8 Beslut om bostadsbidrag
I detta kapitel beskrivs
- för vilken tid bidrag kan beviljas
- interimistiska beslut
- när Försäkringskassan kan avvisa eller avslå en ansökan
- bidragets storlek.
8.1 Sökande ska få beslut
Den eller de som söker bostadsbidrag ska underrättas om beslut (33 § FL). Beslutet ska vara adresserat till den eller de som ansökt om bostadsbidrag. Om det inte går att skicka ett maskinellt beslut, exempelvis på grund av att den ena personen i hushållet inte är folkbokförd, ska man skicka ett manuellt beslut i stället.
8.2 Förmånstiden
96 kap. 12 § SFB Bidrag lämnas från och med månaden efter den då rätten till bidrag har uppkommit till och med den månad då rätten till bidrag har ändrats eller upphört. Om rätten till bidrag uppkommit eller upphört den första dagen i en månad, ska dock bidraget lämnas eller upphöra från och med den månaden.
Normalt är det inga problem att bedöma när rätt till bidrag uppkommer eller upphör enligt 96 kap.12 § SFB första stycket. Däremot kan bedömningen enligt 96 kap. 12 § SFB andra stycket kräva mer utredning. Det går inte att säga generellt hur bedömningen ska göras eftersom det alltid handlar om en bedömning i det enskilda fallet. Här redogörs dock för några exempel och ett rättsfall som kan användas som stöd för bedömningen av när rätt till bidrag uppkommer eller upphör.
Rätt till bidrag uppkommer
Preliminärt bostadsbidrag beviljas från och med månaden efter den månad när rätten till bidraget har uppkommit.
Om rätten till bostadsbidrag har uppkommit den första dagen i en månad, ska bidraget beviljas från och med den månaden. Det kan till exempel vara när en person flyttar in i en bostad och folkbokför sig där den första dagen i en månad. Då ska bidraget alltså beviljas från och med den månaden.
Regeringsrätten har kommit fram till att rätt till bostadsbidrag för en viss bostad tidigast kan uppkomma den dag när den bidragsberättigade bosätter sig i bostaden.
I rättsfallet hade en person skrivit hyreskontrakt för en bostad från och med den 1 september, vilket var en lördag. Hen fick dock inte tillträde till lägenheten förrän måndagen den 3 september, på grund av hyresrättsliga bestämmelser. Med hänsyn till reglerna om bosättning i 7 § folkbokföringslagen kunde hen inte anses bosatt i lägenheten före tillträdesdagen varför rätten till bostadsbidrag inte hade uppkommit tidigare än den dagen, dvs. den 3 september. Eftersom bostadsbidrag betalas ut från och med månaden efter att rätten till bidrag har uppkommit kunde bostadsbidraget betalas ut först från och med oktober månad. (RÅ 2009 ref. 87)
Domstolen resonerar kring när man anses vara bosatt i en bostad. Det finns vissa kriterier för det som är avgörande i folkbokföringssammanhang. Samma kriterier är vägledande i bosättningsfrågan, jfr prop. 1992/93:174 s. 55. Enligt 7 § FOL anses en person vara bosatt på den fastighet där hen regelmässigt tillbringar eller, efter en flytt, kan antas komma att regelmässigt tillbringa sin dygnsvila.
När en person faktiskt anses vara bosatt i sin bostad är en bedömning som behöver göras i det enskilda fallet. Personens egen avsikt spelar nämligen en avgörande roll vid bedömningen av ett flyttningsfall (prop. 1990/91:153 s. 87).
Läs närmare i avsnitt 5.1.7. om vad som gäller när en person folkbokför sig senare än den första den månad som hushållet flyttar till ny bostad eller när en person blir folkbokförd under en senare månad än inflyttningsmånaden.
Rätt till bidrag upphör
Bidraget betalas ut till och med den månad när rätten till bidrag har ändrats eller upphört.
Om rätten till bostadsbidrag har upphört den första dagen i en månad, ska bidraget upphöra från och med den månaden. Det kan till exempel gälla en situation när ett barn fyller 18 år den första dagen i en månad, se också avsnitt 4.2.1.
Exempel kopplade till 96 kap. 12 § andra stycket SFB
Om ett uppehållstillstånd är giltigt till och med den första dagen i en månad upphör rätten till bidrag först från och med den andra dagen i den månaden. Detta innebär att en person som har ett giltigt uppehållstillstånd exempelvis till och med den första april, också har rätt till bostadsbidrag för april (förutsatt att övriga förmånsvillkor är uppfyllda).
Om ett hyreskontrakt sträcker sig till och med den första dagen i en månad behöver Försäkringskassan ta ställning till om personen faktiskt bor i bostaden den dagen. Stöd för bedömning när en person anses bo i bostaden finns i RÅ 2009 ref. 87, se ovan. Därutöver måste personen dessutom uppfylla övriga förmånsvillkor den första dagen i månaden. Om så är fallet upphör rätten till bostadsbidrag den andra dagen i månaden. Rätt till bostadsbidrag finns därför för innevarande månad. Det förhållandet att ett hyreskontrakt sträcker sig till och med den första dagen i en månad räcker alltså inte i sig för att personen ska ha rätt till bostadsbidrag.
8.2.1 Tidsram för beslutet
96 kap. 13 § SFB Ett beslut om bidrag får avse längst tolv månader.
Försäkringskassan kan bevilja preliminärt bidrag som längst för tolv månader i taget. Därefter kan den försäkrade ansöka om ett nytt preliminärt bostadsbidrag. Bidrag kan också beviljas för kortare tid, om Försäkringskassan till exempel känner till framtida förändringar. Det kan vara att en bostad hyrs under en viss begränsad tid eller att studiehjälpen till barnet upphör. Det kan också bli fråga om att bevilja för kortare tid om en ansökan görs under första kvartalet och inkomstuppgift lämnas endast för ett av två kalenderår.
96 kap. 14 § SFB Bidrag får inte lämnas för längre tid tillbaka än ansökningsmånaden. Bidrag får dock lämnas för en längre tid tillbaka, om en ansökan om bidrag avseende höjning av hyra eller avgift ges in till Försäkringskassan inom en månad från den dag då den försäkrade fick kännedom om hyres- eller avgiftshöjningen.
96 kap. 15 § SFB Om ett barn avlider i en barnfamilj som avses i 4 – 9 §§ och familjen redan har ansökt om eller får bostadsbidrag får bidraget lämnas som om barnet alltjämt levde till och med den sjätte månaden efter dödsfallet. Detta gäller längst till och med den månad då familjen flyttar från bostaden.
Bidrag får inte beviljas för längre tid tillbaka än ansökningsmånaden. Undantaget är om en person ansöker om bidrag på grund av höjd hyra eller avgift inom en månad från den dag då hen fick kännedom om hyres- eller avgiftshöjningen. Bestämmelsen innebär att bidrag i sådana fall kan beviljas från och med den månad när hyran eller avgiften höjdes.
Ett annat undantag är om ett barn avlider. Om familjen dessförinnan har ansökt om, blivit beviljad bostadsbidrag eller lämnar en fortsättningsansökan om bostadsbidrag, får familjen behålla bidraget till och med den sjätte månaden efter tidpunkten för dödsfallet. Bidrag får dock betalas ut längst till och med den månad då familjen flyttar från bostaden.
Det preliminära bostadsbidraget upphör automatiskt om den försäkrade inte ansöker om bostadsbidrag på nytt (prop. 1995/96:186, s. 23).
8.2.2 Beslut om ändrat månadsbelopp
Ett beslut om ändrat månadsbelopp gäller längst för det antal månader som återstår av den tidigare bidragsperioden. Se vidare i RFFS 1993:7 5 §.
Jan och Erika har beviljats preliminärt bostadsbidrag för tiden januari–december. I början av mars får Försäkringskassan en ansökan om ändring av bidraget därför att familjen fått sitt tredje barn, fött den 1 mars. Familjen beviljas ett högre preliminärt bostadsbidrag för tiden mars–december.
8.3 Interimistiska beslut
Bestämmelsen i 112 kap. 2 § SFB om interimistiska beslut innebär att Försäkringskassan får besluta om preliminärt bostadsbidrag för tid fram till dess att ett ärende har avgjorts om
- det inte utan betydande dröjsmål kan avgöras om rätt till ersättning föreligger
- det är sannolikt att sådan rätt föreligger, och
- det är av väsentlig betydelse för den som ansöker om bidraget.
Beslut får också meddelas om det står klart att rätt till ersättning föreligger men beloppet inte kan bestämmas utan betydande dröjsmål.
Bestämmelsen i 112 kap. 3 § SFB om interimistiska beslut innebär att Försäkringskassan kan minska eller dra in ett preliminärt bostadsbidrag om det finns sannolika skäl för det. En bedömning måste således först göras av om det finns sannolika skäl för att dra in eller sätta ned bidraget innan Försäkringskassan kan fatta ett interimistiskt beslut.
8.4 Avslå en ansökan
Om vissa grundförutsättningar för att kunna få bostadsbidrag inte är uppfyllda kan en ansökan avslås. Det kan till exempel gälla
- en person utan barn över 29 år
- en person som inte är försäkrad
- en familj som inte stadigvarande bor i Sverige
- en familj som uppenbart inte behöver bostadsbidrag enligt 97 kap. 29 § SFB
- en förälder eller ungdom som lämnar orimliga inkomstuppgifter (se avsnitt 6.1).
Det kan även gälla en person som enligt utlänningslagen (2005:716) behöver uppehållstillstånd och som får bistånd enligt lagen (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl. Läs mer i vägledning (2017:1) Övergripande bestämmelser i SFB, unionsrätten och internationella avtal.
8.5 Bidragets storlek
Preliminärt bostadsbidrag betalas ut med ett månadsbelopp avrundat nedåt till närmast jämna hundratal kronor (98 kap. 4 § SFB).
Preliminärt bostadsbidrag som beräknas till lägre belopp än 1 200 kronor för helt kalenderår ska inte betalas ut (97 kap. 16 § SFB). Månadsbeloppet måste alltså vara minst 100 kronor. Det slutliga bostadsbidraget kan dock bli lägre än 1 200 kronor eftersom bidrag kan ha betalats ut med exempelvis 100 kronor per månad under fem månader.
Att bidrag inte beviljas innebär att rätt till bidrag inte finns. Någon avstämning eller prövning av slutligt bostadsbidrag i efterhand ska inte göras när bidraget beräknas till lägre belopp än 100 kronor per månad (prop. 1995/96:186, s. 27 och 52).
Beslut om bostadsbidrag som innebär att beloppet beräknas till 99 kronor eller lägre per månad, medför att det inte görs någon utbetalning. (97 kap. 25 § SFB) Ett beslut att i detta fall inte betala ut bostadsbidrag ska motiveras.
Avstämning och prövning av slutligt bostadsbidrag görs dock när ärendet har jämkats till ett belopp som understiger 100 kronor per månad.
8.6 Slutligt bostadsbidrag
Bestäms det slutliga bostadsbidraget till högre belopp än vad som har betalats ut i preliminärt bidrag, betalas skillnaden ut till den försäkrade om beloppet är 1 200 kronor eller mer. Om beloppet är mindre än 1 200 kronor betalas det inte ut.
Den försäkrade blir heller inte skyldig att betala tillbaka bidrag när det slutliga bostadsbidraget bestäms till ett lägre belopp än vad som preliminärt har betalats ut om skillnaden är mindre än 1 200 kronor. Om skillnaden däremot är 1 200 kronor eller mer blir den försäkrade skyldig att betala tillbaka till Försäkringskassan vad som har betalats ut för mycket.
Detta framgår av 98 kap. 6 § SFB.
Linns slutliga bostadsbidrag har fastställts till 1 300 kronor mer än vad som har betalats ut i preliminärt bidrag till henne. Eftersom skillnaden mellan slutligt och preliminärt bostadsbidrag är mer än 1 200 kronor betalas hela beloppet (1 300 kronor) ut till Linn.
8.7 Avrundning
Om det vid beräkning av bidrag uppstår ören, ska avrundning ske på följande sätt
- den bidragsgrundande inkomsten avrundas nedåt till helt krontal
- bostadskostnaden avrundas uppåt till helt krontal.
Detta framgår av 6 § RFFS 1993:7.
8.8 Utbetalning
Preliminärt bostadsbidrag betalas ut månadsvis (98 kap 4 § SFB). Löpande bidrag betalas ut så att beloppet kan lyftas den 27:e i månaden. Om denna dag infaller på en söndag, annan helgdag, lördag eller midsommarafton ska beloppet kunna lyftas närmast föregående vardag (3 § bostadsbidragsförordningen [1993:739]). Vid utbetalning av retroaktiva bidrag görs utbetalningar veckovis, normalt på fredagar.
Mer om utbetalning finns att läsa i vägledning (2005:01) Utbetalning av förmåner, bidrag och ersättningar.
8.8.1 Sammanträffande av förmåner vid retroaktiv utbetalning
Avdrag på den retroaktiva ersättningen ska göras om Försäkringskassan eller Pensionsmyndigheten har betalat ut en ersättning till den försäkrade och om någon av myndigheterna senare beviljar en annan ersättning retroaktivt för samma tid. Avdrag görs då med det belopp som överstiger vad som skulle ha betalats ut för perioden om besluten om de båda ersättningarna hade fattats samtidigt. (107 kap. 2 § SFB)
För preliminärt bostadsbidrag innebär regeln följande. Vid en retroaktiv utbetalning av det preliminära bostadsbidraget kan det bli aktuellt att minska utbetalningen med belopp som har betalats ut för mycket i till exempel bostadstillägg.
HFD har i ett rättsfall fastställt att avdrag ska göras med utgångspunkt från den retroaktiva perioden i dess helhet. Avräkning ska ske för hela den period som den retroaktiva ersättningen gäller, oavsett om en annan förmån beviljats för hela eller bara en del av den perioden. (HFD 2013 ref. 29)
8.8.2 Hur påverkas preliminärt bostadsbidrag vid retroaktiv utbetalning av annan förmån?
Vid en retroaktiv utbetalning av till exempel omvårdnadsbidrag kan det bli aktuellt att minska den utbetalningen med vad som har betalats ut för mycket i preliminärt bostadsbidrag för den aktuella perioden.
För att fastställa hur mycket för mycket preliminärt bostadsbidrag som utbetalats under samordningsperioden så behöver vi beräkna hur den höjda inkomsten påverkar de tidigare beviljade månaderna. Om underlaget för bostadsbidrag ändrats under samordningsperioden behöver vi göra en ny beräkning för varje period.
Margit har ett barn och har beslut om preliminärt bostadsbidrag med 1 500 kronor per månad för perioden januari - december. I april blir hon beviljad omvårdnadsbidrag som gäller tid från och med juli året innan.
Det innebär att vi ska beräkna hur omvårdnadsbidraget påverkar det preliminära bostadsbidraget för innevarande år.
I Margits fall innebär den högre BGI:n att hennes bostadsbidrag beräknas till 900 kronor i månaden.
Margit har fått för mycket bostadsbidrag med 600 kronor i månaden för januari–april, vilket innebär 2 400 kronor totalt.
Bostadsbidraget räknas om från maj med den nya inkomsten, och avdrag på den retroaktiva utbetalningen av omvårdnadsbidrag kan göras med vad som betalats ut för mycket i bostadsbidrag, det vill säga 2 400 kronor.