett annat barn.

Om en förälder har flera barn med behov som kan tillgodoses genom omvårdnads-bidrag, så ska rätten till förmånen grundas på en bedömning av de sammanlagda behoven. Det gäller om det inte finns särskilda skäl mot en sådan bedömning (se 22 kap. 6 § SFB). När de sammanlagda behoven bedöms så kan det visa sig att de behov för barnet som den nya ansökan omfattar redan tillgodoses genom vårdbidrag för ett annat barn. Behov som tillgodoses genom vårdbidraget anses då vara tillgodosedda genom annat samhällsstöd. Därför ska de behoven inte räknas med vid bedömningen av rätten till omvårdnadsbidrag. Omvårdnadsbidraget kommer därför bara att gälla behov som inte tillgodoses genom vårdbidraget.

Ansökan gäller både barn som det lämnas vårdbidrag för och ett annat barn

En förälder kan ansöka om omvårdnadsbidrag för flera barn, varav något barn omfattas av ett beslut om vårdbidrag. För barn som omfattas av vårdbidragsbeslut under samma tid så är behoven redan tillgodosedda genom annat samhällsstöd. Om föräldern som beviljats vårdbidrag inte avsäger sig bidraget, ska ansökan därför avslås för barn som omfattas av det beslutet, se dock här ovanför vad som gäller för så kallat förlängt vårdbidrag. En förälder kan ha rätt till omvårdnadsbidrag för övriga barn, om förutsättningarna i övrigt är uppfyllda.

Om en förälder har flera barn med behov som kan tillgodoses genom omvårdnads-bidrag, så ska rätten till förmånen grundas på en bedömning av de sammanlagda behoven. Det gäller om det inte finns särskilda skäl mot en sådan bedömning (se 22 kap. 6 § SFB). När de sammanlagda behoven bedöms så kan det visa sig att behov för barnet som den nya ansökan omfattar redan tillgodoses genom vårdbidrag för det andra barnet. Behov som tillgodoses genom vårdbidraget anses vara tillgodosedda genom annat samhällsstöd och ska bortses från vid bedömningen av rätten till omvårdnadsbidrag. Omvårdnadsbidraget kommer därför bara att gälla behov som inte tillgodoses genom vårdbidraget.

Ett gemensamt beslut om omvårdnadsbidrag för samtliga barn ska börja gälla först efter att vårdbidraget har upphört. Förälderns ansökan om omvårdnadsbidrag kan dock beviljas för retroaktiv tid för barn som inte omfattas av vårdbidragsbeslutet.

Både vårdbidrag och omvårdnadsbidrag för retroaktiv tid

Som framgår ovan finns det ingen rätt att få vårdbidrag och omvårdnadsbidrag för samma barn och samma tid. Om föräldern väljer att avsäga sig vårdbidraget och fullfölja ansökan om omvårdnadsbidrag, så kommer det alltså inte finnas rätt till omvårdnads-bidrag för det barn som omfattas av vårdbidraget så länge föräldern får det. Det gäller även i de fall som omvårdnadsbidrag kommer att betalas ut med ett högre belopp.

Om en förälder har rätt till vårdbidrag och omvårdnadsbidrag för olika barn så kan dock omvårdnadsbidrag betalas ut retroaktivt i enlighet med bestämmelserna i 22 kap. 8 § SFB.

3.7 Flera barn​

22 kap. 6 § SFB Om en förälder har flera barn som på grund av funktionsnedsättning har behov av omvårdnad och tillsyn ska rätten till omvårdnadsbidrag grundas på en bedömning av de sammanlagda behoven. Första stycket gäller inte om det finns särskilda skäl mot en sådan bedömning

Av förarbetena till bestämmelserna framgår också bland annat att om det finns flera barn i en familj där barnen var för sig inte uppfyller kraven ska bidrag ändå kunna betalas ut om familjens totala behov av stöd motiverar det. Men ett barn kan aldrig ge rätt till mer än ett helt omvårdnadsbidrag. (Prop. 2017/18:190 s. 78)

En flerbarnsprövning ska dock inte göras om särskilda skäl talar mot en sådan bedömning. Läs mer i kapitel 5.6.

3.8 Fördelning av omvårdnadsbidraget​

Till skillnad från vad som tidigare gällde för vårdbidrag kan nu två föräldrar ha rätt till omvårdnadsbidrag för samma barn. Om de är överens ska Försäkringskassan besluta om fördelning av omvårdnadsbidraget mellan föräldrarna enligt deras önskemål.

Om båda föräldrarna har ansökt om omvårdnadsbidrag och de är oense om hur det ska fördelas måste man utreda i vilken omfattning barnet bor och vistas hos respektive förälder. Bidraget ska fördelas mellan föräldrarna i fjärdedelar och ska bestämmas utifrån barnets boende och vistelse. Tillfälliga förändringar av var barnet vistas påverkar inte fördelningen.

Omvårdnadsbidraget är en förmån som beviljas framåt i tiden och det avgörande är därför planeringen framåt. Men det kan ibland även vara av intresse att ta reda på hur det varit tidigare, eftersom det kan vara en fingervisning om hur boendemönstret kommer se ut i praktiken. Du kan läsa mer om fördelning av omvårdnadsbidraget i kapitel 6.