9 Eftergift, skuldsanering och ackord
Detta kapitel beskriver bland annat
- ansökan om eftergift
- skäl för eftergift
- vilken skuld som kan efterskänkas
- utredning och beslut om eftergift
- skuldsanering och ackord.
9.1 Eftergift
Försäkringskassan får på eget initiativ eller efter ansökan av den bidragsskyldiga föräldern efterskänka statens fordran som gäller betalningsskyldighet, ränta och underhållsbidrag. Försäkringskassan kan både efterskänka den uppkomna skulden och begränsa betalningsskyldigheten för framtiden, helt eller delvis. Försäkringskassan får efterskänka fordran om det finns synnerliga skäl med hänsyn till den bidragsskyldiga förälderns personliga eller ekonomiska förhållanden. (19 kap. 32 och 45 §§ SFB)
En bidragsskyldig förälder som önskar eftergift måste ansöka om detta hos Försäkringskassan. Ansökan görs på en av Försäkringskassan fastställd blankett (12 § RFFS 1996:18).
Det är den som söker eftergift som ska visa att det finns synnerliga skäl för att efterskänka fordran (prop.1995/96:208 s. 99).
Du kan se till att ärendet blir ordentligt utrett genom att på ett så tydligt sätt som möjligt tala om hur den enskilde kan komplettera eller förtydliga sitt underlag och ställa frågor till den enskilde eller till andra som kan ha relevanta uppgifter att lämna. Du behöver alltså också hämta in de uppgifter som behövs för att beslutet ska grunda sig på så säkra uppgifter som möjligt.
Se även avsnitt 9.4 om utredning och beslut om eftergift och kapitel 7 i Försäkringskassans vägledning (2004:7) Förvaltningsrätt i praktiken om bevisbördan och Försäkringskassans utredningsskyldighet.
När en eftergiftsansökan kommer in till Försäkringskassan kan det vara nödvändigt att omedelbart vidta någon åtgärd i ärendet. I det fall Försäkringskassan tror att föräldern skulle kunna få anstånd är det lämpligt att informera hen om den möjligheten. Om skuld lämnats för indrivning är det lämpligt att Försäkringskassan skickar en kopia av ansökan för kännedom till Kronofogden. Försäkringskassan måste också hämta in uppgift från Kronofogden om återstående skuld innan beslut om eftergift kan tas.
Försäkringskassan får ta eget initiativ till att besluta om eftergift. Det kan till exempel vara aktuellt om en bidragsskyldig förälder på grund av sjukdom eller liknande inte kan medverka till att en ansökan om eftergift blir gjord (prop. 2004/05:116 s. 64–65). Eftergift kan också vara aktuellt när en bidragsskyldig förälder har avlidit och inte har delgivits beslutet om betalningsskyldighet. Eftersom den fordran som finns inte har förfallit till betalning kan den inte heller drivas in genom Kronofogden.
9.1.1 Ny ansökan
Om en ny ansökan kommer in så snart efter det att en ansökan avgjorts att tid för överklagande inte har löpt ut kan Försäkringskassan efter att ha hört den sökande, pröva om ärendet ska handläggas som ett omprövningsärende. I annat fall prövas ansökan på nytt.
9.2 Synnerliga skäl för eftergift
Försäkringskassan får efterskänka statens fordran om det finns synnerliga skäl för det med hänsyn till den bidragsskyldiga förälderns personliga eller ekonomiska förhållanden (19 kap. 45 § SFB). Försäkringskassan kan endast efterskänka belopp som inte har betalats in, inte betala tillbaka redan inbetalade belopp.
9.2.1 Fastställt faderskap och betalningsskyldighet för förfluten tid
Om faderskap till ett barn har fastställts genom en bekräftelse eller dom och om betalningsskyldighet har beslutats för tid före den dag då faderskapet fastställdes, får Försäkringskassan på ansökan av den bidragsskyldiga föräldern helt eller delvis efterge statens fordran för denna tid om det finns synnerliga skäl (19 kap. 46 § SFB).
Om föräldern var omedveten om sitt faderskap och inte på något sätt försvårat eller förhalat fastställandet, får hel eller delvis eftergift beviljas. Eftergift kan längst beviljas till och med den månad då den bidragsskyldiga föräldern fick reda på att han kan vara far till barnet. Bedömningen ska vara restriktiv och eftergift prövas efter ansökan från den bidragsskyldiga föräldern (prop. 2001/02:119 s. 42–43, Vissa socialförsäkringsfrågor m.m. s. 42–43).
Försäkringskassan gör en bedömning om eftergift kan medges för den skuld som uppkommit före den tidpunkt den bidragsskyldiga kontaktats för faderskapsutredningen eller på annat sätt fått reda på att han kunde vara far till barnet. En som är bidragsskyldig och som inte känt till sitt faderskap har inte haft anledning att räkna med sin försörjningsplikt och inte heller kunnat anpassa sin ekonomi efter detta. Synnerliga skäl kan därför anses finnas och eftergift får medges för tiden innan den bidragsskyldiga fick veta att han kunde vara far till barnet. Någon ekonomisk prövning görs inte i dessa fall (jämför prop. 2001/02:119 s. 42–43).
Inbetalning av betalningsbelopp inom underhållsstödet krediteras den äldsta skulden. För att undvika att handläggningstiden påverkar möjligheterna till eftergift har RFV tagit fram följande allmänna råd: Om eftergift beviljas för betalningsskyldighet som avser tid före den dag då faderskapet fastställdes bör eftergiften även omfatta sådana inbetalningar som gjorts mellan ansökan och beslut om eftergift. Det gäller under förutsättning att dessa avräknats på den tid som omfattas av eftergiftsbeslutet (RAR 2001:1 till 19 kap. 46 § SFB). Eftergiften omfattar därmed inte sådana inbetalningar som gjorts innan ansökan om eftergift.
Den 22 februari 2019 fick Sture veta att han kunde vara far till ett barn fött den 24 mars 2017. Faderskapet fastställdes den 21 augusti 2019. Sture har inte försvårat eller förhalat fastställandet. Ansökan om eftergift kom in den 1 oktober 2019. Försäkringskassan fattade beslut om eftergift den 25 november 2019. Betalningsbeloppet fastställdes retroaktivt från april 2017.
Skulden för tiden april 2017 till och med februari 2019 är 36 179 kronor. Sture betalade in 4 450 kronor mellan ansökan och beslut om eftergift. Han kan därför befrias att betala 36 179 kronor för tiden från den 1 april 2017 till och med februari 2019, när han fick veta att han kunde vara far till barnet. Eftergift beviljas alltså även med det belopp som han betalat in mellan ansökan och beslut eftersom det avräknats på den skuld som uppkommit för tiden innan han kände till sitt faderskap.
Den 15 april 2019 fick Elis veta att han kunde vara far till ett barn fött den 30 maj 2017. Faderskapet fastställdes den 15 juni 2019. Elis har inte försvårat eller förhalat fastställandet. Betalningsbeloppet fastställdes retroaktivt från juni 2017 till 1 573 kronor och har sedan varit oförändrat. Skulden för tiden juni 2017 till och med april 2019 var 36 179 kronor plus ränta. Elis betalade 6 000 kronor den 28 september 2019.
Ansökan om eftergift kom in den 15 oktober 2019 och Försäkringskassan beslutade om eftergift den 14 januari 2020.
Elis gjorde ytterligare tre inbetalningar: 6 000 kronor den 30 oktober, 1 573 kronor den 30 november och 1 573 kronor den 30 december. De har räknats av från skulden för tiden innan han var medveten om sitt faderskap och ska därför omfattas av det belopp som han befrias från att betala.
Elis befrias från att betala 30 179 kronor plus den ränta som räknats av, men han kan inte få eftergift för de 6 000 kronor han betalade innan Försäkringskassan fick hans ansökan.
9.2.2 Ekonomiska förhållanden
Den bidragsskyldiga föräldern behöver inte ha fått en sämre ekonomi sedan betalningsskyldigheten beslutades för att beviljas eftergift. Om hen har beviljats anstånd under en längre tid och det kan antas att den ekonomiska situationen inte kommer att förbättras inom överskådlig framtid kan det finnas synnerliga skäl som berättigar till eftergift (prop. 1995/96:208 s. 53–54).
Vad som avses med ”under en längre tid” har inte angetts i lagstiftningsarbetet. Det är lämpligt att eftergift enligt denna grund kan komma ifråga när anstånd har lämnats under en tid av åtminstone uppemot tre år. Med hänsyn till vad som sägs i förarbetena kan med uttrycket ”inom överskådlig tid” förstås den tidsrymd som återstår till dess skulden preskriberas (prop. 1995/96:208 s. 98).
Eftergift ska normalt inte kunna ges om det framstår som ett någorlunda rimligt antagande att den bidragsskyldiga föräldern kommer att kunna göra rätt för sig åtminstone till någon del inom den tidsrymd som återstår till dess skulden preskriberas. Det innebär att tillfälliga likviditetsproblem inte motiverar eftergift (prop. 1995/96:208 s. 98–99).
För en bidragsskyldig förälder som är arbetslös eller studerande är det lämpligt att Försäkringskassan gör en bedömning av om det inte är sannolikt att personen i fråga kommer att få en bättre ekonomisk situation. För en bidragsskyldig som har pension kan det många gånger vara lättare att bedöma en framtida betalningsförmåga.
Eftersom betalningsförmåga inte bara beror på inkomster utan också på utgifter kan även förändringar av dessa som ligger ”inom överskådlig tid” beaktas. Det kan till exempel vara att försörjningsskyldigheten för barn upphör eller att en maka/make kan återuppta förvärvsarbete och därmed bidra till hushållets gemensamma kostnader.
Vid beräkningen av om den bidragsskyldiga föräldern kan betala någon del av betalningsskyldigheten kan det vara lämpligt att Försäkringskassan beräknar vad hen behöver för eget och familjens underhåll på samma sätt som anges i Kronofogdens allmänna råd om verkställighet och indrivning.
Efter en ansökan från den bidragsskyldiga föräldern bör Försäkringskassan delvis efterskänka skulden, när hen med hänsyn till ekonomiska förhållanden har beviljats helt eller delvis anstånd enligt 19 kap. 40 § SFB och har haft anstånd under en sammanhängande tid av minst tre år. Den bidragsskyldiga föräldern ska alltså inte ha fått ett beslut om fortsatt anstånd med betalningsplan enligt 19 kap. 43 § SFB under den perioden. Du som handläggare ska också bedöma om de ekonomiska förhållandena kommer att förbättras inom överskådlig tid. Den skuld som hen bör slippa betala är skillnaden mellan det fastställda betalningsbeloppet och beloppet som blir beräknat med utgångspunkt i beslutet om slutlig skatt för det aktuella inkomståret enligt reglerna i 19 kap. 10, 11, 13–17, 26 och 27 §§ SFB. Se RAR 2001:1 till 19 kap. 45 § SFB. Belopp som föräldern redan har betalat till Försäkringskassan kan inte efterskänkas.
Olof är bidragsskyldig och har haft betalningssvårigheter under lång tid. Han har nu ansökt om eftergift.
Olof har ansökt om och beviljats anstånd varje år sedan 2006. För att ta ställning till om han ska medges eftergift på grund av detta ska Försäkringskassan beräkna hur mycket Olof borde ha kunnat betala. Då jämför man det betalningsbelopp per månad som beräknades för ett bestämt år, med Olofs faktiska inkomst det året.
Olofs betalningsbelopp från och med februari år 2006 beräknades till 1 000 kronor per månad. Månadsbeloppet som bestämdes efter 2006 års inkomst (2007 års beskattningsår) var 400 kronor per månad. Olof anses alltså ha kunnat betala 400 kronor per månad under 2006. Eftergift kan då bli aktuellt för mellanskillnaden som är 600 kronor per månad (600 x 12 månader = 7 200 kronor för 2006).
På samma sätt beräknas åren 2007 och 2008. Det sammanlagda beloppet för de tre åren kan då efterskänkas. Men Försäkringskassan måste också bedöma om Olofs ekonomiska förhållanden kan komma att förbättras inom överskådlig tid.
Beräkningen ovan är inte tillämplig på ärenden där den bidragsskyldiga föräldern betalar underhållsbidrag. I dessa fall får i stället en bedömning av eftergift göras utifrån de ekonomiska förhållanden som råder i varje enskilt ärende.
9.3 Vilken skuld kan efterskänkas
Ett beslut om eftergift omfattar uppkomna skulder och ränta. Det innebär att gamla skulder skrivs av. men någon återbetalning av redan inbetalda belopp får inte göras. Eftergift kan även begränsa betalningsskyldighet som avser framtiden (prop. 1995/96:208 s. 54).
9.3.1 Förändringar av skulden efter ansökan
Den skuld som den bidragsskyldiga föräldern har vid ansökan om eftergift kan komma att öka med ytterligare belopp som förfallit till betalning innan Försäkringskassan har hunnit fatta beslut i ärendet. Förändringar av skulden kan också uppstå genom att indrivning av skuld för betalningsbelopp verkställs eller fortlöpande pågår hos Kronofogden. Föräldern kan ha gjort inbetalningar till Försäkringskassan eller skulden eller del av den kan ha preskriberats.
Eftergift prövas för den fordran som återstår när Försäkringskassan beslutar i ärendet. För undantag, se avsnitt 9.2.1.
9.3.2 Personliga förhållanden
Eftergift kan också bli aktuell i situationer av rehabiliteringskaraktär eller andra liknande situationer där en eftergift av skulden är nödvändig för att rehabilitering ska lyckas eller för att den bidragsskyldiga föräldern inte ska slås ut socialt (prop. 1995/96:208 s. 54).
En sådan bedömning kan lämpligen göras efter kontakt med andra myndigheter som kan vara inblandade i ärendet, till exempel sjukvård, socialtjänst eller arbetsmarknadsmyndighet. Det är viktigt att myndigheterna samordnar sina insatser för den bidragsskyldiga förälderns så att rehabiliteringen inte äventyras. Hur lång tid som godtas för rehabilitering vid eftergiftsprövningen får bedömas från fall till fall.
Eftergift vid rehabilitering bör enligt RFV:s allmänna råd (RAR 2001:1 till 19 kap. 45 § SFB) endast komma i fråga om ett särskilt program lagts upp för förälderns rehabilitering och att programmet följs.
9.4 Utredning och beslut om eftergift
Under utredningen i ett eftergiftsärende behöver Försäkringskassan ofta ta kontakt med myndigheter och andra för att få upplysningar om den bidragsskyldiga förälderns situation. Statliga och kommunala myndigheter liksom arbetsgivare och försäkringsinrättningar är skyldiga att lämna uppgifter om en bidragsskyldig som har betydelse för tillämpning av SFB. Detta framgår av 110 kap. 31 § SFB. Upplysningar kan också hämtas från andra håll inom Försäkringskassan.
9.4.1 Kreditering av eftergivet belopp
Den eftergivna fordran och räntan på fordran avräknas för den tid som eftergiften avser om inte annat anges i beslutet (12 § andra stycket RFV:s föreskrifter RFFS 1996:18).
För den bidragsskyldiga föräldern är det av intresse att få klart för sig resultatet av eftergiftsprövningen. Försäkringskassan kan därför i beslutet ange hur det eftergivna beloppet har krediterats och hur stor den återstående fordran är.
9.5 Skuldsanering
En svårt skuldsatt person kan under vissa förutsättningar helt eller delvis befrias från skyldigheten att betala sina skulder om hen ansöker om skuldsanering hos Kronofogden.
Skuldsaneringslagen från år 2006 (2006:548) (SKUL) ersätts från och med den 1 november 2016 av en ny skuldsaneringslag (2016:675). Den som beviljas skuldsanering enligt den nya lagen ska bedömas ha sina huvudsakliga intressen i Sverige, vilket innebär att det inte längre finns ett krav på folkbokföring i Sverige. Avsikten är att harmonisera svensk lag med EU-lagstiftning (prop. 2015/16:125 s. 204-205). En person som tidigare beviljats skuldsanering kan beviljas skuldsanering igen om det finns särskilda skäl, medan den tidigare lagstiftningen ställde ett krav på synnerliga skäl. Personer som är näringsidkare kan även beviljas skuldsanering enligt denna lag om de ekonomiska förhållandena är enkla att utreda och så länge som det inte finns ett näringsförbud. (6, 8 och 10 §§ SKUL [2016:675])
Kraven för att få skuldsanering både före och efter den 1 november 2016 är bland annat att
- personen i fråga är så svårt skuldsatt att hen inte kan antas kunna betala sina skulder inom överskådlig tid
- skuldsanering är skälig med hänsyn till den skuldsattes personliga och ekonomiska förhållanden.
Vid sidan av detta tillkommer en ny skuldsaneringsform från och med den 1 november 2016 för den som är eller har varit engagerad i näringsverksamhet, vilket kallas F-skuldsanering. Det regleras i lagen (2016:676) om skuldsanering för företagare. Eftersom regelverken är överlappande är det möjligt att en gäldenär uppfyller villkoren för båda skuldsaneringsformerna, men det är inte möjligt att ansöka om båda samtidigt. (Prop. 2015/16: 125 s. 237)
9.5.1 Skuldsanering för företagare
Från och med den 1 november 2016 träder lagen (2016:676) om skuldsanering för företagare i kraft. Formen av skuldsanering kallas F-skuldsanering och gäller främst överskuldsatta företagare. Det kan vara en fysisk person som driver eller har drivit enskild näringsverksamhet, eller någon som är eller har varit en företrädare för en juridisk person som driver eller har drivit näringsverksamhet (2 §). Men F-skuldsanering kan även beviljas för en närstående till en företagare (6 § tredje stycket).
Kraven för att få F-skuldsanering finns i 6–11 §§, bland annat ställs krav på att verksamheten inte har drivits på ett oförsvarligt sätt, personen ska sakna näringsförbud och ska ha ett betalningsutrymme per kvartal som minst motsvarar en sjundedel av prisbasbeloppet enligt SFB. Kravet på betalningsutrymme infördes för att skuldsaneringsformen tar sikte på den som har allvarliga och varaktiga skuldproblem, men som planerar att återgå till arbete och skulle då kunna betala av en del av skulderna (prop. 2015/16:125 s. 118 och 126).
Verksamhetens omfattning har inte någon avgörande betydelse och den som tidigare misslyckats med sin skuldsanering kan beviljas F-skuldsanering igen om det finns särskilda skäl (11 § lagen om skuldsanering för företagare)
9.5.2 Ansökan om skuldsanering
För att en överskuldsatt person ska få sina skulder sanerade krävs att hen ansöker om det hos Kronofogden. Den som ansöker om skuldsanering enligt den nya lagen SKUL (2016:675) ska på heder och samvete bland annat ange
- namn på och kontaktuppgifter till de borgenärer som hen känner till
- en uppskattning av skuldernas storlek
- omständigheterna kring skuldernas tillkomst
- hur hen försökt fullgöra sina förpliktelser.
Gäldenären behöver därmed inte längre göra omfattande eftersökningar (jfr SKUL [2006:548]). I stället har borgenärer ett större ansvar för att redovisa skulderna. Avsikten med den ny lagen är inte bara att förenkla för den som ansöker, det bör även leda till mer korrekta uppgifter i ärendet och därmed en snabbare handläggning av ansökan (prop. 2015/16:125 s. 61 och 63).
En ansökan om F-skuldsanering ska däremot innehålla fler uppgifter än de ovan nämnda: uppskattad framtida årsinkomst, om personen varit föremål för konkurs, årsbokslut m.m. (12–14 §§ lagen om skuldsanering för företagare).
9.5.3 Beslut om att inleda skuldsanering
Om det som framkommit i ärendet talar för att ansökan kommer att godkännas beslutar Kronofogden att inleda skuldsaneringen. De borgenärer som redan är kända i ärendet blir då meddelade om det. Beslutet kungörs även i Post- och Inrikes tidningar. Där uppmanas alla fordringsägare att anmäla fordringarna till Kronofogden inom en månad (19 och 21 §§ SKUL [2016:675], 21 och 23 §§ lagen om skuldsanering för företagare).
När Kronofogden meddelar borgenärerna att ett beslut om att inleda skuldsanering har fattats, ska de anmäla följande:
- fordrans storlek och när den uppkom
- upplupen ränta och räntesats
- uppgift om någon är solidariskt betalningsskyldig
- om säkerhet har ställts för fordran
- borgenärens namn och kontaktuppgifter
- till vilket konto som betalningen ska göras
- eventuella uppgifter som kan ha betydelse för prövningen av ärendet (19 § SKUL, 21 § lagen om skuldsanering för företagare och prop. 2015/16:125 s. 215).
Det sistnämnda rör främst uppgifter som kan ha betydelse för Kronofogdens skälighetsbedömning, till exempel brott och misskötsamhet (prop. 2015/16:125 s. 63).
Skatteverkets borgenärsroll
Skatteverket företräder det allmänna som borgenär, vid bland annat ackord, skuldsanering, F-skuldsanering och ansökan om konkurs. Skatteverket tar alltså över rollen som borgenär när det gäller betalningsbelopp som ska ingå i en skuldsanering hos Kronofogden. Detta framgår av lagen (2007:324) om Skatteverkets hantering av vissa borgenärsuppgifter (BorgL). Borgenärsrollen avser fordringar som handläggs som a-mål i samband med indrivning.
Skatteverket hämtar uppgifter om fordringar för betalningsskyldighet från Försäkringskassan och meddelar sedan Kronofogden. Skatteverket vänder sig också till Kronofogden för att hämta in uppgifter om obetalda fordringar som Försäkringskassan redan har överfört till Kronofogden. Kronofogden avbryter en eventuell indrivning av de fordringar som uppkommit före beslutet att inleda skuldsanering men kan fortsätta att driva in belopp som tillkommer därefter.
Skuldsaneringen omfattar även fordringar som inte har anmälts och därmed inte finns med i en eventuell betalningsplan. En sådan skuld kommer alltså att falla bort. (23 § SKUL [2006:548], 47 § SKUL [2016:675] och 49 § lagen om skuldsanering för företagare)
Om det finns en fordran för underhållsbidrag, där Försäkringskassan har trätt in i barnets rätt till underhållsbidrag, ska den även ingå i skuldsaneringen (7 § SKUL [2006:548], och 31 § SKUL [2016:675]). Det är däremot Försäkringskassans uppgift att anmäla fordran direkt till Kronofogden eftersom Skatteverket inte företräder Försäkringskassan i e-mål.
Försäkringskassan får via IT-systemet uppgift om att Kronofogden har beslutat om att inleda skuldsanering (utredningslista BF 44.18). Om gäldenären har en skuld för betalningsbelopp som ska omfattas av skuldsaneringen så ska du som är handläggare genast rapportera in inledandebeslutet i bidragsregistret (TP-systemet).
Du ska skriftligen meddela Skatteverket vilken skuld som ska omfattas av skuldsaneringen eftersom Skatteverket företräder Försäkringskassan vid a-mål. Du meddelar då
- räntesatser och framräknad ränta till och med dagen före beslutet om att inleda skuldsanering
- uppgift om att det saknas solidarisk betalningsskyldighet och säkerhet ställd för fordran
- eventuella uppgifter som du bedömer kan ha betydelse för Kronofogdens handläggning, till exempel uppgifter om inkomstkällor eller förmögenhet i utlandet som skulle kunna påverka Kronofogdens skälighetsbedömning.
- fordrans storlek och när den uppkom. Ange både datum för beslut om betalningsskyldighet och vilka månadsbelopp som har uppkommit före inledandet av skuldsaneringen, till exempel genom att bifoga utdrag ur bidragsregistret.
Om föräldern inte är delgiven beslutet kan hen anses ha tagit del av det i och med ansökan om skuldsanering för fordran på betalningsbelopp. Om fordran avser tid när Försäkringskassan trätt in barnets rätt till underhållsbidrag, se avsnitt 9.5.8.
Alla skulder som har uppkommit före inledandebeslutet ska omfattas av skuldsaneringen. Om beslutet om betalningsskyldighet däremot fattas efter inledandet ska skulder som gäller tid före inledandet ingå i skuldsaneringen oavsett om de förfallit till betalning eller inte.
Försäkringskassan fattar ett beslut om betalningsbelopp den 2 april 2021. Den 10 maj 2021 beslutar Kronofogden om ett inledande av skuldsanering. Försäkringskassan meddelar Skatteverket den 28 maj 2021 att det finns skulder för mars, april och maj som ska ingå i skuldsaneringen. Betalningsbeloppet för juni ingår inte eftersom den skulden inte har uppkommit än.
En skuldsanering inleds den 5 maj 2021. Försäkringskassan fattar den 10 maj 2021 ett beslut om en betalningsbelopp från och med mars 2021. Försäkringskassan meddelar Skatteverket att fordran för mars–maj ska ingå. Betalningsbelopp från och med juni ska däremot inte ingå.
Du kan hämta adresser till borgenärsenheterna hos Skatteverket här.
Du bör överst i adressfältet skriva ”Skatteverket” och därefter adressen till borgenärsenheten. Du kan även inleda brevet med rubriken ”Anmälan till Skatteverkets borgenärsenhet”. Detta för att Skatteverket och Kronofogden delar postsortering och det finns en risk att brevet hamnar fel och att Försäkringskassans fordran inte hinner registreras. Det är sedan Skatteverkets ansvar att förmedla informationen vidare till Kronofogden.
Ett beslut om anstånd upphör när det finns ett beslut om inledande av skuldsanering. När ett beslut om inledande av skuldsanering registreras i TP-systemet kommer anståndet även tekniskt att upphöra. :::
Betalningsplan vid skuldsanering
När gäldenären har ett betalningsutrymme ska Kronofogden även fastställa en betalningsplan som anger vilket belopp och när gäldenären ska betala.
Enligt 2006 års lag ska gäldenären påbörja betalningarna efter att Kronofogden fattat ett slutligt beslut om skuldsanering. Gäldenären ska inte invänta att beslutet vinner laga kraft. Det är gäldenärens ansvar att betala direkt till borgenärerna enligt betalningsplanen som löper på fem år om det inte finns särskilda skäl att bestämma en kortare tid. (9 och 37 §§ SKUL [2006:548])
Den som däremot har meddelats ett beslut om skuldsanering efter den 1 november 2016 ska månatligen betala till Kronofogden, som i normalfallet har ansvar som betalningsförmedlare. I praktiken innebär det att Kronofogden kommer att ta emot pengar från gäldenären under 10 månader om året. Juni och december är betalningsfria månader. Kronofogden placerar pengarna på ett konto för att sedan fördela dem en gång per år till borgenärerna. Gäldenären ska börja betala efter det att hen fått ett beslut om inledande av skuldsanering, medan Kronofogdens utbetalning till borgenärerna sker tidigast när det slutliga beslutet om skuldsanering vunnit laga kraft. Tanken är att skuldsaneringen ska komma igång så fort som möjligt. (38–41 §§ SKUL [2016:675]).
Det finns alltså olika tidpunkter när en gäldenär ska börja betala enligt en betalningsplan. En annan skillnad mellan lagstiftningarna är hur sluttidpunkten för skuldsaneringen räknas fram. Enligt 2016 års lag kan Kronofogden räkna av de betalningar som en gäldenär har gjort mellan inledandet och beslutet om skuldsanering. Det gäller även betalningsfria månader. En skuldsanering enligt 2016 års lag kan därtill bestämmas till en kortare period än fem år om det finns beaktansvärda skäl. (34 § SKUL [2016:675]).
Det finns övergångsbestämmelser för den som har fått ett inledandebeslut före den 1 november 2016, men ett slutligt beslut efter den 1 november. Gäldenären får betalningsfria månader, men börjar betala först vid det slutliga beslutet och Kronofogden kan därför inte räkna av några månader. (Prop. 2015/16:125 s. 14).
Vid en F-skuldsanering pågår betalningsplanen under tre år utan betalningsfria månader; betalningarna görs normalt en gång i kvartalet till Kronofogden (36 och 40 §§ lagen om skuldsanering för företagare).
När Kronofogden har beslutat om skuldsanering meddelas Försäkringskassan maskinellt per fil.
Du som handläggare ska då registrera beslutet i bidragsregistret. Du ska också registrera ett datum för när beslutet ska följas upp. Hur länge en betalningsplan pågår beror på vilken typ av skuldsanering som Kronofogden har beviljat.
Vid uppföljningen ska du kontakta Kronofogden för att kontrollera om skuldsaneringen avslutats. Skulderna, som ingick i skuldsaneringen, ska i så fall skriva ner fordran till noll i bidragsregistret. Det gör du genom att konstatera att skuldsaneringen har avslutats och registrerar datum för detta i it-systemet. Se även it-manualen för en närmare beskrivning av hur du gör detta.
9.5.4 Betalning av löpande betalningsbelopp
Sedan Kronofogden beslutat att inleda skuldsanering ska den bidragsskyldiga förälderns betalningar, som görs därefter på löpande betalningsbelopp eller underhållsbidrag till Försäkringskassan, inte krediteras den fordran som omfattas av skuldsaneringen. Det innebär att vid betalning av betalningsbelopp eller underhållsbidrag som avser tiden efter det att Kronofogden har beslutat att inleda skuldsanering ska Försäkringskassan se till att sådan betalning krediteras fordran som förfallit till betalning efter beslut om att inleda skuldsanering.
Om Försäkringskassan därtill jämkar eller ändrar ett beslut om betalningsskyldighet, som uppkommit före skuldsaneringen inleddes, ska eventuella tillkommande belopp även omfattas av skuldsaneringen.
En skuldsanering för Tobias inleds den 1 juni 2018 och Försäkringskassan meddelar Skatteverket att han inte har några skulder. I september 2019 får Försäkringskassan kännedom om ett ändrat beslut om slutlig skatt för inkomstår 2015 och jämkar därför Tobias tidigare beslut om betalningsskyldighet. Ett betalningsbelopp på 156 kronor per månad fastställs retroaktivt för februari 2017 till januari 2018. Det totala beloppet på 1 872 kronor omfattas av skuldsaneringen eftersom det ursprungliga beslutet uppkom före Tobias skuldsanering inleddes.
9.5.5 Anstånd och skuldsanering
Under pågående skuldsanering ska den bidragsskyldiga föräldern betala sitt löpande betalningsbelopp. Har Kronofogden i beslutet om skuldsanering angett att skulden ska betalas med 0 kronor eller 0 procent så innebär det i många fall att föräldern inte heller fullt ut kan betala löpande betalningsbelopp. Hen har då möjlighet att efter ansökan få helt eller delvis anstånd.
Om den bidragsskyldiga föräldern inte betalar löpande betalningsbelopp eller om hen fått delvis anstånd men inte betalar enligt beslutet ska Försäkringskassan överlämna den uppkomna fordran för indrivning (19 kap. 49 § SFB).
9.5.6 Omprövning av skuldsaneringsbeslut
Ändras förhållandena väsentligt till det sämre eller bättre under betalningstiden kan den skuldsatta eller fordringsägare begära att beslutet om skuldsanering omprövas. Beslut att ändra eller upphäva beslutet fattas av Kronofogden (27 § SKUL [2006:548], 48 § SKUL [2016:675] eller 50 § lagen om skuldsanering för företagare [2016: 676]). Beslutet kan överklagas till tingsrätten.
9.5.7 Upphävt skuldsaneringsbeslut
Om ett beslut om skuldsanering upphävs ska de avskrivna skulderna återställas. De gjorda inbetalningarna ska då fördelas om enligt fördelningsreglerna i 7 kap. 16 § UB och RFFS 1996:18.
Du kan läsa mer om preskription vid skuldsanering i avsnitt 5.5.3.
9.5.8 Fordran på underhållsbidrag
Fordran på underhållsbidrag i ett ärende om underhållsstöd är en enskild fordran som Försäkringskassan övertagit från det bidragsberättigade barnet. Det är därför Försäkringskassan som beslutar att godta förslag från Kronofogden för en fordran som avser underhållsbidrag upp till vad som har betalats ut i underhållsstöd. I dessa fall är det lämpligt att Försäkringskassan inte accepterar en mindre procentuell tilldelning än vad andra fordringsägare får.
Försäkringskassan kan också genom tillämpning av reglerna om eftergift minska den bidragsskyldiga förälderns skuld. En annan möjlighet är att parterna i ett nytt avtal enas om ett lägre underhållsbidrag än vad som tidigare fastställts för den tid som fordran för skuldsaneringen avser.
Det kan vara lämpligt att Försäkringskassan vid ansökan om skuldsanering för underhållsbidrag samråder med Kronofogden i det fall frågan om skuldsanering även omfattar betalningsbelopp för underhållsstöd.
Om en utländsk myndighet informerar Försäkringskassan om att den bidragsskyldiga föräldern har ansökt om skuldsanering i det andra landet, så ska boföräldern också få möjlighet att yttra sig, men bara om föräldern har gett Försäkringskassan fullmakt att driva in mellanskillnaden mellan underhållsstödet och det högre underhållsbidrag. Försäkringskassan ska då meddela den andra myndigheten om Försäkringskassan och föräldern accepterat förslaget.
9.6 Ackord
Det är Skatteverket som kan anta förslag om ackordsuppgörelser som gäller statens fordringar som handläggs i allmänt mål (1 och 4 §§ lagen [2007:324] om Skatteverkets hantering av vissa borgenärsuppgifter, BorgL). Ett ackord innebär att den betalningsskyldige betalar en viss del av sin skuld och att borgenären godtar det som full betalning för hela sin fordran.
9.6.1 Fördel för det allmänna
Beslut om ackord får enligt 4 § första stycket BorgL meddelas om det kan anses vara ekonomiskt fördelaktigt för det allmänna och det inte med hänsyn till gäldenärens personliga förhållanden eller av annan anledning framstår som olämpligt från allmän synpunkt. Fordringar avseende betalningsbelopp kan bli föremål för ackord. Skatteverket får godkänna ett så kallat underhandsackord endast om övriga fordringsägare gör motsvarande eftergift.