8 Anstånd
Detta kapitel beskriver bland annat
- handläggning av ansökan och beslut
- beräkning av anståndsbelopp
- personliga eller ekonomiska förhållanden eller andra särskilda förhållanden som skäl för anstånd.
8.1 Anstånd med att fullgöra betalningsskyldigheten
När den bidragsskyldiga föräldern ansöker om att få skjuta upp sin betalning, så kallat anstånd, kan Försäkringskassan bevilja anstånd helt eller delvis. Anstånd innebär att betalningen skjuts till ett senare tillfälle (19 kap. 40 § SFB). Bestämmelserna om anstånd gäller även då underhållsbidrag finns fastställt och betalning ska göras till Försäkringskassan (19 kap. 32§ SFB).
Anstånd kan bara beviljas när det finns ett löpande betalningsbelopp (19 kap. 40 § jfr 2 § SFB). Hur betalningen av en skuld ska hanteras regleras särskilt i 19 kap. 43 § SFB och den bestämmelsen skulle inte vara tillämpbar om anstånd även skulle kunna beviljas för en skuld.
Beslutet om anstånd ska grundas på de förutsättningar som gäller när beslutet fattas – inte de förutsättningar som gällde när ansökan gjordes. Detta följer av allmänna förvaltningsrättsliga principer. En ansökan om anstånd ska hanteras skyndsamt. Men om handläggningen av någon anledning drar ut på tiden kan det uppstå en situation när den enskildes ekonomiska situation har förändrats när det är dags att fatta beslut. För att undvika den situationen bör ansökan hanteras skyndsamt.
Om det händer något som gör att beslutet om anstånd inte längre bör gälla eller bör gälla i mindre omfattning ska Försäkringskassan upphäva eller ändra beslutet. Det följer av 19 kap. 44 § SFB. Ansökan om anstånd bör därför också av detta skäl hanteras skyndsamt för att inte den enskildes förutsättningar ska hinna skifta alltför mycket före beslutet.
8.2 Skäl för anstånd
Anstånd får beviljas i den mån det behövs för att den bidragsskyldiga föräldern ska få behålla vad som behövs för sitt eget underhåll och familjens behov. Om föräldern har andra tillgångar än lön och annan ersättning som är lätt realiserbara får Försäkrings-kassan ta hänsyn till dessa vid sin prövning. Någon uppräkning i lagtexten om vilka slags tillgångar som avses anses inte nödvändigt och görs därför inte. Det är viktigt att tänka på att anstånd inte innebär att avskriva skulden utan endast att ge uppskov med betalningen. Med lätt realiserbara menas att det ska vara fråga om bankmedel eller annan egendom som utan svårighet och risk för värdeförstöring kan omsättas, till exempel aktier, obligationer eller andra värdepapper. Det kan därför normalt inte krävas att den bidragsskyldiga föräldern säljer lösa saker som används i hushållet. Fast egendom eller bostadsrätt som tillhör hen faller också normalt utanför (prop. 2004/05:116 s. 62).
Anstånd får också beviljas om det annars finns anledning till det med hänsyn till för-älderns personliga eller ekonomiska förhållanden eller andra särskilda förhållanden (19 kap. 41 § SFB).
Anstånd bör i första hand komma ifråga vid betalningssvårigheter av övergående natur. Om det kan förutses att svårigheterna blir bestående bör i stället frågan om eftergift aktualiseras (prop. 1995/96:208 s. 53).
8.3 Ansökan om anstånd
Den som vill att Försäkringskassan prövar anstånd enligt 19 kap. 40 § SFB ska lämna in en ansökan till Försäkringskassan. En sådan ansökan kan göras med blankett (11 § RFFS 1996:18) eller på annat sätt (JO beslut 848-2006). En ansökan om anstånd kan även signeras elektroniskt (FKFS 2011:3).
När den bidragsskyldiga föräldern ansöker om anstånd ska de uppgifter som ligger till grund för ansökan styrkas av föräldern. (prop. 1995/96:208 s. 53). Det innebär att det är föräldern som ska göra sannolikt att uppgifterna som ligger till grund för ansökan föreligger.
Försäkringskassan har dock en omfattande utredningsskyldighet. Du kan se till att ärendet blir ordentligt utrett genom att på ett så tydligt sätt som möjligt tala om hur den enskilde kan komplettera eller förtydliga sitt underlag och ställa frågor till den enskilde eller till andra som kan ha relevanta uppgifter att lämna. Du behöver alltså också hämta in de uppgifter som behövs för att beslutet ska grunda sig på så säkra uppgifter som möjligt.
Du kan läsa mer om Försäkringskassans utredningsskyldighet i kapitel 7 i Försäkringskassans vägledning (2004:7) Förvaltningsrätt i praktiken.
Det är viktigt att ansökan handläggs skyndsamt. Det finns risk för att föräldern hunnit få en skuld under handläggningstiden som hen inte förmår att betala och om ansökan avslås, riskerar att lämnas till Kronofogden.
När det finns ett underhållsbidrag fastställt kan den bidragsskyldiga föräldern reglera skulden genom att träffa en överenskommelse med Försäkringskassan om betalningsplan. Se kapitel 9 i Försäkringskassans vägledning (2006:1) Indrivning av underhållsbidrag i internationella ärenden.
8.3.1 Tidsbegränsat beslut
Anstånd beviljas för en tid av högst ett år (19 kap. 40 § SFB). Enligt 19 kap. 34 § SFB ska ändring av betalningsskyldigheten vid årlig omprövning gälla från och med februari månad. Försäkringskassan bör enligt RFV:s allmänna råd (RAR 2001:1 till 19 kap. 40 § SFB) därför begränsa ett beslut om anstånd till att gälla längst till och med närmast kommande januari månad. Om förändringar i den bidragsskyldiga förälderns situation kan förväntas tidigare kan det många gånger vara lämpligt att begränsa anståndstiden till denna tid.
8.3.2 Anmälningsskyldighet
En bidragsskyldig förälder som fått anstånd är skyldig att anmäla ändrade förhållanden som kan påverka fortsatt rätt till anstånd till Försäkringskassan (110 kap. 48 § SFB). Har hen inte gjort det och de ändrade förhållandena uppmärksammats på annat sätt, ska Försäkringskassan besluta att anståndet upphör från den tidpunkt då de ändrade förhållandena inträdde. Detta framgår av 19 kap. 44 § SFB och uttalanden i prop. 1995/96:208 s. 98.
8.3.3 Ändring av beslut
Försäkringskassan ska ändra ett beslut om anstånd om ändrade förhållanden medför att anstånd inte längre bör gälla eller bör gälla i mindre omfattning (19 kap. 44 § SFB). Men om förhållandena har ändrats så att hen kan betala hela det fastställda betalningsbeloppet finns ändå rätt till fortsatt anstånd. Försäkringskassan kan inte kräva att hen betalar mer än vad som sägs i 19 kap. 43 § SFB. Se avsnitt 8.3.5 om nytt beslut om anstånd.
En bidragsskyldig förälder kan betala ett högre belopp om hen vill det. Därmed skulden regleras fortare. När det inte längre finns någon skuld upphävs beslutet om anstånd.
8.3.4 Beslut om anstånd upphävs helt
Kommer det fram omständigheter som visar att en bidragsskyldig förälder lämnat oriktiga uppgifter och att anstånd därför meddelats på felaktiga grunder kan Försäkrings-kassan upphäva beslutet enligt 113 kap. 3 § SFB.
Försäkringskassan kan också med stöd av beslutet om slutlig skatt för det aktuella året finna att den bidragsskyldiga förälder fått anstånd på felaktigt underlag. Beroende på situationen kan Försäkringskassan då antingen upphäva beslutet helt och förklara att någon rätt till anstånd aldrig funnits eller upphäva beslutet för viss tid och besluta om fortsatt anstånd för tid därefter.
Den bidragsskyldiga föräldern uppgav i sin ansökan om anstånd i januari 2014 att hon beräknade sin inkomst till 120 000 kronor. Försäkringskassan beviljade helt anstånd från och med februari 2014 till och med januari 2015. När betalningsbeloppet fastställs från och med februari 2016 ser Försäkrings-kassan att hon enligt 2015 års beslut om slutlig skatt har en inkomst på 218 000 kronor under 2014. En utredning som Försäkringskassan gör visar att inkomsten också var jämnt fördelad över året och att den bidragsskyldiga föräldern kunnat förutse att hon skulle få inkomsten. Försäkringskassan upphäver beslutet om anstånd med hänvisning till att den bidragsskyldiga föräldern lämnat oriktiga uppgifter i sin ansökan.
Har den bidragsskyldiga föräldern fått ändrade förhållanden som innebär att beslutet om anstånd inte längre bör gälla eller bör gälla i mindre omfattning, så ska Försäkrings-kassan ändra beslutet (19 kap. 44 § SFB). Det innebär att om föräldern inte genast har anmält om de ändrade förhållandena ska hen reglera den extra skuld som uppstått på grund av den försenade anmälan. I ett sådant fall är det möjligt att räkna med hela över-skottet som betalningsplan utan begränsning till betalningsbeloppets storlek.
En bidragsskyldig lämnade in en ansökan om anstånd den 31 januari 2015 och Försäkringskassan beslutade om helt anstånd från och med april 2015. Det löpande betalningsbeloppet var 500 kronor. I början av augusti får Försäkrings-kassan veta att föräldern har fått ökade inkomster från och med juli vilket innebär att hen kan betala det löpande betalningsbeloppet igen. Skulden för obetalda betalningsbelopp uppgår till totalt 5 000 kronor, varav 1 000 kronor avser tiden juli–augusti 2015. Förälderns betalningsförmåga är 1 000 kronor per månad. Försäkringskassan beviljar fortsatt anstånd för tiden september–oktober och anger att 1 000 kronor ska betalas varje månad, det vill säga hela betalningsförmågan. Därefter beviljar Försäkringskassan fortsatt delvis anstånd med betalningsplan på 500 kronor per månad. Eftersom betalningsskyldigheten ska omprövas från och med februari begränsas beslutet att gälla till och med januari 2016.
8.3.5 Nytt beslut om anstånd
Sedan anståndet upphört ska den bidragsskyldiga föräldern återuppta betalningen. Den skuld – inklusive ränta – som anståndet gett upphov till ska betalas först (19 kap. 42 och 48 §§ SFB). Det innebär att den betalningsskyldighet som löpande förfaller till betalning i många fall blir en tillkommande skuld.
Ett beslut om anstånd innebär att det finns en skuld till staten som blir större ju längre anståndsbeslutet varar. Det får ses som ett rimligt krav att en skuld ska regleras så snart den bidragsskyldiga förälderns förhållanden medger det (prop. 2004/05:116 s. 63).
Skulden ska betalas i rimlig takt när anståndstiden löpt ut. Beloppet som den bidragsskyldiga föräldern ska betala tillbaka är som mest 1,5 gånger betalningsbeloppet per månad eller det belopp som vi får fram med procentmetoden på hens inkomst, dock minst 150 kronor per barn och månad (19 kap. 43 § SFB). Vid underhållsbidrag ska beloppet som betalas tillbaka vara 1,5 gånger det fastställda underhållsbidraget dock minst 150 kronor och högst 1,5 gånger underhållsstödsbeloppet. När ärendet är indraget görs beräkning på det senast fastställda underhållsbidraget. Av detta följer att den bidragsskyldiga föräldern måste beviljas anstånd med betalningen av belopp som överstiger vad som ska betalas enligt 19 kap. 43 § SFB.
Uppstår ett öretal i beräkningen ska det avrundas ner till närmaste hela krontal (19 kap. 27 och 43 §§ SFB).
Efter det att ett tidigare beslut om anstånd upphört, kan antalet barn som ska ingå i beräkningen av procenttalet ha ändrats. För att bestämma den procent av inkomsten som den bidragsskyldiga föräldern enligt SFB högst ska betala måste inte bara de barn som fortfarande får underhållsstöd räknas med utan också de barn för vilka skuld för betalningsskyldighet finns (19 kap. 43 § SFB).
Det belopp som den bidragsskyldiga föräldern ska betala när underhållsstödet upphört för något eller några barn kan aldrig bli lägre än 150 kronor per barn och månad om inte nytt anstånd beslutats efter ansökan (19 kap. 43 § SFB).
Malin har löpande betalningsskyldighet för ett barn med 500 kronor per månad från februari 2015. Hon har beviljats anstånd till och med januari 2016. Betalningsplanen ska motsvara 1,5 gånger fastställt betalningsbelopp sedan anståndsbeslutet har upphört. I det här fallet blir betalningsplanen 750 kronor per månad från och med februari 2016. Malin får fortsatt anstånd med betalning av resten av skulden.
Josef har ett hemmavarande barn samt två barn för vilka han är betalnings-skyldig med 650 kronor per barn och månad. Han beviljas helt anstånd med betalningen. När han efter anståndstidens slut ska börja betala betalningsbeloppen och den skuld som uppstått, har underhållsskyldigheten upphört för ett av de två barnen. Betalningsskyldigheten för det andra barnet fastställs till 747 kronor per månad. Om han hade varit fortsatt underhållsskyldig för båda barnen skulle betalningsbeloppen ha fastställts till 650 kronor per barn och månad. Josef får nu en betalningsplan på 1 950 kronor per månad (1 300 kronor för båda barnen + 650 kronor, dvs. hälften av 1 300 kronor). Det beror på att betalningsplanen ska vara 1,5 gånger framräknat betalningsbelopp. För betalning av den resterande skulden får Josef fortsatt anstånd.
Vid beslut om fortsatt anstånd, när den bidragsskyldiga föräldern ska betala på den skuld som uppkommit för att hen haft anstånd, och anståndsbeslut endast meddelas för att hen inte ska behöva betala hela den uppkomna skulden, bör anståndsförfarandet kunna vara mycket enkelt (prop. 1995/96:208, s. 98). I de flesta fall kan Försäkrings-kassan, med stöd av detta uttalande, besluta om fortsatt anstånd utan att föräldern lämnar en ansökan.
En bidragsskyldig förälder som anser att hen inte kan betala beloppet, kan efter ny ansökan få anstånd med betalningen, helt eller delvis. Vid beräkningen används då bestämmelserna om förbehållsbelopp i 7 kap. 4 och 5 §§ UB (19 kap. 41 § SFB).
8.3.6 Fordringar som har lämnats till Kronofogden
En ansökan om anstånd kan komma in till Försäkringskassan även efter det att skuld för en viss tid har lämnats för indrivning. Försäkringskassan prövar då frågan om anstånd för den löpande betalningsskyldigheten och belopp som ännu inte lämnats för indrivning. Det innebär att anståndsansökningar kan komma in varje gång en ny fordran lämnats för indrivning. En tidigare överlämnad fordran återkallas inte även om den bidragsskyldiga föräldern nu skulle vara berättigad till anstånd.
Det är endast i de fall Försäkringskassan gjort något fel och ärendet blivit felaktigt restfört hos Kronofogden som ett återkallande kan bli aktuellt. Exempel på felaktig restföring är om en inbetalning eller en ansökan om anstånd kommit in till Försäkrings-kassan före överlämnandet till Kronofogden men anståndet eller inbetalningen av någon anledning inte blivit registrerade i tid. I sådana fall är ett återkallande tillåtet och Försäk-ringskassan återkallar då den fordran som senast överlämnats för indrivning (8 § indrivningsförordningen).
En återkallelse kan även vara aktuell när ett beslut om anstånd senare ändras i en omprövning eller av domstol på så sätt att den bidragsskyldiga föräldern i efterhand får helt anstånd. I den här situationen var indrivningsåtgärden inte felaktig, men eftersom det inte finns något belopp att driva in för tidsperioden ska ärendet kallas åter från Kronofogden.
Vid beräkningen av förbehållsbelopp vid anstånd får Försäkringskassan inte ta hänsyn till belopp som Kronofogden driver in för betalningsskyldigheten. Anledningen är att betalningsbeloppet inte har bättre rätt till gäldenärens lön än andra skulder. Det är enbart underhållsbidrag enligt föräldrabalken och äktenskapsbalken som har företrädesrätt vid löneutmätning och därför också kan beaktas vid beräkning av anstånd hos Försäkringskassan (7 kap. 14 § 1 UB).
En bidragsskyldig förälder har löpande betalningsskyldighet med 1 500 kronor för ett barn. En skuld som avser tiden från och med januari 2020 till och med maj 2020 har lämnats till Kronofogden för indrivning och löneutmätning pågår med 500 kronor per månad. Föräldern har i juni 2020 ansökt om anstånd med löpande betalning hos Försäkringskassan och beviljats delvis anstånd med en betalningsplan på 500 kronor per månad. För att förhindra att ytterligare skuld lämnas till Kronofogden för indrivning måste föräldern utöver pågående löne-utmätning betala 500 kronor per månad till Försäkringskassan.
Sedan Försäkringskassan prövat en ansökan om anstånd och avslagit denna kan För-säkringskassan ha lämnat över fordran för viss tid till Kronofogden för indrivning. Om då en bidragsskyldig lämnar in en ny ansökan utan att åberopa några nya omständigheter och utan att inkomsten eller betalningsbeloppet har förändrats kan Försäkringskassan avvisa ansökan. Motiveringen är att Försäkringskassan redan prövat frågan. Har den bidragsskyldiga förälderns förhållanden ändrats prövar Försäkringskassan ansökan för att se om hen kan få anstånd för sitt löpande månadsbelopp.
8.4 Beräkning av förbehållsbelopp
När Försäkringskassan bedömer om anstånd ska medges därför att den bidragsskyldiga föräldern behöver behålla medel för eget och familjens underhåll ska reglerna i 7 kap. 4 och 5 §§ UB om förbehållsbelopp tillämpas (19 kap. 41 § SFB).
Av 7 kap. 5 § första stycket UB framgår att den del av lönen som inte får tas i anspråk genom utmätning (förbehållsbeloppet) bestäms med ledning av ett normalbelopp, se även avsnitt 8.3.3. Vid sin bedömning kan Försäkringskassan också tillämpa Kronofogdens allmänna råd om verkställighet och indrivning. Till allmänna råden finns även meddelanden utfärdade med information och kommentarer. Kronofogden utfärdar årligen föreskrifter om bestämmande av förbehållsbelopp vid utmätning av lön m.m. Dessa finns tillgängliga bland annat på www.kronofogden.se.
Om den bidragsskyldiga föräldern är bosatt utomlands kan förbehållsbeloppet anpassas till kostnadsläget i landet där hen bor. Som stöd för beräkningen kan till exempel OECD tabellerna användas, OECD Data Explorer • Monthly comparative price levels.
8.4.1 Ändrade inkomstförhållanden
Det är de aktuella förhållanden som läggs till grund för Försäkringskassans beslut om anstånd. Har den som är bidragsskyldig uppgivit att viss inkomst kommer att betalas ut med annat belopp från och med en senare tidpunkt kan Försäkringskassan tidsbegränsa beslutet och besluta om fortsatt anstånd från och med den senare tidpunkten.
När Försäkringskassan ska besluta om anstånd i juni har Maya ännu inte fått något studiebidrag för hemmavarande barn men hon uppger att hon ska få det från och med september. Betalningsförmågan beräknas utan studiebidrag från och med juni. Men eftersom Maya redan vid ansökningstillfället upplyst om kommande förändringar begränsar Försäkringskassan beslutet att gälla till och med augusti. Försäkringskassan beslutar också om fortsatt anstånd för tiden september–januari och beräknar då med studiebidraget i betalningsförmågan.
Om den som är bidragsskyldig talar om att inkomsten kanske kommer att minska eller att hen kanske kommer att få ökade kostnader längre fram i tiden beslutar Försäkrings-kassan om anstånd med ledning av de aktuella förhållandena. Den bidragsskyldiga föräldern kan komma in med ny ansökan om förhållandena ändras.
8.4.2 Andra tillgångar
Pengar och tillgodohavanden som en bidragsskyldig förälder kan ha behov av för sin och sin familjs försörjning under den närmaste tiden är undantagna från utmätning (5 kap. 1 § UB). Försäkringskassan kan därför bortse från mindre tillgodohavanden vid prövning av betalningsförmågan. Vid sin prövning får Försäkringskassan ta hänsyn till om föräldern har andra lätt realiserbara tillgångar som skulle kunna omsättas och tas i anspråk för att betala fordringarna. Det innebär bland annat att Försäkringskassan i anståndsbeslutet kan ta hänsyn till att en betalningsskyldig förälder har tillgångar utöver sin lön och besluta att anståndet inte ska omfatta andra tillgångar än den betalnings-skyldiges lön (jfr prop. 1995/96:208 s. 53).
Med lätt realiserbara tillgångar menas bankmedel, värdepapper eller annan lös egendom som utan svårighet eller risk för värdeförstöring kan omsättas av den bidragsskyldiga föräldern (19 kap. 41 § SFB), se avsnitt 8.2. Det kan normalt inte krävas att en bidragsskyldig förälder säljer sin bil eller annan lös egendom som används i hushållet eller fast egendom eller bostadsrätt som tillhör hen. Det finns att läsa i prop. 2004/05:116 s. 62.
Beräkning av den bidragsskyldiga förälderns betalningsutrymme visar att för-behållsbeloppet överstiger nettoinkomsten. Föräldern har, förutom kontanta tillgångar som behövs för familjens försörjning under den närmaste tiden, tillgångar i form av andelar i aktiefonder som inte utgörs av individuellt pensionssparande. Värdet av dessa andelar överstiger de obetalda betalningsbeloppen. Försäkringskassan avslår ansökan om anstånd och anger i beslutet att den bidragsskyldiga föräldern med hänsyn till värdet av tillgångarna ska reglera sin skuld för obetalda betalningsbelopp.
8.4.3 Kronofogdens rekommendationer
Kronofogden tar årligen fram föreskrifter och allmänna råd som bland annat slår fast förbehållsbeloppet vid utmätning av lön och normalbeloppets storlek. Dessa publiceras oftast i december på www.kronofogden.se, och är
- Föreskrifter om bestämmande av förbehållsbelopp vid utmätning av lön m.m.
- Allmänna råd om bestämmande av förbehållsbelopp vid utmätning av lön m.m.
- Meddelanden om bestämmande av förbehållsbelopp vid utmätning av lön.
Styrdokumenten kan vara vägledande när Försäkringskassan räknar fram en betalningsplan enligt 19 kap. SFB med hänsyn till reglerna i UB. Det här avsnittet återger till stor del vad som står i dessa dokument.
Förbehållsbelopp
Som tidigare nämnts i avsnitt 8.4 får bara den del av lönen utmätas som överstiger vad gäldenären behöver för sitt och sin familjs underhåll, samt för att kunna fullgöra den betalningsskyldighet som har företräde vid löneutmätning. Det framgår av 7 kap. 4 och 5 §§ UB.
Bostadskostnaden och normalbeloppet blir tillsammans det belopp som man får behålla, alltså förbehållsbeloppet (7 kap. 5 § andra stycket UB).
Inkomster och lön
Förutom den huvudsakliga inkomsten tas även regelbundna sidoinkomster och inkomst av näringsverksamhet med i beräkningen. Se avsnitt 8.4 för mer vägledning om näringsverksamhet. Från skattepliktiga inkomster görs sedan avdrag för preliminär skatt.
Studiemedel i form av studielån, studiebidrag eller studiestartsstöd räknas inte som inkomst i det här sammanhanget eftersom studiemedel inte får utmätas. Det får däremot omställningsstudiestöd, som kan utmätas på samma sätt som annan inkomst av tjänst. Detta eftersom omställningsstudiestödet, till skillnad från studiestödet, ska täcka ett inkomstbortfall och därför beskattas i inkomstslaget tjänst.
Om den bidragsskyldiga föräldern bor tillsammans med en make eller sambo, ska hänsyn även tas till dennes inkomst genom en så kallad proportionering.
Normalbelopp
Normalbeloppet är en del av förbehållsbeloppet som gäldenären får behålla för sitt och familjens underhåll. Det är ett schablonbelopp som anses omfatta alla vanliga levnadskostnader. Det kan till exempel vara mat, kläder, tvätt, hygien, gas, hushållsel, telefon, internetuppkoppling, TV-avgifter, försäkrings- och medlemsavgifter med mera. Bostadskostnaden räknas däremot särskilt.
Det finns fastställda normalbelopp utifrån olika kategorier: ensamstående, makar/ jämställda och barn. Det kan bli aktuellt med avdrag och tillägg till beloppen.
Familjeförhållanden
Som tidigare nämnts får den bidragsskyldiga föräldern göra ett förbehåll för familje-medlemmar. För att kunna fastställa beloppet utgår man från normalbeloppet för den familjemedlemmen. Beloppet kan variera beroende på om det gäller en vuxen eller ett barn och beroende på barnets ålder.
När man beräknar normalbeloppet rekommenderar Kronofogden att sambor jämställs med makar när det är två personer som bor tillsammans under äktenskapsliknande förhållanden. Med makar avses också personer som ingått registrerat partnerskap.
När den bidragsskyldiga förälderns make eller sambo har en egen inkomst ska förbehållsbeloppet bestämmas genom en proportionering. Det innebär att hushållets gemensamma kostnader fördelas i förhållande till vars och ens inkomst.
När man beräknar förbehållsbelopp kan det finnas barn som varaktigt bor i hushållet som faller in under någon av dessa två kategorier:
- Barn som är yngre än 18 år. Ett barn har rätt till försörjning enligt 7 kap. 1 § FB till och med dagen innan barnet fyller 18 år. Den bidragsskyldiga föräldern får därför göra ett förbehåll för barnet.
- Barn som har fyllt 18 år. Om barnet går i grundskola, gymnasieskola eller annan jämförlig utbildning kan barnet ha rätt till försörjning som längst till och med dagen innan barnet fyller 21 år. Uppfyller barnet inte krav för fortsatt rätt till försörjning enligt 7 kap. 1 § FB är huvudregeln att den bidragskyldiga föräldern inte får behålla ett belopp för att försörja det vuxna barnet.
Utöver att det kan vara barn till den bidragsskyldiga föräldern, kan det även gälla en makes eller sambos barn som ingår i hushållet.
Har ett normalbelopp bestämts med hänsyn till att den bidragsskyldiga föräldern har ett försörjningsberättigat barn som ingår i hushållet ska följande bidrag minska det barnets normalbelopp:
- Underhållsbidrag
- Underhållsstöd
- Barnbidrag
- Flerbarnstillägg
- Förlängt barnbidrag
- Studiebidrag och extra tillägg
Den sammanlagda minskningen blir däremot aldrig större än det fastställda normalbeloppet.
Om föräldrarna är separerade minskas barnets normalbelopp bara med den del av barnbidraget som den bidragsskyldiga föräldern tar emot. Även pension eller annan ersättning som barnet får ska dras av och i det fallet är det summan efter avdrag för preliminär skatt som reducerar normalbeloppet.
Paula har barnen Ahmed och Lisen. Ahmed bor hos Paula medan Lisen bor hos den andra föräldern. Paula får ett halvt barnbidrag för Lisen och ett helt barnbidrag för Ahmed. Paula ansöker om att få skjuta upp sin betalning. Vid beräkningen av normalbelopp för barn ingår Ahmed i beräkningen, eftersom han är det barn som bor hos Paula. Ahmeds normalbelopp ska därför minskas med hans barnbidrag. Det barnbidrag som betalas ut för Lisen tas inte med i beräkningen.
Om barnet bor växelvis hos föräldrar som har gemensam vårdnad bör normalbeloppet för barnet reduceras till hälften.
Utgifter som uppstår på grund av nödvändig barntillsyn kan läggas till normalbeloppet. Läs mer i Kronofogdens föreskrifter om vad som gäller för barn som är placerade i familjehem eller som studerar på annan ort.
Förbehåll för umgängeskostnader
Kostnader som uppstår i samband med att barnet återkommande vistas hos den bidragsskyldiga föräldern, anses inte ingå i normalbeloppet för vuxna. Det finns därför anledning att i stället ta hänsyn till sådana kostnader när förbehållsbeloppet räknas fram.
Läs mer i dom av Högsta domstolen den 8 april 2015 i mål nr Ö 2964-14.
Kronofogden utgick från Högsta domstolens dom och beslutade den 4 maj 2015 (dnr 832 10012-15/121) att när en förälder yrkar på avdrag för umgängeskostnader, så kan tillägg medges med ett schablonbelopp på 40 kronor per dag och barn (dnr 832 10012-15/121). Försäkringskassan kan därför göra ett sådant tillägg om den bidragsskyldiga föräldern yrkar på det och kan visa att utgifterna sannolikt finns. Både den dag som barnet hämtas respektive lämnas kan räknas med.
Vi kan ta hänsyn till kostnader för umgängesresor i skälig omfattning, det framgår i en dom från hovrätten för övre Norrland (ÖÅ808-17). Vad som menas med skälig omfattning får bedömas i det enskilda ärendet. Kostnadsansvaret ska fördelas efter vad som skäligt med hänsyn till föräldrarnas ekonomiska förmåga och övriga omständigheter (6kap. 15 b FB).
Läs mer i Kronofogdens meddelande om vad som gäller för kostnader för umgängesresor.
Bidragsskyldiga förälderns kostnader ska i beräkningen jämställas med en fordran med företrädesrätt, inte som en del av proportioneringen.
En make eller sambo som bor tillsammans med den bidragsskyldiga föräldern kan tills vidare inte tillgodoräkna sig umgängeskostnader för egna barn.
Tillägg och avdrag från normalbelopp
Det går alltså att göra både tillägg och avdrag från normalbeloppet. Det kan bland annat vara kostnader för att en bidragsskyldig förälder har en god man eller förvaltare, färd- eller hemtjänst, hjälpmedel vid funktionshinder, särskilt boende för äldre eller kostnader knutna till inkomstens förvärvande. Mer detaljerad information om hur och när tillägg eller avdrag kan göras finns i Kronofogdens föreskrifter. Nedan beskrivs några av de tillägg och avdrag som en bidragsskyldig förälder kan få tillgodoräkna sig.
Tillägg för utgifter för inkomstens förvärvande
Hänsyn kan tas till för kostnader för fullgörande av tjänst. När man beräknar tillägget ska de bestämmelser som gäller för avdrag för motsvarande kostnader vid beslut om slutlig skatt tillämpas, alltså avdrag som kan göras i deklarationen. Bestämmelserna finns i 12 kap. 1, 4–8, 10–22, 24–30, 32 och 37 §§ IL.
Tillägg för kostnad för medlemsavgift till A-kassa finns inte längre
Hänsyn ska inte längre tas till tillägget för medlemsavgiften som motsvarar den förhöjda finansieringsavgiften enligt 41 § lagen (1997:239) om arbetslöshetskassor (se KFM A 2014:1).
Tillägg för kostnader till följd av sjukdom och sjukvård
Tillägget minskas med ersättning för sådana kostnader som utbetalas av Försäkrings-kassan eller på annat sätt.
Tillägg görs för sådan traditionell sjukvård som omfattas av det så kallade högkost-nadsskyddet vilket utesluter behandlingsformer som är alternativa i förhållande till den traditionella sjukvården. Bedömning av behovet av att få förbehålla sig tilläggsbelopp till följd av sjukdom görs i förhållande till kostnaderna vid tidpunkten för beslut om anstånd och med hänsyn till om den bidragsskyldiga föräldern får ersättning på annat sätt, till exempel genom högkostnadsskydd för sjukvård och mediciner.
I mars månad ska Kristin betala flera räkningar på sammanlagt 865 kronor för läkarbesök och mediciner. Kristin har inte uppnått de sammanlagda kostnader som berättigar henne att få högkostnadsskydd. Om Försäkringskassan avgör ansökan om anstånd innan räkningarna betalats tas hänsyn till behovet av tillägg till normalbeloppet. Försäkringskassan begränsar beslutet till att gälla under den tid då räkningarna ska betalas.
När Försäkringskassan i maj ska besluta om anstånd uppger Kent att han har haft stora kostnader på grund av läkarbesök samt att han kommer att göra ytterligare läkarbesök. Kent har betalat så stora belopp att han fått högkostnadsskydd till och med november. Tillägg till normalbeloppet beräknas inte. När högkostnadsskyddet inte längre ger Kent fri vård kan han göra ny ansökan om anstånd med anledning av de kostnader han då har. Om Kent då har kostnader tar Försäkringskassan hänsyn till dessa upp till det belopp som högst ska betalas och för tiden intill dess han på nytt får så kallat högkostnadsskydd.
Kostnader för resor till och från en vårdinrättning
Om landstinget ersätter den bidragsskyldiga föräldern för kostnaderna kan tillägg inte göras. Ersättning av landstinget kan vara inkluderad i den avgift som betalas för besöket men kostnaderna kan också ha ersatts på något annat sätt. Det är därför lämpligt att ta reda på hur ersättningen är utformad i det enskilda ärendet, vilket beror på var föräldern bor.
Kostnader för tandvård
När den bidragsskyldiga föräldern har presenterat en behandlingsplan och kostnads-förslag från tandläkare kan hänsyn tas till kostnader för tandvård i sin helhet. Enstaka behandlingar av mindre omfattning tar man däremot inte hänsyn till. Som exempel anses en årlig undersökning vara en vanlig levnadskostnad som redan ingår i normal-beloppet.
Kostnader för glasögon och linser
När förbehåll beräknas kan hänsyn tas till kostnader för glasögon och linser om en läkare eller optiker har lämnat ett intyg på att det behövs, eller om ett kostnadsförslag har lämnats av en optiker.
Avdrag från normalbelopp
Om en bidragsskyldig förälder har förmåner i skatterättslig mening bör normalbeloppet minskas med värdet av förmånen i enlighet med Kronofogdens rekommendationer.
Det är bara förmåner som är kopplade till vanliga levnadskostnader som kan minska normalbeloppet, till exempel fri kost. Följden blir att förmåner som exempelvis fri bil inte ska dras av på normalbeloppet (NJA 2000 s. 121).
Bostadskostnad
Av 7 kap. 5 § andra stycket UB framgår det att bostadskostnaden ska räknas enskilt och läggas till normalbeloppet.
Kronofogden rekommenderar i sitt allmänna råd att den faktiska bostadskostnaden läggs till normalbeloppet. Med den faktiska bostadskostnaden avses nettokostnaden efter avdrag för bostadstillägg, bostadsbidrag och boendetillägg.
Hänsyn bör tas till om kostnaden är oskäligt hög i förhållande till kostnadsläget på orten eller om bostaden är oskäligt stor. Om bostadskostnaden inte är känd kan den beräknas med ledning av kostnadsläget på orten och utifrån det kan man beräkna kostnaden för en bostad av skälig storlek för gäldenären (schablonhyra). Vid beräkningen av schablonhyra bör 3 § Försäkringskassans föreskrifter om genomsnittlig och högsta godtagbara bostadskostnad vara vägledande.
Bor den bidragsskyldiga föräldern i en bostadsrätt är månadsavgiften bostadskost-naden. Har hen dessutom lånat till insatsen eller till reparation ska ränta och amortering på den delen beaktas som om lägenheten pantförskrivits för det lånet.
Bor den bidragsskyldiga föräldern i egen fastighet får man ta hänsyn till nödvändiga driftkostnader, ränta och amortering i skälig omfattning. Kostnader för hushållsel ingår i normalbeloppet och ingår inte i driftkostnaden. Räntekostnader och amortering på bostadslån beaktas bara om fastigheten har pantförskrivits för lån. Om ett lån har tagits för något annat ändamål än boende är avbetalningarna inte någon bostadskostnad som ska beaktas.
Fastighetsskatt, numera kommunal fastighetsavgift, räknas inte heller som en bostadskostnad.
Finns det en inneboende eller sammanboende i hushållet?
Bostadskostnaden ska reduceras om en del av bostaden disponeras av en samman-boende (make/sambo) eller inneboende.
Den bidragsskyldiga förälderns make/sambo anses stå för sin del av bostadskostnaden. Om den bidragsskyldiga föräldern eller dennas make eller sambo har ett inneboende barn som inte har rätt till försörjning enligt FB, anses samtliga personer stå för sin del av kostnaden.
När en inneboende är en annan person än de ovan nämnda, och det finns uppgifter om hyresbeloppet som den inneboende betalar ska bostadskostnaden minskas med motsvarande belopp. Saknas uppgiften om hyresbelopp bör bostadskostnaden minskas i förhållande till hur många som bor i bostaden.
8.4.4 Betalningsplan då underhållsstöd betalas ut
Sedan förbehållsbeloppet är beräknat återstår det belopp som den bidragsskyldiga föräldern kan betala varje månad, det vill säga ett överskjutande belopp som även kan kallas ett disponibelt belopp. Om det överskjutande beloppet är lägre än det löpande betalningsbeloppet bestäms det överskjutande beloppet som betalningsplan. Betalningsplanen gäller tills ett nytt beslut om anstånd meddelas eller tills skulden är slutreglerad.
Arvid är betalningsskyldig för tre barn och betalningsbeloppet är 2 700 kronor per månad. Han anser att han inte klarar av att betala så mycket och ansöker om anstånd. Beräkningen av hans betalningsförmåga visar ett överskott på 1 570 kronor per månad. Arvid får ett beslut om delvis anstånd med betalningsplan på 1 570 kronor per månad.
Finns det ett tidigare beslut om anstånd ska betalningsplanen vara högst 1,5 gånger det betalningsbelopp som har fastställts. Om betalningsskyldigheten för något barn har upphört, gäller det betalningsbelopp som skulle ha fastställts, dock minst 150 kronor per barn och månad (19 kap. 43 § SFB). Ansöker föräldern om anstånd på nytt och det överskjutande beloppet efter beräkning blir högre än 1,5 gånger det löpande betalnings-beloppet fastställs betalningsplanen till 1,5 gånger löpande belopp.
Bettina är bidragsskyldig för två barn och har under det senaste året haft helt anstånd med betalningen. Från och med februari ska hon börja betala av på skulden. Hon får fortsatt anstånd med betalningsplanen som är på 1 500 kronor (1,5 gånger löpande betalningsbelopp, som är 500 kronor per barn). Beräkningen av betalningsförmågan visar att det finns ett överskott på 2 150 kronor och därför avslår Försäkringskassan Bettinas ansökan om anstånd. Den ursprungliga betalningsplanen på 1 500 kronor fortsätter att gälla.
Carl är bidragsskyldig för ett barn och har haft anstånd med betalningen. Betalningsbeloppet är fastställt till 0 kronor det kommande året. Han ska nu börja betala av på skulden och har fått en betalningsplan på 150 kronor per månad.
8.4.5 Beräknad betalningsförmåga
Om den bidragsskyldiga förälderns inkomster enligt beslutet om slutlig skatt är så låga att ett betalningsbelopp skulle uppgå till mindre än 50 kronor per månad bestäms inget betalningsbelopp (19 kap. 27 § SFB). Om Försäkringskassan vid en prövning av en ansökan om anstånd finner att den framräknade betalningsförmågan är under 50 kronor per månad är det lämpligt att Försäkringskassan beviljar helt anstånd. Föräldern bör då informeras om att även om Försäkringskassan inte kräver någon betalning så kan hen ha fördel av att betala i så stor utsträckning som möjligt bland annat för att minska räntekostnaden.
8.5 Näringsidkare
Kronofogdens allmänna råd anger inte något särskilt om hur beräkning ska göras när gäldenären är näringsidkare. Detta eftersom rekommendationerna avser förhållanden vid löneutmätning.
Men förbehållsbelopp för näringsidkare beräknas på samma sätt som för löntagare. En näringsidkare kan vanligen inte på samma sätt som en löntagare uppvisa en handling (lönebesked) som styrker inkomstförhållandena. Därför fordras det att Försäkrings-kassan gör en särskild beräkning av inkomsterna. Försäkringskassan kan då infordra uppgifter från den bidragsskyldiga föräldern. Ett eget uttag från enskild firma eller handelsbolag är skattepliktigt och räknas med som inkomst.
Vid bedömning av betalningsförmågan får Försäkringskassan också ta hänsyn till om det finns andra lätt realiserbara tillgångar som kan tas i anspråk för betalning av betalningsbeloppet. Se avsnitt 8.4.2 om andra tillgångar.
8.6 Personliga eller ekonomiska förhållanden eller andra särskilda förhållanden
Anstånd kan medges även i andra fall om det finns anledning med hänsyn till personliga eller ekonomiska förhållanden eller andra särskilda skäl (19 kap. 41 § SFB). Det kan till exempel vara fråga om att den som är bidragsskyldig under en tid drabbas av en svår sjukdom (prop. 1995/96:208 s. 53). Som regel får den bidragsskyldiga föräldern sjukpenning eller annan ersättning varför bedömning av rätt till anstånd och beräkning av betalningsutrymme vanligen sker med tillämpning av de regler som angivits i före-gående avsnitt.
Försäkringskassan bör enligt allmänna råd (RAR 2001:1 till 19 kap. 41 § SFB) bevilja anstånd om betalningsskyldigheten pressar föräldern så hårt att den får en starkt negativ effekt på hens psykiska hälsotillstånd. En förutsättning för anstånd av det skälet är dels att det finns ett medicinskt underlag, dels att anstånd faktiskt leder till en lättnad för föräldern när det gäller hens samlade betalningar.
Någon lättnad kan inte anses föreligga om ett beslut om anstånd medför att andra fordringsägare får betalt medan fordran för underhållsstöd förblir obetald.
8.6.1 Rehabilitering
En person kan behöva rehabilitering för att återanpassas till ett normalt liv efter exempelvis en längre sjukhus- eller anstaltsvistelse. Försäkringskassan har möjlighet att i sådana situationer efterskänka fordran. Se avsnitt 9.1 om eftergift. Om det inte finns tillräckliga skäl för eftergift kan Försäkringskassan i stället pröva om skälen är tillräckliga för att medge helt eller delvis anstånd på grund av personliga förhållanden.
8.6.2 Andra särskilda förhållanden
Den bidragsskyldiga föräldern kan också få anstånd på grund av andra särskilda förhållanden. Det kan till exempel vara aktuellt om föräldern har överklagat det beslut om slutlig skatt som ligger till grund för beräkningen av betalningsskyldigheten och det är sannolikt att beslutet om slutlig skatt också kommer att ändras (prop. 1995/96:208 s. 97). Anstånd kan då beviljas helt eller delvis med hänsyn till vad som kommit fram i målet om överklagande av beslutet om slutlig skatt.
8.6.3 Stora retroaktiva skulder
Om ett faderskap fastställts lång tid efter det att underhållsstöd har börjat betalas ut eller om det av annan anledning uppstår en stor skuld genom ett beslut eller en dom är det angeläget att skulden betalas så snart som möjligt. Om den bidragsskyldiga föräldern inte kan betala hela skulden innan Försäkringskassan är skyldig att lämna över fordran för indrivning kan – efter ansökan – anstånd beviljas för viss tid. Det gäller även om föräldern kan betala minst löpande betalningsbelopp. Det kan i ett sådant fall vara lämpligt att hen då utnyttjar hela sin betalningsförmåga.
Detsamma gäller om betalningsskyldighet fastställts retroaktivt i domstol. Se exempel nedan.
Försäkringskassan har beslutat om underhållsstöd vid växelvis boende från och med april 2014. Efter överklagande fastställer KR i mars 2015 att fullt underhållsstöd ska betalas ut från och med april 2014. Betalningsskyldighet fastställs för tiden från och med april 2014. Efter ansökan beviljar Försäkrings-kassan delvis anstånd till och med januari 2016 och, om så behövs, därefter fortsatt delvis anstånd.
En stor retroaktiv skuld som har uppkommit på grund av att delgivningen av betalningsskyldigheten dragit ut på tiden anses inte vara ett tillräckligt skäl för att bevilja anstånd. Om den bidragsskyldiga föräldern i den här situationen däremot inte klarar att betala sitt löpande betalningsbelopp kan det ändå finnas skäl till anstånd, men om betalningsbeloppet är fastställt till noll kronor och föräldern ansöker om anstånd första gången kan anstånd inte beviljas.