Hoppa till huvudinnehåll

5 Omvårdnadsbidragets storlek med mera

I det här kapitlet kan du läsa om

  • omvårdnadsbidragets nivåer
  • hur vistelse i förskola och skola påverkar bidragets storlek
  • hur föräldraansvaret påverkar bidragets storlek
  • flerbarnsprövning
  • ersättningsperiodens längd.

5.1 Allmänt om omvårdnadsbidragets storlek​

Omvårdnadsbidrag kan beviljas på fyra nivåer utifrån barnets behov av omvårdnad och tillsyn. De nivåer som finns är en fjärdedels förmån, halv förmån, tre fjärdedels förmån och hel förmån. Helt omvårdnadsbidrag för ett år motsvarar 250 procent av pris-basbeloppet och partiell förmån motsvarar tillämplig nivå av helt bidrag (22 kap. 13 § SFB). Tidigare praxis för vårdbidragets nivåer gäller fortfarande vid bedömningen, bortsett från den hänsyn som kan ha tagits till merkostnader (jfr. prop 2017/18:190 s. 73).

  • När man bedömer nivån bortser man från normalt föräldraansvar för ett barn i motsvarande ålder som inte har en funktionsnedsättning. Ålderns betydelse varierar beroende på vilken funktionsnedsättning barnet har (se avsnitt 5.5). Även barnets utveckling och övriga omständigheter ska beaktas vid bedömningen.
  • Man bortser även från behov som tillgodoses genom annat samhällsstöd (se kapitel 4).
  • Om det ska ske en sammanvägning av flera barns behov av omvårdnad och tillsyn, kan det påverka nivån (se avsnitt 5.6).

Utgångspunkten vid bedömningen är barnets behov som de beskrivs i de medicinska underlagen och i förälderns ansökan samt utifrån vad som framkommer under utredningssamtalet. Förälderns beskrivning av omvårdnadsinsatserna ska ha stöd i det medicinska underlaget. Det gäller även uppgifter om barnets behov som kommer fram i den övriga utredningen, till exempel i samtal med skolpersonal. En helhetsbedömning ska göras.

En helhetsbedömning innebär att Försäkringskassan ska väga samman samtliga relevanta uppgifter eller omständigheter. Det vill säga det som föräldern berättat, de eventuella underlag som hen har lämnat in och det som i övrigt kommit fram i utredningen ska vägas samman och beaktas. Även om all relevant information ska ingå i helhetsbedömningen betyder det inte att alla uppgifter har samma tyngd. Omständigheter som saknar betydelse ska inte ingå i helhetsbedömningen (se avsnitt 3.1 och 3.4).

Det är inte diagnosen i sig som kan ge en rätt till omvårdnadsbidrag, utan dess konsekvenser. Med hänsyn till att konsekvenserna av en sjukdom eller en funktions-nedsättning kan se olika ut hos olika barn – trots att diagnosen är densamma – måste en individuell bedömning alltid göras.

Rättsfall

Högsta förvaltningsdomstolen har prövat frågan om hur rätten till omvårdnads-bidrag ska bedömas för barn med grav hörselnedsättning.

Högsta förvaltningsdomstolen uttalar i sitt avgörande att rätten till omvårdnads-bidrag alltid ska baseras på en individuell bedömning av vilket behov av omvårdnad och tillsyn som barnet har. (HFD 2022 ref. 54)

Vad som däremot inte får påverka bedömningen är omvårdnadens eller tillsynens kvalitet eller förälderns förmåga att utföra insatserna (jfr. FÖD dom i mål nr 1761-1975). Försäkringskassan kan inte avslå en ansökan eller dra in ett omvårdnadsbidrag på grund av att det finns anledning att tro att barnet inte får sina behov tillgodosedda. I ett sådant läge är det lämpligt att Försäkringskassan informerar föräldern om vilka andra myndigheter som kan ge hjälp och stöd. Försäkringskassan har i Försäkringskassans riktlinjer (2016:02) Anmälan till socialtjänsten eller polisen vid misstanke om att ett barn far illa beskrivit hur man ska gå till väga när det finns misstanke om att ett barn far illa eller har utsatts för brott.

I detta kapitel används begreppet förälder i den vidare betydelsen, det vill säga inklusive de som kan likställas med förälder. Läs mer i kapitel 2 om vem som likställs med förälder.

5.2 Omvårdnadsbidragets nivåer​

22 kap. 4 § SFB Omvårdnadsbidraget lämnas som

  1. en fjärdedels förmån om barnet har mer än måttliga behov av omvårdnad och tillsyn på grund av funktionsnedsättning,
  2. halv förmån om barnet har stora behov av omvårdnad och tillsyn på grund av funktionsnedsättning,
  3. tre fjärdedels förmån om barnet har mycket stora behov av omvårdnad och tillsyn på grund av funktionsnedsättning, och
  4. hel förmån om barnet har särskilt stora behov av omvårdnad och tillsyn på grund av funktionsnedsättning.

I förarbetena finns några exempel på behov som typiskt sett skulle kunna rymmas inom respektive nivå av omvårdnadsbidraget. Beskrivningen utgår från tidigare praxis för vårdbidragets nivåer utan hänsyn till eventuella merkostnader. Några eller flera av exemplen på behov av omvårdnad och tillsyn kan, beroende på omfattning och frekvens, vara tillräckliga för att omvårdnadsbidrag på den beskrivna nivån ska kunna beviljas. Exemplen från en lägre nivå kan även förekomma för ersättning på en högre nivå och vice versa. (Prop. 2017/18:190 s. 73).

I förarbetena understryker man att exemplen inte på något sätt är uttömmande, utan att det är barnets sammantagna behov av omvårdnad och tillsyn som avgör om behoven är mer än måttliga, stora, mycket stora eller särskilt stora (prop. 2017/18:190 s. 73–74).

När man använder exemplen för omvårdnads- och tillsynsbehov i den praktiska tillämpningen måste man samtidigt ta hänsyn till bland annat barnets ålder, om annat samhällsstöd finns och om det gäller en flerbarnsprövning. I bedömningen ska man beakta inte bara vilken slags omvårdnad barnet behöver, utan också hur ofta omvårdnadsuppgifterna måste utföras, tillsynsbehovet och förälderns bundenhet.

Hur mycket merarbete en förälder utför med anledning av ett barns funktionsnedsättning varierar. Den tidsåtgång som föräldrarna uppger kan inte utan vidare läggas till grund för bedömningen av rätten till omvårdnadsbidrag, utan det måste vara fråga om skäligt merarbete (jfr. RÅ 2009 ref. 20).

5.2.1 En fjärdedels omvårdnadsbidrag​

I förarbetena beskrivs att det för en fjärdedels omvårdnadsbidrag bör krävas att barnet har mer än måttliga behov av omvårdnad och tillsyn på grund av sin funktions-nedsättning, utöver dem som en vårdnadshavare normalt ska tillgodose (prop. 2017/18:190 s. 74).

Det är viktigt att komma ihåg att en helhetsbedömning av barnets behov av omvårdnad och tillsyn alltid ska göras. Nedan följer exempel som kan vara till stöd vid helhets-bedömningen. Exemplen är inte uttömmande och varje exempel behöver inte vara uppfyllt för att rätt till en viss nivå ska finnas.

I förarbetena (prop. 2017/18:190 s. 74) beskrivs behov av omvårdnad på denna nivå till exempel så här

  • barnet på grund av sin funktionsnedsättning
    • behöver återkommande aktivering, motivering och påminnelser
    • behöver praktisk hjälp vid på- och avklädning, vid måltider, med egenvård eller hygien
  • föräldern behöver lägga mycket tid på
    • olika kontakter med skola, hälso- och sjukvård eller andra verksamheter
    • planering och samordning av olika insatser och möten om barnet på grund av barnets funktionsnedsättning.

Tillsyn på denna nivå kan till exempel vara att föräldern

  • behöver finnas tillgänglig på distans genom att ha en tät och regelbunden telefonkontakt med barnet
  • delar av dygnet måste vara fysiskt tillgänglig för att avstyra konflikter, hindra impulser eller uppmärksamma förändringar i barnets hälsotillstånd
  • måste ha en hög beredskap, vilket leder till en ökad bundenhet vid barnet jämfört med föräldrar till ett barn som inte har en funktionsnedsättning.

5.2.2 Halvt omvårdnadsbidrag​

I förarbetena beskrivs att det för halvt omvårdnadsbidrag bör krävas att barnet har stora behov av omvårdnad och tillsyn på grund av sin funktionsnedsättning, utöver dem som en vårdnadshavare normalt ska tillgodose (prop. 2017/18:190 s. 74).

Det är viktigt att komma ihåg att en helhetsbedömning av barnets behov av omvårdnad och tillsyn alltid ska göras. Nedan följer exempel som kan vara till stöd vid helhets-bedömningen. Exemplen är inte uttömmande och varje exempel behöver inte vara uppfyllt för att rätt till en viss nivå ska finnas.

I förarbetena (prop. 2017/18:190 s. 74) beskrivs behov av omvårdnad på denna nivå till exempel så här

  • behöver omvårdnad även nattetid
  • har behov av en regelbunden och betydande aktivering och motivering samt behov av ständiga påminnelser
  • behöver få regelbunden praktisk hjälp att förflytta sig, vid på- och avklädning, måltider eller med hygien
  • har ett stort behov av stöd för att kommunicera och samspela med andra.

Ett stort behov av tillsyn kan till exempel vara att barnet

  • behöver särskild tillsyn nattetid på grund av störd nattsömn till följd av funktionsnedsättningen
  • har svårt att röra sig, förflytta sig, har kommunikationssvårigheter eller stora koncentrationssvårigheter. Föräldern behöver då finnas till hands för att kunna bistå i olika avseenden.

5.2.3 Tre fjärdedels omvårdnadsbidrag​

I förarbetena beskrivs att det för tre fjärdedels omvårdnadsbidrag bör krävas att barnet har mycket stora behov av omvårdnad och tillsyn på grund av sin funktionsnedsättning, utöver dem som en vårdnadshavare normalt ska tillgodose (prop. 2017/18:190 s. 74–75).

Det är viktigt att komma ihåg att en helhetsbedömning av barnets behov av omvårdnad och tillsyn alltid ska göras. Nedan följer exempel som kan vara till stöd vid helhets-bedömningen. Exemplen är inte uttömmande och varje exempel behöver inte vara uppfyllt för att rätt till en viss nivå ska finnas.

I förarbetena (prop. 2017/18:190 s. 74–75) beskrivs behov av omvårdnad på denna nivå till exempel så här

  • regelbunden och omfattande praktisk hjälp i vardagen och omfattande stöd för att träna, kommunicera och samspela med andra
  • hjälp med egenvård eller annan behandling av svåra medicinska tillstånd.

Ett mycket stort behov av tillsyn kan till exempel vara att barnet behöver ha en förälder närvarande stora delar av dygnet på grund av allvarliga medicinska tillstånd eller för att avstyra farliga situationer eller beteenden.

5.2.4 Helt omvårdnadsbidrag​

I förarbetena beskrivs att det för helt omvårdnadsbidrag bör krävas att barnet har särskilt stora behov av omvårdnad och tillsyn på grund av sin funktionsnedsättning, utöver dem som en vårdnadshavare normalt ska tillgodose. Där understryks också att det inte ska föreligga rätt till bidrag till den del behoven tillgodoses genom annat samhällsstöd. Ett särskilt stort behov av tillsyn bör som regel innebära ett behov av ständig uppsikt, i princip dygnet runt, och medför en mycket stor bundenhet för föräldrarna (prop. 2017/18:190 s. 75).

Det är viktigt att komma ihåg att en helhetsbedömning av barnets behov av omvårdnad och tillsyn alltid ska göras. Nedan följer exempel som kan vara till stöd vid helhets-bedömningen. Exemplen är inte uttömmande och varje exempel behöver inte vara uppfyllt för att rätt till en viss nivå ska finnas. I förarbetena (prop. 2017/18:190 s. 75) beskrivs behov av omvårdnad på denna nivå till exempel så här

  • regelbunden och omfattande praktisk hjälp både på dagen och på natten
  • regelbunden och omfattande hjälp vid kommunikation
  • kontinuerlig och kvalificerad träning och stimulans eller andra behov i motsvarande omfattning till följd av funktionsnedsättningen.

5.3 Hur påverkar förvärvsarbete?​

Vid bedömningen av omvårdnadsbidragets storlek ska man utgå från barnets omvårdnadsbehov, inte från hur mycket vårdinsatsen tidsmässigt begränsar en förälders möjlighet att förvärvsarbeta. Barnets behov av omvårdnad och tillsyn kan vara så pass omfattande att det finns rätt till helt omvårdnadsbidrag även om föräldern inte har minskat sin arbetstid.

5.4 Hur påverkar vistelse i förskola och skola?​

Enligt 8 kap. SkolL ska barn som är bosatta i Sverige erbjudas förskola från och med ett års ålder. Från och med höstterminen det kalenderår barnet fyller sex år råder skolplikt (7 kap. samma lag). Det vård- och tillsynsbehov som tillgodoses under skoltid kan därför inte beaktas vid bedömningen av förälderns rätt till omvårdnadsbidrag. Det beror på att skolgång ses som ett annat samhällsstöd, se avsnitt 3.6 om annat samhällsstöd.

Om ett barn på grund av sin sjukdom eller funktionsnedsättning inte kan vistas i förskolan eller skolan kan den omständigheten vägas in i bedömningen av rätten till omvårdnadsbidrag.

5.4.1 Stöd och anpassningar utanför skolan​

När Försäkringskassan bedömer rätten till omvårdnadsbidrag kan vi beakta det extra omvårdnads- och tillsynsbehov som uppstår när barnet eller eleven inte kan ta del av undervisningen i skolan. Det här gäller barn som är skolpliktiga och elever i gymnasie-skola eller anpassad gymnasieskola som har anpassad studiegång på grund av sin funktionsnedsättning. Att inte kunna ta del av undervisningen i skolan innebär till exempel att ett barn eller en elev behöver distansundervisning, reducerad skoltid eller annan anpassad undervisning utanför skolan. Det ska finnas stöd i de medicinska underlagen för att behovet av stöd eller anpassningar utanför skolan beror på funktions-nedsättningen. Försäkringskassan behöver även få information från skolan om att det finns godkännande om anpassad studiegång utanför skolan. Det är endast omvårdnads- och tillsynsbehovet som kan beaktas. De behov som är kopplade till undervisning är skolans ansvar.

5.5 Normalt föräldraansvar​

Vid bedömningen av behovet av omvårdnad och tillsyn ska bortses från de behov som en vårdnadshavare normalt ska tillgodose enligt FB med hänsyn till barnets ålder, utveckling och övriga omständigheter. Läs mer om normalt föräldraansvar i avsnitt 3.5

5.6 Flerbarnsprövning​

22 kap. 6 § SFB Om en förälder har flera barn som på grund av funktionsnedsättning har behov av omvårdnad och tillsyn ska rätten till omvårdnadsbidrag grundas på en bedömning av de sammanlagda behoven. Första stycket gäller inte om det finns särskilda skäl mot en sådan bedömning.

Oavsett om det är en förälder som söker omvårdnadsbidrag för flera barn eller om det är två föräldrar, eller personer likställda med föräldrar, som söker var för sig eller tillsammans för fler barn, ska bedömningen av rätt till omvårdnadsbidrag grundas på en bedömning av barnens sammanlagda behov.

Om det i en familj finns flera barn med likartad funktionsnedsättning eller sjukdom görs ofta en anpassning i familjens livsmönster till följd av barnens funktionsnedsättning. Fler barn med funktionsnedsättning i familjen medför inte alltid dubbel arbetsinsats. Vid bedömningen av rätt till omvårdnadsbidrag ska därför hänsyn tas till vad barnens funktionsnedsättningar innebär totalt för familjens situation.

Reglerna om flerbarnsprövning ska så långt som möjligt tillämpas på det sätt som gjorts för vårdbidrag. När det finns flera barn i familjen och de inte var för sig uppfyller kraven för omvårdnadsbidrag, ska bidrag ändå kunna betalas ut om det totala behovet av stöd motiverar det. Bidraget anses då betalas ut för alla barnen. Barnens sammanlagda behov av omvårdnad och tillsyn kan bedömas även om en förälder begär bidrag för ett barn och den andre föräldern för ett annat barn i familjen. (Prop. 2017/18:190 s. 76–77)

Flerbarnsprövning görs bara för de barn som bor hemma. Om det för ett barn betalas ut ferieomvårdnadsbidrag kan det barnet inte ingå i bedömningen. (Prop. 2017/18:190 s. 77).

Läs om ferieomvårdnadsbidrag i avsnitt 4.4.2.

Har omvårdnadsbidrag beviljats för vård av mer än ett barn ska det omprövas om förhållandena för något av barnen ändras (jfr. prop. 1981/82:216 s. 22).

För att rätten till bidrag ska påverkas krävs att förändringar inte bara är tillfällig. Se kapitel 9.

5.6.1 När ska en flerbarnsprövning inte göras?​

En förutsättning för att en sammanvägning ska kunna ske är att föräldern antingen är förälder eller likställd med förälder för flera barn. Sammanboende par, som inte är och inte har varit gifta, och inte har gemensamma barn kan ansöka om omvårdnadsbidrag för sina respektive barn med funktionsnedsättning. I en sådan situation ska någon sammanlagd bedömning inte göras av behovet av tillsyn och omvårdnad.

Det kan finnas särskilda skäl mot en flerbarnsprövning. I förarbetena ges exemplet när föräldrarna lever i skilda hushåll och har flera barn med funktionsnedsättning som både är gemensamma och inte gemensamma. Om båda föräldrarna ansöker om bidrag för de gemensamma barnen och för de barn som de har var för sig, och de vill dela rätten till bidraget, blir det svårt att bedöma de sammanlagda behoven för samtliga barn. Flerbarnsprövning behöver i dessa undantagsfall inte göras. (Prop. 2017/18:190 s. 77–78)

Det kan finnas särskilda skäl även i andra situationer.

5.6.2 Bedömning av nivån​

Utgångspunkten för en bedömning av flera barns sammanlagda behov bör vara varje barns individuella behov av omvårdnad och tillsyn. Till stöd för den bedömningen finns beskrivningarna av nivåerna i avsnitt 5.2. Därefter bör barnens behov läggas samman. Det innebär t.ex. att när det finns flera barn i ett hushåll och barnen var för sig inte uppfyller förutsättningarna för att få omvårdnadsbidrag ska det ändå kunna lämnas bidrag, om barnens sammanlagda behov motiverar det. Som högst ska dock ett helt omvårdnadsbidrag kunna lämnas för varje barn (prop 2017/18:190 s. 78).

När barnens sammanlagda behov ger rätt till mer än ett helt omvårdnadsbidrag kan de olika nivåerna kombineras. Föräldern kan till exempel få ett och en fjärdedels bidrag eller ett och ett halvt bidrag. Det innebär att också den lägsta nivån, en fjärdedel, kan betalas ut för flera barn tillsammans.

Exempel Metodstöd – bedömning av nivån vid flerbarnsprövning

Bedömningen av omvårdnadsbidragets nivå vid en flerbarnsprövning kan ske i två steg och utredningen bör ge svar på följande frågor:

  • Vilken individuellt anpassad omvårdnad och tillsyn behöver varje barn, och i vilken omfattning?
  • Har barnen likartade funktionsnedsättningar? Innebär det i så fall att föräldrainsatserna blir mer effektiva?

Något som också bör beaktas vid den sammanlagda bedömningen är exempelvis om en förälder redan anpassat sina rutiner med anledning av ett tidigare barn med funktions-nedsättning och de rutinerna fungerar även för fler barn. Att barnen har samma diagnos behöver dock inte betyda att arbetsinsatsen reduceras. Det är viktigt att se till i vilka situationer, hur ofta och hur länge barnen behöver omvårdnad och tillsyn och i vilken utsträckning insatserna kan samordnas. Bedömningen måste göras med hänsyn till varje barns funktionsnedsättning.

5.7 Förmånstiden​

22 kap. 8 § SFB Omvårdnadsbidrag lämnas från och med den månad när rätt till förmånen har inträtt, dock inte för längre tid tillbaka än tre månader före ansökningsmånaden. Omvårdnadsbidrag lämnas inte retroaktivt för en sådan månad för vilken det redan har lämnats bidrag för barnet utom till den del det avser en ökning av bidraget.

22 kap. 9 § SFB Omvårdnadsbidrag lämnas till och med juni det år när barnet fyller 19 år eller den tidigare månad när rätten till förmånen annars upphör. Rätten till omvårdnadsbidraget får begränsas till att omfatta viss tid.

5.7.1 Från och med när ska beslutet gälla?​

Försäkringskassan ska ta ställning till när rätt till förmånen inträder. Det kan vara före eller efter det att ansökan kommer in. Oavsett när rätten till förmånen inträdde så kan omvårdnadsbidrag inte beviljas för längre tid tillbaka än tre månader före ansökningsmånaden.

Rätten till omvårdnadsbidrag anses ha inträtt när samtliga förutsättningar är uppfyllda. För personer som behöver uppehållstillstånd i Sverige får omvårdnadsbidrag beviljas tidigast från och med den dag då uppehållstillståndet börjar gälla men inte för längre tid tillbaka än tre månader före det att uppehållstillståndet beviljades (5 kap. 12 § SFB).

Läs mer

Läs mer om personer som behöver uppehållstillstånd i Försäkringskassans vägledning (2017:1) Övergripande bestämmelser i SFB, unionsrätten och internationella avtal – Försäkringskassans uppdrag vad gäller vissa gemensamma gränsöverskridande frågor.

För att något ska ses som en ansökan krävs en uttalad viljeyttring. Ett läkarutlåtande som kommer in utan en ansökan ska inte gälla som ansökningshandling och kan därför inte per automatik användas för bedömning av från vilken tidpunkt en ansökan kan beviljas. Om kontakt med föräldern till det barn som utlåtandet avser leder till att en ansökan kommer in till Försäkringskassan ska den månad när läkarutlåtandet kom in till Försäkringskassan anses vara ansökningsmånad. Det gäller förutsatt att det är föräldern själv som skickat in läkarutlåtandet eller att läkaren gjort det på förälderns uppdrag.

Om två föräldrar ansöker om omvårdnadsbidrag för samma barn men lämnar in sin ansökan vid olika tillfällen kan omvårdnadsbidrag komma att beviljas från och med olika tidpunkter. I de fall föräldrarnas ansökningar sammanförs så att de handläggs gemensamt anses ansökan ha kommit in vid den tidpunkt som den första ansökan kom in.

I situationer när en förälder får omvårdnadsbidrag och den andra föräldern lämnar in en ansökan kommer det att göras en efterkontroll av den första förälderns bidrag. Den efterkontrollen kan leda till en omprövning, se kapitel 9. Bedöms den andra föräldern ha rätt till del av omvårdnadsbidraget, och det inte är en ökning av bidraget, kan bidrag beviljas tidigast från och med ansökningsmånaden.

5.7.2 Hur lång tid ska beslutet gälla?​

Rätten till omvårdnadsbidrag kan gälla tills vidare eller tidsbegränsas. Som längst kan föräldern få omvårdnadsbidrag till och med juni det år barnet fyller 19 år. Det är omständigheterna i det enskilda ärendet som avgör om omvårdnadsbidraget ska tidsbegränsas. När vi bedömer hur länge beslutet ska gälla väger vi in att det kommer att följas upp genom en omprövning med visst tidsintervall.

Så här står det i lagens förarbeten: ”Omvårdnadsbidraget bör i de flesta fall tidsbegränsas eftersom barns behov ofta förändras över tid, t.ex. genom att barnen utvecklas eller får ta del av nya samhällsinsatser.” (Prop. 2017/18:190 s. 89–90)

5.7.3 Metodstöd – att utreda och bedöma förmånstiden​

Förmånstiden är den tid som beslutet gäller. För att du ska kunna ta ställning till förmånstiden behöver du veta när samtliga villkor för rätt till omvårdnadsbidrag var uppfyllda. Du behöver också veta från och med när bidraget kan betalas ut, och för hur lång tid omvårdnadsbidrag kan beviljas. Nedan finns exempel på frågor du behöver ha svar på för att kunna ta ställning till från vilken månad beslutet ska gälla och hur länge det ska gälla.

Från när ska beslutet gälla?

  • Från vilken månad vill föräldern ha omvårdnadsbidrag?
  • Finns rätt till omvårdnadsbidrag från den månaden?
  • Finns det någon särskild omständighet du behöver uppmärksamma för att kunna avgöra från när föräldern har rätt till bidraget? Det skulle till exempel kunna vara att någon inledande förutsättning är uppfylld först från en viss senare tidpunkt. Det skulle också kunna vara att omvårdnadsbidrag har betalats ut för samma barn till annan förälder för tid innan ansökan kom in. Eller att vårdbidrag har betalats för samma barn för viss tid.
  • Skulle föräldern kunna ha rätt till omvårdnadsbidrag från en tidigare månad än vad hen har yrkat på? I så fall bör vi ge föräldern möjlighet att ändra sitt yrkande.
  • Om det inte finns rätt till omvårdnadsbidrag från den månad föräldern vill ha bidraget, vilken är den tidigaste tidpunkt omvårdnadsbidrag kan beviljas från?

Ska beslutet tidsbegränsas?

  • Finns det något i utredningen som tyder på att någon av de inledande förutsättningarna bara är uppfylld för viss tid? Det kan till exempel handla om den medicinska bedömningen av funktionsnedsättningens varaktighet och framtida behov av omvårdnad och tillsyn.
  • Kan barnets ökade ålder och mognad påverka behovet av omvårdnad och tillsyn?
  • Gäller beslutet flera barn? Då kan förutsättningarna förändras i juni månad det år det äldsta barnet fyller 19 år.
  • Kan omfattningen av behovet av omvårdnad och tillsyn förändras över tid? Det kan till exempel vara så att när barnet har fått en ny funktionsnedsättning kan behovet av omvårdnad och tillsyn vara stort till att börja med. När barnet och föräldrarna har lärt sig mer om funktionsnedsättningen och har anpassat sig till de nya förutsättningarna kan behovet minska.
  • Finns det träningsinsatser som på sikt kan komma att minska behovet av omvårdnad?
  • Påverkas beslutet av annat samhällsstöd som kan komma att förändras?

5.7.4 Att fastställa tidpunkt för omprövning​

Rätten till omvårdnadsbidrag ska omprövas regelbundet när en viss tid har passerat (22 kap 15 § första stycket första punkten SFB). Omprövning ska göras minst vartannat år om det inte finns skäl för omprövning med längre mellanrum. Tidpunkten för omprövning ska framgå av beslutet och det ska även finnas en motivering till den. Om omprövningen ska göras vid en annan tidpunkt än efter två år ska skälen för det särskilt beskrivas. Vid bedömningen av när ett beslut ska omprövas behöver omständigheterna i det enskilda ärendet beaktas.

Det kan vara aktuellt att ompröva ett beslut mer sällan när Försäkringskassan bedömer att funktionsnedsättningen och behovet av omvårdnad och tillsyn är mera varaktiga. I undantagsfall kan det finnas anledning att göra en omprövning när det har gått mindre tid än två år. Tidpunkten för omprövning får avgöras utifrån en samlad bedömning av omständigheterna i ärendet. Följande kan ge stöd när vi ska bedöma den tidpunkt då beslutet ska omprövas:

  • prognosen för barnets hälsotillstånd
  • hur länge behovet av omvårdnad och tillsyn förväntas finnas
  • annan relevant information, exempelvis uppgifter om annat samhällsstöd.

Utredningen bör därför ge en så tydlig bild som möjligt av situationen framåt i tiden.

Läs mer

Läs mer om omprövning av omvårdnadsbidrag med visst tidsintervall i avsnitt 9.2.