10 Indrivning

Detta kapitel beskriver vad som gäller när den bidragsskyldiga föräldern inte fullgör betalningsskyldigheten. Kapitlet beskriver också hur Försäkringskassan handlägger bland annat

• ansökan om indrivning
• vilka kostnader som uppkommer
• betalningsanmärkning
• uppgifter i personregister.

10.1 Ansökan om indrivning

Försäkringskassan ska enligt 19 kap. 49 § SFB utan dröjsmål vidta åtgärder för att driva in fordringarna på underhållsbidrag eller betalningsbelopp för utbetalda underhållsstöd om den bidragsskyldiga föräldern inte fullgör sin betalningsskyldighet.

Enligt 1 kap. 6 § UB indelas utsökningsmål i allmänna mål (a-mål) och enskilda mål (e-mål). A-mål är sådana som rör indrivning av skatter, böter, viten och andra avgifter som tillkommer staten. Försäkringskassans fordringar för betalningsbelopp handläggs som a-mål.

10.1.1 Begäran om indrivning

Enligt 4 § tredje stycket indrivningsförordningen ska Försäkringskassan, om inte särskilda skäl talar emot det, lämna fordringar avseende betalningsbelopp för indrivning senast när den äldsta fordringen är fem månader gammal. Om det inte finns särskilda skäl för det behöver indrivning inte begäras i det fall att fordringarna understiger 500 kronor (6 a § förordningen [1996:1036] om underhållsstöd).

Huvudregeln är att Försäkringskassan inte behöver lämna över obetalda betalnings-fordringar för indrivning förrän den äldsta fordran är fem månader gammal och den totala skulden uppgår till minst 500 kronor. Se avsnitt 5.1 Försäkringskassans krav på fordringarna. Möjligheten att lämna över en fordran innan den är fem månader finns och kan göras med stöd av 19 kap. 49 § SFB. Tidigare indrivning kan begäras för att undvika att bidragsskyldiga konstant släpar efter med fyra månaders skuld. Läs mer i avsnitt 10.1 om ansökan om indrivning och i Underhållsstödsutredningens betänkande SOU 2003:42 s. 274.

När ett ärende överlämnas till Kronofogden registreras det i utsökningsregistret. Den som är bidragsskyldig underrättas genast och automatiskt av Kronofogden om den fordran som handläggs som a-mål. Hen får då också ett inbetalningskort som gäller fordran.

Om Försäkringskassan också begärt indrivning av underhållsbidrag kommer Kronofogden att särskilt underrätta den som är bidragsskyldig om det målet. Det sker dock vanligen något senare och först när Försäkringskassan har överlämnat en kopia av dom eller avtal om underhållsbidrag till Kronofogden. Mål om underhållsbidrag handläggs som e-mål.

10.1.2 Bidragsskyldig följer inte betalningsplan vid anstånd

Försäkringskassan ska utan dröjsmål driva in fordringen om den bidragsskyldiga föräldern inte fullgör sin betalningsskyldighet (19 kap. 49 § SFB). Indrivning ska som sagt begäras senast fem månader efter det att den äldsta fordringen skulle ha betalats om inte särskilda skäl talar emot det (4 § indrivningsförordningen).

Enda undantaget när indrivning inte behöver begäras, trots att fordringen är äldre än fem månader, är när den bidragsskyldiga föräldern har beviljats helt eller delvis anstånd. Det gäller dock endast så länge hen betalar hela det belopp som fastställts i beslutet om anstånd, vilket är antingen den betalningsplan som beräknats enligt 7 kap. 4 och 5 §§ UB eller det lagstadgade beloppet enligt 19 kap. 43 § SFB.

Om en betalningsplan finns enligt det lagstadgade beloppet i 43 §, förfaller en delpost till betalning månad för månad (se avsnitt 8.3.2.5). Det finns en särreglering för när Försäkringskassan ska vidta en indrivningsåtgärd om den bidragsskyldiga föräldern inte betalar en delpost. I sådana fall ska Försäkringskassan invänta att ytterligare fem delposter förfaller räknat från förfallodatumet för den första delposten som föräldern inte har betalat. När den sjätte delposten förfaller till betalning ska även föregående fem delposter vara betalda. I annat fall kommer hela skulden att förfalla till omedelbar betalning och Försäkringskassan ska då vidta indrivningsåtgärder. (19 kap. 43 § SFB)

Exempel

Till exempel om den som är bidragsskyldig inte betalar delposten som avser februari, finns det tid att komma i kapp med betalningsplanen till och med juni. Men om inte alla delposter för februari–juli är betalda senast den 30 juni kommer Försäkringskassan att lämna över hela skulden till Kronofogden i juli. Det här innebär alltså att en ansökan om indrivning i det här fallet görs en månad senare än vad som gäller enligt indrivningsförordningen eftersom tidpunkten regleras särskilt i SFB.

10.1.3 Betalningsuppmaning

Innan Försäkringskassan överlämnar fordran till Kronofogden för indrivning ska Försäkringskassan enligt 3 § indrivningsförordningen uppmana den bidragsskyldiga föräldern att betala fordringen, om det kan ske utan väsentlig olägenhet och särskilda skäl inte talar emot det. Uppmaningen ska innehålla uppgift om

• fordringens belopp,
• den dröjsmålsavgift eller annan avgift som ska betalas med anledning av dröjsmålet och
• den dag då betalning senast ska ske för att ansökan om indrivning inte ska göras
• uppgift om att indrivningen är förenad med ytterligare kostnader för gäldenären.

Enligt 19 kap. 49 § SFB ska Försäkringskassan utan dröjsmål vidta åtgärder för att driva in fordringen. Försäkringskassan ska därför skicka en betalningsuppmaning till föräldern så snart Försäkringskassan uppmärksammar att betalningsbeloppet eller en del av det inte har betalats. Försäkringskassan överlämnar därefter fordran för indrivning utan att göra någon bedömning om varför betalning inte skett eller om indrivning är möjlig.

Betalningsuppmaningen ska som huvudregel göras skriftligen, även om det inte finns något sådant krav i indrivningsförordningen. I undantagsfall kan betalningsuppmaningen göras muntligen. Det kan till exempel vara lämpligt när föräldern saknar adress, men Försäkringskassan har förälderns telefonnummer.

10.1.4 Upplysning om anstånd m.m.

Försäkringskassan kan i sin handläggning möta ärenden där all indrivningsverksamhet framstår som verkningslös. Det kan till exempel handla om bidragsskyldiga som uppenbarligen saknar betalningsförmåga och vars situation inte kan förväntas bli förändrad. I dessa situationer kan det vara lämpligt att Försäkringskassan upplyser om reglerna om till exempel anstånd, ackord och eftergift.

10.1.5 Underhållsbidrag

Försäkringskassan kan ansöka om indrivning av underhållsbidrag hos Kronofogden. När fordran grundas på att Försäkringskassan har övertagit barnets rätt till underhållsbidrag handläggs utsökningsärendet som e-mål hos Kronofogden. Det innebär att Försäkringskassan behåller borgenärsfunktionerna även efter det att Försäkringskassan har ansökt om utmätning hos Kronofogden.

Ansökan kan dock bara gälla underhållsbidrag som har förfallit till betalning och en period när den bidragsskyldiga föräldern bodde eller arbetade utomlands (19 kap. 28, 29 och 32 §§ SFB och RH 2011:63).

När Försäkringskassan ansöker om indrivning för obetalda underhållsbidrag utreder Kronofogden gäldenärens anställnings- och inkomstförhållanden och undersöker om gäldenären har någon utmätningsbar egendom. Det framgår av 4 kap. 9 § UB.

10.1.6 Fullmakt

I de fall Försäkringskassan med stöd av fullmakt kräver den bidragsskyldiga föräldern på ett underhållsbidrag som överstiger nivån för underhållsstödet, sker detta samordnat med indrivning av det underhållsbidrag som ska betalas till staten som ersättning för utbetalt underhållsstöd. Det är med andra ord inte möjligt för boföräldern eller den studerande att ställa villkor på Försäkringskassan för hur kravet ska bedrivas. Är barnet eller boföräldern inte nöjd med de åtgärder Försäkringskassan vidtagit kan de återkalla fullmakten och själva vidta åtgärder för att få den bidragsskyldiga föräldern att betala det överskjutande bidraget.

10.1.7 "Blandmål”

I ett ärende om underhållsstöd kan det förekomma att fordran avseende ett barn kan bestå av både betalningsskyldighet och underhållsbidrag. Så kan vara fallet till exempel då betalningsskyldighet för viss tid följts av ett underhållsbidrag för annan tid därför att den bidragsskyldiga föräldern bosatt sig utomlands. Efter återkomst till Sverige fastställs åter en betalningsskyldighet enligt reglerna i SFB.

10.1.8 Metodstöd – blandmål

Den bidragsskyldiga föräldern flyttar tillbaka till Sverige och underhållsbidraget görs om till betalningsbelopp. Beroende på situationen kommer förälderns inbetalningar att krediteras på olika sätt:

Om den som är bidragsskyldig betalar frivilligt och ingen fordran har lämnats till Kronofogden

Den bidragsskyldiga föräldern får information på inbetalningskorten om hela sin skuld (både underhållsbidrag och betalningsbelopp). Hen måste meddela Försäkringskassan varje månad om inbetalningar ska räknas av på delposter som gäller betalningsbelopp.

Om hen betalar och inte styr inbetalningarna, krediteras de på den äldsta fordran först, det vill säga underhållsbidraget. Det innebär att obetalda betalningsbelopp skickas till Kronofogden senast när den äldsta fordran är fem månader gammal. Du som handläggare bör upplysa föräldern om det.

Om fordran för underhållsbidrag har överlämnats manuellt till Kronofogden och du registrerar T-kod 425

Förut innebar T-kod 425 att Försäkringskassan ansökte om indrivning elektroniskt. Men sedan november 2018 ansöker Försäkringskassan bara skriftligen om indrivning av underhållsbidrag. T-koden får följden att den bidragsskyldiga föräldern får ett inbetalningskort som bara visar hens eventuella skuld för obetalda betalningsbelopp.

När hen betalar, så krediteras inbetalningen enbart på betalningsbeloppet.

Om fordran för underhållsbidrag har överlämnats manuellt till Kronofogden och T-kod 425 inte har registrerats

Om skulden för obetalt underhållsbidrag i utländsk valuta skickas manuellt framgår det inte i TP-systemet att skulden är överförd till Kronofogden. Det beror på att T-kod 425 inte har registrerats.

Den bidragsskyldiga föräldern måste varje månad meddela Försäkringskassan om att han eller hon vill styra inbetalningar till delposter för betalningsbelopp. Om han eller hon betalar och inte styr inbetalningarna, krediteras de på den äldsta fordran först, det vill säga underhållsbidraget. Obetalda betalningsbelopp skickas till Kronofogden när den äldsta fordran är fem månader gammal. Du som handläggare bör upplysa den bidragsskyldiga föräldern om det.

Om inbetalningarna krediteras på en skuld för underhållsbidrag som tidigare har överlämnats manuellt till Kronofogden måste du meddela dem (8 § indrivnings-förordningen).

10.1.9 Uppgiftsskyldighet

Har Försäkringskassan uppgifter om den bidragsskyldiga förälderns ekonomiska förhållanden som kan antas vara av betydelse för indrivningen ska Kronofogden underrättas om detta när ansökan om indrivning görs eller så snart som möjligt därefter (7 § indrivningsförordningen).

UB:s regler innebär att Kronofogden har undersökningsplikt och därför kan komma att begära upplysningar från Försäkringskassan. Försäkringskassan ska lämna ut uppgifter som får lämnas ut om de behövs i ett ärende hos Kronofogden enligt 3 § förordningen (1980:995) om skyldighet för Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten att lämna uppgifter till andra myndigheter.

Även med stöd av 10 kap. 27 § offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) kan Försäkringskassan i vissa fall få lämna ut uppgifter till annan myndighet. I bestämmelsen sägs att en sekretessbelagd uppgift får lämnas till myndighet om det är uppenbart att intresset av att uppgiften lämnas ut har företräde framför det intresse som sekretessen ska skydda.

10.1.10 Återkalla och rätta indrivning

Kronofogden kan inte på eget initiativ överlåta till Försäkringskassan att återuppta handläggningen av krav på betalningsskyldigheten. Däremot kan Försäkringskassan behöva återkalla ett ärende om indrivningen har begärts felaktigt. Det kan behövas i dessa situationer:

• när Försäkringskassan beslutar att rätten till underhållsstöd inte har funnits bakåt i tiden
• när någon frias från faderskap
• av andra orsaker, som handläggningsfel, till exempel när en anståndsansökan har kommit in före indrivningen men inte har registrerats och åtgärdats i rätt tid.

Försäkringskassan kan även behöva rätta ett ärende som tidigare har lämnats för indrivning till Kronofogden.

Läs mer

Läs mer om hanteringen vid friat faderskap i avsnitt 5.3.3.

Läs mer om hanteringen av en anståndsansökan som har kommit in före indrivningen men inte har registrerats och åtgärdats i rätt tid av Försäkringskassan i avsnitt 8.3.6.

Läs mer i avsnitt 10.2.2–10.3 om betalningsanmärkningar och rättning av personuppgifter i register.

Metodstöd – återkalla indrivning med T-kod 422

Om Försäkringskassan har begärt indrivning felaktigt, så kan en specialist rätta den senaste överföringen i bidragsregistret med hjälp av T-kod 422. Registreringen av T-kod 422 innebär dock inte att Kronofogden meddelas automatiskt. Se it-manualen för mer information. I vissa fall behöver du även ta kontakt med IT (Min Support) för rättning och manuell hantering av skulden.

Först ringer du Kronofogden för att kontrollera om de har hunnit vidta någon verkställighetsåtgärd i ärendet och om pengar eventuellt ska betalas tillbaka till den bidragsskyldiga föräldern. Sedan behöver du underrätta Kronofogden skriftligen om att Försäkringskassan återkallar ansökan om indrivning. Lämna fullständiga uppgifter om den bidragsskyldiga föräldern, det barn som fordran gäller, vilken period som avses och vad felet bestod i. Skicka brevet till Kronofogden, Medelshanteringen, Box 39, 851 02 Sundsvall.

Informera därefter den bidragsskyldiga föräldern om att Försäkringskassan har återkallat indrivningen.

I normalfallet kommer Kronofogden att lägga upp ärendet med målhändelsetyp Återkallelse. Detta innebär dock inte att Försäkringskassan har bett Kronofogden rätta, ändra eller utplåna en uppgift, till exempel betalningsanmärkningar som kreditupplysningsföretag tar del av. Men Kronofogden kan ta upp frågan om rättelse på eget initiativ eller om den bidragsskyldiga föräldern ansöker om det. I normalfallet kommer Medelshanteringen i Sundsvall att kontakta sitt rättelseteam i Visby efter att vår begäran om återkallelse har hanterats.

Metodstöd – återkalla eller rätta med annan T-kod

Även när du återkallar eller rättar på något annat sätt än med T-kod 422, kan du behöva ta kontakt med IT (Min support) för rättning och manuell hantering av skulden. Du kan även behöva informera Kronofogden (Medelshanteringen) via brev. Läs mer om hanteringen i respektive it-manual, till exempel T-kod 769 och 784.

10.1.11 Betalning efter att fordran har lämnats för indrivning

Om föräldern gör en inbetalning till Försäkringskassan som gäller en fordran som vi precis har lämnat till Kronofogden för indrivning, ska vi skyndsamt underrätta Kronofogden (9 § indrivningsförordningen). Det kan innebära att vi ska föra över inbetalningen till Kronofogden. Men det gäller bara om inbetalningen inte har krediterat en fordran i Försäkringskassans it-system vid betalningstillfället. Om en del av det inbetalade beloppet har krediterat Försäkringskassans fordran, så överförs det överskjutande beloppet till Kronofogden. Inbetalningen till Försäkringskassan ska i detta läge inte betalas tillbaka till föräldern.

Metodstöd – överföring till Kronofogden

Så här för du över en inbetalning till Kronofogden (Medelshanteringen):

1. Gör en inbetalning till bankgiro 756-2036
2. Ange som referens: bidragsskyldigs personnummer + datum när inbetalningen kom till Försäkringskassan + benämningen ”MS62” samt vad betalningen gäller. Exempel: ”19201215-1111 betdatum 231020 MS62 april–maj 2023 barn [barnets personnummer]”.

Du behöver inte kontakta Kronofogden på något annat sätt, eftersom Medelshanteringen har detta arbetssätt nedskrivet i sina rutiner och därmed vet hur betalningen ska hanteras.

10.2 Kostnader m.m. vid indrivning

I 17 kap. UB och i förordningen (1992:1094) om avgifter vid Kronofogden finns regler om förrättningskostnader i utsökningsmål. De kostnader som kan uppstå under indrivning är av två slag. Det är dels de kostnader som är bestämda i särskild taxa för det arbete som Kronofogden gör i målet dels de kostnader som motsvarar direkta utlägg som Kronofogden har haft. Dessa förrättningskostnader kallas gemensamt för utsökningsavgifter.

Enligt nämnda förordning ska Kronofogden ta ut förrättningskostnader i form av utsökningsavgifter. Utsökningsavgifterna indelas i fyra grupper nämligen

• grundavgift,
• förberedelseavgift,
• försäljningsavgift och
• särskild avgift.

För avgifter i mål om underhållsbidrag gäller särskilda regler. En årlig avgift på 600 kronor tas ut för varje underhållsskyldig gäldenär. Avgiften är densamma oberoende av antal underhållsberättigade eller antal sökande.

10.2.1 Betalningsansvar

Av UB följer att utsökningsavgifterna i första hand ska tas ut av den bidragsskyldiga föräldern. Någon särskild begäran om detta behövs inte från den sökande. Kronofogden ser till att så sker. Avgift som inte betalas av en bidragsskyldig tas ut genom indrivning hos hen (17 kap. 6 § UB). Kan avgiften i ett a-mål inte tas ut av den bidragsskyldiga föräldern svarar staten för kostnaden (17 kap. 13 § UB).

Kan avgifterna i ett e-mål inte tas ut av den bidragsskyldiga föräldern ansvarar sökanden för avgifterna (17 kap. 2 § UB). Sökanden ansvarar enligt 15 § andra stycket förordningen om avgifter vid Kronofogden dock inte för grundavgiften i mål om underhållsbidrag.

Sökanden ansvarar inte heller för grundavgifter i samband med

• verkställighet enligt lagen (1965:723) om erkännande och verkställighet av vissa utländska domar och beslut angående underhåll till barn,
• enligt lagen (1976:108) om erkännande och verkställighet av utländskt avgörande angående underhållsskyldighet och
• enligt lagen (1962:512) om indrivning i Sverige av underhållsbidrag fastställda i Danmark, Finland, Island eller Norge.

10.2.2 Betalningsanmärkning

När ett ärende har överlämnats för indrivning gör Kronofogden en registrering i utsökningsregistret. Det blir en registrering för varje obetalt månadsbelopp per barn. Det innebär till exempel att en förälder som är bidragsskyldig för två barn och har skuld för fem månader får tio registreringar (betalningsanmärkningar). De uppgifter i registret som är offentliga hämtas regelbundet av Upplysningscentralen (UC) och andra kreditupplysningsföretag. Uppgifterna lämnas sedan vidare till de företag (banker, kontokortsföretag, affärsidkare etc.) som är kunder hos kreditupplysningsföretagen. Det kan exempelvis leda till att den bidragsskyldiga föräldern inte får lån, hyresavtal, arbete eller telefonabonnemang. Uppgifter i utsökningsregistret finns kvar upp till tre år efter det att skulden är betald.

10.3 Uppgifter i personregister

Den registrerade har rätt att få felaktiga personuppgifter som rör hen rättade och att under vissa förutsättningar få uppgifterna raderade eller åtminstone få behandlingen av personuppgifterna begränsad (artikel 16–18 EU:s dataskyddsförordning [2016/679]).

Kronofogden ansvarar för att rätta uppgifter i utsökningsregistret och Försäkringskassan ansvarar för att rätta uppgifter i socialförsäkringsdatabasen. Om det till exempel finns felaktiga uppgifter om indrivning i bidragsregistret, så ska Försäkringskassan ta bort uppgiften från registret. Ett exempel på felaktigt överförd uppgift är att ärendet överlämnats för indrivning på grund av att Försäkringskassan inte genast registrerat att ansökan om anstånd kommit in.

Den personuppgiftsansvarige ska underrätta varje mottagare till vilken personuppgifterna har lämnats ut om eventuell rättelse, radering av personuppgifter eller begränsning av behandling om detta inte visar sig vara omöjligt eller medföra en oproportionell ansträngning. Den registrerade ska också kunna få information om dessa mottagare (artikel 19 EU:s dataskyddsförordning).

Läs mer

Läs mer i Försäkringskassans vägledning (2001:3) Offentlighet, sekretess och behandling av personuppgifter samt Försäkringskassans riktlinjer (2008:25) Registervård (korrigering/gallring av personuppgifter).