4 Avdrag när barnet bor tillfälligt hos den bidragsskyldiga föräldern
Det här kapitlet beskriver hur och när en bidragsskyldig förälder kan få göra avdrag för den tid som barnet vistats tillfälligt hos hen, så kallat återkommande umgänge.
I avsnitt 4.4–4.4.7 beskrivs även de upphävda reglerna om umgängesavdrag i SFB och övergångsbestämmelserna som gäller från och med den 1 april 2016.
4.1 Avdrag för återkommande umgänge
När barnet vistas hos en bidragsskyldig förälder har den föräldern vissa kostnader för barnet utöver det betalningsbelopp som hen betalar. Samtidigt har boföräldern minskade kostnader för barnet. Därför kan Försäkringskassan besluta om avdrag för återkommande umgänge, en så kallad nettoberäkning. Det innebär att redan när betalningsskyldigheten fastställs kan ett umgänge som uppgår till minst 30 dygn per år beaktas och leda till en generell sänkning av betalningsbeloppet. Avdrag ska göras för varje helt dygn med 1/40 av betalningsbeloppet (19 kap. 22 § SFB). Som följd ska underhållsstödet till boföräldern minskas med ett belopp som motsvarar avdraget (18 kap. 29 § SFB).
En förutsättning för att kunna ta hänsyn till avdrag för återkommande umgänge är att den som är bidragsskyldig skriftligen begär det hos Försäkringskassan och att hen lämnar in något av följande:
- ett avtal i original eller en bestyrkt kopia av avtalet tillsammans med socialnämndens beslut om godkännande
- en domstols dom tillsammans med lagakraftbevis. (7 § USF).
Om den bidragsskyldiga föräldern vänder sig till Försäkringskassan och lämnar en muntlig begäran, ska vi informera hen om att begäran behöver göras skriftligen. Det beror på att en begäran om avdrag kan likställas med en ansökan och då blir bestämmelserna i 110 kap. 4 och 9 §§ SFB tillämpliga.
4.1.1 Avtal om umgänge
Den förälder som bor med barnet kan avtala om barnets umgänge med den förälder som barnet inte bor med. Det gäller både när den ena föräldern har vårdnaden om barnet och när föräldrarna har gemensam vårdnad om barnet (6 kap. 15 a § FB). Ett avtal kan komma till på olika sätt, till exempel vid ett samarbetssamtal vid kommunen, med hjälp av advokat eller om föräldrarna på egen hand kommit överens om hur barnets umgänge med den ena föräldern ska läggas upp.
Ett avtal om umgänge ska vara skriftligt och undertecknat av båda föräldrarna. I övrigt finns inga krav på hur avtalet ska vara formulerat. Men avtalet ska godkännas av socialnämnden i den kommun där barnet är folkbokfört annars kan avtalet inte anses gälla (6 kap. 15 a och 17 a §§ FB). Socialnämnden kan delegera frågan till ett utskott, en ledamot eller en anställd inom kommunen som får besluta på nämndens vägnar (6 kap. 17 a § FB, 5 kap. 3 § och 10 kap. 5 § SoL). Därför kan hanteringen variera från kommun till kommun. Till exempel kan en samtalsledare hjälpa föräldrarna att upprätta ett avtal vid ett samarbetssamtal, samt även vara den som godkänner avtalet.
I samband med att socialnämnden fattar ett beslut om avtalet ska de underrätta föräldrarna om avtalet är godkänt eller inte. Om avtalet är godkänt får föräldrarna inget skriftligt beslut utan godkännandet noteras oftast bara på avtalet. Originalavtalet sparas sedan i personakten hos kommunen medan föräldrarna får varsin bestyrkt kopia.
På avtalsblanketter som är framtagna av Socialstyrelsen framgår vilken socialnämnd som fattat beslutet samt vilket datum beslutet fattades. En bestyrkt kopia på den handlingen kan ligga till grund för Försäkringskassans beslut.
Vid andra tillfällen kan avtalet vara en handling som föräldrarna skrivit tillsammans och det kan vara svårt att utläsa om avtalet är godkänt. Till exempel kan en anställd inom familjerätten ha intygat att avtalet är framtaget vid ett samarbetssamtal. Men för att Försäkringskassan ska kunna fatta ett beslut utifrån avtalet, måste det framgå att avtalet är godkänt och datum när beslutet fattades. Om något av detta saknas ska ärendet kompletteras genom att Försäkringskassan begär att den bidragsskyldiga föräldern lämnar in ett kompletterande underlag som visar på att avtalet är godkänt (jfr 7 § USF). Försäkringskassan behöver alltså inte hämta in uppgifterna från kommunen.
4.2 Handläggning av begäran om avdrag för återkommande umgänge
Avdrag kan medges från och med månaden efter den månad då anmälan om domen eller avtalet kom in till Försäkringskassan (19 kap. 25 § SFB). För att underlätta handläggningen och undvika att för högt underhållsstöd betalas ut för barnet är det viktigt att Försäkringskassan handlägger en begäran om avdrag för återkommande umgänge omgående.
Avdrag på grund av återkommande umgänge kan inte bli aktuellt i ett förlängt underhållsstödsärende. Det beror på att när barnet fyllt 18 år och är myndigt kan någon umgängesrätt inte längre fastställas. När det gäller så kallade nettoavtal, när Försäkringskassan trätt in i barnets rätt till underhållsbidrag, finns mer information i vägledning 2001:9 Underhållsstöd.
Försäkringskassan ska genom ett meddelande omedelbart underrätta boföräldern om att en begäran har kommit in (18 kap. 40 § SFB). Försäkringskassan behöver inte delge den informationen. Boföräldern får då möjlighet att reagera och lämna in den information som hen anser kan ha betydelse för Försäkringskassans bedömning (prop. 2004/05:116 s. 85). Synpunkterna ska lämnas till Försäkringskassan inom fjorton dagar räknat från den dag boföräldern fick meddelandet om att en begäran om avdrag för återkommande umgänge har kommit in till Försäkringskassan (3 § RFFS 1996:18).
4.2.1 Vistelsens längd
Vid beräkning av antalet hela dygn räknas det dygn då barnets vistelse upphör som ett helt dygn. Det gäller dock inte om vistelsen börjar och upphör under samma dygn (19 kap. 23 § SFB).
Med ett dygn avses tiden från klockan 0.00 till klockan 24.00. Den tid som ger rätt till avdrag räknas från det att barnet lämnats till den bidragsskyldiga föräldern och till och med det dygn som barnet återlämnas till boföräldern. Eftersom avdraget endast räknas på varje helt dygn, kommer det normalt inte att ha någon betydelse vid vilken tidpunkt barnet ska anses ha lämnats av den ena föräldern till den andra (prop. 2004/05:116 s. 87 och prop. 1978/79:12 s. 161–162).
Umgänget har fastställts till 36 dygn per år i en lagakraftvunnen dom. Den fastställda betalningsskyldigheten är 1 500 kronor per månad för det sjuåriga barnet. Nedsättning per månad blir 36/12 x 1 500/40 = 112,5 kronor. Beloppet per månad avrundas nedåt till 112 kronor. Betalningsbelopp efter avdraget blir då 1 388 kronor (1500 – 112 kronor).
Umgänget är fastställt till 30 dygn per år enligt ett umgängesavtal godkänt av socialnämnden. Betalningsskyldigheten är fastställd till 960 kronor per månad. Nedsättning per månad blir 30/12 x 960/40 = 60 kronor. Betalningsbelopp efter avdraget blir då 900 kronor (960 kronor – 60 kronor).
Avdrag för återkommande umgänge kan inte äga rum vid växelvist boende. Avtal och domar som gäller barnets boende omfattas av inte av reglerna om avdrag för återkommande umgänge i SFB, utan Försäkringskassan kan endast ta hänsyn till avtal och domar om umgänge (prop. 2004/05:116 s. 86).
4.2.2 Anmälningsskyldighet och omprövning av avdrag för återkommande umgänge
En bidragsskyldig förälder är skyldig att omgående anmäla ändringar i umgänget (19 kap. 38 § SFB). Anmälningsskyldigheten infinner sig så snart ändringen gjorts och kan göras formlöst till Försäkringskassan. I vissa fall kan det ligga i den bidragsskyldiga förälderns intresse att snarast möjligt anmäla en förändring till Försäkringskassan. I andra fall kan det ligga i boförälderns intresse att göra anmälan (prop. 2004/05:116 s. 88).
När en anmälan har gjorts ska Försäkringskassan omgående ompröva beslutet om betalningsskyldigheten. En ändring i umgänget får genomslag från och med månaden efter den månad då anmälan görs. Anmälningsskyldigheten gäller också när interimistiska beslut ändras eller vid nya domar som inte vunnit laga kraft. Trots att sådana förändringar inte kan ligga till grund för ett avdrag så gäller anmälningsskyldigheten, eftersom de ofta innebär att det inte längre finns förutsättningar för ett avdrag (prop. 2004/05:116 s. 86–88).
4.2.3 Upphävt beslut om avdrag för återkommande umgänge
Försäkringskassan ska upphäva ett beslut om avdrag för återkommande umgänge om den bidragsskyldiga föräldern begär det eller om beslutet om avdrag av någon annan anledning ska upphävas (19 kap. 39 § SFB).
Om en boförälder inte längre anser att det finns skäl för avdrag kan hen påtala det. Utgångspunkten för avdrag för återkommande umgänge är att barnet bor hos den bidragsskyldiga föräldern i den omfattning som bestämts. Rätten till avdraget faller bort om umgänget i väsentlig mån skulle understiga det som bestämts (19 kap. 24 § SFB). När det gäller att tolka innebörden av ”väsentligt” kan en riktpunkt vara att boendet understiger det förordnade eller avtalade med en fjärdedel under loppet av en tremånadersperiod. Är barnets boende av ringa omfattning kan en större avvikelse godtas innan den anses väsentlig. (Prop. 2004/05:116 s. 87).
Normalt bör anledningen till varför barnet inte bott hos den bidragsskyldiga föräldern inte vägas in i Försäkringskassans bedömning. Det kan dock finnas situationer när det kan vara lämpligt att ta hänsyn till det. Det är rimligt att beslutet om avdrag kvarstår om vistelsen under en viss begränsad tid inte kommit till stånd för att barnet varit sjukt. En annan sådan situation kan vara när barnet inte alls bott hos den bidragsskyldiga föräldern, eller bott hos hen i mindre omfattning på grund av boförälderns agerande (så kallat umgängessabotage). Beslutet om avdrag kan då kvarstå eftersom det för barnets skull är viktigt att avgörandet följs och lagstiftaren ser strängt på umgängessabotage (prop. 2004/05:116 s. 46–47).
Ett beslut om avdrag för återkommande umgänge upphävs månaden efter att den som är bidragsskyldig begärt det eller det på annat sätt kommit fram att avdraget inte längre ska gälla.
Om ett beslut om avdrag har upphävts kan den bidragsskyldiga föräldern få en ny begäran om avdrag för återkommande umgänge prövad först efter två år (19 kap. 39 § SFB). Det gamla avtalet eller domen om barnets tillfälliga boende kan då leva upp igen (prop. 1978/79:12 s. 158). Varför beslutet om avdraget en gång upphävts vägs inte in i Försäkringskassans bedömning.
I mars 2015 begär den bidragsskyldiga föräldern att avdrag för återkommande umgänge inte längre ska gälla. Försäkringskassan upphäver då beslutet om nettoberäkning av betalningsskyldigheten från och med den 1 april 2015. Föräldern kan då inte få en ny begäran om nettoberäkning prövad förrän tidigast i april 2017. Ett nytt avdrag på grund av återkommande umgänge kan beviljas från och med maj 2017.
4.3 Metodstöd – beräkning av återkommande umgänge
Det är viktigt att alla handläggare använder samma metod för att komma fram till de antal dygn som ska ligga till grund för avdrag för återkommande umgänge. Bedömningen kan visserligen bli olika, men du ska alltid värdera samma kriterier i underlaget.
Genomgående i metodstödet används benämningen ordinarie dygn för att beskriva de umgängesdygn som sker oberoende av lov, ledigheter och semester.
Försäkringskassan ska i varje enskilt ärende ta ställning till om föräldern har rätt att göra avdrag för återkommande umgänge. För att göra det behöver du ställa dig ett antal frågor:
- Finns det en dom om umgänge med lagakraftbevis eller ett avtal antingen i original eller som en bestyrkt kopia med socialnämndens beslut om godkännande?
- Finns begäran om avdrag för återkommande umgänge?
- Uppgår antalet umgängesdygn till minst 30 dygn per kalenderår (januari till december).
- Betalas fullt underhållsstöd ut (det vill säga inte förlängt underhållsstöd eller utfyllnadsbidrag)?
- Är betalningsbeloppet 50 kronor eller mer?
Om det tidigare funnits avdrag för återkommande umgänge som upphävts behöver du också besvara frågan:
- Har det gått mer än två år sedan det beslutet upphävdes?
Om ovanstående frågor har besvarats med ett ja är nästa steg att du räknar ut hur många dygn som kan ligga till grund för ett avdrag. Om någon av frågorna besvarats med ett nej har du antingen otillräckliga underlag för att ta beslut eller underlag som visar att rätten till avdrag inte finns.
När Försäkringskassan betalar underhållsstöd och får in en dom eller ett avtal utan någon begäran från den bidragsskyldiga föräldern måste du kontakta föräldern för att kontrollera om hen tänker begära avdrag för återkommande umgänge.
30 dygn per kalenderår
Avdrag för återkommande umgänge kan ske när det framgår av en dom eller avtal att den bidragsskyldiga föräldern ska ha barnet hos sig minst 30 dygn per kalenderår. Avdrag ska göras med 1/40 av betalningsbeloppet för varje helt dygn (19 kap. 22 § SFB). Detta innebär att om umgänget inte uppgår till 30 dygn per kalenderår, det vill säga januari till december, så finns det ingen rätt till avdrag.
Att en dom eller ett avtal inte gäller under ett helt kalenderår är inget som hindrar rätten till avdrag så länge umgänget sker under minst 30 dygn för den aktuella perioden.
Det är viktigt att ta ställning till:
- vilken tid som domen eller avtalet avser
- när begäran om avdrag görs
- från och med vilken månad avdraget tidigast kan beviljas.
En dom tillsammans med lagakraftbevis och begäran kommer in till Försäkringskassan den 1 november 2024. Av domen framgår det att umgänge ska ske varannan helg, jämna veckor från och med den 1 oktober 2024. För perioden 1 oktober till 31 december är det 14 veckor varav 7 är jämna, alltså 14 dygn (7 veckor × 2 dygn = 14 dygn). Det gör att du behöver avslå begäran om avdrag för 2024.
Den 1 oktober 2023 kommer det in en dom till Försäkringskassan tillsammans med ett lagakraftbevis och en begäran om avdrag på betalningsbeloppet för återkommande umgänge. Av domen framgår det att umgänget ska ske varannan helg, jämna veckor, från och med den 1 januari 2023. Eftersom umgänget är mer än 30 hela dygn för kalenderåret så kan du bevilja avdrag men tidigast från november 2023.
Ändrat umgänge
Domar och avtal kan vara utformade på olika sätt. De kan bland annat slå fast att umgänge sker genom upptrappning, det vill säga att umgänget ökar över tid eller att umgänge varierar från år till år på grund av lov och andra ledigheter.
Det är av vikt att Försäkringskassans beslut om avdrag inte motverkar den flexibilitet som införandet av avdrag för återkommande umgänge var tänkt att medföra (prop. 2004/05:116 s. 43 f.). Du behöver därför ta hänsyn till hur mycket umgänget varierar eller ökar från år till år när du beräknar antalet umgängesdygn. Om umgänget till exempel varierar på grund av lov och andra ledigheter görs en snittberäkning på rätten till avdrag, den så kallade tvåårsprincipen.
En snittberäkning av umgänget gör du även i de fall upptrappning sker under ett år. Du räknar då ut antal dygn för hela kalenderåret och delar summan i 12 månader för att få fram vilket belopp som ska dras av månadsvis. Tänk på att upptrappningen kan innebära att umgänget övergår till växelvist boende.
Vistelsens längd
Hur uträkning av antalet dygn görs beror på hur den specifika domen ser ut. Det är viktigt att du, oavsett hur domen är skriven, beaktar antalet dygn utifrån hämtning och lämning av barnet och bortser från ordinarie umgängesdygn när domen omfattar även lovdagar och semester. Det vill säga om barnet spenderar en julhelg som sträcker sig från söndag till söndag en vecka ger det 7 dygn med umgänge. Om barnet spenderar varannan helg (fredag till söndag) hos den bidragsskyldiga föräldern så ger det umgänget 52 dygn (2 × 26) endast om domen inte omfattar semester och långhelger.
Semesterledighet och längre ledigheter
När du beräknar umgängesdygn vid semester eller längre ledigheter som jul, påsk, sport- och höstlov så tar du hänsyn till hur dessa ledigheter är specificerade i domen eller avtalet.
Om umgänge ska ske under 4 sammanhängande veckor ger det 27 umgängesdygn (4 veckor × 7 dygn (28) minus den dag umgänget påbörjas (27)).
Om semesterledigheten däremot består av 2 perioder à 2 veckor så blir det 26 umgängesdygn eftersom den dag då umgänget påbörjas inte räknas med. Räkna bort semesterveckor från årets 52 veckor.
Om det framgår att boföräldern har rätt till sammanhängande ledighet tillsammans med barnet behöver du räkna av ordinarie umgängesdygn för den bidragsskyldiga föräldern för dessa veckor eftersom ordinarie umgängesdygn inte inträffar under de semesterveckor som barnet är hos boföräldern.
Du behöver även beräkna antalet umgängesdygn vid längre ledigheter som påsk-, höst- och jullov innan du beräknar ordinarie umgängesdygn, eftersom de ordinarie umgängesdygnen kan minska i omfattning på grund av umgänge under längre ledigheter.
Räkna bort antalet veckor för längre ledigheter.
Antalet semesterveckor = 8 (4 veckor för vardera föräldern) Antal lovveckor = 2 (1 vecka påsklov och 1 vecka höstlov) Observera att till exempel påsklov ofta är mer än 1 vecka (2 helger) 52 veckor –8 –2 = 42 veckor 42 veckor blir då kvar på året och det är för dessa veckor antalet ordinarie umgängesdygn beräknas.
Årlig omprövning av betalningsskyldigheten
Betalningsbeloppet ska enligt 19 kap. 34 § SFB omprövas när ett nytt beslut om slutlig skatt finns.
Storleken på betalningsbeloppet bestäms för perioden februari till januari, medan avdrag för återkommande umgänge räknas ut baserat på vilket umgänge den bidragsskyldige ska ha för ett visst kalenderår, det vill säga januari till december. Det här gör att om umgänget skiljer sig från år till år så behöver du fatta ett beslut för umgänge och betalningsbelopp för januari och sedan ett nytt beslut med samma umgänge men med nytt betalningsbelopp för februari till december.
Beslut för januari 2018:
- Inkomst år 2015
- 30 umgängesdygn
Beslut för februari–december 2018:
- Inkomstår 2016
- 30 umgängesdygn
Om du valt att göra en snittberäkning (den så kallade tvåårsprincipen) behöver endast ett beslut om umgängesdygn registreras så att systemet på så sätt kan fatta nytt beslut om betalningsbelopp vid den årliga omräkningen.
4.4 Tidigare bestämmelser om umgängesavdrag
Rätten att tillgodoräkna sig ett avdrag på betalningsbeloppet med stöd av 19 kap. 19 § SFB upphör i och med en ändring i balken från den 1 april 2016. Bestämmelsen gällde den bidragsskyldiga förälder som har haft barnet hos sig under en sammanhängande tid av minst fem hela dygn eller under en kalendermånad haft barnet hos sig i minst sex hela dygn. Även bestämmelsen i 18 kap. 29 § första stycket om att kommande underhållsstöd ska minskas med ett belopp som motsvarar det som den bidragsskyldiga föräldern beviljats med stöd av 19 kap. 19 § SFB upphävs.
Reglerna i SFB om umgängesavdrag gällde även i de fall som Försäkringskassan trätt in i barnets rätt till fastställt underhållsbidrag för att den bidragsskyldiga föräldern bor utomlands eller får sin förvärvsinkomst från utlandet. Om grundförutsättningarna för avdraget var uppfyllda kunde ett avdrag på underhållsbidraget beviljas (tidigare bestämmelser 19 kap.19 och 32 §§ SFB). Avdragsbeloppet beräknades med utgångspunkt i underhållsbidraget upp till utbetalat underhållsstöd.
Att bestämmelserna i SFB om umgängesavdrag upphör är däremot inte ett hinder för föräldrarna att själva reglera kostnaderna som uppstår när barnet umgås med den som är bidragsskyldig.
4.4.1 Övergångsbestämmelser
Trots att reglerna om umgängesavdrag i SFB upphör ska de tidigare bestämmelserna fortsätta tillämpas under en övergångsperiod. Det gäller den bidragsskyldiga förälder vars umgänge med barnet inleds senast i mars 2016. Kravet är att åtminstone ett av dygnen ska ha infallit före den 1 april 2016 och då kan hela den umgängesperioden beviljas. Det gäller under förutsättning att den som är bidragsskyldig gjort en anmälan till Försäkringskassan inom tre månader från utgången av den kalendermånad då barnets vistelse hos henne eller honom upphörde. Kommande underhållsstöd ska sedan minskas med ett belopp som motsvarar avdraget. Det görs enligt de upphävda bestämmelserna i 18 kap. 29 § första stycket och 19 kap. 19 § SFB. (prop. 2014/15:145 s. 63)
En bidragsskyldig förälder har haft barnet hos sig 30 mars–6 april 2016. Anmälan görs till Försäkringskassan den 22 juli. Avdrag kan beviljas eftersom hela perioden var minst fem dygn i sträck och vistelsen började senast den 30 mars.
En bidragsskyldig förälder har haft barnet hos sig den 6–9, 20–22 mars och 30 mars–2 april 2016. Avdrag kan beviljas för dagarna i mars eftersom hen haft barnet hos sig under minst sex hela dygn under den kalendermånaden. Föräldern beviljas däremot inte avdrag för dagarna i april. Det beror på att vistelsen 30 mars–2 april inte var minst fem sammanhängande dygn.
4.4.2 Hur umgängesavdraget räknades fram
Enligt SFB kunde den bidragsskyldiga förälder som haft barnet hos sig under en sammanhängande tid av minst fem hela dygn eller under en kalendermånad haft barnet hos sig i minst sex hela dygn, ha rätt till ett avdrag som Försäkringskassan bestämmer enligt det som föreskrivs om underhållsbidrag i 7 kap. 4 § första och andra styckena FB (tidigare 19 kap. 19 § SFB).
Regeln om fem hela dygn i sträck gäller parallellt med regeln om minst sex hela dygn under en kalendermånad. Men man kan aldrig få avdrag för samma dygn två gånger.
En bidragsskyldig förälder har haft barnet hos sig fem hela dygn i sträck och får avdrag för de dygnen. Under samma månad har hen dessutom haft barnet hos sig ytterligare sex hela dygn utan att dessa är sammanhängande. Föräldern får avdrag även för dessa dygn.
En bidragsskyldig förälder har haft barnet hos sig 28 april–3 maj (fem dygn). Föräldern kan få avdrag för den angivna perioden eftersom det blir fem hela sammanhängande dygn. Föräldern har haft barnet hos sig ytterligare fem dygn (inte sammanhängande) under maj månad. Genom att räkna samman dessa dygn med de tre dygnen i den tidigare perioden som inföll i början av maj blir det minst sex hela fristående dygn under maj månad. Föräldern kan därför beviljas avdrag för ytterligare fem dygn under maj månad och avdrag beviljas därför sammanlagt för åtta dygn under maj.
Ett eller flera dygn som ensamt inte ger rätt till avdrag kan läggas samman med dygn som ger rätt till avdrag. Då uppfylls kravet på minst sex hela dygn i månaden, och föräldern kan få avdrag även för de förstnämnda dygnen.
4.4.3 Beräkning av avdrag
Avdraget för varje helt dygn är med 1/40 av betalningsbeloppet (tidigare 19 kap. 19 § SFB, prop. 2004/05:116 s. 41). Avdragsbeloppet avrundades till närmast lägre hela krontal (jämför 7 kap. 4 § FB) och enligt den nu upphävda 9 § andra stycket RFV:s föreskrifter RFFS 1996:18 räknades avdragsbeloppet av som en inbetalning till Försäkringskassan. Hade en bidragsskyldig en skuld för obetalda betalningsbelopp eller underhållsbidrag kunde en minskning inte göras vid kommande betalningsskyldighet. I stället räknades beloppet tillgodo genom att skulden minskade. Det ovan nämnda gäller även när handläggningen sker enligt övergångsbestämmelserna från och med den 1 april 2016.
4.4.4 Handläggning av anmälan
Följande avsnitt beskriver handläggningen av en anmälan om umgängesavdrag enligt tidigare bestämmelser, föreskrifter och allmänna råd. Beskrivningarna kommer under en övergångsperiod att vara aktuella i handläggningen. Se avsnitt 4.4.1 för en beskrivning av övergångsbestämmelserna.
För att man ska beviljas avdrag på betalningsskyldigheten till Försäkringskassan krävs att den bidragsskyldiga föräldern gjort en anmälan om barnets vistelse till Försäkringskassan inom tre månader från utgången av den kalendermånad då barnets vistelse upphörde. Det framgick av 19 kap. 19 § SFB. Det här gäller fortsatt om anmälan görs före den 1 april 2016. Om anmälan kommer in till Försäkringskassan den 1 april eller senare, gäller övergångsbestämmelserna.
Om underhållsstöd betalas ut kan den bidragsskyldiga föräldern få tillgodoräkna sig ett avdrag, även om hen fullgjort betalningen när anmälan gjordes. Förutsättningen var att föräldern har ett löpande belopp att betala. Det belopp som debiteras föräldern för kommande månad minskas med avdraget. Men hen kan inte tillgodoräkna sig ett avdrag på betalningsbelopp som avser senare tid än sex månader efter umgängesperioden (19 kap. 19 § SFB och 7 kap. 4 § FB). Denna regel gäller i första hand när den bidragsskyldiga föräldern betalar underhåll direkt till boföräldern. När det gäller underhållsstöd kan sexmånadersregeln bli aktuell när underhållsstödet har dragits in och det inte heller finns någon skuld kvar och avdraget därför inte kunnat verkställas. Den bidragsskyldiga föräldern kan åberopa att få avdraget verkställt om underhållsstöd beviljas igen för samma barn inom sex månader.
Om en anmälan som kommer in till Försäkringskassan när underhållsstöd inte längre betalas ut och det varken finns en skuld hos Försäkringskassan eller Kronofogden, har den bidragsskyldiga föräldern inte rätt till avdrag. Avdrag får bara tillgodoräknas den föräldern när hen fullgör betalningsskyldighet (19 kap. 19 § SFB). Inbetalda betalningsbelopp betalas inte tillbaka till den som är bidragsskyldig. Har betalningsskyldigheten fullgjorts för både förfluten tid och framtiden finns ingen möjlighet att utnyttja avdraget. Det framgår av prop.1978/79:12 s. 162.
Om barnet vistas hos den som är bidragsskyldig innan underhållsstöd har beviljats och det anmäls i samband med ansökan, kan avdrag ske i samband med den första utbetalningen. Förutsättningen är att umgänget inte skedde längre tillbaka i tiden än sex månader. Umgängesavdraget kan också regleras av föräldrarna själva. (Jfr prop. 1995/96:208 s. 86).
Metodstöd – handläggning av en anmälan om umgängesavdrag
Om en anmälan kommer in och underhållsstödet är indraget, men det finns en skuld både hos Försäkringskassan och hos Kronofogden, handlägger Försäkringskassan anmälan. Om beslutet innebär att avdragsbeloppet är större än den återstående skulden hos Försäkringskassan ska du meddela Kronofogden så att de kan minska sin kvarstående fordran.
Om en anmälan kommer in och underhållsstödet är indraget och det endast finns en skuld hos Kronofogden är det Försäkringskassan som fattar beslut i ärendet. Kronofogden meddelas om nedsättning av skulden.
Inbetalningarna och anmälan behandlas i kronologisk ordning. Det datum då anmälan kom in till Försäkringskassan jämställs med ett bokföringsdatum för en inbetalning.
En bidragsskyldig kan ha fått avslag på sin ansökan, till exempel därför att antalet dygn inte har uppgått till minst sex under samma kalendermånad. Om hen har barnet hos sig ytterligare dygn i månaden kan Försäkringskassan beakta dygnen i den tidigare anmälan. Hen kan då antingen ange dessa dygn på nytt i en anmälan eller ange att Försäkringskassan ska beakta en tidigare anmälan.
Det är inte lämpligt att Försäkringskassan på eget initiativ tar upp dessa dagar till prövning. Föräldrarna kan nämligen själva ha reglerat frågan efter ett avslag från Försäkringskassan. Om Försäkringskassan uppmärksammar att ett yrkat avdrag på en tidigare anmälan har avslagits kan Försäkringskassan kontakta den som är bidragsskyldig för att utreda om hen med den nya anmälan fortfarande önskar avdrag med anledning av den tidigare anmälan.
4.4.5 Styrkande av uppgifterna
Uppgifterna i anmälan om barnets vistelse hos den som är bidragsskyldig ska vara styrkta (enligt upphävda 9 § första stycket RFV:s föreskrifter RFFS 1996:18). Det är den som är bidragsskyldig som ska se till att uppgifterna blir styrkta. Boföräldern eller den studerande kan styrka uppgifterna direkt på anmälningsblanketten eller genom att exempelvis muntligt bekräfta uppgifterna.
Om bidragsmottagaren muntligen bekräftar att uppgiften om vistelsen är riktig gör du en tjänsteanteckning om det.
Är det inte möjligt att få intyg från den som får underhållsstödet kan intyget lämnas av en annan person med kännedom om förhållandena, till exempel grannar (prop. 1978/79:12 s. 203).
4.4.6 Avdrag beräknat på underhållsbidrag
Försäkringskassan räknade fram avdragsbeloppet på underhållsbidraget och på det överskjutande beloppet, oavsett om underhållsbidraget var fastställt i svensk eller utländsk dom eller avtal. Det förutsatte dock att boföräldern eller den studerande lämnat en fullmakt till Försäkringskassan och begärt hjälp med indrivning av det överskjutande underhållsbidraget. Det här gäller även när handläggningen sker enligt övergångsbestämmelserna.
Underhållsstöd har betalats ut med 1 573 kronor för den månad barnet har vistats hos den bidragsskyldiga föräldern. Underhållsbidraget var för samma månad 1 800 kronor. Samma förhållanden gällde den månad anmälan om avdrag kom in till Försäkringskassan. Med stöd av en fullmakt kräver Försäkringskassan den del av underhållsbidraget som överstiger underhållsstödet. Rätt till avdrag finns för tio dagar. Beräkningen av avdragsbeloppet blir 1/40 x 10 x 1 800 = 450 kronor. Försäkringskassans fordran minskas med 450 x 1 573/1 800 = 393 kronor och barnets fordran med 57 kronor (450 – 393).
Underhållsstöd har betalats ut med 1 573 kronor för den månad barnet har vistats hos den bidragsskyldiga föräldern. Underhållsbidraget var 1 800 kronor för samma månad. Samma förhållanden gällde den månad anmälan kom in till Försäkringskassan. Boföräldern eller barnet har inte lämnat någon fullmakt för den del av underhållsbidraget som överstiger underhållsstödet. Rätt till avdrag finns för tio dagar. Beräkningen av avdragsbeloppet blir 1/40 x 10 x 1 573 =393. Försäkringskassans fordran minskas med 393 kronor.
Försäkringskassan har tidigare beaktat en anmälan om avdrag på underhållsbidrag om anmälan kommer in efter tre månader men senast sex månader efter att vistelsen hos den bidragsskyldiga föräldern har avslutats (7 kap. 4 § FB). Det gäller fortsatt om anmälan kom in före den 1 april 2016, men se avsnitt 4.4.1 för en beskrivning av när anmälan som senast ska lämnas till Försäkringskassan efter att reglerna upphört att gälla den 1 april 2016.
4.4.7 Retroaktiva ändringar
Om betalningsskyldigheten eller underhållsbidraget ändras för förfluten tid, får också avdraget ändras i motsvarande mån (prop. 1978/79:12 s. 162).
Betalningsbeloppet var bestämt till 800 kronor per månad. En bidragsskyldig förälder har fått avdrag för sju dygn i juni 2009 med 140 kronor. Efter ändring av 2008 års beslut om slutlig skatt blir betalningsbeloppet 1 273 kronor. Avdragsbeloppet för de sju dygnen blir då 222 kronor. Föräldern får då avdrag med ytterligare 82 kronor (222 – 140).
Betalningsbeloppet var bestämt till 800 kronor per månad. En bidragsskyldig förälder har fått avdrag för sju dygn i juni 2009 med 140 kronor. Efter ändring av 2008 års beslut om slutlig skatt blir betalningsbeloppet 500 kronor. Avdragsbeloppet för de sju dygnen blir då 87 kronor. Beslutet om avdrag ändras, vilket gör att det uppstår en fordran på föräldern med 53 kronor (140–87).