5 Boendet och bostadskostnaden
Bostadskostnaden och boytan är faktorer som påverkar bostadsbidragets storlek. Boendeformen har också betydelse för bidraget.
I detta kapitel beskrivs
- allmänt om bidrag till bostadskostnader
- hur bostadsytan påverkar bidraget
- hur bostadskostnaden beaktas vid olika boendeformer
- faktorer som minskar den bidragsgrundande bostadskostnaden
- samordning med andra typer av bostadsstöd.
5.1 Allmänt om bidrag till bostadskostnad
Bostadsbidrag kan beviljas för den bostad där den försäkrade är bosatt och folkbokförd, vilket innebär att bidrag bara beviljas för en bostad (96 kap. 2 § SFB).
5.1.1 Egen bostad
Bostadsbidrag i form av bidrag till kostnader för bostad kan bara lämnas till den som bor i en egen bostad. Med egen bostad menas en bostad som den försäkrade äger eller innehar med hyres- eller bostadsrätt (96 kap.2 och 3 §§ SFB).
Den som hyr rum i en bostad när ägaren eller hyresvärden inte själv bor i bostaden anses också ha en egen bostad. Det gäller även om hen delar ingång, kök och toalett med övriga hyresgäster (5 § RFFS 1998:9).
Niklas flyttar hem till sina två barn som båda är under 18 år efter att deras mamma avlidit. Barnen har ärvt bostadsrätten som de bor i. Niklas står för bostadskostnaderna. Han kan ändå inte få bidrag till bostadskostnader eftersom han inte äger bostaden. Han kan heller inte få bidrag till bostadskostnader om han skulle hyra bostaden av barnen eftersom de själva bor i samma bostad. Däremot kan Försäkringskassan pröva om Niklas har rätt till det särskilda bidraget för hemmavarande barn, eftersom Niklas bor varaktigt tillsammans med sina barn i den bostad som ansökan gäller.
5.1.2 Barn bor i en bostad med växelvis boende föräldrar
Ibland bor barnen kvar i en bostad efter det att föräldrarna har separerat och det är föräldrarna som bor där växelvis. I ett sådant fall kan den förälder som är folkbokförd i bostaden ha rätt till både det särskilda bidraget till hemmavarande barn och bidrag till bostadskostnader. Om den andra föräldern hyr en egen bostad kan hen däremot varken få umgängesbidrag eller bidrag till bostadskostnader eftersom umgänget med barnen inte sker i den andra bostaden.
5.1.3 Flera hushåll i samma bostad
Två eller flera hushåll kan dela på en bostad. Bidrag till bostadskostnaden kan då lämnas till vart och ett av hushållen. Det spelar ingen roll om de var för sig eller gemensamt har ett hyresavtal med hyresvärden. De kan också gemensamt äga bostaden (6 § RFFS 1998:9).
Om de boende har ett gemensamt hyresavtal eller gemensamt äger bostaden, ska bostadskostnaden beräknas för hela bostaden och delas lika mellan antalet hushåll. Om det finns särskilda skäl kan en annan fördelning göras. Sådana särskilda skäl kan till exempel vara att något hushåll disponerar större bostadsyta än ett annat hushåll (36 § RFFS 1998:9).
Flera hushåll kan dela på en bostad utan att de hyr eller äger bostaden gemensamt. I sådant fall kan endast det hushåll som hyr bostaden, innehar bostadsrätten eller äger bostaden få bidrag till bostadskostnader. Bostadskostnaden beräknas för hela bostaden och minskas därefter med så stor del av kostnaden som motsvarar den minskade bostadsytan i förhållande till hela bostadsytan (35 § RFFS 1998:9). En utförlig beskrivning av hur bostadskostnaden ska minskas finns i avsnitt 5.11.
5.1.4 Rätt till bidrag när hyra eller avgift inte betalas
Ibland betalar den försäkrade inte hyran eller avgiften i tid. Bostadsbidrag kan ändå betalas ut eftersom den försäkrade har en kostnad för sitt boende.
5.1.5 Inneboende
Den som hyr en del av någon annans bostad kan inte få bidrag till sina bostadskostnader, när den som äger bostaden eller innehar den med hyresrätt eller bostadsrätt själv också bor permanent eller tidvis i bostaden (5 § RFFS 1998:9). Däremot kan den som bor inneboende med barn ha rätt till de särskilda bidragen för hemmavarande barn och barn som bor växelvis.
Metodstöd – att skilja på inneboende och egen bostad
Som framgår ovan anses en person vara inneboende om hen hyr ett eller flera rum i någon annans bostad, samtidigt som den som äger eller innehar bostaden själv bor där. Ibland kan det dock vara svårt att avgöra om en person är inneboende eller om hen ska anses bo i en egen bostad. Det gäller framför allt olika former av boenden där värden hyr ut en avskild del av sin bostad och själv bor i resten av bostaden.
Gränsen är inte klart beskriven i lagstiftningen eller i förarbeten, men man kan hämta ledning från Försäkringskassans rättsliga ställningstagande (FKRS 2024:03) Boende som bostadsersättning enligt förordningen om ersättning till deltagare i arbetsmarknadspolitiska insatser kan lämnas för.
De krav som ställs för att ett boende ska räknas som bostad är att det ska
- bestå av ett eller flera bostadsrum
- vara utrustat med kök, kokvrå, eller kokskåp
- vara utrustat med toalett
- ha en egen ingång direkt från det fria eller via trapphus.
Utöver dessa krav bör bostaden normalt vara utrustad med bad eller dusch. Uppfylls samtliga dessa krav så är möjligheterna till ett självständigt boende tillräckliga för att en person som bor där ska anses bo i en egen bostad, även om boendet ryms inom en annan bostad.
En bostad kan också till sin karaktär likna ett så kallat studentkorridorsboende. Läs mer om kraven i det rättsliga ställningstagandet.
Även boenden som inte uppfyller samtliga krav kan under vissa omständigheter ändå betraktas som egen bostad. Exempelvis kan en uthyrningsdel av en lägenhet som inte har egna matlagningsmöjligheter anses som en egen bostad så länge avsikten inte är att den boende ska använda hyresvärdens kök för att laga sina måltider. Ett rum i en källare med egen ingång, men där toalett och kök finns i en annan del av huset kan också ses som en egen bostad, så länge toaletten och köket inte delas med hyresvärden.
Den avgörande faktorn är i vilken utsträckning hyresgästen är hänvisad till att låna hyresvärdens faciliteter för sitt dagliga leverne.
5.1.6 Andrahandsbostad
Den som hyr en bostad i andra hand kan få bidrag till bostadskostnader om
- hyresavtalet är skriftligt och
- hyresvärden, bostadsrättsföreningen eller hyresnämnden har godkänt andrahandsuthyrningen.
Däremot finns det inget krav på godkänt andrahandskontrakt för att få det särskilda bidraget. Allt detta framgår av 7 § RFFS 1998:9.
Hyresvärd är den som äger fastigheten.
Det förekommer att kommuner hyr ut bostäder till hyresgäster där hyresavtalen löper för endast en vecka i taget. Ett sådant hyresavtal ger också rätt till bostadsbidrag.
Ibland händer det att förstahandshyresgästen fortfarande är folkbokförd i den bostad som hen hyr ut i andra hand. Det finns inget krav på att förstahandshyresgästen måste ändra sin folkbokföringsadress för att den sökande ska kunna beviljas bostadsbidrag. Däremot måste den sökande visa att förstahandshyresgästen inte bor i bostaden.
5.1.7 Folkbokföring
För att få bostadsbidrag i form av bidrag till kostnader för en bostad krävs i regel att den sökande är folkbokförd där. Det är Skatteverket som har hand om folkbokföringen och avgör var en person ska vara folkbokförd.
Man kan göra undantag från kravet på folkbokföring om det finns särskilda skäl (96 kap. 2 § SFB). Ett sådant skäl är om den sökande ska bo i bostaden kortare tid än ett år. Då blir hen normalt inte folkbokförd där (8 § FOL). Ett annat skäl kan vara om personen riskerar att bli utsatt för brott, förföljelser eller andra allvarliga trakasserier och därför tillåts att vara folkbokförd på en annan bostadsort än där hen är bosatt. Det kallas skyddad folkbokföring och har ersatt det som tidigare kallades kvarskrivning. (16 § FOL)
Att gifta eller sambor söker bostadsbidrag gemensamt, även när en av dem inte är folkbokförd på parets adress, kan också anses vara ett särskilt skäl till att bortse från kravet på folkbokföring.
Ett annat undantag från kravet på folkbokföring är när en försäkrad eller ett barn flyttar in i en ny bostad den första i en månad men folkbokförs där senare under samma månad. Då bör bidrag beviljas från och med den månad som den försäkrade eller barnet flyttade till bostaden.
Om en försäkrad eller ett barn har flyttat till en bostad men folkbokförts där en senare månad, ska bidrag för bostadskostnaden beviljas från och med den månad den försäkrade eller barnet folkbokfördes i bostaden (RAR 2001:8 till 96 kap. 12 § SFB).
För tid före folkbokföringsmånaden kan rätt till särskilt bidrag finnas. Detta gäller under förutsättning att det inte finns anledning att ifrågasätta att den sökande och dennes barn bott varaktigt tillsammans på den adress hen söker bidrag för.
Underrättelse till Skatteverket
Försäkringskassan ska underrätta Skatteverket om det kan antas att en uppgift i folkbokföringen är oriktig eller ofullständig. Men om det finns särskilda skäl som talar mot att underrätta dem så behöver vi inte göra det. Vi är heller inte skyldiga att lämna uppgifter som omfattas av sekretess enligt 24 kap. 8 § OSL. Detta framgår av 32 c § FOL.
Metodstöd – hantering vid olika lägenhetsnummer
Ibland händer det att lägenhetsnumret som står i kontraktet inte stämmer överens med lägenhetsnumret från folkbokföringen. Då gäller följande:
- Om lägenhetsnumret inte stämmer överens med det nummer som sökanden är folkbokförd på, men båda numren gäller samma fysiska lägenhet, så bör den sökande ha rätt till bidrag för bostadskostnaden. Numret i kontraktet kan till exempel vara hyresvärdens eget interna nummer medan numret i folkbokföringen bestäms utifrån vilken våning lägenheten ligger på och dess placering.
- Om lägenhetsnumret i kontraktet inte stämmer överens med det nummer som sökanden är folkbokförd på, och det rör sig om olika fysiska lägenheter, så har den sökande som huvudregel inte rätt till bidrag för bostadskostnaden. Det kan till exempel vara när sökanden är folkbokförd i grannens lägenhet.
5.1.8 När anses den försäkrade inte bo i bostaden?
Bostadsbidrag betalas bara ut för den bostad som den försäkrade bor i (96 kap. 2 § SFB). Bidraget upphör därför när personen inte längre bor i sin bostad, till exempel på grund av utlandstjänstgöring (prop. 1992/93:174, s. 62).
Försäkringskassan har i ett allmänt råd tagit ställning till att en försäkrad inte längre bör anses bo i bostaden om hen inte bor där eller beräknas bo där under en period av minst sex månader (RAR 2001:8 till 96 kap. 2 § SFB). Det allmänna rådet kan tillämpas på situationer när den försäkrade tillfälligt inte vistas i sin bostad, t.ex. på grund av att hen vistas på behandlingshem, är frihetsberövad inom kriminalvården eller vistas på skyddat boende. En försäkrad kan också tillfälligtvis vistas utomlands.
Det kan finnas rätt till särskilt bidrag för hemmavarande eller växelvis boende barn om den försäkrade bor tillsammans med sitt barn på ett behandlingshem, skyddat boende eller en kriminalvårdsanstalt. Detsamma kan gälla när en person studerar i ett annat land och bor där tillsammans med barnet. En förutsättning är att studierna berättigar till studiestöd eller att hen har utbildningsbidrag för doktorander (5 kap. 7 § SFB).
Metodstöd – frihetsberövad inom Kriminalvården, utreda om den försäkrade anses bo i bostaden
För att utreda om en försäkrad anses bo i bostaden under tiden hen är frihetsberövad på kriminalvårdsanstalt behöver du kontrollera om det finns en dom och om domen har vunnit laga kraft eftersom det är först då som straffets längd är bestämd.
Du behöver också ta del av en bilaga till domen som heter avräkningsunderlag för att kunna utreda hur långt det är kvar av tiden som personen ska vara frihetsberövad. Det är särskilt viktigt vid kortare fängelsestraff som föregåtts av längre häktning. Om en person varit frihetsberövad före domen räknas den tiden av från straffet. Vanligen verkställs sedan två tredjedelar av straffet innan personen kan bli villkorligt frigiven (förutsatt att den frihetsberövade exempelvis skött sig under tiden på anstalt).
Både den eventuella häktningstiden och strafftiden tillsammans kan ha betydelse för bedömningen. Du kan behöva kontakta Kriminalvårdens aktregister för att få de uppgifter du behöver eller för att få hjälp med att räkna ut kvarvarande strafftid. Till Kriminalvårdens aktregister kan du behöva ställa frågor som:
- Finns det en dom som har vunnit laga kraft?
- Hur lång är strafftiden enligt domen?
- När kan personen tidigast bli frigiven?
- Hur lång var häktningstiden?
Om personen är häktad vet vi inte om hen kommer återvända till sin bostad inom sex månader. En häktning pågår dock i normala fall under en kortare period. Då kan man exempelvis bevilja bostadsbidrag interimistiskt under en kortare period med en löpande bevakning om att ringa till tingsrätten och ta del av det senaste häktningsprotokollet. Då kommer det att framgå om personen är frisläppt eller fortsatt häktad. Om hen släppts tidigare framgår det av en notering i domstolens dagboksblad. Om häktningstiden skulle bli längre än sex månader anses den försäkrade inte bo i bostaden, se (RAR 2001:8).
Ungdom som studerar på annan ort men anses ha hemvist hos en förälder
En ungdom över 18 år kan gå på gymnasiet och bo på en annan ort än där föräldern bor. Hen anses i sådana situationer ändå vara bosatt hos föräldern och ska vara folkbokförd där om hen har sitt egentliga hemvist hos föräldern (FOL 11§), se även avsnitt 4.2.4 . En ansökan om bostadsbidrag för bostaden på studieorten ska i så fall avslås.
5.1.9 Skyddat boende
Om en vårdnadshavare och hens barn har blivit beviljade insatser om skyddat boende gäller de vanliga bestämmelserna för bostadsbidrag. (se t.ex. prop. 2023/24:31 Stärkta rättigheter för barn och vuxna i skyddat boende). Det innebär bland annat att det allmänna rådet RAR 2001:8 ska tillämpas. Enligt RAR 2001:8 bör ett boende i annan bostad anses som tillfälligt om den försäkrade ska bo där kortare tid än sex månader.
5.2 Bostadsyta
Som bostadsyta räknas den boyta som är angiven i hyresavtal eller avtal om upplåtelse eller överlåtelse av bostadsrätt. Om uppgift saknas i avtal måste den försäkrade på något annat sätt styrka den uppgivna bostadsytan, exempelvis genom en ritning.
För eget småhus är bostadsytan lika med den boyta som fastställts i senaste fastighetstaxeringsbeslut. Om fastighetstaxeringsbeslut saknas ska den försäkrade styrka den uppgivna bostadsytan. För småhus som inrättats som bostad för två familjer ska den försäkrade styrka hur stor del av den totala boytan som hen disponerar för eget bruk.
En försäkrad som bor i någon annan boendeform ska styrka den uppgivna bostadsytan. Allt detta framgår av 4 § RFFS 1998:9.
Begreppet styrka ska i detta sammanhang inte tolkas som ett beviskrav. Det ska i stället tolkas utifrån att styrka innebär visa, intyga eller bekräfta.
5.2.1 Högsta respektive lägsta bidragsgrundande bostadsyta
Om bostadsytan överstiger en viss nivå får hushållet räkna med en högsta bidragsgrundande bostadsyta enligt följande
| Antal barn | Antal kvadratmeter som är bidragsgrundande |
|---|---|
| 1 barn | 80 kvm |
| 2 barn | 100 kvm |
| 3 barn | 120 kvm |
| 4 barn | 140 kvm |
| 5 eller fler barn | 160 kvm |
| Ungdomar utan barn som fyllt 18 men inte 29 år | 60 kvm |
Detta framgår av 97 kap. 20 och 28 §§ SFB.
Kristine bor med tre hemmavarande barn i ett hus som enligt senaste beslut om fastighetstaxering har en boyta på 160 kvadratmeter. Den totala bostadskostnaden för huset har beräknats till 80 000 kronor per år. Den bidragsgrundande bostadskostnaden blir 80 000 x 120/160 = 60 000 kronor per år.
För barnfamiljer som enbart har barn som tidvis bor i hushållet krävs att bostadsytan uppgår till minst 40 kvadratmeter och att bostaden består av minst två rum och kök eller kokvrå (96 kap. 6 § SFB). Detsamma gäller för den förälder som barnet inte är folkbokfört hos när föräldrarna har gemensam vårdnad om ett barn.
Två eller flera ungdomar utan barn som inte är gifta eller sambor kan dela bostad. Om de var för sig eller gemensamt hyr bostaden betraktas de som ett hushåll var för sig. De kan också gemensamt äga bostaden. Den högsta bidragsgrundande bostadsytan är i dessa fall 60 kvadratmeter för var och en av de försäkrade (97 kap. 28 § SFB och 6 § RFFS 1998:9).
5.2.2 Hushållsmedlem med funktionsnedsättning
Om den försäkrade eller någon i hushållet har en funktionsnedsättning begränsas inte boytan vid beräkning av bostadskostnaden (97 kap. 20 och 28 §§ SFB).
5.3 Garantinivå för bostadskostnad för barnfamiljer
För barnfamiljer finns det en garantinivå för bidragsgrundande bostadskostnad. Hushållet får räkna med bostadskostnader upp till garantinivån även om en begränsning av bostadsytan har medfört en lägre beräknad kostnad. Men kostnaden kan naturligtvis inte beräknas högre än den faktiska bostadskostnaden (97 kap. 21 § SFB och prop. 1996/97:150, 1997 års ekonomiska vårproposition, s. 160–167).
Garantinivån är för hushåll med
| Antal barn | Garantinivå (kronor) |
|---|---|
| 1 barn | 3 000 |
| 2 barn | 3 300 |
| 3 barn | 3 600 |
| 4 barn | 3 900 |
| 5 eller fler barn | 4 200 |
Karin och Lasse har två barn. De hyr en bostad på 140 kvadratmeter. Månadshyran är 4 000 kronor. Eftersom de bara får beakta 100 kvadratmeter som bidragsgrundande bostadsyta blir bostadskostnaden
100/140 x 4 000 = 2 857 kronor
Garantinivån för hushåll med två barn är 3 300 kronor. Karin och Lasses bidragsgrundande bostadskostnad blir därför 3 300 kronor per månad.
Margareta har två barn och hyr en bostad på 140 kvadratmeter. Månadshyran är 3 200 kronor. Eftersom hon bara får beakta 100 kvadratmeter som bidragsgrundande bostadsyta blir bostadskostnaden
100/140 x 3 200 = 2 286 kronor
Garantinivån är 3 300 kronor men Margaretas verkliga bostadskostnad är 3 200 kronor. Hela hyran blir därför bidragsgrundande.
5.4 Bostadskostnadsgränser
Det finns en övre och lägre gräns för vilka bostadskostnader en barnfamilj respektive ungdom utan barn kan få ersättning. Se mer om bidragsgrundande bostadskostnader för barnfamiljer i avsnitt 7.1.4 och för ungdom utan barn i avsnitt 7.2.1.
5.4.1 Funktionsnedsättning kan ge rätt till högre bidrag
De bidragsgrundande bostadskostnadsgränserna 5 300, 5 900 respektive 6 600 kronor för barnfamiljer samt 3 600 kronor för ungdomar får höjas med 240 kronor per månad om den försäkrade eller någon familjemedlem har en funktionsnedsättning (2 § RFFS 1993:7). Det gäller om funktionsnedsättningen kräver en dyrare bostad. Vid behov kan Försäkringskassan samråda med socialnämnden innan beslut fattas (prop. 1992/93:174, s. 64).
5.5 Hyrd bostad
Ett hyresförhållande regleras i ett hyresavtal mellan hyresvärd och hyresgäst. Hyresavtalet ska upprättas skriftligen om hyresvärden eller hyresgästen begär det (12 kap. 2 § första stycket jordabalken [1970:994] [JB]). Avtalet kan med andra ord vara skriftligt eller muntligt. Ett muntligt hyresavtal kan också godtas vid en ansökan om eller ändring av bostadsbidrag.
5.5.1 Hyresvärd kan bli tvungen att godta make eller sambo som hyresgäst
En make eller sambo har under vissa förutsättningar rätt att få en hyresrätt tilldelad i samband med separation eller dödsfall. Då måste hyresvärden godta maken eller sambon som hyresgäst (12 kap. 33 § JB). Det innebär normalt att den som bor kvar i bostaden har ett godkänt avtal med hyresvärden även om hens namn inte finns med på hyreskontraktet. Då räcker det att kontrollera med hyresvärden att föräldern eller ungdomen har tillstånd att bo i bostaden.
Nicole har nyligen separerat från sin make och bor kvar i den gemensamma lägenheten tillsammans med ett barn. Maken bodde i hyresrätten när de träffades och hade ensam tecknat avtal med hyresvärden. Vid separationen ansågs Nicole bäst behöva bostaden och det var i övrigt skäligt att hon skulle få bo kvar med barnet. Hyresvärden måste godta Nicole som hyresgäst och därmed föreligger ett hyresförhållande. Det har ingen betydelse om ett nytt skriftligt hyresavtal upprättas eller inte för rätt till bostadsbidrag.
5.5.2 Evakueringslägenhet
Det förekommer att hyresvärdar restaurerar sina fastigheter och, i samband med det, erbjuder evakueringslägenheter till hyresgästerna. Den som fortfarande är folkbokförd i ursprungsbostaden och har kostnader för den kan i dessa fall få behålla bostadsbidraget, trots att hen inte bor där. En prövning av om boendet i evakueringslägenheten är tillfälligt ska göras i enlighet med det allmänna rådet i RAR 2001:8. Enligt RAR 2001:8 bör ett boende i annan bostad anses som tillfälligt om den försäkrade ska bo där kortare tid än sex månader.
5.5.3 Vem kan hyra ut en bostad?
Uthyrare av bostad kan vara
- hyresvärd med flera bostäder, till exempel ett kommunalt eller privat bostadsbolag
- hyresvärd med ett begränsat antal bostäder, till exempel en ägare av en flerfamiljsfastighet
- ägare av ett småhus med en eller två bostäder
- ekonomisk förening som upplåter bostäder med kooperativ hyresrätt
- innehavare av hyresrätt eller bostadsrätt som hyr ut sin bostad i andra hand.
5.5.4 Vilka kostnader får räknas med?
En hyresgäst kan ha olika kostnader utöver hyran för sin bostad. Vissa av dessa är bidragsgrundande medan andra inte är det. Nedan följer en beskrivning vad som får räknas som bostadskostnad.
Hyra
Bostadskostnaden för en hyrd bostad är den avtalade månads- eller årshyran inklusive uppvärmningskostnader med vissa tillägg och avvikelser (8 § RFFS 1998:9).
Under hyresfria månader betalas inte bostadsbidrag. Bidrag kan nämligen beviljas enbart för de månader som den försäkrade har en kostnad för sitt boende (97 kap. 18 och 26 §§ SFB).
Avgifter och tillval
Olika sorters avgifter kan ingå i den avtalade hyran. Avgifterna får räknas med i bostadskostnaden om de avser bostaden (10 § RFFS 1998:9). En hyresvärd kan till exempel vara skyldig att betala så kallad hyressättningsavgift till hyresgästföreningen. Det är en obligatorisk kostnad för hyresvärden varför den avgiften ingår i hyreskostnaden.
Det förekommer att hyresgäster erbjuds att mot tillägg till hyran välja en bättre utrustning än den som är standard i hyreshusets lägenheter. Ett sådant tillval kan till exempel vara att få lägenhetens balkong inglasad. En sådan standardförbättring följer bostaden. Kostnaden avser bostaden och får räknas med i bidragsgrundande bostadskostnad.
Även kostnader för kabel-TV, anslutning till Internet m.m. ingår ofta i hyreskostnaden. Dessa avgifter kan i så fall anses ingå i bostadskostnaden (KRNS 6747-07). Det här gäller när det är hyresvärden som har tecknat avtal med TV- eller Internetbolaget i fråga. Då anses avgiften ingå i hyran. Det spelar ingen roll om kostnaden särredovisas på hyresspecifikationen eller ingår i hyresbeloppet. Men om hyresgästen har eget avtal med ett bolag och får faktura därifrån anses kostnaden inte avse bostaden.
Kostnad för uppvärmning och varmvatten
Om kostnaden för uppvärmning inte ingår i den avtalade hyran (kallhyra), ska denna läggas till bostadskostnaden (11 § RFFS 1998:9). Det förekommer att en hyresgäst betalar för extra värme utöver värmekostnader som ingår i den avtalade hyran. En sådan extra kostnad som hyresgästen själv valt att ha kan inte räknas med i den bidragsgrundande bostadskostnaden.
Från och med 2010 är det Pensionsmyndigheten som ger ut föreskrifter om uppskattning av kostnader för en bostads uppvärmning, hushållsel och övrig drift vid beräkning av bostadskostnad. Föreskrifterna ges ut varje år och avser nästkommande års schabloner. När det gäller uppvärmningskostnader har Sverige delats in i fyra klimatzoner. Kostnaden fastställs till ett belopp per kvadratmeter bostadsyta och år.
I schablonen för uppvärmning ingår kostnad för varmvatten. Om kostnad för varmvatten ingår i den avtalade hyran ska den kostnaden dras av från schablonen för uppvärmning (11 § RFFS 1998:9). För beräkning av varmvattenkostnaden används den schablonkostnad som Pensionsmyndigheten fastställer. Kostnaden fastställs till ett belopp per kvadratmeter bostadsyta och år.
Magnus bor i en kommun där uppvärmningskostnaden för det aktuella året ska beräknas till 148 kronor per kvadratmeter bostadsyta och år. Bostadens yta är 73 kvadratmeter. Hyran är 48 000 kronor per år. Kostnad för värme ingår inte i hyran men däremot ingår kostnad för uppvärmning av varmvatten. Avdraget för varmvatten är fastställt till 45 kronor per kvadratmeter och år.
Hyra: 48 000 kronor Tillägg för uppvärmning: 73 x 148 = 10 804 Avdrag för varmvatten: 73 x 45= - 3 285 = 7 519
- 7 519 kronor Bidragsgrundande bostadskostnad per år: = 55 519 kronor
Kostnad för vattenförbrukning och sophämtning
Om kostnaden för vattenförbrukning i bostaden eller sophämtning inte ingår i den avtalade hyran, ska den kostnaden läggas till hyran (12 § RFFS 1998:9). Vid beräkningen av bostadskostnaden används Pensionsmyndighetens föreskrifter (2014:11) om uppskattning av kostnader för en bostads uppvärmning, hushållsel och övrig drift vid beräkning av bostadskostnad.
Uppgifter om kostnader saknas i kontraktet
Om det saknas uppgifter om kostnader som rör uppvärmning, varmvatten, vattenförbrukning, sophämtning eller el i kontraktet, kan Försäkringskassan be att den sökande kompletterar dessa uppgifter. Om vi inte får in några andra uppgifter vid kompletteringen, eller bedömer att ingen utredning behöver göras, beslutar vi om bostadsbidrag utifrån de uppgifter vi har och utgår från att allt ingår i hyran.
5.5.5 Vilka kostnader får inte räknas med?
En del kostnader som hyresgästen har är inte bidragsgrundande. Avgift för garage eller parkeringsplats som ingår i den avtalade hyran får inte räknas med i bostadskostnaden, eftersom det inte är en kostnad som avser bostaden.
Kostnad för hushållsel
Om kostnad för hushållsel ingår i den avtalade hyran ska denna dras av från bostadskostnaden. Den schablon som för varje år fastställs i Pensionsmyndighetens föreskrifter om uppskattning av kostnader för en bostads uppvärmning, hushållsel och övrig drift vid beräkning av bostadskostnaden ska användas. Kostnaden fastställs till ett belopp per kvadratmeter bostadsyta och månad och är maximerad till ett visst belopp. (13 § RFFS 1998:9)
Maria har fyra hemmavarande barn och bor i en lägenhet på 130 kvadratmeter. Hyran är 5 000 kronor per månad. Kostnad för hushållsel ingår i hyran. Schablonkostnaden för hushållsel har för det aktuella året fastställts till 4,92 kronor per kvadratmeter bostadsyta och månad, dock högst 590 kronor per månad.
Hyra: 5 000 kronor Avdrag för hushållsel: 130 x 4,92=640 Maximalt avdrag: - 590 kronor Beräknad kostnad per månad: 4 410 kronor
5.5.6 Hyresrabatt
Det förekommer att en hyresvärd lämnar hyresrabatt under ett antal månader efter inflyttningen i en lägenhet. Hyresrabatten kan omfatta hela eller del av hyran. Om hyresrabatten omfattar hela hyran har den försäkrade inte rätt till bostadsbidrag, eftersom hen inte har någon kostnad för bostaden. Omfattar rabatten del av hyran har den försäkrade rätt till bidrag för den del av hyran som är bidragsgrundande och som ska betalas.
En familj kan fortfarande vara skyldig att betala hyra för en lägenhet som de lämnat. Bostadsbidrag kan dock inte lämnas för en bostad som den försäkrade inte bor i. Däremot kan rätt till särskilt bidrag för hemmavarande barn finnas.
Bertil och Mona får bostadsbidrag. De ska flytta till en lägenhet där de får bo gratis i tre månader. De flyttar innan nuvarande hyresavtal har upphört och betalar därför hyra för sin tidigare bostad. Familjen har inte längre rätt till bidrag till bostadskostnader eftersom de inte längre bor i bostaden. Familjen kan heller inte få bidrag till bostadskostnaden för den nya lägenheten eftersom de inte har någon kostnad för den bostaden. Däremot kan de ha rätt till särskilt bidrag för hemmavarande barn.
5.5.7 Tvist med hyresvärd om hyresbeloppets storlek
Det förekommer att vissa bostäder har brister som inte åtgärdas av hyresvärden. Om en överenskommelse inte kan nås mellan hyresgäst och hyresvärd, kan hyresgästen deponera en del av sin hyra hos länsstyrelsen (12 kap. 21 § JB). Eftersom hela hyran betalas ska den också ligga till grund för beräkning av bostadsbidraget.
I vissa andra fall kan en hyresgäst få kompensation (hyresrabatt) från hyresvärden på grund av brister i bostaden genom att en klumpsumma betalas ut för retroaktiv tid. Men krav på återbetalning av bostadsbidrag kan inte ställas eftersom den försäkrade har betalat hyra enligt avtal under de aktuella månaderna.
Den bidragsgrundande bostadskostnaden kan däremot bli lägre om hyresvärden kompenserar hyresgästen genom att göra avdrag på hyran på kommande hyresavier.
Carina bor tillsammans med sina barn i en lägenhet med eftersatt underhåll. Hon tycker att hyran, 4 800 kronor per månad, är för hög i förhållande till bostadsstandarden och har klagat hos hyresvärden. Hon betalar dock hela hyran. Efter en tid medger hyresvärden att Carina har betalat för hög hyra. Värden sänker hyran retroaktivt genom att dra av 500 kronor från hyresbeloppet på kommande hyresspecifikationer. När Carina söker bostadsbidrag beaktas den aktuella hyran som hon betalar, det vill säga 4 300 kronor per månad.
5.5.8 Kooperativ hyresrätt
För den som bor i en kooperativ hyresrätt beräknas bostadskostnaden på samma sätt som för hyrd bostad. Om en försäkrad har tagit ett lån till insatsen eller i samband med reparationer och renoveringar i fastigheten får hen dessutom räkna med räntekostnaden på samma sätt som den som innehar en bostadsrätt eller äger ett småhus (8 § RFFS 1998:9). Se nedan i avsnitt 5.6.1 hur räntekostnaden beräknas.
5.6 Bostad med bostadsrätt
Den som innehar en bostadsrätt har också rätt till bostadsbidrag.
För bostad med bostadsrätt gäller bostadsrättslagen (1991:614).
5.6.1 Årsavgift och räntekostnad
Bostadskostnaden för en bostad med bostadsrätt är årsavgiften som bostadsrättsföreningen fastställt inklusive kostnader för uppvärmning. I årsavgiften ingår vanligtvis både driftsavgift och kapitalavgift. Ibland ingår en avsättning till inre fond i årsavgiften, som också får räknas med i bostadskostnaden.
Om den försäkrade har lånat pengar med bostadsrätten som säkerhet för lånet, får en viss del av räntekostnaden räknas med som bostadskostnad. Först ska man räkna av den procentandel av det upplånade kapitalet som anges i bostadsbidragsförordningen (1993:739) från räntekostnaden. Sedan tar man upp 70 procent av det resterande räntebeloppet som bostadskostnad. (9 § RFFS 1998:9). Det framgår av lånehandlingen vilken säkerhet som lämnats för ett lån. Om det är ett privat lån ska bostadsrättsföreningen ha godkänt pantsättningen.
Hugo studerar på universitetet och bor i en bostadsrätt. Hans farmor Josefin hjälpte honom med ett lån när han köpte lägenheten. Josefin och Hugo har upprättat en lånehandling sinsemellan där det framgår att bostadsrätten är pantsatt för lånet. Bostadsrättsföreningen har godkänt pantsättningen och därför kan Hugo få räkna med viss del av de räntekostnader som han betalar till Josefin.
Om räntesatsen är 3 procent eller lägre är kostnaden för skuldräntan inte bidragsgrundande (1 a § BoF).
Beräkning av räntekostnad
Räntekostnaden ska först minskas med 3 procent av skuldbeloppet (1 a § BoF). Avdraget ska göras då bostaden anses vara en förmögenhet som ökar i värde samtidigt som det sker en viss inflation (prop. 1995/96:186, s. 32).
Den skuldränta som en person betalar för lån består egentligen av två delar. Den ena delen av räntan är bankens kompensation för inflationen och den andra delen av räntan är betalning för att banken lånar ut pengar. En person lånar till exempel 100 000 kronor. Efter 10 år ska lånet betalas tillbaka till banken. Värdet på de 100 000 kronorna har nu ökat till 120 000 kronor (på grund av inflationen). I det här fallet skulle banken ha förlorat 20 000 kronor om den inte fått kompensation för inflationen.
Det är den här delen av räntan som inte får räknas med som bidragsgrundande bostadskostnad. Man skulle kunna likställa den delen av räntan med amortering eftersom värdet på lånebeloppet sjunker realt vid inflation. 3 procent anses motsvara inflationen och därför görs avdrag på räntesatsen med 3 procentenheter vid beräkning av bidragsgrundande bostadskostnad.
Därefter får 70 procent av räntebeloppet räknas med som bostadskostnad.
Kalle har i samband med köp av en bostadsrättslägenhet lämnat lägenheten som säkerhet för ett banklån. Skuldbeloppet är 500 000 kronor och räntesatsen 5 procent.
Räntekostnaden beräknas enligt följande Kalles räntekostnad är 500 000 kronor x 5 procent = 25 000 kronor. 3 procent x 500 000 kronor = 15 000 kronor. Räntekostnaden 25 000 kronor minskas med 15 000 kronor. Kvar blir 10 000 kronor.
Årsavgiften är 24 000 kronor. Bidragsgrundande bostadskostnad beräknas enligt följande. Årsavgift: 24 000 kronor Räntekostnad 10 000 70 procent av 10 000 kronor: + 7 000 kronor Bidragsgrundande bostadskostnad per år: = 31 000 kronor
Som ägare till bostadsrätten måste den försäkrade även uppfylla kravet att bostaden lämnats som säkerhet för lånet. Det finns däremot inget krav på att den försäkrade själv måste ha tagit lånet för inköp av bostaden. Om till exempel föräldrarna till en ungdom utan barn har lånat pengar för dennes räkning måste den försäkrade dock visa att hen har en kostnad för lånet för att räntekostnaden avseende lånet ska kunna räknas med i bostadskostnaden.
5.6.2 Avgifter och kostnad för uppvärmning m.m.
Samma regler gäller för avgifter och kostnad för uppvärmning m.m. som för hyrd bostad. Se under avsnitt 5.5.
5.7 Småhus för en eller två familjer
Som bostadskostnad för ett eget småhus inrättat som bostad för en familj räknas
- viss del av räntekostnaden
- 70 procent av tomträttsavgäld
- kommunal fastighetsavgift
- uppvärmningskostnader och övriga driftskostnader.
Allt detta framgår av 14 § RFFS 1998:9.
5.7.1 Beräkning av räntekostnad
Räntekostnaden ska först minskas med 3 procent av skuldbeloppet (1 a § BoF). Avdraget ska göras då fastigheten anses vara en förmögenhet som ökar i värde samtidigt som det sker en viss inflation (prop. 1995/96:186, s. 32). Se avsnitt 5.6.1 ovan.
Om den försäkrade har lånat pengar till köp eller förbättringar av fastigheten, får 70 procent av den resterande räntekostnaden räknas med som bostadskostnad. Förutsättningen är dock att fastigheten har lämnats som säkerhet för lånet (14 § RFFS 1998:9). Om det är ett privat lån ska det finnas en inteckning i fastigheten som godkänts av inskrivningsmyndigheten (Lantmäteriet sedan den 1 juni 2008).
Inskrivningsmyndigheten utfärdar ett pantbrev som den försäkrade ska bifoga sin ansökan om bostadsbidrag.
Hugo bor med sina två barn i ett radhus. Hans farmor Josefin hjälpte honom med ett lån när han köpte radhuset. Josefin och Hugo har upprättat en lånehandling sinsemellan där det framgår att fastigheten är pantsatt för lånet. Inskrivningsmyndigheten har godkänt pantsättningen och utfärdat ett pantbrev. Hugo får därför räkna med viss del av de räntekostnader som han betalar till Josefin.
Se även exempel Kalle i avsnitt 5.6.1.
Om räntesatsen är 3 procent eller lägre är kostnaden för skuldräntan inte bidragsgrundande (1 a § BoF).
Räntefria lån
Det förekommer att en försäkrad har ett räntefritt lån, till exempel Jaklån. För dessa lån betalas inte ränta utan i stället en avdragsgill avgift som är procentuell till lånets storlek. Eftersom denna låneform är etablerad och ett alternativ till de traditionella låneformerna, är det naturligt att avgiften jämställs med ränta.
Bundet lån löses i förtid
Ett bundet lån för en bostad kan lösas i förtid. En försäkrad kan genom detta få en lägre bostadskostnad för framtiden. Varken avgiften eller ränteskillnadsersättningen som erläggs i samband med omläggningen räknas som bostadskostnad.
Lån utan säkerhet i fastigheten
För lån som saknar säkerhet i fastigheten kan räntekostnader inte räknas med i den bidragsgrundande bostadskostnaden (14 § första stycket RFFS 1998:9). Småhusägare kan i vissa fall äga själva huset men inte marken som huset står på. Eftersom beteckningen fastighet avser marken kan därför inte eventuella lån ha sin säkerhet i fastigheten.
5.7.2 Tomträttsavgäld
För ett hus som inte uppförts på egen mark ska en tomträttsavgäld (hyra för marken) betalas. Tomträtt förekommer vanligtvis i storstadsområden. Avgiften för tomträtten är avdragsgill vid inkomstdeklarationen på samma sätt som skuldräntor för lån på fastigheten. Vid beräkningen av bostadskostnaden ska 70 procent av tomträttsavgälden räknas med (14 § RFFS 1998:9).
5.7.3 Kommunal fastighetsavgift
Från och med den 1 januari 2008 har den statliga fastighetsskatten ersatts av en kommunal fastighetsavgift (lagen [2007:1398] om kommunal fastighetsavgift). Avgiften påverkar den bidragsgrundande bostadskostnaden från och med bidragsåret 2009.
Den kommunala fastighetsavgiften ingår i beräkningen av bostadskostnaden. Fastighetsavgiften betalas per kalenderår av den som ägde fastigheten den 1 januari inkomståret. Det innebär att den som köper en fastighet under perioden 2 januari–31 december inte debiteras någon fastighetsavgift för det året.
För småhus var avgiften 6 000 kronor för 2008, men högst 0,75 procent av det totala taxeringsvärdet för småhuset med tillhörande tomtmark. För 2009 och senare kalenderår beräknas fastighetsavgiften för småhus till fastighetsavgiften för 2008 ökad eller minskad med ett belopp som motsvarar inkomstbasbeloppets förändring mellan 2008 och det aktuella kalenderåret uttryckt i procent med två decimaler (3 § lagen om kommunal fastighetsavgift).
Metodstöd – fastighetsavgift och inkomstbasbelopp
2008 (deklarationsår 2009) var den maximala fastighetsavgiften 6 000 kronor och inkomstbasbeloppet 48 000 kronor. Den maximala fastighetsavgiften fastställs per år. Sedan 2009 ändras den maximala fastighetsavgiften procentuellt lika mycket som inkomstbasbeloppet.
Inkomstbasbeloppet för 2009 var 50 900 kronor, en höjning med 2 900 kronor eller 6,04 procent (ändringen ska uttryckas i procent med två decimaler).
2009 (deklarationsår 2010) höjdes det maximala beloppet för kommunal fastighetsavgift för småhus till 6 362 kronor (106,04 procent av 6 000 kronor). Beloppet ska uttryckas i hela krontal.
| År (deklarationsår) | Maximalt belopp för kommunal fastighetsavgift |
|---|---|
| 2010 (deklaration 2011) | 6 387 kronor |
| 2011 (deklaration 2012) | 6 512 kronor |
| 2012 (deklaration 2013) | 6 825 kronor |
| 2013 (deklaration 2014) | 7 074 kronor |
| 2014 (deklaration 2015) | 7 112 kronor |
| 2015 (deklaration 2016) | 7 262 kronor |
| 2016 (deklaration 2017) | 7 412 kronor |
Den kommunala fastighetsavgiften påverkar den bidragsgrundande bostadskostnaden från och med bidragsåret 2009.
Ändras fastighetsavgiften för en fastighet, ska den nya avgiften användas för att beräkna bostadskostnaden först från och med året efter det år då den nya fastighetsavgiften trätt i kraft (14 § RFFS 1998:9).
Ingen eller reducerad fastighetsavgift
För bostadshus som byggts 2011 eller tidigare betalar man ingen fastighetsavgift de första fem åren. Under de följande fem åren betalar man halv avgift.
För bostadshus som byggts 2012 och därefter betalar man ingen fastighetsavgift de första 15 åren.
Till grund för fastighetstaxeringen ligger ett så kallat värdeår. Det är normalt samma år som ett hus är färdigbyggt. Värdeåret framgår av fastighetstaxeringsbeslutet. Om värdeåret till exempel är 2012 gäller fastighetstaxeringen från och med den 1 januari 2013. Enligt de nya reglerna om slopad fastighetsavgift de första 15 åren betalar man ingen fastighetsavgift för inkomståren 2013–2027.
Skattereduktion
Personer som fyllt 65 år vid ingången av året efter inkomståret och personer som får sjuk- eller aktivitetsersättning har rätt till en skattereduktion enligt lagen (2008:826) om skattereduktion för kommunal fastighetsavgift. Vid beräkning av bidragsgrundande bostadskostnad ska Försäkringskassan inte ta hänsyn till denna skattereduktion (14 § sjätte stycket RFFS 1998:9).
5.7.4 Kostnad för uppvärmning och övriga driftskostnader
Kostnader för uppvärmning och övriga driftskostnader får räknas som bostadskostnad (14 § tredje stycket p 3 RFFS 1998:9).
För beräkningen av uppvärmningskostnader används de schablonbelopp som har fastställts genom Pensionsmyndighetens föreskrifter om uppskattning av kostnader för en bostads uppvärmning, hushållsel och övrig drift vid beräkning av bostadskostnad för respektive bidragsår.
Det är samma schabloner som gäller för hyrd bostad och bostad med bostadsrätt. Se avsnitt 5.5.
Pensionsmyndigheten har även fastställt schablonbelopp för beräkning av övriga kostnader, bland annat vatten, avlopp, sophämtning, underhåll och försäkring. Dessa kostnader fastställs till ett belopp per kvadratmeter bostadsyta och år och är samma för hela landet.
Beräkningen görs utifrån den bostadsyta som fastställts som boyta i det senaste fastighetstaxeringsbeslutet (4 § RFFS 1998:9).
Nedan följer ett exempel på hur bostadskostnaden beräknas för ett småhus.
Karin som har tre hemmavarande barn bor i eget småhus med en bostadsyta på 117 kvadratmeter. Uppvärmningskostnaden beräknas till 196 kronor per kvadratmeter. De övriga driftskostnaderna beräknas till 202 kronor per kvadratmeter. Fastighetens taxeringsvärde är 525 000 kronor. Skulderna i fastigheten är vid ansökningstillfället 628 000 kronor och räntan är 6 procent. Bostadskostnaden beräknas på följande sätt:
Räntekostnad = 6 procent av 628 000: 37 680 kronor 3 procent av 628 000 =: - 18 840 kronor Räntekostnad efter 3-procentsavdrag: = 18 840 kronor 70 procent av 18 840: + 13 188 kronor Fastighetsavgift 0,75 procent av 525 000: + 3 938 kronor Uppvärmningskostnad 117 x 196: + 22 932 kronor Övrig driftskostnad 117 x 202: + 23 634 kronor Summa beräknad bostadskostnad per år: = 63 692 kronor Summa beräknad bostadskostnad per månad: = 5 308 kronor
5.7.5 Kulturhus
Ett rum behöver ha en viss takhöjd för att räknas med i den boyta som fastställs vid fastighetstaxeringen. I kulturhus, så kallade K-märkta hus, kan rummen ha en så låg takhöjd att någon boyta inte fastställs vid taxeringen. Då måste den sökande visa bostadsytan på något annat sätt.
5.7.6 Särskilt om småhus för två familjer
Kostnaden för eget småhus inrättat som bostad för två familjer beräknas för hela fastigheten på samma sätt som för eget småhus med bara en bostad. Bostadskostnaden ska bestämmas till så stor del av den totala bostadskostnaden för hela fastigheten som motsvarar den egna lägenhetens bostadsyta i förhållande till hela bostadsbyggnadens bostadsyta (15 § RFFS 1998:9).
Den försäkrade ska själv styrka hur stor del av den totala boytan som disponeras för eget behov (4 § tredje stycket RFFS 1998:9).
Begreppet styrka ska i detta sammanhang inte tolkas som ett beviskrav. Det ska i stället tolkas utifrån att styrka innebär visa, intyga eller bekräfta.
Vera bor i en tvåfamiljsfastighet som består av en total bostadsyta på 140 kvadratmeter. Veras lägenhet har en bostadsyta på 80 kvadratmeter och den uthyrda lägenheten 60 kvadratmeter. Den totala bidragsgrundande bostadskostnaden för huset har beräknats till 65 000 kronor per år. Veras bostadskostnad beräknas till (80/140 x 65 000) = 37 143 kronor per år.
5.8 Småhus på lantbruksenhet inrättat som bostad för en eller två familjer
Bostadskostnaden för ett eget småhus på lantbruksenhet beräknas på samma sätt som för ett eget småhus som är inrättat som bostad för en eller två familjer (17 § RFFS 1998:9).
Endast kostnader som hör till bostadsfastigheten får räknas med (16 § RFFS 1998:9).
5.8.1 Bostadsfastighet
Bostadsfastighet är bostadsbyggnaden inklusive tomtmarken.
Kan lånet på bostadsfastigheten inte skiljas från övriga lån på lantbruksenheten ska följande beräkning göras. Bostadsfastighetens taxeringsvärde sätts i relation till hela lantbruksenhetens taxeringsvärde. Den framräknade andelen av den totala lånesumman anses utgöra lånet på bostadsfastigheten. Om taxeringsvärdet ändras, ska det nya taxeringsvärdet användas först från och med följande år (16 § RFFS 1998:9).
5.8.2 Arrende på lantbruk
Om en person arrenderar ett småhus på lantbruksenhet, ska arrendeavgiften för bostaden och tillhörande tomtmark, uppvärmningskostnader och andra driftskostnader tillsammans räknas som bostadskostnad. Om det inte finns någon särskild arrendeavgift för själva bostaden och tillhörande tomtmark, beräknas bostadskostnaden på följande sätt.
Taxeringsvärdet för bostadsfastigheten sätts i relation till taxeringsvärdet för hela lantbruksfastigheten eller den del som arrenderas. Av den totala arrendeavgiften anses den framräknade andelen utgöra arrendet för bostaden (18 § RFFS 1998:9).
Bosse arrenderar ett lantbruk för 100 000 kronor per år. Bostadsfastigheten är taxerad till 300 000 kronor, lantbruksfastigheten till 500 000 kronor och skogsbruksfastigheten till 400 000 kronor. Skogsbruksfastigheten brukas av ägaren. Av arrendeavtalet framgår inte hur stor del av arrendet som avser bostaden. Bostadskostnaden beräknas till
100 000 x 300 000 / (300 000 + 500 000) = 37 500 kronor
Kostnad för uppvärmning och övrig drift
Om kostnader för arrendebostadens uppvärmning och övrig drift inte ingår i arrendeavgiften ska dessa läggas till arrendeavgiften. Beräkningen av bostadskostnaderna görs enligt Pensionsmyndighetens föreskrifter om uppskattning av kostnader för en bostads uppvärmning, hushållsel och övrig drift vid beräkning av bostadskostnad för respektive bidragsår på samma sätt som för ett eget småhus (18 § tredje stycket RFFS 1998:9). Se även avsnitt 5.7.4
5.9 Bostad i andelshus och i egen flerfamiljsfastighet
För den som bor i andelshus eller egen flerfamiljsfastighet ska bostadskostnaden bestämmas till det belopp som utgör genomsnittskostnaden för det antal vuxna och barn som bor i bostaden (19 § RFFS 1998:9).
Genomsnittlig och högsta godtagbara bostadskostnad publiceras varje år på Försäkringskassans webbplats. Beloppen varierar bland annat beroende på i vilken kommun som bostaden finns. Hur beräkningen går till framgår av Försäkringskassans föreskrifter om beräkning av genomsnittlig och högsta godtagbara bostadskostnad (FKFS 2023:4).
5.10 Fri bostad samt övriga boendeformer
För att kunna beräkna bostadskostnaden för den som har fri bostad används Skatteverkets föreskrifter om värdet av förmån av annan bostad här i landet än semesterbostad att tillämpa vid beräkning av skatteavdrag och arbetsgivaravgifter.
Bostadskostnaden bestäms till det belopp som utgör bostadsförmånsvärdet för den bostad som ansökan avser (20 § RFFS 1998:9). Föreskrifterna ges ut årligen.
Detsamma gäller för den som bor i övriga boendeformer (21 § RFFS 1998:9). Med övriga boendeformer avses exempelvis husvagn eller husbåt.
Skatteverkets föreskrifter finns på Skatteverkets webbplats.
5.11 Minskning av beräknad bostadskostnad i vissa fall
Sedan bostadskostnaden har räknats fram ska bostadskostnaden minskas om
- ett barn över 20 år som inte får studiehjälp eller förlängt barnbidrag bor i ett eller flera rum i bostaden
- ett eller flera rum i bostaden hyrs ut eller används av någon annan än den försäkrades barn.
Detta framgår av 35 § RFFS 1998:9.
5.11.1 Del av bostaden hyrs ut eller används av eget barn eller av annan
Bidragsgrundande bostadskostnad ska minskas om barn som är över 20 år och som inte får studiehjälp eller förlängt barnbidrag disponerar så stor del av bostaden att det motsvarar ytan för ett eller flera rum i den försäkrades bostad. Samma sak gäller om den försäkrade hyr ut ett eller flera rum i bostaden eller om det finns rum som används av någon annan än den försäkrades barn (35 § första stycket RFFS 1998:9).
Om det däremot kommer fram att en person är folkbokförd enligt 12 § FOL på den försäkrades bostad, ska bostadskostnaden inte minskas om personen inte bor där. Innebörden av nämnda paragraf är nämligen att en person som inte regelmässigt tillbringar sin dygnsvila på någon viss fastighet anses bosatt på den fastighet till vilken han med hänsyn till sina familje- och arbetsförhållanden och övriga omständigheter kan anses ha sin starkaste anknytning.
Det är den som ansöker om bostadsbidrag som ska visa att personen är folkbokförd enligt 12 § FOL på bostaden.
Vid beräkningen ska varje rum räknas som två enheter och köket som en enhet. Bostadskostnaden minskas med en så stor del av kostnaden som motsvarar boytan för ett eller flera rum (35 § andra stycket RFFS 1998:9).
Som framgår av beskrivningen av bestämmelserna i 35 § RFFS 1998:9 måste en rimlighetsbedömning i varje enskilt ärende göras om bostadskostnaden ska minskas eller inte. Vid bedömningen beaktas bostadens yta, hur många enheter bostaden består av och hur många personer som bor där. Vilken ålder de boende har samt hur ofta tidvis boende barn bor i bostaden är också faktorer som kan påverka bedömningen. Minskning av bostadskostnaden görs bara om den disponerade ytan ungefär motsvarar ett eller flera rum.
Martin och Ebba bor med två barn under 18 år. Dessutom bor ett äldre syskon som är 23 år i bostaden, totalt 5 personer. Bostaden består av 3 rum och kök och bostadsytan är 85 kvadratmeter. Varje person kan således disponera 17 kvm (förutsatt att ytan fördelas jämnt på familjemedlemmarna). Bostaden består av sju enheter. 2/7 x 85 = 24,3 kvm. Ett rum motsvarar 24,3 kvm vilket är mer än de 17 kvm som varje person kan disponera vid en jämn fördelning av ytan. Bostadskostnaden minskas inte med anledning av att ett äldre syskon bor kvar hemma.
Mikael bor tillsammans med sina två tonåringar. Han har också två andra barn som bor tidvis i bostaden. Dessutom bor hans bror där. Bostaden består av 4 rum och kök och är 100 kvm. Bostadskostnaden är 6 200 kronor. Om alla fem familjemedlemmarna och brodern delar lika på boytan kan de disponera 16,7 kvm vardera. Bostaden består av nio enheter. 2/9 x 100 = 22,2 kvm. Ett rum motsvarar 22,2 kvm vilket är mer än 16,7 kvm som varje person kan disponera vid en jämn fördelning av ytan. Trots att ett rum motsvarar större yta än vad varje person disponerar, så minskas bostadskostnaden med kostnaden som motsvarar ytan för ett rum på grund av att Mikaels bror bor där. Det beror på att två av barnen endast bor tidvis i bostaden. Bostadsytan minskas med 22,2 kvm till 77,8 kvm. Den bidragsgrundande bostadskostnaden blir 77,8/100 x 6 200 kronor = 4 824 kronor per månad.
Katarina bor tillsammans med en dotter under 18 år. I lägenheten bor också en väninna till Katarina. Lägenheten har 5 rum och kök och bostadsytan är 90 kvadratmeter. Hyran är 5 000 kronor per månad. Att väninnan betalar 2 000 kronor per månad i hyra till Katarina har inte någon betydelse i det här sammanhanget eftersom minskning av bostadskostnaden görs på annat sätt. Lägenheten består av elva enheter. Varje rum kan därför beräknas till 2/11 x 90 = 16,4 kvm. De tre personerna som bor i bostaden kan disponera 30 kvm per person om ytan fördelas lika mellan dem. Bostadskostnaden minskas med kostnaden som motsvarar boytan för två rum på grund av att Katarinas väninna hyr rum i bostaden. Bostadsytan minskas med 32,8 kvm till 57,2 kvm. Den bidragsgrundande bostadskostnaden blir 57,2/90 x 5 000 = 3 178 kronor per månad.
Stina och Anna studerar tillsammans och har skaffat en gemensam lägenhet för att hålla bostadskostnaden nere. De delar på hyreskontraktet. Lägenheten har 3 rum och kök och är 81 kvm stor. Hyran är 9 250 kronor för hela bostaden. För att sänka kostnaderna ytterligare hyr de ut ett rum till studiekompisen Karin. Hon disponerar 81/3 = 27 kvm av bostadens totala yta. Stina har ansökt om bostadsbidrag för sin del av bostaden. För att räkna ut Stinas del av bostadskostnaden behöver vi först räkna ut hur mycket avdrag för bostadskostnaden som ska göras för hela lägenheten, och därefter dela den nya bostadskostnaden mellan Stina och Anna. För att göra beräkningen behöver vi veta hur många rum som den yta Karin disponerar motsvarar. Vi gör därför en enhetsberäkning som visar att bostaden är 7 enheter och ett rum är 23,1 kvm. Eftersom Karin disponerar en större yta än vad ett rum motsvarar, ska avdrag för ett rum göras. Bostadsytan minskas med 23,1 kvm till 57,9 kvm. Total bostadskostnad för Stina och Anna blir 57,9/81 x 9 250 = 6 612,03 kronor per månad. Stinas bidragsgrundande bostadskostnad, efter avdrag för inneboende, blir 6 612,03/2= 3 307 kr per månad.
5.12 Samordning mellan bostadsbidrag och andra bidrag
En barnfamilj kan ha rätt både till bostadsbidrag och till bostadstillägg enligt SFB.
En person som är ensamstående utan hemmavarande barn och som är anvisad till etableringsinsatser enligt förordningen (2017:820) om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare kan ha rätt till både bostadsbidrag och bostadsersättning.
En försäkrad kan ha rätt till både bostadsbidrag och till boendetillägg enligt SFB.
En försäkrad kan också ha rätt till både bostadsbidrag och till familjebidrag i form av bostadsbidrag enligt förordningen (1995:239) om förmåner till totalförsvarspliktiga.
5.12.1 Samordning bostadsbidrag – bostadstillägg
En barnfamilj som har rätt till både bostadstillägg och bostadsbidrag beviljas i första hand preliminärt bostadsbidrag. Vid beräkning av bostadstillägg minskas den beräknade bostadskostnaden med det preliminära bostadsbidraget (101 kap. 9 § SFB).
Den som får enbart ålderspension för tid före den månad hen fyller 65 år kan inte få bostadstillägg. Däremot kan bostadsbidrag beviljas till en barnfamilj om någon i familjen får ålderspension.
Ungdomar utan barn kan inte få bostadsbidrag om den försäkrade eller dennes make får bostadstillägg. Detsamma gäller om den försäkrade inte får bostadstillägg på grund av bestämmelserna om inkomstprövning. En ungdom som inte ansökt om bostadstillägg har däremot möjlighet att ansöka om bostadsbidrag oberoende av möjligheterna att få bostadstillägg (96 kap. 11 § SFB).
Mer om bostadstillägg finns att läsa i Pensionsmyndighetens Vägledning 2010:5 Bostadstillägg och äldreförsörjningsstöd.
5.12.2 Samordning bostadsbidrag – bostadsersättning
Bostadsersättning får enligt 3 kap. 13 § förordningen (2017:819) om ersättning till deltagare i arbetsmarknadspolitiska insatser lämnas till den
- som är ensamstående utan hemmavarande barn och
- som är anvisad till det arbetsmarknadspolitiska programmet etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare enligt förordningen (2017:820) om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare.
Bostadsersättning ska minskas med det preliminära bostadsbidrag som deltagaren får för samma månad (5 kap. 5 § förordningen [2017:819]).
5.12.3 Samordning bostadsbidrag – boendetillägg
En försäkrad som har rätt till både boendetillägg och bostadsbidrag beviljas i första hand preliminärt bostadsbidrag. Boendetillägget minskas med det preliminära bostadsbidraget. Om boendetillägg lämnas till ett par makar minskas boendetillägget till vardera maken med halva det preliminära bostadsbidraget (103 d kap. 9 § SFB).
Mer om boendetillägg finns att läsa i vägledning (2012:3) Boendetillägg.
5.12.4 Samordning bostadsbidrag – familjebidrag till rekryter
Om en rekryt beviljas familjebidrag i form av bostadsbidrag, ska det samordnas med preliminärt bostadsbidrag. Vid beräkning av familjebidraget i form av bostadsbidrag minskas bostadskostnaden med det preliminära bostadsbidraget (29 § RFFS 1998:9).
Om familjebidrag, se vidare vägledning (2002:14) Familjebidrag och dagpenning vid tjänstgöring inom totalförsvaret.
5.12.5 Samordning bostadsbidrag – övriga bidrag
Om bidrag till bostadskostnader betalas
- enligt utländsk lagstiftning
- till den som enligt socialtjänstlagen (2001:453) tagit emot barn för stadigvarande vård och fostran i familjehem och bidraget ingår i omkostnadsersättningen ska den beräknade bostadskostnaden enligt SFB minskas med den utbetalda ersättningen (30 § RFFS 1998:9).