7 Ränta
Det här kapitlet beskriver när den bidragsskyldiga föräldern är skyldig att betala ränta när hen är sen med att betala samt hur Försäkringskassan beräknar räntan.
7.1 Skyldighet att betala ränta
Om den som är bidragsskyldig inte betalar sitt betalningsbelopp som bestämts enligt 19 kap. 16–27 §§ SFB i rätt tid ska hen betala ränta på skulden (19 kap. 47 § SFB).
Sedan den bidragsskyldiga föräldern tagit emot beslutet förfaller de månatliga beloppen till betalning den sista dagen i månaden före den månad som betalningsskyldigheten avser (6 § första stycket USF). Efter förfallodagen ska ränta betalas. Ränta beräknas till och med dagen innan den dag då betalning sker. Detta framgår av 3 § första stycket räntelagen.
Ränta ska inte betalas för tid före fastställande av betalningsskyldighet, det vill säga för retroaktivt fastställd betalningsskyldighet. Inte heller krävs den bidragsskyldiga föräldern på ränta för tiden innan ett nytt beslut om betalningsbelopp, till följd av ändring av beslutet om slutlig skatt, har meddelats hen. Detta framgår av 6 § andra stycket USF.
Vid betalning till Försäkringskassan krediteras inbetalningen i första hand upplupna räntor innan kreditering görs för huvudfordran (19 kap. 48 § SFB). Det innebär att när en bidragsskyldig förälder inte betalar mer än det fastställda betalningsbeloppet så kan en del av fordran på betalningsskyldighet förbli obetald och ny ränta läggs på till dess betalning av skulden sker.
Kronofogden gör en fördelning mellan ränta och huvudfordran i de fall betalningen inkommer till Kronofogden.
7.1.1 Metodstöd – förfallodatum på automatskapade inbetalningsaviseringar
Det här avsnittet beskriver hur Försäkringskassan på automatiserade aviseringar meddelar förfallodatum och hur det påverkar tidpunkten när en ränteskuld uppstår om den bidragsskyldiga föräldern inte betalar i tid. Det här metodstödet kan vara ett stöd för dig som handläggare när du i kontakt med föräldern informerar om ett preliminärt räntebelopp genom att använda t-kod 076 RTA i TP-systemet.
I normalfallet sänder Försäkringskassan en automatisk inbetalningsavisering till föräldern varje månad. På den står ett förfallodatum. Om föräldern inte betalat senast den dagen uppstår en skuld dagen därpå och Försäkringskassan gör ett räntepåslag.
När det gäller betalningsbelopp som löpande förfaller till betalning aviserar Försäkringskassan förfallodatum som den sista i månaden före den månad som betalningsbeloppet avser. Om en skuld uppstår därefter kan Försäkringskassan på nästa avisering inte tala om hur stor ränteskulden är, eftersom ränta ska tas ut till och med dagen före en inbetalning bokförs. Ett datum som Försäkringskassan vid tillfället för utskick inte har vetskap om.
När betalningsskyldigheten fastställs retroaktivt säger 6 § andra stycket USL att förfallodatum är tidigast tio dagar efter det att den bidragsskyldiga föräldern delges beslutet, vilket innebär att förfallodatumet skulle kunna inträffa när som helst under månaden. För enkelhetens skull anges därför den sista i månaden som förfallodatum även i de här situationerna, och det är för att ta hänsyn till brytdatum i TP-systemet. Det innebär att Försäkringskassan har valt att i vissa ärenden ge föräldern mer tid än tio dagar. Till exempel, om Försäkringskassan fattar ett beslut om betalningsskyldighet den 25 juni, som delges föräldern den 9 juli, kommer den automatskapade inbetalningsaviseringen att uppge den 31 juli som förfallodatum. Om föräldern då inte betalar kommer Försäkringskassan att ta ut ränta från och med den 1 augusti till dess att skulden är betald.
Vid en ändring av betalningsbelopp retroaktivt kommer Försäkringskassan att avisera föräldern på samma vis, eftersom Försäkringskassan även tillämpar 6 § andra stycket USL i dessa situationer.
7.2 När det finns ett beslut om anstånd
Den som är bidragsskyldig anses inte vara i dröjsmål om hen fått skjuta upp betalningen. Ränta debiteras därför inte från och med den dag när Försäkringskassan fattade ett beslut om att bevilja anstånd helt eller delvis. Det gäller sedan ändringen i 19 kap. 47 § SFB som trädde i kraft den 1 april 2016.
7.3 Vid skuldsanering
När det finns ett beslut om att inleda en skuldsanering kan Försäkringskassan bara debitera ränta till och med dagen när beslutet fattades. Det framgår av 47 § skuldsaneringslagen (2016:675 ) och 49 § lagen (2016:676) om skuldsanering för företagare.
Om beslutet leder till ett avslag, eller om skuldsaneringen hävs, kan Försäkringskassan debitera ränta som om ett förfarande om skuldsanering aldrig inletts (prop. 1993/94:123 s. 201).
7.4 Beräkning av ränta
Den ränta som den bidragsskyldiga föräldern ska betala för de betalningsbelopp som inte har betalats i tid fastställs för varje år. Räntesatsen beräknas med ledning av emissionsräntorna för Riksgäldskontorets statsskuldväxlar och statsobligationer för de senaste tre åren (19 kap. 47 § SFB).
7.5 Dag för dag beräkning
Ränta beräknas för det antal dagar som förflutit från och med dagen efter förfallodagen och till och med dagen före den dag inbetalning sker. För del av månad anges det faktiska antalet dagar. Enligt vedertagen praxis beräknas däremot 30 dagar för en hel månad och 360 dagar för ett helt år.
Nedanstående exempel utgår från fiktiva räntesatser.
En bidragsskyldig förälder har fått ett beslut om att betala 1 600 kronor per barn från och med februari. Det blir totalt 4 800 kronor per månad för tre barn. I maj betalar föräldern inte betalningsbeloppen som avser juni i tid. När inbetalningen görs den 25 juni kommer Försäkringskassan att ta ut ränta för dagarna efter förfallodatumet: 1– 24 juni. Eftersom dagarna inte sträcker sig över ett månadsskifte ska ränta tas ut för det faktiska antalet dagar, i det här fallet 24 dagar. Räntebeloppet blir 1 600 kronor x 24/360 x 1 % = 1,0666 kronor. Den sammanlagda räntan för alla tre barn är 3 kronor.
Ett betalningsbelopp på 1 450 kronor per barn är fastställt och förfaller till betalning varje månad. När den bidragsskyldiga föräldern gör en inbetalning den 25 februari finns en skuld för betalningsbelopp (december–februari) och ränta ska läggas på för tiden 1 december–24 februari. När räntan räknas fram ska Försäkringskassan ta hänsyn till att räntan sänktes från fem till fyra procent vid årsskiftet.
Betalningsbeloppet för december är 1 450 kronor och förfaller till betalning den 30 november. Totalt hinner 84 dagar passera innan betalningen sker: 1 450 kronor x 30/360 x 5 % = 6,041 kronor i ränta under december 1 450 kronor x 54/360 x 4 % = 8,7 kronor i ränta under januari och februari.
Betalningsbeloppet för januari förfaller den 31 december: 1 450 kronor x 54/360 x 4 % = 8,7 kronor i ränta under januari och februari.
Betalningsbeloppet för februari förfaller den 31 januari: 1 450 kronor x 24/360 x 4 % = 3,866 kronor i ränta under februari
Den totala ränteskulden för samtliga betalningsbelopp blir 27 kronor.
Försäkringskassan tar emot en ansökan om anstånd den 2 juni och påbörjar handläggningen. Den bidragsskyldiga föräldern har då inte betalat sitt betalningsbelopp på 1 200 kronor per månad och barn för maj–juni. Den 23 juni fattar Försäkringskassan ett beslut om att bevilja anstånd. Ränta ska läggas på för perioden 1 maj–22 juni.
Räntan för maj månads betalningsbelopp räknas utifrån antalet dagar efter förfallodatum den 30 april: 1 200 kronor x 30/360 x 1 % = 1 1 200 kronor x 22/360 x 1 % = 0,7333.
Räntan för juni månads betalningsbelopp räknas per dag efter förfallodatum den 31 maj: 1 200 kronor x 22/360 x 1 % = 0,7333.
Den totala ränteskulden avrundas till 2 kronor.
7.5.1 Öresavrundning
Framräknad ränta som slutar på ören avrundas enligt 10 § RFV:s föreskrifter RFFS 1996:18 nedåt till närmaste hela krontal.
7.5.2 Inte avdragsgill
Räntan är enligt 9 kap. 7 § IL inte avdragsgill. I stället har regeringen redan vid beslut om räntesats tagit hänsyn till en i annat fall förväntad skatteeffekt och bestämt räntan till ett lägre tal.
7.6 Eftergift
Försäkringskassan kan besluta att fordran på ränta ska efterskänkas helt eller delvis. Det framgår av 19 kap. 45 § SFB. Se vidare avsnitt 9.1.
7.7 Underhållsbidrag
Ränta läggs inte på fordran som grundas på att Försäkringskassan har övertagit barnets rätt till underhållsbidrag. Det följer av 19 kap. 47 § SFB.
7.8 Äldre bestämmelser
Reglerna om ränta har ändrats från och med den 1 april 2016. Men de äldre bestämmelserna kommer under en övergångsperiod att vara aktuella eftersom Försäkringskassan ska fortsätta tillämpa den äldre lydelsen av 47 § SFB för tid före den 1 april 2016 (prop. 2014/15:145 s. 8). Enligt den skulle Försäkringskassan kräva att den som är bidragsskyldig betalar ränta om hen inte betalade betalningsbeloppet i tid eller hade beviljats anstånd med betalningen. Men Försäkringskassan behövde inte kräva ränta om det handlade om kortare dröjsmål.
Försäkringskassans dåvarande tolkning av kortare dröjsmål innebar att ett påslag bara gjordes när den som är bidragsskyldig beviljats anstånd med betalningen. Ränta debiterades då från och med den första dagen i den månad som anstånd har beviljats från. Om Försäkringskassan till exempel fattade ett beslut den 22 februari om att den som är bidragsskyldig beviljades anstånd med betalningar från och med mars, då debiterades ränta från och med den 1 mars.
I och med lagändringen gäller det motsatta. Försäkringskassan gör ett påslag med ränta när den bidragsskyldiga föräldern inte betalar betalningsbeloppet i tid, men inte när det finns ett beslut om anstånd (prop. 2014/15:145 s. 48).
Försäkringskassan kommer därför att göra ett påslag med ränta på befintliga förfallna betalningsbelopp hos Försäkringskassan från och med den 1 april 2016. Det gäller dock under förutsättning att det inte finns något anstånd eller att det inte pågår en skuldsanering. Antalet dagar räknas från och med den 1 april, oavsett det egentliga förfallodatumet.