3 Ansökan om bidrag
I detta kapitel beskrivs
- ansökan om bostadsbidrag
- nödvändiga uppgifter i ansökan
- hur ansökan ska hanteras.
3.1 Ansökan om bostadsbidrag
Den som ansöker om bostadsbidrag ska lämna en skriftlig ansökan till Försäkringskassan. Ansökan ska innehålla de uppgifter som behövs för att bedöma personens rätt till bidrag. Uppgifter om faktiska förhållanden ska lämnas på heder och samvete (110 kap. 4 § SFB).
En ansökan om bostadsbidrag kan göras på Försäkringskassans pappersblankett eller via en e-tjänst på forsakringskassan.se. Den digitala ansökan kan undertecknas av en eller två sökande samt barn över 18 år.
Observera att den som är under 18 år inte kan underteckna ansökan själv eftersom hen saknar rättshandlingsförmåga för detta. Det innebär att vårdnadshavare måste skriva under med sitt eget namn, för barnets räkning. Detta gäller även vid gemensam ansökan där den ena sökande är under 18 år. Läs mer i avsnitt 4.3.
3.1.1 Pappersblankett
När ansökan om bostadsbidrag görs på pappersblankett, ska den göras på en blankett som Försäkringskassan har fastställt (4 § RFFS 1993:7). Det finns även en fastställd blankett för ändring av bostadsbidrag samt två bilagor för uppgifter om inkomst av näringsverksamhet och för uppgifter om fler barn.
3.1.2 Digital ansökan
Den digitala ansökan innehåller samma frågor som pappersblanketten. Frågorna i den digitala ansökan måste besvaras och signeras med e-legitimation innan den skickas in.
3.2 Makar ska ansöka gemensamt
Makar ska gemensamt ansöka om bostadsbidrag för sin gemensamma bostad och båda ska underteckna ansökan (95 kap. 8 § och 110 kap. 4 § SFB).
Det är tillräckligt att den ena maken undertecknar en gemensam ansökan om det finns särskilda skäl för det (95 kap. 8 § SFB). Vad som avses med särskilda skäl i detta sammanhang har inte beskrivits närmare i förarbetena. Försäkringskassan har därför utfärdat ett allmänt råd till 95 kap. 8 § SFB (RAR 2001:8).
Särskilda skäl kan vara fysisk och psykisk sjukdom, psykisk utvecklingsstörning och andra jämförliga tillstånd som försvårar eller gör det omöjligt att underteckna ansökan. Det kan också inträffa att en av makarna vistas på okänd ort.
3.3 Hemmavarande och växelvis boende barn över 18 år ska intyga uppgifter
Hemmavarande och växelvis boende barn över 18 år som varaktigt bor med sin tidigare vårdnadshavare, ska själva intyga uppgifter på ansökan som rör deras inkomst av kapital, förmögenhet och skolgång (110 kap. 5 § fjärde stycket och 96 kap. 4 § och 5a § SFB).
Det är tillräckligt att enbart föräldern undertecknar ansökan om det finns särskilda skäl för det. Som sådana särskilda skäl räknas sjukdom eller annan anledning som gör att barnet inte kan intyga uppgifterna (prop. 1992/93:174, s. 65). Om uppgifterna om inkomst av kapital, förmögenhet eller skolgång för barn över 18 år behöver kompletteras, är det barnet som ska komplettera uppgifterna. Föräldern eller i förekommande fall föräldrarna ska sedan få ta del av de uppgifter som barnet lämnat, eftersom bostadsbidraget betalas ut till föräldern. Det kan ske genom att Försäkringskassan kommunicerar föräldern om vilka uppgifter barnet har lämnat, eftersom uppgifterna har lämnats av någon annan än den som ansökt. Det är även möjligt att låta både barnet och föräldern eller föräldrarna underteckna skriftlig komplettering, vilket då innebär att barnet har intygat uppgifterna och att föräldern eller föräldrarna har tagit del av uppgifterna. Det är föräldern eller föräldrarna som eventuellt kan bli återbetalningsskyldig (jfr 25 § FL och 108 kap. 2 § SFB).
Om ansökan omfattar ett hemmavarande eller växelvis boende barn som har fyllt 17 år men inte 18 år, ska beslutet tidsbegränsas till och med månaden som barnet fyller 18 år (96 kap. 12 § och 13 § SFB). Anledningen är att myndiga barn själva ska intyga uppgifter på ansökan.
3.4 Nödvändiga uppgifter i ansökan
Det är den som ansöker om bostadsbidrag som ska lämna de uppgifter som behövs för att bedöma rätten till bidrag (110 kap. 4 § SFB).
3.4.1 Uppgifter för beräkning av bostadskostnad
Den som första gången ansöker om bostadsbidrag för en bostad ska styrka de uppgifter som ligger till grund för att beräkna den bidragsgrundande bostadskostnaden. Finns tillförlitliga uppgifter tillgängliga hos Försäkringskassan behöver de inte lämnas på nytt (37 § RFFS 1998:9).
Det här innebär att den som ansöker om bostadsbidrag för en hyres- eller bostadsrätt som hushållet tidigare inte har fått bostadsbidrag eller bostadstillägg för, ska bifoga hyresavtal respektive upplåtelse- eller överlåtelseavtal. I hyresavtalet finns uppgifter om från och med när avtalet gäller, hyresbelopp och vad som ingår i beloppet, bostadens storlek med mera. Detsamma gäller upplåtelse- eller överlåtelseavtal fast det här handlar om avgift. I de fall det inte klart framgår av hyresavtal, upplåtelse- eller överlåtelseavtal vad som ingår i bostadskostnaden ska den som ansöker om förmånen bifoga aktuell hyres- eller avgiftsspecifikation, alternativt villkorsbilaga eller objektsbeskrivning.
Vid kommande ansökningar för samma bostad behöver föräldern eller ungdomen bifoga den aktuella hyres- eller avgiftsspecifikationen bara när bostadskostnaden har ändrats.
Begreppet styrka ska i detta sammanhang inte tolkas som ett beviskrav. Det ska i stället tolkas utifrån att styrka innebär visa, intyga eller bekräfta.
3.4.2 Den som ansöker om bostadsbidrag lämnar själv uppgifter om inkomsten
Den som ansöker om bostadsbidrag ska beräkna sin inkomst för varje kalenderår som hen söker bidrag för. Personen beräknar själv sin inkomst för kalenderåret, och är skyldig att anmäla förändringar i den bidragsgrundande inkomsten. Om den som ansöker om förmånen behöver hjälp med vissa uträkningar m.m. ska Försäkringskassan naturligtvis hjälpa till med det. Det ingår i serviceskyldigheten (6 § FL).
3.5 Hantering av ansökan
23 § FL
En myndighet ska se till att ett ärende blir utrett i den omfattning som dess beskaffenhet kräver.
En enskild part som inleder ett ärende ska medverka genom att så långt som möjligt ge in den utredning som parten vill åberopa till stöd för sin framställning.
Om det behövs ska myndigheten genom frågor och påpekanden verka för att parten förtydligar eller kompletterar framställningen.
110 kap. 13 § SFB
Den handläggande myndigheten ska se till att ärendena blir utredda i den omfattning som deras beskaffenhet kräver.
Den enskilde är skyldig att lämna de uppgifter som är av betydelse för bedömningen av frågan om ersättning eller i övrigt för tillämpningen av denna balk. För sådant uppgiftslämnande gäller även 4 § andra stycket, om inte särskilda skäl talar mot det.
Utredningsansvaret innebär att om det är osäkert hur det faktiskt förhåller sig ska vi utreda saken. Försäkringskassan ska se till att alla ärenden blir utredda i den omfattning som de kräver. Syftet med utredningen är att klarlägga de faktiska förhållanden som är relevanta så att ett beslut som överensstämmer med dessa förhållanden kan fattas. Det kan innebära att vi till exempel vänder oss till en annan myndighet för att begära in uppgifter eller kontaktar den enskilde och begär komplettering.
Efter utredning i ärendet ska Försäkringskassan göra en helhetsbedömning av alla relevanta omständigheter för att se om det är sannolikt att det finns en rätt till bostadsbidrag. Om t.ex. de uppgifter som den enskilde själv lämnat på ett tydligt sätt stödjs av andra uppgifter och det inte finns något som med viss styrka talar för motsatsen bör det anses sannolikt att rätt till bostadsbidrag finns.
Du kan läsa mer om utredning av försäkringsärenden och beviskrav i vägledning (2004:7) Förvaltningsrätt i praktiken.
3.5.1 Avvisning eller avslag
Om en ansökan är så ofullständig att den inte kan läggas till grund för någon prövning i sak ska Försäkringskassan avvisa den (110 kap. 10 § första stycket SFB).
Försäkringskassan ska inte avvisa en ansökan innan föräldern eller ungdomen först har fått en möjlighet att komplettera sin ansökan och dessutom fått information om att ansökan kommer att avvisas om kompletteringen inte görs (110 kap. 11 § SFB).
Försäkringskassan har samtidigt ett vidsträckt utredningsansvar (prop. 2008/09:200 s. 555). Försäkringskassan ska bara avvisa en ansökan när det – trots vägledning från handläggarens sida – inte går att få fram uppgifter om de faktiska förhållandena så att en meningsfull prövning över huvud taget är möjlig. Vilka brister som bör leda till avvisning måste avgöras från fall till fall. Man ska alltså använda möjligheten att avvisa en ansökan med stor försiktighet. Så snart det finns en möjlighet att göra en materiell prövning ska ansökan i stället bifallas eller avslås (prop. 2008/09:200 s. 554).
Om den försäkrade lämnar de uppgifter som Försäkringskassan har bett om men vi sedan upptäcker att det behövs ytterligare uppgifter, så ska hen få möjlighet att komplettera sin ansökan. Den som ansöker om bostadsbidrag måste alltid först få möjlighet att komplettera ansökan med nödvändiga uppgifter innan ansökan avvisas eller avslås.
Ett beslut om avvisning med stöd av 110 kap. 10 och 11 §§ SFB ska vara försett med omprövningshänvisning (113 kap. 7 och 19 §§ SFB).
Du kan läsa mer om avvisning i vägledning (2004:7) Förvaltningsrätt i praktiken
3.5.2 Metodstöd – hantering av en ansökan som är ofullständig
Det är bara i undantagsfall som en ansökan ska avvisas. Det kan vara aktuellt när ärendet inte går att pröva i sak, till exempel när ansökan saknar egenhändig underskrift. Innan en ansökan avvisas måste den sökande först ha fått en möjlighet att komplettera sin ansökan och dessutom fått information om att ansökan kommer att avvisas om kompletteringen inte görs.
Så snart det finns en möjlighet att göra en materiell prövning, det vill säga att pröva rätten till ersättning, ska ansökan i stället bifallas eller avslås (prop. 2008/09:200 s. 554).
I de allra flesta övriga fall ska Försäkringskassan därför i stället avslå ofullständiga ansökningar. Det kan exempelvis vara om föräldern eller ungdomen inte har uppgett några inkomstuppgifter. Beroende på omständigheterna i det enskilda fallet kan motiveringen till avslagsbeslutet vara att det inte går att fastställa någon bidragsgrundande inkomst eller att det är uppenbart att hen saknar behov av bostadsbidrag. Läs mer i avsnitt 6.1 om hur Försäkringskassan ska göra detta och hur vi rimlighetsbedömer inkomster.
Det kan också bli aktuellt att avslå en ansökan om föräldern eller ungdomen inte bifogar till exempel ett hyreskontrakt eller andra handlingar som rör bostaden.