2 Betalningsskyldighet för den bidragsskyldiga föräldern

Det här kapitlet beskriver reglerna för den bidragsskyldiga förälderns betalningsskyldighet gentemot Försäkringskassan, bland annat

• den årliga omprövningen av betalningsbeloppet
• jämkningen av betalningsbeloppet och
• den retroaktiva betalningsskyldigheten.

2.1 Betalningsbelopp

Betalningsbeloppet per år motsvarar ett visst procenttal av den bidragsskyldiga förälderns inkomst. Procenttalet fastställs utifrån samtliga barn som den föräldern är underhållsskyldig för enligt 7 kap. 1 § FB när Försäkringskassan bestämmer procenttalet (19 kap. 16 § SFB).

2.1.1 Beslut om betalningsskyldighet

När underhållsstöd har lämnats till ett barn och det finns en bidragsskyldig förälder ska Försäkringskassan besluta om betalningsskyldighet. Betalningsbeloppet ska helt eller delvis motsvara vad som har betalats ut i underhållsstöd (19 kap. 2 § SFB).

Om den bidragsskyldiga föräldern har barnet hos sig, sammanlagt, minst 30 hela dygn per kalenderår kan hen begära att avdraget görs redan när betalningsskyldigheten bestäms (så kallad nettoberäkning). En förutsättning är att umgänget är fastställt i en dom som vunnit laga kraft eller i ett avtal som godkänts av socialnämnden. När betalningsskyldigheten fastställs görs då ett avdrag för varje helt dygn med 1/40 av det belopp per månad som den föräldern annars skulle ha betalat. Beräkningen av antalet hela dygn görs på samma sätt som umgängesavdrag enligt 7 kap. 4 § FB (19 kap. 22 § SFB). Se kapitel 4 för mer information om när den bidragsskyldiga föräldern har haft barnet hos sig.

Försäkringskassan beslutar om betalningsskyldigheten samtidigt som man meddelar beslut om underhållsstöd eller snarast efter detta. Ett beslut om att bevilja underhållsstöd och att fastställa betalningsskyldighet ska delges den bidragsskyldiga föräldern (18 kap. 41 § SFB). I kapitel 5 kan du läsa mer om delgivning.

Någon betalningsskyldighet ska inte fastställas om underhållsstöd beviljats som utfyllnadsbidrag eller när barnet bor växelvist hos båda föräldrarna. Detsamma gäller när underhållsskyldigheten enligt FB har fastställts i form av ett engångsbelopp.

2.1.2 Betalningsbelopp eller underhållsbidrag

Om den bidragsskyldiga föräldern både bor och arbetar i Sverige fastställer Försäkringskassan ett betalningsbelopp. Är föräldern anställd i Sverige, men bor i ett annat land, kan Försäkringskassan välja mellan att fastställa ett betalningsbelopp eller kräva att hen betalar underhållsbidrag. Så länge hen är anställd i Sverige kan visserligen ett betalningsbelopp drivas in här, men möjligheten att driva in statens fordran avseende betalningsskyldighet enligt SFB är inte stor utomlands.

Det är viktigt att Försäkringskassan känner till var den bidragsskyldiga föräldern bor och var hen arbetar innan beslut om betalningsskyldigheten fattas. Försäkringskassan har möjlighet att avstå från att fastställa betalningsskyldighet om den bidragsskyldiga föräldern får lön som inte kan drivas in i Sverige enligt 7 kap. UB (19 kap. 4 § SFB). I ett sådant fall kan Försäkringskassan i stället träda in i barnets rätt till fastställt underhållsbidrag till den del som svarar mot utbetalt underhållsstöd (19 kap. 29 § SFB).

Notera att beslutet om betalningsbelopp inte kan upphävas, när betalningsskyldigheten fastställts efter det att föräldern redan har bosatt sig utomlands. Ett beslut om betalningsskyldighet får endast upphävas, helt eller delvis, om den bidragsskyldiga föräldern bosatt sig utomlands efter att beslut om betalningsskyldighet har fattats. Detsamma gäller också om hen bor i Sverige och i eller från utlandet får lön eller annan inkomst som inte kan utmätas enligt 7 kap. UB (19 kap. 37 § SFB). I avsnitt 2.3.2 kan du läsa mer om ändring av beslut, avsnitt 2.5 upphävande av betalningsskyldighet och i avsnitt 2.7.1 om retroaktiv begränsning.

2.1.3 Särskilt förordnade vårdnadshavare

Bor barnet hos en eller två särskilt förordnade vårdnadshavare kan underhållsstöd betalas ut i förhållande till var och en av föräldrarna. Betalningsskyldigheten beslutas då i förhållande till var och en av föräldrarna.

2.1.4 Beloppsgränser

Den bidragsskyldiga föräldern ska inte betala ett högre belopp per barn än vad som har betalats ut i underhållsstöd för barnet. Om Försäkringskassan till exempel betalar ut 1 673 kronor i underhållsstöd för ett barn, så kan betalningsbeloppet bli högst 1 673 kronor för det barnet. (18 kap. 20 § och 19 kap. 2 § SFB).

Om det belopp som ska betalas för ett barn under en månad slutar på öretal, avrundas beloppet till närmast lägre krontal. Om månadsbeloppet för ett barn blir lägre än 50 kronor, faller betalningsskyldigheten bort (19 kap. 27 § SFB).

2.1.5 Tillfälliga beslut om betalningsskyldighet

Tillfälliga beslut om betalningsskyldighet kan bli aktuella i två situationer.

Den ena är när Försäkringskassan har fattat beslut om underhållsstöd för ett barn för tid till dess att slutligt beslut kan fattas (112 kap. 2 § SFB). Då ska betalningsskyldigheten fastställas för den bidragsskyldiga föräldern för motsvarande tid (19 kap. 6 § SFB). I förarbetena till USL sägs att det är angeläget att den bidragsskyldiga föräldern kommer igång så snabbt som möjligt med betalningarna så att det inte skapas stora ingångsskulder på grund av att ett slutligt beslut om betalningsskyldighet ännu inte kan fattas (prop. 1995/96:208, Underhållsstöd till barn till särlevande föräldrar s. 92).

Den andra situationen är när Försäkringskassan har beslutat att betala ut underhållsstöd utan att faderskapet är fastställt. Försäkringskassan kan då besluta om betalningsskyldighet för den man som är instämd i målet om att fastställa faderskapet. För det krävs att mannen i fråga på sannolika skäl är far till barnet och att det inte är flera män instämda i målet (19 kap. 7 § SFB).

2.1.6 Vård på det allmännas bekostnad

Försäkringskassan kan besluta om att bevilja underhållsstöd även till barn som vårdas på det allmännas bekostnad. I enlighet med 106 kap. 8 § SFB kan dock inte underhållsstöd betalas ut. Hur ett beslut om vård eller placering i till exempel ett familjehem påverkar barnets rätt till underhållsstödet finns även beskrivet i Försäkringskassans vägledning (2001:9) Underhållsstöd. Se kapitel 7.

Om underhållsstöd redan betalas ut för barnet kan Försäkringskassan besluta om att inte dra in underhållsstödet, men att det inte ska betalas ut tills vidare.

Det är lämpligt att Försäkringskassan informerar den bidragsskyldiga föräldern både om beslutet att bevilja underhållsstöd och att utbetalningarna inte görs. Det är också lämpligt att meddela när utbetalningen återupptas.

2.1.7 Betalningsbeloppet påverkas av antalet barn

För varje barn som har rätt till underhållsstöd ska betalningsskyldigheten bestämmas till ett visst belopp per år. Det betalningsbelopp som den bidragsskyldiga föräldern ska betala beräknas genom ett procenttal av hens inkomst som anges i 19 kap. 17 § SFB (19 kap. 16 § SFB).

Alla egna barn till den bidragsskyldiga föräldern ska räknas med när procenttalet bestäms. Dessa barn är inte bara de barn som enligt 7 kap. 2 § FB är skyldig att betala underhållsbidrag för. Även andra barn som föräldern är underhållsskyldig för räknas med. Det krävs alltså inte att det betalas ut underhållsstöd för barnet eller att den bidragsskyldiga föräldern betalar underhållsbidrag för barnet för att det ska räknas med. Styvbarn räknas dock inte med, inte ens om den som är bidragsskyldig är underhållsskyldig enligt 7 kap. 5 § FB. Det är en tolkning av 19 kap. 17 § SFB jämfört med 7 kap. 1 § FB och prop.1995/96:208 s. 93–94.

Underhållsskyldigheten för ett barn upphör när barnet fyller 18 år. Går barnet i skolan efter denna tidpunkt är föräldrarna underhållsskyldiga under den tid som skolgången pågår, men längst till och med dagen innan barnet fyller 21 år. Fyller barnet den första i månaden så ska barnet inte räknas med den månaden.

Till skolgång räknas bland annat grundskola och gymnasieskola (7 kap. 1 § FB). Se vidare i Försäkringskassans vägledning (2016:1) Underhållsbidrag till barn.

2.1.8 Deltidsstudier

Enligt studiestödslagen kan studiehjälp betalas ut för studerande på individuella program för kurser och andra utbildningsinslag. Eftersom försörjningsskyldighet enligt FB finns i sådana fall ska dessa barn ingå i beräkningen av den procentsats som bestämmer betalningsbeloppets storlek (19 kap. 17 §).

2.1.9 Barn i utlandet

Om en bidragsskyldig förälder anger att hen har barn som är bosatta utomlands ska hen lämna in en handling som styrker föräldraskapet. Detta enligt 5 § andra stycket RFV:s föreskrifter RFFS 1996:18. Föräldraskapet kan styrkas genom till exempel en dom där det framgår att föräldern är underhållsskyldig för barnet eller där det på annat sätt styrks att den som är bidragsskyldig är förälder till barnet. Om föräldern är underhållsskyldig för ett barn som är över 18 år och studerar, kan föräldern behöva lämna in uppgifter som styrker det. Det kan till exempel vara en handling från barnets skola.

Av samma föreskrift framgår också att den som är bidragsskyldig ska styrka att barnet lever. Det kan göras till exempel genom ett så kallat levnadsintyg, personbevis eller motsvarande.

2.2 Procentsats

Är föräldern bidragsskyldig för endast ett barn ska procenttalet 14 användas vid beräkning av betalningsbeloppet. Är hen underhållsskyldig för två barn är procenttalet 11,5 för varje barn. Vid tre barn är procenttalet 10 för varje barn. Har föräldern fler än tre barn motsvarar procenttalet det tal man får om man dividerar summan av antalet barn och 27, med antalet barn. Procenttalet bestäms till ett tal med högst två decimaler (19 kap. 17 § SFB).

Antal barn	Procenttal per barn
1	14
2	11,5
3	10
4	7,75
5	6,40
6	5,50
7	4,86
8	4,38

Exempel

En förälder är bidragsskyldig för två barn. Dessutom har hen två hemmavarande barn under 18 år, alltså totalt fyra barn. Summan av antalet barn och 27 är 31 och procenttalet för varje barn blir 7,75 (31/4).

Exempel

En förälder är bidragsskyldig för två barn. Dessutom har hen ett hemmavarande barn som är 19 år och studerar på universitet. Vid beräkning av det belopp som ska betalas på grund av utbetalt underhållsstöd används procenttalet för två barn (11,5 procent) eftersom det inte finns någon försörjningsskyldighet för det hemmavarande barnet.

Exempel

En förälder är bidragsskyldig för två barn. Dessutom har hen ett hemmavarande barn som fyllt 20 men inte 21 år och som studerar på gymnasium. Vid beräkning av det belopp som ska betalas används procenttalet för tre barn.

2.2.1 Betalningsgrundande inkomst

Betalningsskyldigheten bestäms med utgångspunkt i inkomster enligt inkomstskattelagen (1999:1229) (IL). Det finns bestämmelser om detta i 19 kap. 11, 13 och 14 §§ SFB.

IL använder begreppen överskott respektive underskott för inkomster av tjänst, kapital och näringsverksamhet.

I 19 kap. 11, 13–15 § SFB och övergångsbestämmelser till SFB framgår att den inkomst som läggs till grund för hur mycket som en bidragsskyldig ska betala till Försäkringskassan utgörs av summan av

• överskott i inkomstslaget tjänst
• överskott i inkomstslaget kapital
• överskott av näringsverksamhet
• studiemedel i form av studiebidrag eller omställningsstudiestöd.
• en procent av den del av den bidragsskyldiga förälderns förmögenhet som överstiger 1 500 000 kronor. Som förmögenhet räknas sådan förmögenhet som skulle ha varit skattepliktig enligt den upphävda lagen (1997:323) om statlig förmögenhet. Sedan den 1 februari 2010 ska förmögenhet inte längre räknas med (SFS 2009: 1056).

Innan beloppen räknas samman ska inkomst av kapital och inkomst av näringsverksamhet justeras på sätt som anges i avsnitt 2.2.2–2.2.10. Om något av inkomstslagen eller förmögenheten slutar med underskott anges beloppet till 0 kronor i den fortsatta summeringen.

Sedan beloppen räknats samman ska summan minskas med 120 000 kronor. Beloppet som återstår utgör den inkomst som ska ligga till grund för beloppet som föräldern ska betala. Det står i 19 kap. 10 § SFB.

Beloppet 120 000 kronor, som den bidragsskyldiga föräldern får behålla för sin egen försörjning enligt 10 §, gäller från och med februari 2018. Vid beräkningar som avser betalningsskyldighet före februari 2018 ska avdrag göras med 100 000 kronor. (Prop. 2016/17:216 Åldersdifferentierat underhållsstöd och höjt grundavdrag för bidragsskyldiga föräldrar s. 5)

2.2.2 Slutlig skatt

Försäkringskassan hämtar uppgifter om överskott av tjänst, överskott av kapital och överskott av näringsverksamhet från det beslut om slutlig skatt som ligger närmast före februari månad det år betalningsskyldigheten avser. Det innebär att sökanden eller den som är bidragsskyldig inte behöver lämna några uppgifter om inkomster till Försäkringskassan.

Exempel

Ett betalningsbelopp ska fastställas från och med januari 2018. För januari månad används uppgifter ur 2016 års beslut om slutlig skatt. För tiden från och med februari 2018 används uppgifter ur 2017 års beslut om slutlig skatt.

2.2.3 Överskott av tjänst

Överskott av tjänst beräknas enligt IL:s bestämmelser. Inkomst av tjänst består inte bara av kontant bruttolön. Även skattepliktiga förmåner, sjukpenning, ersättning vid arbetslöshet, pension m.m. är inkomst av tjänst. Inkomsterna minskar med avdrag för inkomstens förvärvande som medgivits vid beslutet om slutlig skatt. Dessa är kostnader för bland annat

• resor till och från arbetet
• tjänsteresor
• dubbel bosättning med mera
• övriga kostnader, till exempel skyddskläder och arbetsverktyg.

Överskott av tjänst är det belopp som återstår sedan kostnaderna dragits från inkomsterna.

När Försäkringskassan hämtar in uppgifter från skatteregister har ovanstående avdrag redan beaktats av Skatteverket. Någon ytterligare beräkning av avdrag görs därför inte av Försäkringskassan.

2.2.4 Allmänna avdrag

I självdeklarationen får avdrag göras bland annat för pensionssparande. De avdrag som görs under allmänna avdrag reducerar inte inkomsten av tjänst. Avdraget beaktas därför inte när Försäkringskassan fastställer betalningsbelopp.

2.2.5 Överskott av kapital

Försäkringskassan utgår från det skatterättsliga begreppet överskott i inkomstslaget kapital för att beräkna överskott av kapital. Beloppet ökas med de avdrag som gjort att överskottet av kapital blivit lägre än vad det annars skulle ha blivit (19 kap. 13 § SFB).

Det finns dock två undantag från denna regel.

1. Kapitalvinst som har minskats med en kapitalförlust Den del av förlusten som dragits av från vinsten ska inte läggas till överskottet (19 kap. 13 § SFB).
2. Avdrag för uppskovsbelopp vid byte av bostad
   • Avdraget ska inte läggas till överskottet. Nya regler gäller för uppskov med vinsten vid försäljning av bostad från och med den 1 januari 2008.
   • En person som säljer sin bostad och köper en ny kan få uppskov med beskattning av vinsten (47 kap. 2 § IL).

Förutsättningarna för att en person ska få avdrag är att uppskovsbeloppet uppgår till minst 50 000 kronor, att bostaden som säljs är en privatbostad, att den nya bostaden som köps är en privatbostad och att personen köpt bostaden inom en viss tid.

Försäkringskassan beräknar inte det ovanstående utan det har redan beaktats när Försäkringskassan hämtar in uppgifterna från Skatteverket.

Följande exempel visar hur uträkningen går till.

Exempel

Överskott av kapital anges till 0 kronor. Av uppgifter från beslutet om skatt för den bidragsskyldiga föräldern framgår att det finns inkomstränta på 4 500 kronor och utgiftsränta på 8 600 kronor. Dessutom framgår att uppskovsavdrag för byte av bostad har medgivits med 75 000 kronor. Vidare framgår att ett antal aktier sålts med en kapitalvinst på 1 200 kronor och att andra aktier sålts med en kapitalförlust på 1 900 kronor. Vid beräkning av betalningsbeloppet uppgår överskottet av kapital till 4 500 kronor, det vill säga till inkomsträntan.

Exempel

Överskott av kapital anges till 63 000 kronor. Av uppgifter från beslutet om skatt för föräldern framgår att det finns inkomsträntor med 1 000 kronor och utgiftsräntor med 4 000 kronor. Vidare framgår att en bostadsrätt har sålts med en realisationsvinst på 66 000 kronor. Det finns inget yrkande om uppskov med beskattning av vinsten. Vid beräkning av betalningsbeloppet uppgår överskottet av kapital till 67 000 kronor (ränteinkomster + kapitalvinst).

Ränteutgifter och förvaltningskostnader är exempel på avdrag som ska öka överskottet av kapital.

Underskott i inkomstslaget kapital ska minskas med gjorda avdrag i inkomstslaget dock inte med avdrag 1 och 2 som beskrivs ovan.

2.2.6 Tidigare medgivet uppskovsavdrag

Om en bidragsskyldig har överskott i inkomstslaget kapital och det ingår ett uppskovsavdrag vid byte av bostad sedan tidigare år får inkomsten minskas med avdraget. Förutsättningen är att avdraget är godkänt vid ett beslut om slutlig skatt som legat till grund för Försäkringskassans beräkning av betalningsbeloppet enligt äldre bestämmelser. Det framgår av övergångsbestämmelserna punkten 2 till de ändrade bestämmelserna om betalningsskyldighet (2006:1525) efter 1 februari 2007 och som tillämpas första gången vid 2008 års beslut om slutlig skatt (3 kap. 8 § SFBP).

2.2.7 Schablonintäkt

Schablonintäkter ska inte räknas som inkomst av kapital vid beräkningen av betalningsbeloppet. Det beror på att schablonintäkter inte är någon faktisk inkomst utan en schablon som används för att beräkna en årlig skatt. Inkomstslaget kapital ska därför minskas med schablonintäkter enligt 42 kap. 36 och 43 §§ och 47 kap. 11b § IL (19 kap. 13 § SFB).

Schablonintäkter för den som har fondandelar och investeringssparkonto tillämpas vid beräkning av betalningsbelopp för februari 2014 och framåt (lag [2011:1288] om ändring i socialförsäkringsbalk).

Avdrag för schablonintäkt i inkomstslaget kapital för den som beviljats uppskov med beskattning av kapitalvinst vid en fastighetsförsäljning tillämpades för första gången vid beräkning av betalningsbelopp från och med februari 2010. Bestämmelsen i 47 kap. 11b § IL upphörde att gälla från och med den 1 januari 2021 (19 kap. 13 § SFB, övergångsbestämmelserna till lagen [2009:1488] om ändring i USL, (SFS 2020:1068)).

Skatteverket gör avdragen när underlaget för beräkning av betalningsbelopp lämnas via it-rutinen till Försäkringskassan.

2.2.8 Överskott av näringsverksamhet

Även överskott av näringsverksamhet beräknas enligt IL:s bestämmelser. När betalningsbelopp fastställs ska överskottet

ökas med det belopp som överskottet har minskats genom avdrag för

1. underskott från tidigare beskattningsår
2. utgift för egen pension intill ett halvt prisbasbelopp
3. avsättning till periodiseringsfond och
4. avsättning till expansionsfond

minskas med det belopp som överskottet av näringsverksamhet har ökat genom återfört avdrag för 5. avsättning till periodiseringsfond 6. avsättning till expansionsfond

Underskottet av näringsverksamhet ska minskas med avdragen som anges i punkterna 1–4 ovan och ökas med återförda avdrag som avses i punkterna 5 och 6 ovan.

Exempel

För inkomståret anges överskottet av näringsverksamhet till 90 000 kronor. Den bidragsskyldiga föräldern har i deklarationen gjort avdrag med 25 000 kronor på grund av underskott under tidigare år. Dessutom finns i deklarationen upptaget en utgift på 22 000 kronor för pension. Avsättning till periodiseringsfond har gjorts med 32 000 kronor. Överskottet av näringsverksamhet enligt SFB blir 90 000 + 25 000 + 21 200 (ett halvt basbelopp) + 32 000 = 168 200 kronor.

Exempel

För inkomståret redovisar den bidragsskyldiga föräldern ett underskott på 25 000 kronor. Avdrag har i deklarationen gjorts med 150 000 kronor på grund av underskott under tidigare år och med 10 000 kronor för pensionskostnader. Överskottet av näringsverksamhet enligt SFB blir då 135 000 kronor (150 000 – 25 000 + 10 000).

2.2.9 Förmögenhet

Till betalningsbelopp som har bestämts före den 1 februari 2010 ska en procent av förmögenhet som uppgår till mer än 1 500 000 kronor läggas till inkomsten. Som förmögenhet räknas sådan förmögenhet som skulle ha varit skattepliktig enligt den upphävda lagen (1997:323) om statlig förmögenhetsskatt. Tillgångarna beräknas efter avdrag av skulder. Om skulderna överstiger tillgångarna anges förmögenheten till noll kronor. Från och med den 1 februari 2010 ska förmögenheten inte räknas med (26 § lag [1996:1030] om underhållsstöd). Det innebär att uppgiften inte finns med i de uppgifter om inkomst med mera som Skatteverket lämnar till Försäkringskassan och ingår inte i beräkningen av betalningsbeloppet från och med februari 2010.

Den ersättning som betalas ut till den bidragsskyldiga föräldern för neurosedynskada ingår inte i beräkningen av betalningsbelopp (2 § lagen [2005:466] om beräkning av inkomstprövade socialförsäkringsförmåner m.m. för neurosedynskadade). I beskattningssammanhang motsvarar den här ersättningen ett ideellt skadestånd och är undantaget från beskattning (prop. 2004/05:122 Beräkning av inkomstprövade socialförsäkringsförmåner m.m. för neurosedynskadade, s. 13).

2.2.10 Studiebidrag och omställningsstudiestöd

Studiemedel i form av studiebidrag, studiestartsstöd och omställningsstudiestödet ska läggas till inkomsten när betalningsbeloppet räknas ut. Det generella tilläggsbidraget till studerande som har vårdnad om barn ska däremot inte räknas med när betalningsbeloppet fastställs. (19 kap. 15 § SFB)

Studiestartsstöd är en förmån som CSN kan bevilja till den som är 25 år eller äldre. Lagen (2017:527) om studiestartsstöd gäller för tid efter den 2 juli 2017, vilket innebär att studiestartsstödet kan komma i fråga tidigast när Försäkringskassan ska fastställa betalningsbeloppet som gäller februari 2019.

Studiebidrag ingår i den ordinarie överföringen av information från CSN till Försäkringskassan.

Omställningsstudiestödet består av omställningsstudiebidrag och omställningsstudielån. Lånedelen är frivillig för den studerande att ta del av. Omställningsstudiebidrag är skattepliktigt bidrag och pensionsgrundande. Omställningsstudiestödet ska kompensera för inkomstbortfall. Inkomstbortfallet beräknas utifrån den årliga inkomst som Försäkringskassan har beräknat på begäran av CSN. Beräkningen av SGI och årlig inkomst för en studerande görs på samma sätt som beräkning av SGI enligt bestämmelserna i socialförsäkringsbalken. Bestämmelserna om inkomsttak gäller dock inte. Du kan läsa mer om förutsättningarna för omställningsstudiestöd i vägledning (2004:5) Sjukpenninggrundande inkomst. Det finns också information på CSN:s hemsida.

2.3 Skälighetsbedömning

I vissa fall visar inkomsterna enligt beslutet om slutlig skatt inte den bidragsskyldiga förälderns verkliga förvärvsförmåga för det aktuella inkomståret. Då kan Försäkringskassan frångå det beräkningssätt som anges ovan och enligt 19 kap. 21 § SFB fastställa ett betalningsbelopp eller fastställa ett högre betalningsbelopp genom en skälighetsbedömning.

2.3.1 Förvärvsförmågan utnyttjas inte

En förälders försörjningsansvar ska grundas på förvärvsförmågan, det vill säga förmågan att skaffa sig inkomst. Om det är uppenbart att den bidragsskyldiga förälderns förmåga att skaffa inkomst väsentligt överstigit vad som motsvarar inkomsten enligt beslutet om slutlig skatt kan Försäkringskassan fastställa betalningsbeloppet genom en skälighetsbedömning. Ytterligare en förutsättning är att föräldern inte visar att det finns en godtagbar anledning till att förmågan att skaffa inkomst inte utnyttjas. Bestämmelsen innebär att det ska vara fråga om uppenbara och stora skillnader mellan inkomst beräknad enligt SFB:s bestämmelser och förvärvsförmågan (19 kap. 21 § SFB).

Försäkringskassan ska göra en skälighetsbedömning av betalningsskyldighetens storlek genom en särskild beräkning av kända inkomster och förvärvsförmågan. Beräkningen bör göras på samma sätt som inkomstberäkningen vid betalningsskyldighet enligt SFB. Begreppet förvärvsförmåga anknyter till begreppet ”förmåga” i FB och den praxis som bildats där. Detsamma gäller för undantaget när det finns en godtagbar anledning till att förvärvsförmågan inte utnyttjas, till exempel av medicinska skäl (prop. 1995/96:208, Underhållsstöd till barn till särlevande föräldrar, m.m. s. 95, prop.1978/79:12 Underhåll till barn och frånskilda, m.m. s. 402 och NJA 1985 s. 768).

En situation där det kan bli aktuellt att fastställa betalningsskyldigheten efter en skälighetsbedömning är till exempel vid inkomst av näringsverksamhet där lönsamheten är och har varit mycket låg under flera år. Ett annat exempel är när den bidragsskyldiga föräldern flyttar tillbaka efter att ha arbetat utomlands och har låg eller ingen inkomst enligt beslut om slutlig skatt i Sverige. Försäkringskassan bör också utreda övriga fall där den som är bidragsskyldig har låg inkomst enligt beslut om slutlig skatt och där det inte finns uppgifter som visar att det finns godtagbara skäl till att förvärvsförmågan inte används.

Rättsfall

Regeringsrätten (RR) har i ett ärende om betalningsskyldighet enligt de gamla reglerna i USL prövat frågan om att fastställa betalningsskyldigheten genom skälighetsbedömning i en dom den 16 december 2008 (RÅ 2008 ref. 71). Den bidragsskyldiga föräldern hade under ett flertal år drivit ett företag som sålde sportartiklar med förlust. Den taxerade inkomsten för år 2000 uppgick till 3 000 kr. Försäkringskassan beräknade inkomsten utifrån vad föräldern skulle ha haft som anställd i branschen med tre års erfarenhet och fastställde den inkomst som betalningen grundades på till 165 000 kr per år.

RR konstaterade att prövningen enligt 28 § USL (numera 19 kap. 21 § SFB) ska göras i två steg. I första steget ska man pröva om den bidragsskyldiga föräldern har en förvärvsförmåga som väsentligt överstiger vad som motsvarar den faktiska inkomsten. Vid denna prövning fann RR att mannen inte anfört att han hade varit sjuk eller att han av någon annan anledning inte hade haft möjlighet att ta ett arbete som gav en avtalsenlig inkomst. Förvärvsförmågan ansågs därför väsentligt överstiga den faktiska inkomsten.

I nästa steg ska man pröva om den bidragsskyldiga föräldern hade haft en godtagbar anledning till att inte utnyttja sin förvärvsförmåga. RR konstaterade att mannen under flera år drivit sin firma med förlust och att Försäkringskassan under de första åren beaktat hans faktiska inkomster och att han därför inte ansetts vara betalningsskyldig för utbetalt underhållsstöd. Han hade dock inte anfört något som skulle kunna vara en godtagbar anledning till att han fortsatte att bedriva en förlustverksamhet i stället för att utnyttja sin förvärvsförmåga så att han kunde uppfylla de ekonomiska skyldigheter han hade som förälder. Försäkringskassan hade således fog för att bestämma hans inkomst med stöd av 28 § USL (numera 19 kap. 21 § SFB).

Se även KRSU mål nr 3356-1997 och KRSU mål nr 1122-1998.

2.3.2 Ändring enligt 113 kap. 3 § SFB

Om Försäkringskassans beslut att fastställa betalningsbelopp när underhållsstöd beviljades eller vid den årliga maskinella omräkningen blivit fel på grund av att det har fattats på uppenbart felaktigt eller ofullständigt underlag, kan beslutet ändras. Läs mer om detta i Försäkringskassans vägledning (2018:1) Rättelse och ändring av beslut.

2.3.3 Inkomster i utlandet

En skälighetsbedömning kan också göras i fall då en bidragsskyldig är bosatt utomlands och inkomsterna därför inte ska beskattas i Sverige. Det kan till exempel vara en person som är bosatt utomlands men som har pension från Sverige. Den ökade rörligheten över gränserna innebär att det i dag inte är ovanligt att bidragsskyldiga föräldrar bor i Sverige men arbetar i utlandet och får lön därifrån. I de fall lön eller annan ersättning betalas ut i eller från utlandet kan den inte tas i anspråk genom utmätning enligt 7 kap. UB.

I sådana fall kan Försäkringskassan välja mellan att fastställa årligt betalningsbelopp genom en skälighetsbedömning eller begära att ett underhållsbidrag som kan drivas in fastställs (19 kap. 21 och 30 §§ SFB). Se även Försäkringskassans vägledning (2001:9) Underhållsstöd.

En skälighetsbedömning görs i första hand på de faktiska inkomster den bidragsskyldiga föräldern hade det aktuella året. Från bruttoinkomsten görs då lämpligen avdrag för inkomstens förvärvande på samma sätt som om inkomsten intjänats i Sverige. Avdraget för resor till och från arbetet görs enligt skattereglerna för privatpersoner. Information om avdrag finns på www.skatteverket.se i broschyren ”Skatteregler för privatpersoner”. För resor till och från arbetet kan avdrag göras för kollektivtrafik eller med den fastställda milersättningen för resa med egen bil om den tidsvinst som berättigar till avdrag uppstår.

2.3.4 Återkomst till Sverige

Om den bidragsskyldiga föräldern nyss har återkommit till Sverige har hen ännu inte något svenskt beslut om slutlig skatt för inkomster som kan läggas till grund för betalningsbelopp i Sverige. Försäkringskassan kan även då fastställa betalningsbelopp genom en skälighetsbedömning.

2.3.5 Metodstöd – skälighetsbedömning av betalningsbelopp

Utreda inkomst

Om Försäkringskassan inte har några uppgifter om den bidragsskyldigas sysselsättning eller inkomst behöver du utreda ärendet vidare. Du behöver då kontakta föräldern för att få in information om vad hen har för sysselsättning och hur hen försörjer sig.

Det är den bidragsskyldiga föräldern som ska visa att det finns en godtagbar anledning till att förvärvsförmågan inte utnyttjas. Du kan se till att ärendet blir ordentligt utrett genom att på ett så tydligt sätt som möjligt tala om hur den enskilde kan komplettera eller förtydliga sitt underlag och ställa frågor till den enskilde eller till andra som kan ha relevanta uppgifter att lämna. Du behöver alltså också hämta in de uppgifter som behövs för att beslutet ska grunda sig på så säkra uppgifter som möjligt.

Egna företagare

När den som är bidragsskyldig har inkomst av näringsverksamhet kontrollerar du vid behov med Bolagsverket vilken typ av företag det är och hur länge hen har drivit företaget. Om företaget är nystartat kan en låg inkomst enligt beslut om slutlig skatt vara skälig.

För att få uppgifter om inkomster kan du behöva begära uppgifter ur deklarationen. Det kan du göra antingen genom att kontakta den bidragsskyldiga föräldern eller Skatteverket. Om du kontaktar Skatteverket ska du i första hand använda dig av den elektroniska frågefunktionen Fråga Skatteverket, men du kan även vid behov skicka pappersblankett 3180.

Eget uttag i enskild firma eller handelsbolag betraktas som lön som måste beskattas. Det är ett disponibelt belopp och ska räknas som inkomst. Därför kan en preliminärdeklaration hos Skatteverket vara vägledande för din bedömning av företagets beräknade inkomster.

För att få en uppfattning om inkomsten är skälig kan du jämföra inkomsten med avtalsenlig lön för en anställd i samma bransch. På fackförbundens webbplatser kan du hämta uppgift om vad som är en avtalsenlig lön i olika branscher. Det är rimligt att anta att en egen företagare ska ha motsvarande inkomst.

Bidragsskyldig med låg eller ingen inkomst enligt beslutet om slutlig skatt

Om den bidragsskyldiga föräldern har mycket låg eller ingen inkomst enligt beslut om slutlig skatt, kan du kontrollera följande i Försäkringskassans interna system:

• Om föräldern hade pension, sjukpenning, föräldrapenning eller a-kassa med lågt belopp under det aktuella inkomståret och som kan förklara den låga inkomsten. Kontrollera uppgifterna i Försäkringskassans interna register.
• Om det finns uppgifter om att föräldern har varit arbetssökande eller fått försörjningsstöd.
• Om föräldern har studerat med studiestöd eller omställningsstudiestöd. Om uppgifterna inte finns i serviceåtgärder eller framgår av T-kod 044 kontaktar du CSN för att kontrollera om föräldern har studerat med studiemedel. Har föräldern haft studiebidrag från CSN framgår det av T-kod 071.
• Inkomsten under tidigare år. Visar det senaste beslutet om slutlig skatt att inkomsten minskat drastiskt bör anledningen till det utredas.
• Vilken inkomst föräldern har uppgett i sin ansökan om anstånd och eftergift om sådan lämnats in.
• Om föräldern har sjukersättning eller aktivitetsersättning. Det framgår i T-kod 030.
• Om föräldern har varit bosatt i Sverige under hela året. Kontrollera uppgifterna i serviceåtgärder. Om hen har vistats utomlands eller om det finns uppgift om att hen kan ha fått inkomst från annat land, läs mer under rubriken nedan.

Bidragsskyldig har haft utlandsinkomst

Om den som är bidragsskyldig har låg eller ingen inkomst enligt beslutet om slutlig skatt på grund av att inkomsten är intjänad under endast en del av året kontrollerar du om hen har haft inkomster från något annat land.

Framgår det av serviceåtgärder att föräldern har vistats utomlands under det aktuella inkomståret kontrollerar du inkomsten. Skatteverket har inga uppgifter om utländsk inkomst och därför måste du kontakta föräldern själv och fråga om inkomst, yrke och vilken bransch som hen har varit verksam i.

Kommer föräldern från ett land där det finns skäl att anta att hens inkomstförhållanden har varit sådana att det inte går att fastställa något betalningsbelopp genom skälighetsbedömning, då finns ingen anledning till att göra någon skälighetsbedömning.

Om föräldern har varit verksam i de nordiska länderna gäller följande: Skicka en förfrågan om beslut om slutlig skatt till föräldern och till myndigheter där hen har varit bosatt.

Norge

Uppgifter om slutlig skatt i Norge är i regel klar i början av oktober. Men Försäkringskassan har enligt norsk lag inte rätt att få ta del av skatteuppgifterna och Stortinget har beslutat att begränsa tillgången på skatteuppgifter.

Finland

Uppgifter om slutlig skatt i Finland är i regel klar under november. Skicka förfrågan till skattebyrån i förälderns hemkommun. Kontaktuppgifter till skattebyråerna finns på Skatteverkets webbplats www.vero.fi. Det är viktigt att kontrollera på skattebeslutet om vissa inkomstuppgifter har kommit från Sverige när inkomsten skälighetsbedöms.

Island

Isländska myndigheter lämnar inte ut inkomstuppgifter, utan hänvisar till Skatteverket. Skatteverket kräver hänvisning till ett lagrum som ger dem rätt att lämna ut uppgifterna. Skatteverket kan endast lämna ut uppgifter om inkomster om de har uppgifterna sedan tidigare.

Danmark

Uppgifter om slutlig skatt i Danmark är i regel klar under november. Skicka inkomstförfrågan till SKAT, Danmark.

Omräkning till svensk valuta

Vid omräkning av inkomsten till svensk valuta används genomsnittskursen för respektive år. Beräkningen för ett år görs genom att ta genomsnittet av de månadsvärden som är angivna i T-kod 086.

2.4 Årlig omprövning av betalningsbelopp

Betalningsbeloppet ska enligt 19 kap. 34 § SFB omprövas när ett nytt beslut om slutlig skatt finns. Försäkringskassan hämtar då in uppgifter från skatteregister och från CSN. Det nya betalningsbeloppet som fastställs från och med februari grundas på det beslut om slutlig skatt som meddelats under det närmast föregående beskattningsåret.

Försäkringskassan ska ge den bidragsskyldiga föräldern tillfälle att yttra sig över förslaget till nytt betalningsbelopp. Yttrandet ska lämnas inom fjorton dagar från den dag hon eller han fick del av förslaget, om det inte finns särskilda skäl (5 § första stycket RFV:s föreskrifter RFFS 1996:18 om underhållsstöd).

2.4.1 Ändring av procentsats

Betalningsbeloppet ska också omprövas när grunden för tillämplig procentsats ändras. Procentsatsen ändras, till exempel när den som är bidragsskyldig får ytterligare barn eller när underhållsskyldigheten upphör på grund av att barnet fyller 18 år och inte bedriver sådana studier som medför att underhållsskyldigheten består.

Betalningsbeloppet ändras då från och med månaden efter den månad då ändringen ägde rum. Retroaktivt kan ändring inte göras för längre tid tillbaka än tre år före den dag då Försäkringskassan fick kännedom om ändringen (19 kap. 34 § SFB).

När ett barn, som den bidragsskyldiga föräldern varit betalningsskyldig för, flyttar till denna ändras dock inte grunden för tillämplig procentsats, se avsnitt 2.2.

Exempel

En bidragsskyldig har två hemmavarande barn och ett barn som underhållsstöd betalas ut för. Betalningsskyldigheten är fastställd till 10 procent av inkomsten. Ett av de hemmavarande barnen fyller 18 år den 16 september. Barnet studerar inte. För det barn som underhållsstöd betalas ut för höjs betalningsbeloppet från och med oktober till 11,5 procent av inkomsten.

Ändring av procentsats när faderskap har fastställts eller hävts

Den procentsats som legat till grund för beräkning av betalningsbeloppet ska ändras när en man fastställs eller frias från faderskap. Det beror på att antalet barn som han är försörjningsskyldig för då ökar eller minskar. Detsamma gäller vid föräldraskap.

Den nya procentsatsen gäller från och med månaden efter den då grunden för tillämplig procentsats ändrades. Både fastställande och friande av faderskap har tillbakaverkande kraft, vilket innebär att ändringen kan göras bakåt i tiden. Men när det gäller en ändrad procentsats får detta inte gälla för mer än tre år tillbaka från den dag som Försäkringskassan fick kännedom om ändringen. Om det inte betalades ut underhållsstöd för något barn vid den tidpunkten, ändras procentsatsen från och med därefter tidigast möjliga tidpunkt. (19 kap. 17 och 34 § SFB och prop. 2004/05:116 s. 89).

Om Försäkringskassan betalat ut underhållsstöd för ett barn, som den bidragsskyldiga föräldern inte längre är far till, ska Försäkringskassan betala tillbaka pengar eller sätta ner skulden för det barnet. För återbetalningen gäller däremot andra regler och tidsfrister. Du kan läsa mer om detta i kapitel 5.

Exempel

Underhållsstöd har betalats ut för ett barn från och med mars månad 2015. Barnets far, som är bidragsskyldig, har också ett hemmavarande barn fött 2014. Försäkringskassan får den 30 januari 2019 veta att faderskapet hävts för det hemmavarande barnet i en lagakraftvunnen dom den 20 november 2018. Procenttalet höjs därför från 11,5 till 14 från och med februari 2016. Om underhållsstöd hade betalats ut från och med ex. juni 2018 ändras procenttalet i stället från och med juni 2018.

Exempel

Underhållsstöd betalas ut för ett barn. Den som är bidragsskyldig får ytterligare ett barn i mars 2019. Det barnet bor hos honom. I juli samma år fastställs han vara far till barnet och Försäkringskassan meddelas. Procenttalet ändras från 14 till 11,5 från och med april 2019.

Om Försäkringskassan i samband med detta ska fastställa en betalningsskyldighet för ett barn gäller även 19 kap. 5 § SFB: betalningsskyldigheten får inte beslutas för längre tid tillbaka än tre år före den dag då meddelande om en ansökan skickades till den bidragsskyldiga föräldern.

Exempel

Den bidragsskyldiga föräldern har två barn som får underhållsstöd sedan mars 2013. I juli 2019 tar Försäkringskassan emot en uppgift från Skatteverket om att han fastställts som far till ett tredje barn, som fått underhållsstöd sedan april 2015. Procenttalet ändras därför från 11,5 till 10 från och med augusti 2016 medan betalningsskyldigheten för det tredje barnet fastställs från och med september 2016 eftersom meddelandet om ansökan om underhållsstöd skickades till föräldern den 15 augusti 2019.

2.4.2 Omprövning när underhållsstödet höjs för att barnet har fyllt 7 eller 15 år

Den 1 juli 2022 trädde en lagändring i kraft som innebär att underhållsstöd och betalningsbelopp från och med augusti 2022 ska omprövas när ett barn fyllt 7 och 15 år (prop. 2021/22:1). Försäkringskassan ska självmant ta upp frågan om ett högre underhållsstöd och ompröva betalningsskyldigheten från och med månaden efter att barnet har fyllt 7 eller 15 år. Mer information finns i vägledningen (2001:9), Underhållsstöd.

Om den bidragsskyldiga föräldern saknar ett betalningsutrymme som överstiger det tidigare underhållsstödet, kommer hen inte att påverkas av omprövningen.

Historik

Bestämmelserna i 18 kap. 20 § SFB och 19 kap. 34 § tredje stycket SFB gällde först underhållsstöd och betalningsbelopp från och med februari 2018 (prop. 2016/17:216 s. 6). Då infördes en differentiering av underhållsstödet som innebar en omprövning av underhållsstödet och betalningsskyldigheten när ett barn fyllt 15 år. Nya bestämmelser från och med den 1 januari 2019 som tillämpades på underhållsstöd och betalningsbelopp från och med februari 2019 innebar att beloppet skulle omprövas både när ett barn fyllt 11 och 15 år (prop. 2017/18:173).

Metodstöd – handläggning när barnet blir 7 eller 15 år

Vid en omprövning av betalningsbeloppet ska den bidragsskyldiga föräldern få ta del av uppgifter som kommit in i ärendet och som kommer att ligga till grund för Försäkringskassans beslut, utom när det är uppenbart obehövligt (25 § förvaltningslagen [FL]). Barnets ålder är i normalfallet en uppgift som föräldern redan känner till. Försäkringskassan behöver därför inte kommunicera föräldern så länge som det nya beslutet om betalningsbelopp grundas på samma uppgifter om inkomst och antal barn som vid föregående beslutstillfälle. Det gäller även inkomsten om den har fastställts efter en skälighetsbedömning.

Undantaget är om betalningsbeloppet vid samma tillfälle ska omprövas på annan grund, till exempel ändrat barnantal eller ett nytt beslut om slutlig skatt enligt 19 kap. 34–35 §§ SFB. I en sådan situation handlar det om nya uppgifter som har tillförts ärendet.

Om föräldern har en betalningsplan enligt 19 kap. 43 § SFB, så kallat fortsatt anstånd, ska Försäkringskassan även räkna om delposternas storlek. Omräkningen sker däremot inte automatiskt i TP-systemet, utan ett nytt beslut om fortsatt anstånd måste hanteras manuellt av dig som handläggare.

2.4.3 Nytt betalningsbelopp – förfallodatum

Ett nytt beslut om betalningsbelopp kan innebära att beloppet höjs för en redan passerad period jämfört med belopp enligt ett tidigare beslut för samma period. Tilläggsbeloppet förfaller i sådant fall till betalning tidigast tio dagar efter det att den bidragsskyldiga föräldern delgetts beslutet (6 § andra stycket USF).

2.5 Upphävande av betalningsskyldighet

Eftersom det inte går att begära indrivning av betalningsbelopp utomlands är huvudprincipen att Försäkringskassan ska upphäva betalningsskyldigheten när den bidragsskyldiga föräldern

• bor utomlands och/eller
• har inkomst i eller från utlandet.

Grundtanken bakom reglerna om att upphäva betalningsskyldigheten är att fordringar ska kunna drivas in även utomlands. För att det ska vara möjligt behöver fordran i internationella ärenden vila på en civilrättslig grund (underhållsbidrag).

Om det finns ett underhållsbidrag fastställt träder Försäkringskassan då in i barnets rätt till underhållsbidrag när betalningsskyldigheten är upphävd.

Försäkringskassan får helt eller delvis upphäva ett beslut om betalningsskyldighet om den bidragsskyldiga föräldern har bosatt sig utomlands eller om hen bor i Sverige och har inkomst från utlandet (19 kap. 37 § SFB). Det innebär att Försäkringskassan kan välja att upphäva betalningsskyldigheten för en viss period eller helt och hållet, även retroaktivt.

Enligt prop. 1995/1996:208 (s. 69-70) kan Försäkringskassan retroaktivt upphäva en period som den bidragsskyldiga föräldern inte har fullgjort sin betalningsskyldighet. Det innebär att betalningsskyldigheten inte bör upphävas för en period som den bidragsskyldiga föräldern har betalat sitt betalningsbelopp.

Betalningsskyldigheten kan dock inte med stöd av bestämmelsen i 19 kap. 37 § SFB upphävas för förfluten tid om Försäkringskassan har fattat ett beslut om betalningsskyldighet efter den tidpunkt som hen bosatte sig utomlands. Detta har prövats av Kammarrätten i Stockholm den 15 oktober 2004 i mål nr 2941-03.

När Försäkringskassan ska bedöma för vilken period som betalningsskyldigheten ska upphävas får hänsyn tas till om det finns något underhållsbidrag fastställt. Betalningsskyldigheten kan då upphävas för hela den period som ett underhållsbidrag är fastställt för.

Exempel

Erik är bidragsskyldig för Ella som har underhållsstöd sedan april 2021. Ella bor hos sin andra pappa, Ernst. Försäkringskassan har fastställt betalningsskyldigheten från och med april 2021. I december 2022 flyttar Erik till USA. Han har inte betalat något sedan juli 2022 och han har skuld från och med september 2022. Underhållsbidraget är sedan tidigare fastställt i en svensk dom till 1 500 kronor. Försäkringskassan beslutar att upphäva betalningsskyldigheten från och med september 2022 och i stället begära indrivning av underhållsbidraget i USA.

Om det inte finns något underhållsbidrag fastställt kan Försäkringskassan begära att boföräldern medverkar till att få ett underhållsbidrag fastställt, se vägledning 2001:9. Tidpunkten för att upphäva betalningsskyldigheten bedöms då lämpligen utifrån vilka regler och retroaktiva begränsningar som finns för att fastställa och driva in underhållsbidrag i det land som den bidragsskyldiga föräldern är bosatt i.

Försäkringskassan behöver inte vänta med att upphäva betalningsskyldigheten tills underhållsbidraget är fastställt. Försäkringskassan bedömer från och med vilken tidpunkt som underhållsbidraget kan fastställas och från vilken tidpunkt som betalningsskyldigheten ska upphävas.

I vissa fall kan betalningsskyldigheten behållas trots att den bidragsskyldiga föräldern har bosatt sig utomlands eller har fått inkomst från utlandet. Det gäller när Försäkringskassan har anledning att räkna med att den bidragsskyldiga föräldern kommer att fortsätta betala sitt betalningsbelopp frivilligt och/eller när hen har inkomster både i Sverige och utlandet (prop. 1995/1996:208 s. 44 och 2004/05:116 s. 84-85). Den första situationen kan bli aktuell när den bidragsskyldiga föräldern har betalat hela tiden och det bara är några få år kvar tills underhållsstödet eller det förlängda underhållsstödet ska upphöra. Den andra situationen kan bli aktuell när föräldern har inkomst som går att driva in genom Kronofogden i Sverige, såsom svensk pension.

Förutsättningen i alla dessa situationer är att det går att få fram sådana inkomstuppgifter som sedan kan användas för att beräkna ett skäligt betalningsbelopp enligt 19 kap. 10–15 eller 21 §§ SFB.

Försäkringskassan kan också avstå från att upphäva betalningsskyldigheten om den bidragsskyldiga föräldern har utvandrat till ett land som Sverige inte har något internationellt avtal om indrivning av underhållsbidrag med. I dessa fall kan Försäkringskassan fortsätta att fastställa ett betalningsbelopp så länge det går att få fram en inkomst som kan ligga till grund för betalningsskyldigheten, och som därmed kan lämnas för indrivning till Kronofogden. När det inte längre är möjligt bör Försäkringskassan upphäva betalningsskyldigheten. Det finns inte något angivet lägsta betalningsbelopp för hur länge betalningsskyldigheten kan behållas i dessa fall, annat än regeln enligt 19 kap. 27 § SFB: ”Om månadsbeloppet för ett barn blir lägre än 50 kronor, faller betalningsskyldigheten bort”.

Exempel

Fredrik är bidragsskyldig för sin dotter Fiona som bor hos sin mamma Filippa sedan april 2019. Försäkringskassan har fastställt betalningsskyldigheten från och med samma tidpunkt. Något underhållsbidrag finns inte fastställt. Fredrik flyttar till Thailand i januari 2020. Ett nytt betalningsbelopp kan fastställas så länge det finns en taxerad inkomst att basera beräkningen av betalningsbeloppet på. Försäkringskassan fastställer ett nytt betalningsbelopp från och med februari 2020 och februari 2021. Från och med februari 2022 upphävs betalningsskyldigheten, eftersom det inte längre finns någon taxerad inkomst att grunda beräkningen av betalningsbeloppet på.

För bidragsskyldiga som bor i Sverige men har inkomst i eller från utlandet, så kallade gränsarbetare, ska betalningsskyldigheten upphävas i de flesta fall. Om underhållsbidrag är fastställt gäller samma principer som i ärenden där den bidragsskyldiga föräldern bor utomlands. Om det däremot inte finns något underhållsbidrag fastställt kan man vänta med att upphäva betalningsskyldigheten tills underhållsbidraget är fastställt, för att undvika ett eventuellt glapp mellan betalning av betalningsbelopp och fastställt underhållsbidrag. Det beror på att det finns större anledning att anta att även fordran för betalningsbelopp kan bli betald eftersom den bidragsskyldiga föräldern i högre grad har kvar tillgångar i Sverige. När underhållsbidraget är fastställt får upphävandet anpassas till den period som underhållsbidraget är fastställt för. Betalningsskyldigheten kan upphävas bakåt i tiden även för gränsarbetare, om Försäkringskassans avsikt är att göra indrivning i utlandet möjlig. Observera att det inte går att upphäva bakåt i tiden om betalningsskyldigheten är fastställd efter det att föräldern börjat arbeta utomlands.

Betalningsskyldigheten för gränsarbetare kan behållas på liknande sätt som för den som bor utomlands, till exempel om

• hen har betalat frivilligt hela tiden och det bara är några få år kvar tills underhållsstödet eller det förlängda underhållsstödet ska upphöra
• den huvudsakliga inkomsten kommer från Sverige.

2.6 Jämkning av betalningsskyldighet

Jämkning av betalningsskyldighet kan bara bli aktuell med anledning av ett ändrat beslut om slutlig skatt. På ansökan av den bidragsskyldiga föräldern eller på initiativ av Försäkringskassan kan betalningsskyldigheten för viss tid jämkas om det beslut om slutlig skatt som legat till grund för Försäkringskassans bedömning ändrats väsentligt (19 kap. 35 § SFB).

Från och med den 1 februari 2012 gäller att jämkning på grund av ändrat beslut om slutlig skatt aldrig får tas upp till prövning efter sjätte året efter det beskattningsår som beslutet avser (19 kap. 35 § SFB).

En jämkning kan innebära antingen en höjning eller sänkning av betalningsskyldigheten. En väsentlig förändring av beslut om skatt föreligger om betalningsskyldigheten med tillämpning av det nya beslutet om slutlig skatt ändras med 50 kronor eller mer per månad och barn (7 § RFV:s föreskrifter RFFS 1996:18).

Av 19 kap. 16 § SFB framgår att betalningsskyldigheten bestäms till ett visst belopp per år. Av detta följer att bedömningen av om betalningsbeloppet ändrats med minst 50 kronor per månad görs utifrån den betalningsskyldighet som förelåg för februari månad och påverkas inte av ändrade förhållanden senare under året. Utgick det inte något underhållsstöd för februari görs bedömningen utifrån de förhållanden som gällde då underhållsstöd första gången därefter betalades ut.

Den inkomst som fastställs vid jämkning av betalningsskyldighet gäller för hela bidragsåret, februari–januari (7 § USF).

2.6.1 Betalning

Innebär jämkningen att den bidragsskyldiga föräldern har betalat in ett för högt belopp för samma tid ska Försäkringskassan betala ut skillnaden till hen. Om skillnaden mellan den ränta som betalats och vad som ska betalas i ränta enligt det jämkade beslutet uppgår till minst 100 kronor ska Försäkringskassan också betala tillbaka ränta (19 kap. 36 § SFB).

Om skuld för den tid som jämkningen avser lämnats för indrivning är det Kronofogden som måste göra återbetalningen om för högt belopp har drivits in.

2.6.2 Tilläggsbetalning

Resulterar jämkningen i ett högre betalningsbelopp än vad den bidragsskyldiga föräldern i enlighet med det tidigare beslutet betalat för samma tid ska hen betala skillnaden till Försäkringskassan (19 kap. 36 § SFB). Detta kan medföra att det även i ärenden som är fullbetalda och har upphört kan uppstå nya skulder. Även om fordran för samma tid skulle ha lämnats till Kronofogden för indrivning är det till Försäkringskassan som föräldern ska betala in beloppet.

2.7 Retroaktiv betalningsskyldighet

Betalningsskyldighet ska i vissa situationer fastställas för förfluten tid. Till grund för inkomstberäkningen läggs då uppgifter som hämtas ur det beslut om slutlig skatt som förelåg den eller de månader betalningsskyldigheten hänför sig till (19 kap. 12 § SFB).

Exempel

I mars 2013 fastställs betalningsskyldighet för tiden från och med december 2012. För tiden december 2012–januari 2013 används uppgifter ur 2011 års beslut om slutlig skatt, det vill säga 2010 års inkomster och för tiden från och med februari 2013 uppgifter ur 2012 års beslut om slutlig skatt.

2.7.1 Retroaktiv begränsning

Betalningsskyldigheten fastställs för den tid det finns beslut om underhållsstöd. För förfluten tid begränsas därför betalningsskyldigheten till tidigast en månad före ansökan om underhållsstöd har kommit in till Försäkringskassan. Detta följer av 18 kap. 13 § SFB.

Betalningsskyldighet kan aldrig bli aktuell för längre tid tillbaka än tre år före den dag när Försäkringskassan skickade meddelande till den bidragsskyldiga föräldern om att underhållsstöd sökts (18 kap. 38 § och 19 kap. 5 § SFB). Det kan till exempel vara aktuellt om en man har friats från faderskap till ett barn och Försäkringskassan i stället ska fastställa en betalningsskyldighet för den man som i stället fastställts som barnets far (RÅ 2008 ref. 68).

Enligt lagstiftningen om underhållsstöd finns följande bestämda tidsgränser för retroaktiva ändringar av betalningsskyldigheten (19 kap. 34 och 35 §§ SFB):

• En ändring av grunden för tillämplig procentsats kan inte göras av Försäkringskassan för längre tid tillbaka än tre år. Se avsnitt 2.4.1.
• En jämkning av betalningsbelopp med anledning av ändrat beslut om slutlig skatt kan inte tas upp till prövning efter sjätte året efter det beskattningsår som beslutet avser.

Ett beslut om betalningsskyldighet får upphävas, helt eller delvis. Se även avsnitt 2.5 om upphävande av betalningsskyldighet.

När Försäkringskassan en gång trätt in i barnets rätt till ett underhållsbidrag för en viss tid, när den bidragsskyldiga föräldern bodde eller hade inkomster i eller från utlandet, kvarstår kravet på underhållsbidrag för utlandsperioden. Det gäller även om hen flyttar till Sverige (prop. 1995/96:208 s. 97). Se avsnitt 3.2. Det innebär att Försäkringskassan i vissa fall kan kräva underhållsbidrag för en period och betalningsbelopp för en annan.