3 När underhållsskyldigheten fullgörs genom underhållsbidrag
Detta kapitel beskriver reglerna och handläggningen när den bidragsskyldiga föräldern har inkomster som inte kan drivas in här i Sverige och Försäkringskassan träder in i barnets rätt till ett underhållsbidrag. Det blir aktuellt i de fall när
- den som är bidragsskyldig är bosatt utomlands, eller
- bor i Sverige men har inkomster i eller från utlandet som inte kan drivas in här.
Vilka skyldigheter boföräldern har i dessa fall framgår av vägledning 2001:9. Närmare bestämmelser om underhållsbidrag finns i 7 kap. FB. Beskrivning av indrivning av underhållsbidrag i internationella ärenden finns i vägledning 2006:1, Indrivning av underhållsbidrag i internationella ärenden.
3.1 Bosättning
När en person gör anspråk på en förmån är det aktuellt att bedöma om hen är försäkrad för bosättningsbaserade förmåner. Det innebär att Försäkringskassan gör en självständig bedömning av personens bosättning som därför kan avvika från folkbokföringsuppgifterna.
Huvudprincipen för folkbokföring är att en person kan anses bosatt i Sverige om hen har sin egentliga hemvist här i landet och kan antas komma att vistas här längre än ett år. En person som lämnar landet ska fortfarande anses vara bosatt här om utlandsvistelsen kan antas vara längst ett år (5 kap. 2 och 3 §§ SFB). Det baseras på en bedömning av var personen brukar ha sin dygnsvila enligt den så kallade dygnsviloprincipen i 3 och 7 §§ FbL.
Principen är även en del av bedömningen enligt SFB. Bestämmelserna i folk-bokföringslagen kan då få en vägledande betydelse och kan ligga till grund för bedömningen om och när en bidragsskyldig förälder anses bosatt i Sverige. Det blir alltså aktuellt när betalningsskyldigheten ska fastställas eller upphöra. Detsamma gäller för vilken tidsperiod Försäkringskassan kan träda in i barnets rätt till underhållsbidrag enligt 19 kap. 28 och 29 §§ SFB.
Läs mer om bosättning i Försäkringskassans vägledning (2017:1) Övergripande bestämmelser i SFB, unionsrätten och internationella avtal.
3.2 Försäkringskassans krav på underhållsbidrag
Om den som är bidragsskyldig är bosatt utomlands och om det finns ett fastställt underhållsbidrag, träder Försäkringskassan in i barnets rätt till underhållsbidrag under den perioden och till den del det svarar mot underhållsstöd som betalats ut (19 kap. 29 § SFB). Det innebär att Försäkringskassan kan begära verkställighet av domen eller avtalet om underhållsbidrag utomlands med stöd av gällande konventioner om erkännande och verkställighet av avgöranden om underhållsbidrag (prop. 2004/05:116 s. 67).
Om Försäkringskassan räknar med att den bidragsskyldiga föräldern frivilligt kommer att betala i enlighet med ett beslut om betalningsskyldighet finns det inget som hindrar att Försäkringskassan beslutar om betalningsskyldighet trots att hen bor utomlands (prop. 1995/96:208 s. 44). Förutsättningen är att det går att få fram sådana inkomstuppgifter som sedan kan användas för att beräkna ett skäligt betalningsbelopp enligt 19 kap. 10–15 eller 21 §§ SFB.
Försäkringskassan avgör i det enskilda fallet om en betalningsskyldighet eller ett underhållsbidrag ska fastställas. Det framgår av prop. 2004/05:116 s. 85. Det finns två omständigheter som ska beaktas vid en bedömning av upphävning av betalningsskyldigheten:
- Ett beslut om betalningsskyldighet får upphävas om den bidragsskyldiga föräldern bosätter sig utomlands, bor i Sverige och börjar arbeta utomlands eller bor i Sverige och får inkomster i eller från utlandet som inte kan utmätas enligt 7 kap. UB (19 kap. 37 § SFB).
- Ett beslut om betalningsskyldighet, som har fattats efter att den bidragsskyldiga föräldern har bosatt sig utomlands eller efter arbetsstarten i utlandet, får inte upphävas för förfluten tid för att ersättas med ett underhållsbidrag. I dessa situationer får betalningsskyldigheten i stället upphävas framåt.
Se även avsnitt 2.5 om upphävande av betalningsskyldighet.
Om Försäkringskassan en gång har trätt in i barnets rätt till underhållsbidrag för viss tid då den bidragsskyldiga föräldern var bosatt utomlands, kvarstår rätten att kräva underhållsbidrag som förfallit till betalning under utlandsperioden. Det gäller även om föräldern flyttar till Sverige (prop. 1995/96:208 s. 97). Försäkringskassan kan då inte besluta om betalningsskyldighet för perioden då hen var bosatt utomlands. Se avsnitt 2.7 om retroaktiv begränsning.
När Försäkringskassan får kännedom om att den bidragsskyldiga föräldern har kommit tillbaka till Sverige och inte arbetar kvar i utlandet, fastställs betalningsskyldigheten från och med månaden efter den månad då hen kom tillbaka (jämför prop. 2004/05:116 s. 90). Detta gäller även när föräldern har betalat underhållsbidrag för den månaden.
Anna är bidragsskyldig för sin dotter. Anna bor och arbetar i utlandet och underhållsbidrag betalas via indrivningsmyndigheten i det landet till Försäkringskassan.
Anna invandrar till Sverige i mars 2020. I maj får Försäkringskassan impuls om invandringen. Betalningsskyldigheten fastställs från och med april 2020.
Betalning av underhållsbidrag för april och maj har kommit från indrivningsmyndigheten i utlandet. Försäkringskassan kontaktar indrivningsmyndigheten för att kontrollera om betalningarna för april och maj ska återbetalas till dem eller direkt till Anna.
Det är viktigt att Försäkringskassan tar hänsyn till om den bidragsskyldiga föräldern fortfarande har inkomst i och från det andra landet även efter invandringen. I dessa situationer behöver Försäkringskassan bedöma om den bidragsskyldiga föräldern är en så kallad gränsarbetare där betalning av underhållsbidraget i stället kan fortsätta genom indrivningsmyndigheten utomlands.
När den bidragsskyldiga föräldern har haft inkomst i utlandet kan det många gånger vara aktuellt att fastställa betalningsskyldigheten enligt principen om förvärvsförmåga, se 19 kap. 21 § SFB. Se även avsnitt 2.3.4 om skälighetsbedömd inkomst vid återkomst till Sverige. Om en bidragsskyldig förälder har fullgjort sin underhållsskyldighet genom att betala ett fastställt underhållsbidrag är det en omständighet som talar för att det finns en betalningsförmåga.
3.2.1 Förfallodag
Betalning till Försäkringskassan ska ske allt eftersom underhållsbidraget förfaller till betalning (19 kap. 32 § SFB). Enligt huvudregeln i 7 kap. 7 § FB ska underhållsbidrag betalas i förskott för kalendermånad. Domstol kan om det finns särskilda skäl bestämma annan förfallodag än enligt huvudregeln. Parterna kan även avtala om annan förfallodag för underhållsbidrag för perioder om högst tre månader utan att det krävs att social-nämnden godkänner avtalet.
3.2.2 Föreläggande
Om något underhållsbidrag inte är fastställt kan Försäkringskassan förelägga boföräldern att vidta eller medverka till åtgärder för att få underhållsbidrag fastställt (19 kap. 30 § SFB). Om boföräldern inte rättar sig efter föreläggandet ska Försäkrings-kassan pröva om fortsatt rätt till underhållsstöd finns. Se vidare i Försäkringskassans vägledning (2001:9) Underhållsstöd.
3.2.3 Fullmakt
Enligt 19 kap. 33 § SFB så ska den som för barnets talan få möjlighet att kräva in den obetalda delen av underhållsbidraget som överstiger underhållstödet, i samband med att Försäkringskassan kräver betalning av underhållsbidrag. Bestämmelsen innebär att boföräldern eller en särskilt förordnad vårdnadshavare kan ge Försäkringskassan fullmakt att driva in hela underhållsbidraget i stället för bara den del som motsvarar underhållsstödet. Om underhållsbidraget är lägre än underhållsstödet, så blir bestämmelsen inte aktuell.
När barnet fyller 18 år ska hen själv ta emot underhållsbidraget eller lämna en fullmakt till Försäkringskassan, annars ska vi inte längre driva in den del av fordran som överstiger underhållsstödet. Läs mer om fullmakter i vägledningen (2004:7), Förvaltningsrätt i praktiken.
Det är inte alltid lämpligt att godta en fullmakt, exempelvis om det är oklart hur stor skulden för det överskjutande beloppet är eller om det inte går att kartlägga vad som är betalat. Försäkringskassan måste därför bedöma om det är rimligt att godta en fullmakt för retroaktiv tid. Om fullmakten inte godtas ska Försäkringskassan informera boföräldern eller barnet om detta.
Om den bidragsskyldiga föräldern börjar arbeta i Sverige igen, eller återvänder till Sverige för att bo här, så ska Försäkringskassan meddela boföräldern eller det myndiga barnet, att hen själv får kräva den del av underhållsbidraget som överstiger underhållsstödet. Om den bidragsskyldiga föräldern inte betalar frivilligt, så kan boföräldern eller barnet vända sig till Kronofogden och ansöka om indrivning av det överskjutande beloppet.
Innan den bidragsskyldiga föräldern bosatte sig utomlands kan Försäkringskassan ha fastställt betalningsskyldighet enligt bestämmelserna i SFB. Om boföräldern eller barnet ber Försäkringskassan att hjälpa till med att kräva in den del av underhållsbidraget som överstiger underhållsstödet, så kan Försäkringskassan häva beslutet om betalningsskyldighet (19 kap. 37 §§ SFB). Se även avsnitt 3.2.
3.2.4 Debitering
Underhållsbidraget debiteras enligt reglerna i FB vilket innebär att underhållsbidrag ska betalas från och med en bestämd dag till och med en bestämd dag. Det innebär att den bidragsskyldiga föräldern i många fall betalar tillbaka underhållsstödet endast för en del av den första och den sista månaden för vilken underhållsstöd har betalats ut. Så är fallet oftast till exempel då underhållsskyldigheten börjar vid barnets födelse eller upphör på grund av att barnet fyller 18 år. Detta skiljer sig jämfört med betalningsbelopp enligt SFB som alltid debiteras månadsvis.
Violet är underhållsskyldig för Vidar och underhållsbidraget är fastställt i avtal till 1 000 kronor per månad. Vidar fyller 18 år den 12 januari. För januari månad debiteras Violet underhåll för elva dagar, 354 kronor, eftersom underhållsskyldigheten upphör när Vidar fyller 18 år. Fullt underhållsstöd betalas ut för Vidar för januari månad.
Om den bidragsskyldiga föräldern inte betalar underhållsbidraget i rätt tid och med rätt belopp ska Försäkringskassan utan dröjsmål vidta åtgärder för att driva in fordringen (19 kap. 32 och 49 §§ SFB).
Metodstöd – för vilken tid kan Försäkringskassan debitera underhållsbidrag?
Det här metodstödet utgår från nationell rätt och beskriver vilka dagar som Försäkringskassan debiterar underhållsbidrag för, trots att underhållsstödet som betalas ut gäller hela månader. När underhållsbidraget är fastställt i utländsk handling behöver du ta hänsyn dels till innehållet i avtalet eller domen, dels till lagstiftningen i det land där avtalet eller domen fastställdes.
I kapitel 6 i den här vägledningen kan du läsa mer om hur pengarna sedan ska krediteras och fördelas.
Om barnet fyller 18 år eller 21 år
Huvudregeln är att Försäkringskassan ska debitera underhållsbidrag till och med dagen innan barnet fyller 18 år om det inte står något annat i avtalet eller domen. Om barnet går i skola efter 18 års ålder är föräldern underhållsskyldig under hela skoltiden, men som längst till och med dagen innan barnet fyller 21 år (7 kap. 1 § andra stycket och 2 § FB). Försäkringskassan kan alltså debitera för fler dagar om det finns ett avtal eller dom som även gäller när barnet har fyllt 18 år.
Om barnet avslutar sina studier eller har ogiltig frånvaro
I första hand utgår du från innehållet i avtalet eller domen. Om avtalet eller domen säger att underhållsbidraget ska betalas till och med ett visst datum, så kan Försäkringskassan debitera till det datumet om det fanns rätt till underhållsstöd den månaden. Om det saknas datum, så kan Försäkringskassan bara debitera till och med den dagen som studierna avslutades.
Om barnet har ogiltig frånvaro, men inte avbryter sina studier, så debiterar Försäk-ringskassan för hela månaden om det fanns rätt till underhållsstöd den månaden.
Se även avsnitt 8.3 i vägledningen (2001:9), Underhållsstöd.
Om ett myndigt barn gifter sig
Försäkringskassan kan debitera underhållsbidrag till och med dagen innan det myndiga barnet gifter sig.
Om barnet adopteras
Om den bidragsskyldiga föräldern inte längre ses som förälder till barnet för att barnet adopteras, till exempel av en styvförälder eller en särskilt förordnad vårdnadshavare, innebär det att underhållsskyldigheten enligt 7 kap. 2 § FB upphör. Försäkringskassan kan därför bara debitera till och med dagen innan beslutet om barnets adoption fattades.
Läs mer i avsnitt 5.3.6 om faderskapet eller föräldraskapet upphävs av annan anledning.
Om en förälder eller barnet avlider
Om barnet eller den bidragsskyldiga föräldern avlider, så debiterar Försäkringskassan underhållsbidrag till och med dagen innan dödsfallet.
Om barnet inte är folkbokförd på samma adress som boföräldern
Det finns inget krav på att barnet ska vara folkbokförd på samma adress som boföräldern för att underhållsskyldigheten enligt 7 kap. 2 § FB ska gälla. Även om folkbokföringen är tänkt att vara vägledande så bör Försäkringskassan väga in barnets faktiska boendesituation i sin bedömning. Om barnet inte längre är folkbokförd på samma adress som boföräldern, men barnet ändå bor varaktigt hos hen, så kan Försäkringskassan debitera för hela månaden om rätten till underhållsstöd finns.
Om barnet flyttar till den bidragsskyldiga föräldern
Om barnet flyttar till den bidragsskyldiga föräldern, så debiterar Försäkringskassan underhållsbidrag till och med dagen innan barnet flyttar.
Om barnet flyttar till en tredje person och föräldrarna har gemensam vårdnad
Om den bidragsskyldiga föräldern och boföräldern har gemensam vårdnad om barnet är 7 kap. 2 § FB bara tillämplig om barnet bor tillsammans med en av föräldrarna. Det kan därför bli aktuellt att debitera för dagar i stället för en hel månad om barnet börjar bo varaktigt hos någon annan än föräldrarna.
Om barnet flyttar till en tredje person och den bidragsskyldiga föräldern inte är vårdnadshavare
Om barnet inte längre bor tillsammans med boföräldern, till exempel om barnet flyttar till egen bostad eller en mor- eller farförälder, påverkar detta inte den bidragsskyldiga förälderns underhållsskyldighet enligt 7 kap. 2 § FB om hen inte är vårdnadshavare för barnet. Försäkringskassan kan därför debitera för hela månaden om rätten till underhållsstöd finns.
Om staten betalar för barnets vård, kost eller logi
Om barnet fortfarande bedöms bo varaktigt hos boföräldern, men underhållsstöd inte betalas ut på grund av bestämmelserna i 106 kap. 8 § SFB, så debiterar Försäkrings-kassan bara till och med den månad som underhållsstödet betalades ut. Det beror på att den bidragsskyldiga föräldern är fortsatt underhållsskyldig enligt 7 kap. 2 § FB. Läs även avsnitt 7.4 i Försäkringskassans vägledning (2001:9), Underhållsstöd för mer information.
3.2.5 Betalt underhållsbidrag
Om den bidragsskyldiga föräldern är betalningsskyldig till Försäkringskassan med ett betalningsbelopp och det också finns ett underhållsbidrag fastställt anses under-hållsskyldigheten fullgjord intill det belopp som har betalats ut i underhållsstöd (7 kap. 2 a § FB). Underhållsbidraget som sådant har alltså inte upphört att gälla.
Underhållsbidraget är fastställt till 2 400 kronor för ett fjortonårigt barn. Försäkringskassan betalar ut fullt underhållsstöd på 1 823 kronor. Det betalningsbelopp som den bidragsskyldiga föräldern ska betala till Försäkrings-kassan är fastställt till 1 100 kronor.
Eftersom Försäkringskassan betalar ut fullt underhållsstöd är underhålls-skyldigheten fullgjord upp till 1 823 kronor. Boföräldern kan då bara kräva att den bidragsskyldiga föräldern ska betala 577 kronor i underhållsbidrag direkt till boföräldern för att det totala underhållsbidraget ska bli 2 400 kronor.
Barnet fyller 15 år under oktober månad och underhållsstödet höjs till 2 223 kronor från och med november. Det innebär att den bidragsskyldiga föräldern i stället ska betala skillnaden mellan 2 400 och 2 223 kronor, det vill säga 177 kronor till boföräldern.