9 Preliminärt och slutligt bidrag
Försäkringskassan betalar ut bostadsbidrag som ett preliminärt bidrag. Slutligt bidrag bestäms i efterhand för varje kalenderår, efter att Försäkringskassan har fått underlag om den försäkrades fastställda förvärvsinkomster från Skatteverket. Det är de inkomstuppgifterna som bland annat ligger till grund för det slutliga bidraget.I detta kapitel beskrivs
- preliminärt bostadsbidrag
- jämkning av det preliminära bidraget
- rätten till bidrag upphör
- slutligt bostadsbidrag
- förtida återbetalning
- ändring av beslut om slutlig skatt.
9.1 Preliminärt bostadsbidrag
Bostadsbidrag betalas ut löpande som preliminärt bidrag beräknat efter en uppskattad bidragsgrundande inkomst (95 kap. 4 § SFB).
Övriga bidragsgrundande faktorer betraktas däremot inte som preliminära (jfr RÅ 2002 ref. 86).
9.1.1 Målet är att det preliminära bidraget motsvarar det slutliga
Preliminärt bostadsbidrag beräknas efter en uppskattad bidragsgrundande inkomst och ska så nära som möjligt motsvara det slutliga bostadsbidrag som kan antas komma att bestämmas (98 kap. 2 § SFB).
9.1.2 Preliminärt bidrag för tolv månader i taget
Preliminärt bostadsbidrag beviljas normalt för tolv månader framåt i tiden medan slutligt bidrag alltid bestäms för kalenderår. En bidragsperiod kan sträcka sig över ett årsskifte. Den som ansöker om bostadsbidrag måste därför alltid beräkna sina inkomster för hela perioden 1 januari–31 december. Detta gäller för varje år som hen söker bidrag. Beslut om slutlig skatt fattas däremot alltid per kalenderår varför en bidragsperiod kan leda till två avstämningar.
9.1.3 Inkomster under perioden 1 januari–31 december
En försäkrad som ansöker om bostadsbidrag från och med januari ska uppskatta sina inkomster för hela kalenderåret. Avser ansökan en senare månad än januari behövs uppgifter om både intjänade och förväntade framtida inkomster. Om ansökan sträcker sig över ett årsskifte uppskattas inkomsterna både för innevarande och för nästa år. Bidragsbeloppen kan bli olika om inkomsten beräknas bli olika för kalenderåren.
Robert, som är ensamstående med hemmavarande barn, beviljas bostadsbidrag för tiden januari–december. Han uppskattar sin BGI till 192 000 kronor.
I september månad lämnar Robert in en ny ansökan därför att han från och med samma månad har fått en lägre inkomst. Nu uppskattar han sin BGI för innevarande år till 186 000 kronor och till 174 000 kronor för nästa kalenderår.
Robert kommer därför att få ett högre bidrag under månaderna september–december. Han beviljas även bidrag för perioden januari–augusti året därpå.
9.1.4 Inkomsten anses lika fördelad på varje månad
BGI ska avse samma kalenderår som bostadsbidraget och anses vara lika fördelad på varje månad i kalenderåret (97 kap. 3 § SFB). Därför är beräkningen av bidraget för en viss månad inte kopplad till inkomsten under den månaden utan till en tolftedel av den sammanlagda inkomsten för hela året.
Både det preliminära och det slutliga bostadsbidraget är alltså knutet till inkomsten för ett helt kalenderår. Inkomsterna kan givetvis variera under ett kalenderår. Det är dock alltid hushållets ekonomiska situation sedd över hela året som avgör hur stort bidraget blir.
Ett preliminärt bidrag kan också gälla en del av ett kalenderår. Till exempel när någon som inte redan har bostadsbidrag ansöker om bidrag senare än januari. Ett bostadsbidrag kan också upphöra eller jämkas till 0 kronor före kalenderårets slut.
Elvira är 20 år och bor ensam. Hon studerar vid universitetet. Hon har uppskattat sin inkomst till 40 000 kronor och har beviljats preliminärt bostadsbidrag med 500 kronor per månad från och med januari. Under maj månad blir hon erbjuden ett arbete och tackar ja till att börja den 1 juni.
Elvira avbryter sina studier och meddelar Försäkringskassan att hennes inkomst för kalenderåret förväntas bli 125 000 kronor. Försäkringskassan konstaterar att den högre inkomsten medför att något ytterligare preliminärt bostadsbidrag inte kan betalas ut.
Eftersom den förväntade inkomsten läggs ut på hela året, informerar Försäkringskassan Elvira om att hon får räkna med att det slutliga bidraget för tiden januari–december kommer att bli 0 kronor och att det utbetalda bidragsbeloppet under januari–maj på 2 500 kronor ska betalas tillbaka till Försäkringskassan.
9.2 Jämkning av preliminärt bidrag
Varje inkomstökning under ett kalenderår innebär som regel att tidigare utbetalt bostadsbidrag under året har varit för högt.
Det preliminära bidragsbeloppet för resterande del av kalenderåret ska därför jämkas (minskas). Jämkningen ska göras så att det preliminära bidraget för hela året så nära som möjligt kommer att motsvara det slutliga bidraget. Vid jämkningen tas hänsyn till samtliga bidragsgrundande faktorer. Beloppet som återstår att betala ut för kalenderåret ska fördelas lika på resterande bidragsmånader under året (3 § RFFS 1996:12).
Det här är viktigt att tänka på vid jämkning
- Jämkning förutsätter att hushållet består av samma bidragstagare.
Leder jämkningen till att fortsatt utbetalning inte görs, kan det bli fråga om krav på återbetalning då det slutliga bidraget bestäms.
Syftet med att jämka bidraget är att om möjligt få totalbeloppet för hela kalenderåret att stämma (prop. 1995/96:186, s. 53).
Rebecca som är ensamstående med två hemmavarande barn beviljas bostadsbidrag för tiden januari–december. Hon uppskattar sin BGI för perioden 1 januari–31 december till 144 000 kronor. Bostadsbidrag beräknas till 3 550 kronor per månad och betalas ut med 3 500 kronor.
I juli lämnar Rebecca in en ändringsansökan därför att hon har fått högre lön. Hon uppskattar sin nya BGI till 162 000 kronor.
Den högre inkomsten innebär att bostadsbidraget skulle ha varit 3 250 kronor per månad. Eftersom Rebecca fått ett högre belopp under januari–juni ska bidraget jämkas under resten av året.
Bostadsbidrag för hela året +39 000 kr (3 250 x 12) Utbetalt bidrag jan–juni –21 000 kr (3 500 x 6) Rebecca har rätt till ytterligare +18 000 kr
Beloppet ska fördelas lika på de återstående månaderna, 18 000/6 = 3 000 kronor per månad, som betalas ut i preliminärt bostadsbidrag för juli–december.
9.2.1 Jämkning som medför att ytterligare bidrag inte betalas ut
En jämkning av det preliminära bostadsbidraget kan i vissa fall leda till att det inte blir något belopp att betala ut för resten av kalenderåret. Det inträffar om det redan tidigare under året har betalats ut lika mycket eller mer än vad bidraget kan beräknas bli för hela året.
Om de formella kraven för rätt till bostadsbidrag finns, jämkas bidraget till 0 kronor för resten av året. Det innebär att hela tidsperioden kommer att ingå i avstämningen. I annat fall skulle det preliminärt utbetalda beloppet felaktigt komma att jämföras med det slutliga bidragsbeloppet enbart för den tidsperiod som utbetalning faktiskt skett.
Stina och Holger som har två hemmavarande barn beviljas bostadsbidrag för tiden januari–december. BGI har beräknats till 120 000 kronor för vardera maken och de beviljas preliminärt bostadsbidrag med 1 950 kronor per månad, som betalas ut med 1 900 kronor per månad.
Under året avlider barnens farmor och barnen får ett arv. Stina och Holger anmäler de ändrade inkomsterna till Försäkringskassan. Det resulterar i att den bidragsgrundande inkomsten för kalenderåret beräknas till 175 000 kronor för vardera maken.
Bostadsbidrag beviljas med 100 kronor per månad eller 1 200 kronor för hela året. De har redan fått 13 300 kronor (1 900 x 7) för tiden januari–juli, vilket innebär att de redan har fått mer i bostadsbidrag än de har rätt till under kalenderåret.
Försäkringskassan jämkar därför bostadsbidraget till 0 kronor från och med augusti. Eftersom rätt till bostadsbidrag finns även för tiden augusti–december, även om någon utbetalning inte görs, kommer bidragsperioden att omfatta tiden januari–december då det slutliga bidraget fastställs för kalenderåret.
9.3 Rätt till preliminärt bostadsbidrag upphör
En anmälan om ändrade förhållanden kan leda till att det inte längre finns rätt till bostadsbidrag.
I samband med att utbetalning av bidraget stoppas, är det viktigt att ta ställning till vilken period den försäkrade haft rätt till bidraget. Det är nämligen bara den perioden som ska ingå i avstämningen. Preliminärt bidrag kan ha betalats ut för tid som den försäkrade inte haft rätt till bidrag. Försäkringskassan ska då ta ställning till krav på återbetalning. Se kapitel 10.
Albin har fått preliminärt bostadsbidrag för februari–juli. Försäkringskassan får veta att Albin den 1 juli flyttade ihop med Pia. Försäkringskassan beslutar att stoppa utbetalningen av bidraget från och med augusti och utreder om Albin har fått bostadsbidrag felaktigt under juli månad eftersom Albins rätt till bostadsbidrag som ensamstående upphörde den 1 juli.
Albin har haft rätt till bostadsbidrag för februari–juni. Det är bidraget för den perioden som ska fastställas i beslut om slutligt bostadsbidrag.
9.4 Slutligt bostadsbidrag
Slutligt bostadsbidrag bestäms för varje kalenderår som preliminärt bidrag har betalats ut. Det slutliga bidraget bestäms i efterhand, när beslutet om slutlig skatt är klart för det år som preliminärt bidrag har betalats ut (98 kap. 5 § SFB).
Bostadsbidraget regleras alltid för ett kalenderår i taget, oavsett om den preliminära bidragsperioden berör ett eller två kalenderår.
Slutligt bostadsbidrag bestäms för ett visst hushåll. En försäkrad som har haft bostadsbidrag i flera hushåll får ett beslut om slutligt bostadsbidrag för varje hushåll.
Någon som till exempel varit ensamstående under en del av året och sambo under en annan del av året får två beslut – ett för respektive hushåll.
9.4.1 Beräkna och fastställa slutligt bostadsbidrag
Inkomster som Skatteverket fastställer vid beslutet om slutlig skatt, studiebidrag och studiestartsstöd som CSN har betalat ut, ligger till grund för beräkningen av bostads-bidrag. Även andra inkomster som hämtas från bostadsbidragsregistret ligger till grund för den. Uppgifter om etableringsersättning lämnas maskinellt från Försäkringskassans IT-system för utbetalning av etableringsersättning till IT-systemet för bostadsbidrag inför beslut om slutligt bostadsbidrag.
BGI bestäms utifrån bestämmelserna i 97 kap. 2–13 §§ SFB och läggs till grund för att bestämma slutligt bostadsbidrag för kalenderåret.
Det framräknade slutliga bidraget jämförs med vad som betalats ut i preliminärt bostadsbidrag. Om det slutliga bidraget är högre än vad som preliminärt har betalats ut, ska Försäkringskassan betala ut ett överskjutande belopp. Men om det slutliga bidraget är lägre än vad som har betalats ut i preliminärt bidrag, ska den försäkrade betala tillbaka mellanskillnaden till Försäkringskassan. Belopp under 1 200 kronor ska varken betalas ut eller betalas tillbaka (98 kap. 6 § SFB).
När bostadsbidrag beviljas som en familjeförmån eller ett familjebidrag ska det beviljade beloppet betraktas som slutligt fastställt bidragsbelopp. Se mer om bostadsbidrag som familjeförmån och slutligt bostadsbidrag i vägledning (2004:08) EU-familjeförmåner.
Bidragsgrundande inkomst som har beslutats enligt 97 kap. 29 § SFB ska inte stämmas av mot beslutet om slutlig skatt. Se mer i avsnitt 6.13.
9.4.2 Överskjutande belopp och ränta
Ränta lämnas på överskjutande belopp som ska betalas till den försäkrade. Räntan är 60 procent av den statslåneränta som gällde vid utgången av kalenderåret som bidraget avser (7 § RFFS 1996:12). Statslåneräntan framgår på Riksgäldskontorets webbplats.
Om två personer gemensamt har fått preliminärt bostadsbidrag ska överskjutande belopp betalas ut till den som senast mottagit preliminärt bidrag. Om det finns särskilda skäl för det, får Försäkringskassan betala ut beloppet till den andra föräldern eller ungdomen (9 § RFFS 1996:12). Sådana skäl kan till exempel vara att den ena personen i hushållet inte längre bor i Sverige, att hen avtjänar fängelsestraff eller det av annan orsak är mycket olämpligt att beloppet betalas ut till den som senast mottagit det preliminära bidraget.
Bestämmelsen i föreskriften blir tillämplig främst i ärenden där utbetalningen har återgirerats till Försäkringskassan.
Om den försäkrade har avlidit när Försäkringskassan ska betala ut överskjutande bostadsbidrag, ska utbetalningen göras till dödsboet (108 kap. 9 § SFB).
9.4.3 Återbetalning och avgift
Avgift tas ut på återbetalningsbelopp som överstiger 2 500 kronor. Avgiften beräknas på hela återbetalningsbeloppet och är 125 procent av den statslåneränta som gällde vid utgången av kalenderåret som bidraget avser (8 § RFFS 1996:12).
Syftet med avgiften är att den försäkrade ska få en kostnad eftersom hen haft tillgång till ett bidrag som det senare visar sig att hen inte hade rätt till.
Pål har fått preliminärt bostadsbidrag med 9 600 kronor. Det slutliga bostads-bidraget fastställs till 7 050 kronor. Han blir skyldig att betala tillbaka 2 550 kronor. 125 procent av statslåneräntan vid utgången av det aktuella året är 5,59 procent. Avgift tas ut med 5,59 procent av 2 550 kronor, det vill säga med 142 kronor. Pål ska alltså betala tillbaka 2 692 kronor.
Avgift ska inte tas ut på återbetalningsbelopp som en bidragstagare är skyldig att betala tillbaka för bidragsåret 1997 enligt lag om avgifter (1999:247) avseende bostadsbidrag för år 1997.
9.5 Förtida återbetalning
Den försäkrade har alltid möjlighet att betala tillbaka bostadsbidrag till Försäkrings-kassan i förtid om hen tror att för mycket preliminärt bidrag har betalats ut.
Det kan vara svårt att uppskatta framtida inkomster för ett helt kalenderår. Men när årsskiftet passerats, vet den försäkrade hur stor inkomsten har varit under året som gått. I januari månad sänds kontrolluppgifterna inför inkomstdeklarationen ut. I april får de flesta en blankett för förenklad självdeklaration och en specifikation över de kontrolluppgifter som Skatteverket har fått. Om den försäkrade får klart för sig att BGI blev högre än beräknat, kan hen göra en förtida återbetalning till Försäkringskassan.
Försäkringskassan kan hjälpa den försäkrade att räkna ut skillnaden mellan vad som betalats ut i preliminärt bidrag och vad som beräknas bli slutligt bidrag om hen begär det. Beräkningen grundas i så fall enbart på de uppgifter som den försäkrade själv lämnar.
Tidigare kunde personer göra en förtida återbetalning senast den 30 september året efter bidragsåret och därmed bli befriad från att betala avgiften. Denna bestämmelse (5 § RFFS 1996:12) upphörde att gälla den 1 januari 2021.
9.5.1 Eftergift minskar avgiften
Om Försäkringskassan beslutar att delvis efterge beloppet som ska betalas tillbaka, ska avgiften beräknas på det belopp som återstår att betala efter beslut om eftergift. Är det återstående beloppet högst 2 500 kronor ska avgift inte betalas (8 a § RFFS 1996:12).
Försäkringskassan beviljar Blanka och Valdemar delvis eftergift med 400 kronor och fastställer beloppet som ska betalas tillbaka till 2 600 kronor. Avgiften ska beräknas på det återstående beloppet, vilket innebär att avgift tas ut med 5,59 procent av 2 600 = 145 kronor. Kravet på återbetalning blir 2 745 kronor.
9.6 Ändrat beslut om slutlig skatt eller studiemedel
Ibland ändras den försäkrades beslut om slutlig skatt eller beslut om studiemedel i form av studiebidrag och studiestartsstöd efter att det slutliga bostadsbidraget bestämts. Om ändringen innebär att bostadsbidraget skulle ha varit högre eller lägre, ska ett nytt beslut om slutligt bostadsbidrag fattas.
Frågan om nytt slutligt bostadsbidrag får tas upp fram till utgången av det sjätte året efter det år som beslutet om slutlig skatt gäller, eller det sjätte året efter det att studiebidraget och studiestartsstödet betalades ut. Efter det får inte frågan tas upp igen (98 kap. 9 § SFB).
Bidrag betalas ut under 2021. Beslut om slutlig skatt för inkomståret 2021 fattas av Skatteverket 2022. Beslut om slutligt bostadsbidrag fattas 2022. Ett nytt beslut om slutligt bostadsbidrag kan fattas senast 2027.