5 Handläggning av betalningsskyldighet
Det här kapitlet beskriver hur Försäkringskassan handlägger betalningsskyldigheten för den bidragsskyldiga föräldern. Kapitlet behandlar bland annat
- krav på fordringarna
- delgivning
- journalanteckningar
- riktade inbetalningar
- återbetalning till den bidragsskyldiga föräldern
- preskription.
5.1 Försäkringskassans krav på fordringarna
I 19 kap. 49 § SFB anges att Försäkringskassan utan dröjsmål ska vidta åtgärder för att driva in fordringen om den som är bidragsskyldig inte fullgör sin betalningsskyldighet.
Försäkringskassan är alltså skyldig att överlämna fordringen till Kronofogden för indrivning.
Detta innebär att Försäkringskassan inte godtyckligt får acceptera andra fördröjningar med betalningen än de som direkt följer av lagen, till exempel då anstånd har beviljats helt eller delvis.
Försäkringskassan ska begära indrivning av betalningsbelopp senast fem månader efter det att den äldsta skulden skulle ha betalats om den totala skulden uppgår till minst 500 kronor (4 § tredje stycket indrivningsförordningen [1993:1229] och 6 a § förordningen [1996:1036] om underhållsstöd). Försäkringskassan kan med stöd av 19 kap. 49 § SFB lämna över skulden tidigare och om det finns särskilda skäl får indrivning begäras även om beloppet understiger 500 kronor. Mer om indrivning finns i kapitel 10.
5.1.1 Delgivning
Försäkringskassan ska delge den bidragsskyldiga föräldern beslutet om betalningsskyldighet (18 kap. 41 § SFB). Det innebär att en fordran på betalningsskyldighet förfaller till betalning först sedan hen blivit delgiven beslutet. Det är viktigt att den bidragsskyldiga föräldern snarast blir delgiven beslutet om betalningsskyldighet. Om betalning inte görs så ökar fordran med de obetalda beloppen. Efter delgivningen kan Försäkringskassan vidta åtgärder för att driva in obetalda belopp.
Försäkringskassan ska välja det delgivningssätt som är mest ändamålsenligt med hänsyn till handlingens innehåll och omfattning och medföra så lite kostnader och besvär som möjligt (prop. 2009/10:237 s. 101). De sätt som kan bli aktuella för delgivning av betalningsskyldighet är vanlig delgivning, förenklad delgivning och stämningsmannadelgivning. Delgivning genom kungörelse får inte användas (18 kap. 43 § SFB) och muntlig delgivning är inte lämpligt.
Vanlig delgivning
Handlingen skickas eller lämnas till den bidragsskyldiga föräldern (delgivningsmottagaren). Denna bekräftar att hen tagit emot handlingen till exempel genom att skicka tillbaka ett delgivningskvitto. Den här formen av delgivning kan alltid användas.
Muntlig delgivning
Innehållet i den handling som ska delges läses upp för delgivningsmottagaren. Den här formen av delgivning är avsedd för kallelser och kortfattade handlingar och bedöms inte vara lämpligt att använda vid delgivning av beslut om betalningsskyldighet.
Förenklad delgivning
Vid delgivning av beslut om underhållsstöd och/eller betalningsskyldighet används i första hand förenklad delgivning eftersom det är enklast och billigast.
En förutsättning för att använda förenklad delgivning är att den som ska delges har fått information om att delgivningssättet kan komma att användas i ärendet (24 § delgivningslagen). Informationen om att förenklad delgivning kan komma att användas ska delges (25 § delgivningslagen). Detta kan ske genom flera olika sätt, det sätt Försäkringskassan valt är genom muntlig delgivning.
Därefter skickas handlingen, i vårt fall beslutet, till delgivningsmottagaren. Närmast följande arbetsdag skickas ett kontrollmeddelande som informerar om att handlingen har skickats. Kontrollmeddelandet och handlingen skickas till senast kända adress. Om posten kommer i retur ska kontrollmeddelandet och handlingen skickas till folkbokföringsadressen om den skiljer sig från senast kända adress (delgivningslagen 23 §). Syftet med detta är att föräldern ska få möjlighet att reagera om inte beslutet har nått henne eller honom. Förenklad delgivning anses ha skett två veckor efter att beslutet som ska delges har skickats. Förenklad delgivning infördes den 15 oktober 2008.
För mer information om hur du delger se Försäkringskassans produktionsprocess (2008:01) Underhållsstöd.
Förenklad delgivning används i första hand när den bidragsskyldiga föräldern är bosatt i Sverige. Om hen är bosatt utomlands måste man ta hänsyn till om postgången i det andra landet kan antas vara tillräckligt snabb och tillförlitlig. Dessa krav anses uppfyllda inom Norden (jfr NJA 2006 s. 588 där förenklad delgivning ansågs kunna användas vid hemvist i Danmark). Bor föräldern i ett land utanför Norden kan vanlig delgivning användas. Handlingen skickas lämpligen med mottagningsbevis. Mer om delgivning utanför Norden finns att läsa på http://www.regeringen.se.
Stämningsmannadelgivning
Handlingen lämnas till delgivningsmottagaren av en person med stämningsmannabehörighet. Stämningsmän utses av polismyndigheten inom sitt distrikt. Även anställda vid andra myndigheter, auktoriserade delgivningsföretag samt svensk utlandsmyndighet har stämningsmannabefogenheter (delgivningslagen 31 §).
Vid delgivningen lämnas handlingen till delgivningsmottagaren. Om hen vägrar att ta emot handlingen får handlingen lämnas på platsen. Det går inte att undandra sig delgivningen. En person anses delgiven även om hen vägrar ta emot handlingen (delgivningslagen 32-39 §§).
5.1.2 Metodstöd – handläggning av utebliven delgivning
Om det inte går att delge beslutet med förenklad delgivning ska Försäkringskassan snarast använda ett annat delgivningssätt. Man kan till exempel skicka en påminnelse, skicka ut beslutet på nytt med rekommenderad försändelse med mottagningsbevis eller begära delgivning genom stämningsman, se föregående avsnitt 5.1.1.
Begäran om stämningsmannadelgivning görs vanligen hos polismyndigheten där personen är bosatt. Men Försäkringskassan måste inte använda sig av polismyndigheten. Stämningsmannadelgivning får även utföras av auktoriserade delgivningsföretag. Det är viktigt att den person som utför uppdraget är förordnad som stämningsman.
Delgivning med stämningsman är förenat med kostnader men Försäkringskassan är skyldig att delge en bidragsskyldig förälder beslutet (18 kap. 41 § SFB). Det går alltså inte att låta bli att begära delgivning genom stämningsman med hänvisning till att det blir för dyrt.
Delgivning kan också registreras när den bidragsskyldiga föräldern på annat sätt visar att hen har tagit emot beslutet. Vilka situationer som kan bli aktuella får bedömas från fall till fall. Föräldern kan till exempel ha begärt omprövning av beslutet eller också kan det framgå av en ansökan om anstånd eller anmälan om avdrag på betalningsbeloppet på grund av att barnet vistats tillfälligt hos den bidragsskyldiga föräldern.
5.1.3 Förfallodag
Betalningsbelopp ska betalas i förskott för kalendermånad (19 kap. 2 § SFB).
Förfallodag är den sista dagen i månaden närmast före den som underhållsstödet avser (6 § första stycket USF).
Underhållsstöd betalas ut den 25 september och avser oktober månad. Betalningsbeloppet för oktober förfaller då till betalning den 30 september.
Vid retroaktiva beslut förfaller det retroaktiva beloppet till betalning tidigast tio dagar efter det att den bidragsskyldiga föräldern har delgivits beslutet om betalningsskyldighet (6 § andra stycket USF). Det betyder att hela den skuld som uppstått med anledning av retroaktivt beslut om betalningsskyldighet eller retroaktivt höjt betalningsbelopp förfaller till betalning vid den tidpunkten.
5.2 Riktade inbetalningar
Bestämmelserna i handelsbalken (HB) ger en gäldenär (betalningsskyldig) möjlighet att själv bestämma vilken av flera förfallna skulder till samma borgenär (fordringsägare) en betalning avser (9 kap. 5 § HB). Det kallas att rikta en betalning.
Vid anstånd är det inte tillåtet att rikta inbetalningen. Det belopp som beslutet om anstånd avser ska betalas före betalning som avser senare tid (19 kap. 42 § SFB). Hur inbetalningar krediteras framgår av 8 § RFFS 1996:18.
5.2.1 När är en inbetalning riktad?
Om det inte är ett ärende där den bidragsskyldiga föräldern har anstånd ska inbetalningen anses som riktad då föräldern direkt i samband med betalningen har uttryckt att den avser en viss fordran. Hen kan till exempel på inbetalningshandlingen ha noterat att betalningen avser ett visst barn eller en viss tid.
Det är bra att känna till att de inbetalningskort som Försäkringskassan automatiskt skickar till de bidragsskyldiga behandlas helt maskinellt av bankgirot och bidragsregistret. Det innebär att om någon lämnar ett meddelande på inbetalningskortet så kommer det vanligen inte fram till Försäkringskassan. Föräldern måste därför informera Försäkringskassan om en riktad betalning på något annat sätt.
Den bidragsskyldiga föräldern har rätt att rikta inbetalningar av betalningsbelopp på samma sätt som andra personer som är skyldiga staten pengar. Fördelningsregeln i 7 kap. 16 § UB tillämpas inte på frivilliga inbetalningar av betalningsbelopp till Försäkringskassan. Det innebär att föräldern kan betala löpande belopp till Försäkringskassan samtidigt som indrivning av tidigare överlämnad fordran pågår hos Kronofogden. Kan hen betala sitt löpande belopp till Försäkringskassan samtidigt som indrivning pågår behöver inte ytterligare skuld föras över till Kronofogden för indrivning. Föräldern slipper då få fler betalningsanmärkningar på grund av betalningsskyldigheten för underhållsstödet (prop. 2003/04:96, Vissa socialförsäkringsfrågor s. 24).
5.2.2 Olika fordringar
Belopp som betalas in till Försäkringskassan enligt beslut om betalningsskyldighet ska hanteras på samma sätt som inbetalningar vid löneutmätning av betalningsbelopp hos Kronofogden (8 § RFFS 1996:18). Äldsta fordran krediteras först och om det finns lika gamla fordringar för flera barn fördelas beloppet proportionellt i förhållande till storleken på varje fordran. Samma krediteringsordning gäller vid anstånd men med den skillnaden att ränta krediteras före kapitalskulden. Avdragsbeloppet vid umgängesavdrag hanteras som vid en inbetalning till Försäkringskassan (9 § RFFS [1996:18] om underhållsstöd).
5.2.3 Underhållsbidrag
Högsta domstolen (HD) har i ett avgörande (1994-10-07, mål nr Ö 174/94) slagit fast att vid betalning av underhållsbidrag finns rätt att rikta en inbetalning. Som en följd av det kan ett underhållsbidrag som betalas till Försäkringskassan riktas till att avse fordran för ett eller flera barn. Den kan också riktas till barns fordran eller till Försäkringskassans fordran eller till viss tid.
Om en bidragsskyldig förälders fordran för äldre underhållsbidrag kvarstår obetalda samtidigt som underhållsbidrag för senare tid betalas har Försäkringskassan möjlighet att snarast begära indrivning. God inkassosed förutsätter dock att Försäkringskassan först gett den som är bidragsskyldig möjligheten att reglera skulden.
5.3 Återbetalning till den bidragsskyldiga föräldern
Om Försäkringskassan fattat ett interimistiskt beslut om underhållsstöd fastställs betalningsskyldigheten interimistiskt för motsvarande tid (19 kap. 6 § SFB). Det interimistiska beslutet ersätts senare av ett slutligt beslut. Bestäms den slutliga betalningsskyldigheten till ett lägre belopp ska Försäkringskassan betala tillbaka skillnaden till den bidragsskyldiga föräldern (19 kap. 8 § SFB). Försäkringskassan är inte skyldig att betala ränta på pengarna.
5.3.1 Ändrat beslut om slutlig skatt
Har den bidragsskyldiga förälderns beslut om slutlig skatt ändrats väsentligt kan betalningsskyldigheten jämkas av Försäkringskassan. Bestäms betalningsskyldigheten till ett lägre belopp än vad hen har betalat för samma tid ska Försäkringskassan betala tillbaka skillnaden. Även betald ränta som hänförs till skillnaden i beloppen ska betalas tillbaka till den bidragsskyldiga föräldern om skillnaden i räntebelopp uppgår till minst 100 kronor. Detta framgår av 19 kap. 35 och 36 §§ SFB.
5.3.2 Faderskap eller föräldraskap har upphävts
Om en man frias från faderskapet eller en kvinna från föräldraskapet så har hen rätt att få tillbaka det betalningsbelopp som är betalt plus ränta på beloppet (19 kap. 9 § SFB). Om den bidragsskyldiga föräldern är en kvinna, som varit fastställd moder efter ett beslut om ändrat juridiskt kön, gäller det som står om far, fader och faderskap i SFB även henne (1 kap. 14 § FB).
Ränta beräknas enligt gällande referensränta eller diskonto plus 2 procentenheter från varje inbetalningsdag till och med den dag Försäkringskassan gör återbetalningen (5 § räntelagen [1975:635]). Uppgift om aktuella referensräntor och tidigare diskontoändringar finns på www.riksbanken.se. Det är Försäkringskassans uppgift att beräkna och att göra eventuell återbetalning av inbetalningar, oavsett om dessa har gjorts till Försäkringskassan eller till Kronofogden (prop. 1995/96:208 s. 92–93).
Återbetalning av gjorda inbetalningar av betalningsbelopp begränsas till tio år bakåt i tiden räknat från och med tidpunkten för domstolens dom eller beslut (jmf 2 § preskriptionslagen [1981:130] och prop. 1978/79:193 lagen om ersättning för utbetalda underhållsbidrag s.11). Återbetalningen kan verkställas när beslutet vunnit laga kraft.
Tingsrätten har i en lagakraftvunnen dom beslutad den 19 februari 2014 upphävt faderskapet för Patrik född den 8 september 2000. Försäkringskassan har betalat underhållsstöd från och med oktober 2000. Klas har betalat det fastställda betalningsbeloppet regelbundet från och med oktober 2000. Han har rätt att få tillbaka de belopp han betalat in från och med den 19 februari 2004 plus ränta.
Har underhållsstödet betalats ut i förhållande till underhållsbidrag se avsnitt 5.3.6 om återbetalning av inbetalt underhållsbidrag.
5.3.3 Metodstöd – faderskap eller föräldraskap har upphävts
Det är vanligtvis tingsrätten som beslutar om att upphäva faderskap eller föräldraskap. Ett faderskap kan också upphävas genom en bekräftelse som socialnämnden har upprättat och godkänt. Det gäller när barnet är fött i äktenskapet och det är utrett att maken inte är barnets far. Han kan då godkänna den biologiske faderns bekräftelse av faderskapet och på så sätt hävs makens faderskap.
För att beräkna beloppet och räntan som ska tillgodoräknas den som tidigare var bidragsskyldig hämtar du uppgifter om eventuell skuld och vilka inbetalningar personen gjort från bidragsregistret i T-kod 077 och T-kod 081. Ränteberäkningen ska göras för varje inbetalningstillfälle utifrån den inbetalningsuppgift för det aktuella barnet som visas i T-kod 082 och för varje ändring av diskonto eller referensräntan.
I första hand ska du beräkna räntan med hjälp av Kronofogdens tjänst Beräkna skuldräntan på kronofogden.se. Om tjänsten inte fungerar kan du i stället göra beräkningen med hjälp av T-kod 630 BER.
Om personen har en fordran hos Kronofogden eller haft anstånd, så har en viss del av inbetalningen redan avräknats för ränta. Även detta belopp ska tillgodoräknas personen.
När du har tagit fram alla uppgifter som behövs för beräkningen registrerar du i T-kod 785 att personen blivit friad från faderskapet eller föräldraskapet. Se IT-manual för underhållsstöd för mer information. Du behöver skicka en skriftlig underrättelse till Kronofogden, Medelshanteringen, Box 39, 851 02 Sundsvall. Adressen kan även användas för övrigt informationsutbyte i ärenden när fader- eller föräldraskap har hävts.
Skicka sedan ett beslut till den tidigare bidragsskyldiga föräldern om att bidragsskyldigheten har upphört med anledning av att faderskapet eller föräldraskapet har upphävts. Bifoga en redovisning av beräkningen.
Räntan beräknas särskilt eftersom det är en skattepliktig inkomst.
5.3.4 Metodstöd – återbetalning när en person har friats från faderskap eller föräldraskap
Nedan beskrivs några olika situationer då en bidragsskyldig kan framställa önskemål om återbetalning i samband med att hen har blivit friad från faderskap eller föräldraskap. Försäkringskassan kan i stället för att betala tillbaka beloppen till den bidragsskyldiga föräldern betala beloppen till Kronofogden eller behålla dem och minska eventuella fordringar för andra barn.
A. Indrivning har skett inom ramen för allmänna mål (a-mål)
Ingen betalningsskyldighet för andra barn Indrivning har skett inom ramen för a-mål. Kronofogden kan ha utfärdat ett så kallat förbudsmeddelande. Redan inbetalda betalningsbelopp ska då inte betalas tillbaka till den bidragsskyldiga föräldern utan ska användas för att täcka andra skulder som drivs in som a-mål. Det innebär att Försäkringskassan inte får betala ut beloppen till någon annan än Kronofogden. Om Kronofogden inte gör anspråk på beloppen ska de betalas tillbaka till föräldern.
Betalningsskyldighet för andra barn
- Tillgängliga medel räcker endast till en del av fordran Försäkringskassan behåller medlen och fördelning sker till de andra fordringarna.
- Tillgängliga medel räcker till mer än fordringarna Försäkringskassan behåller så stor del av medlen som behövs för att helt fördela medlen till fordringarna för de andra barnen. Överskjutande medel ska i princip åter till Kronofogden. Se ovan punkt 1.
B. Bidragsskyldig har själv betalat till Försäkringskassan
Beslut om anstånd eller fortsatt anstånd fanns inte vid betalningstillfället
- den bidragsskyldiga föräldern har vid betalningstillfällena inte riktat inbetalningarna till det barn som det upphävda faderskapet eller föräldraskapet avser Försäkringskassan behåller pengarna och fördelar dem till fordringarna för övriga barn. Eventuellt överskott återbetalas till den bidragsskyldiga föräldern.
- den bidragsskyldiga föräldern har vid betalningstillfällena riktat inbetalningarna till det barn som faderskapsbefrielsen avser Försäkringskassan betalar tillbaka pengarna till föräldern om hen inte önskar att pengarna ska fördelas till fordringar för andra barn.
Betalning har skett under tid då den bidragsskyldiga föräldern haft ett beslut om delvis anstånd eller fortsatt anstånd Försäkringskassan behåller pengarna och fördelar dem till fordringarna för övriga barn. Eventuellt överskott återbetalas till den bidragsskyldiga föräldern.
5.3.5 Räntan är skattepliktig inkomst
Den ränta som den bidragsskyldiga föräldern får för den tid inbetalningar funnits hos Försäkringskassan är skattepliktig inkomst (42 kap. 1 § IL). Från och med inkomståret 2002 är Försäkringskassan skyldig att lämna kontrolluppgift för den ränta som betalas ut (lagen [2001:1227] om självdeklarationer och kontrolluppgifter).
5.3.6 Återbetalning av underhållsbidrag vid upphävt faderskap eller föräldraskap
En man som har betalat underhållsbidrag för ett barn, och som senare frias från faderskapet, kan enligt 7 kap. 17 § FB och lagen (1969:620) om ersättning i vissa fall för utgivna underhållsbidrag få ersättning av statliga medel för de betalda underhållsbidragen. Om föräldern är en kvinna efter ett beslut om ändrat juridiskt kön och moderskapet hävs, gäller detta även henne (1 kap. 14 § FB).
En kvinna som på grund av hennes föräldraskap betalat underhållsbidrag kan även få ersättning (6 § i lagen [1969:620] om ersättning i vissa fall för utgivna underhållsbidrag).
Regeln gäller även i de fall där underhållsstöd har betalats ut i förhållande till underhållsbidrag. I dessa fall lämnar Försäkringskassan uppgift till mannen eller kvinnan om de belopp som har betalats till Försäkringskassan.
En ansökan om återbetalning av underhållsbidrag görs hos länsstyrelsen i det län där målet om faderskap handlagts eller skulle ha handlagts av tingsrätt. Ersättningen ska motsvara vad mannen eller kvinnan har betalat i underhållsbidrag för barnet. Ränta betalas enligt bestämmelserna i räntelagen. Uppgifter om inbetalningar som gallrats ur bidragssystemet hämtas från mikroficher. Dessa kan beställas hos Verksamhetsstöd, VO Dokumentation, arkiv.
I förarbetena till lagen anges att krav på ersättning för underhållsbidrag som betalats för mer än tio år sedan anses preskriberat och betalas inte tillbaka (prop. 1969:124 förslag till lag om ändring i ärvdabalken m.m. s. 129).
5.4 Krav mot dödsbo
Har en som är bidragsskyldig avlidit ska hans eller hennes skulder tas upp i bouppteckningen. Det framgår av 20 kap. 4 § första stycket ärvdabalken (ÄB). Försäkringskassan lämnar uppgift om fordrans storlek till dödsbodelägarna (18 kap. 1 § första stycket ÄB). Det finns i dessa fall inga särskilda regler i indrivningsförordningen om betalningsfrist. Vid utebliven eller för liten betalning överlämnar Försäkringskassan fordran för indrivning enligt de regler som gäller i andra fall.
Har Försäkringskassan redan före det att den bidragsskyldiga föräldern avled överlämnat fordringarna för indrivning behöver Försäkringskassan inte kräva dödsboet på betalning. Kronofogden bevakar att betalning sker.
5.5 Preskription
Att en fordran har preskriberats innebär att borgenären, i detta fall staten genom Försäkringskassan, inte längre kan kräva betalning för sin fordran. Försäkringskassan preskriberar inte skulder i ärenden som har pågående anstånd.
5.5.1 Preskription av betalningsskyldighet
Huvudregeln enligt lagen (1982:188) om preskription av skattefordringar m.m. är att en fordran preskriberas fem år efter utgången av det kalenderår då fordran förföll till betalning (3 §).
Preskriptionstiden för fordringar som gäller betalningsskyldighet för underhållsstöd ska knytas till dagen för beslutet om betalningsskyldighet och inte dagen för delgivning. Det framgår av ett beslut från Högsta domstolen den 20 juni 2012 (mål nr Ö 265-11). Det innebär att en fordran som gäller betalningsskyldighet för underhållsstöd preskriberas fem år efter utgången av det kalenderår då beslutet om betalningsskyldighet fattades. Denna tillämpning gäller oavsett om beslutet om betalningsskyldighet fattats före eller efter dagen för Högsta domstolens dom.
Beslut om betalningsskyldighet fattas i maj 2006. Har beloppet inte betalats preskriberas fordran i januari 2012. Skulder för obetalda betalningsbelopp preskriberas årsvis i januari.
Försäkringskassan har tidigare ansett att preskriptionstiden för fordringar som gäller betalningsskyldighet för underhållsstöd löper från dagen för delgivning. Det är också det här datumet som rapporterats till Kronofogden som datum för skuldens uppkomst. I och med att preskriptionstiden rätteligen börjar löpa vid tidpunkten för beslutet om betalningsskyldighet kan det finnas ärenden hos Kronofogden som har en felaktig uppgift om tidpunkt för skuldens uppkomst. Detta kan i sin tur innebära att det finns fordringar hos Kronofogden som med rätt beräkning av preskriptionstiden ska anses som preskriberade. Försäkringskassan kan därför behöva göra en bedömning av om en fordran som överförts till Kronofogden egentligen är helt eller delvis preskriberad.
Om Försäkringskassan har överfört en sådan fordran före februari 2012 och då inte angett korrekt förfallodatum, ska du meddela följande till Kronofogden
- nytt datum för dagen för beslut om betalningsskyldighet,
- eventuella omständigheter som förlänger preskriptionstiden, till exempel ett beviljat anstånd.
Kronofogden tar då ställning till eventuella preskriptionsavbrott och om de anser att fordran är preskriberad avslutas indrivningen.
Om en skuld däremot visar sig vara felaktigt överförd därför att fordran var preskriberad redan vid överföringen, ska skulden återkallas. Du ber då Kronofogden meddela om fordran är helt eller delvis betald för att kunna ta ställning om Försäkringskassan ska betala tillbaka. Om den bidragsskyldiga föräldern betalat ränta enligt 19 kap. 47 § SFB har hen rätt till återbetalning av även den.
5.5.2 Preskription vid anstånd
Om den bidragsskyldiga föräldern helt eller delvis beviljats anstånd med betalningen preskriberas fordringen tidigast två år efter utgången av det kalenderår när anståndet upphörde att gälla. Det framgår av 4 § lagen (1982:188) om preskription av skattefordringar m.m.
Ett beslut om anstånd följs normalt av ett nytt beslut om anstånd (19 kap. 43 § SFB). Det kan därför ta mycket lång tid innan ett beslut om anstånd upphör. Följden blir att skulden i ett anståndsärende som regel inte blir preskriberad.
5.5.3 Preskription vid skuldsanering
Om den bidragsskyldiga föräldern har fått ett inledandebeslut om skuldsanering innan en fordran preskriberats, så förlängs preskriptionstiden till två år efter utgången av det kalenderår då inledandebeslutet meddelades. Om ett beslut om skuldsanering meddelats så förlängs preskriptionstiden till två år efter utgången av det kalenderår då återstående skuldbelopp senast skulle ha betalats. Det framgår av 5 § (1982:188) om preskription av skattefordringar m.m.
5.5.4 Preskription av underhållsbidrag
En fordran på fastställt underhållsbidrag när Försäkringskassan har trätt in i barnets rätt till underhållsbidrag preskriberas enligt reglerna i 7 kap. 9 § första stycket FB. Det innebär att en fordran på underhållsbidrag preskriberas månadsvis, fem år efter den ursprungliga förfallodagen. I Försäkringskassans vägledning (2006:1) Indrivning av underhållsbidrag i internationella ärenden finns mer information om vad som gäller när underhållsbidraget är fastställt enligt utländsk lagstiftning.
Beloppet för juni 2014 förföll till betalning den 31 maj 2014. Om beloppet inte betalas blir den fordringen preskriberad den 1 juni 2019.
Preskriptionsavbrott kan ske på grund av de särskilda situationer som anges i 7 kap. 9 § andra och tredje styckena FB, till exempel därför att den bidragsskyldiga föräldern blivit försatt i konkurs på grund av en ansökan som gjorts före den tidpunkt då preskription annars skulle ha skett. Ett beslut om anstånd enligt 19 kap. 40-44 §§ SFB påverkar inte preskriptionstiden för underhållsbidrag.