Sammanfattning
Denna vägledning är tänkt att vara ett stöd i det dagliga arbetet på Försäkringskassan och att bidra till att bestämmelserna i socialförsäkringsbalken (SFB) om bostadsbidrag tillämpas på ett riktigt sätt.
Vägledningen beskriver:
- hur en ansökan om bostadsbidrag görs
- vem som kan få bostadsbidrag
- hur preliminärt bostadsbidrag beräknas
- hur slutligt bostadsbidrag fastställs
- beslut om bostadsbidrag
- utbetalning av bostadsbidrag
- återbetalningsskyldighet
Bestämmelserna om bostadsbidrag finns i kap. 93–98 i avdelning G, Bostadsstöd, SFB. Utöver de bestämmelserna regleras vissa frågor i bostadsbidragsförordningen (BoF 1993:739), Riksförsäkringsverkets föreskrifter (RFFS 1993:7) om bostadsbidrag, Riksförsäkringsverkets föreskrifter (RFFS 1996:12) om inkomstprövning och avstämning vid beslut om bostadsbidrag, Riksförsäkringsverkets föreskrifter (RFFS 1998:9) om beräkning av bostadskostnad i ärenden om bostadsbidrag och familjebidrag i form av bostadsbidrag samt Försäkringskassans föreskrifter (FKFS) om genomsnittlig och högsta godtagbara bostadskostnad.
Vid beräkning av bostadskostnad tillämpas också schablonbeloppen i Pensionsmyndighetens föreskrifter (PFS) om uppskattning av kostnader för en bostads uppvärmning, hushållsel och övrig drift vid beräkning av bostadskostnad.
Bestämmelserna i SFB beslutas av riksdagen, bostadsbidragsförordningen beslutas av regeringen och föreskrifterna beslutas av Försäkringskassan respektive Pensionsmyndigheten. Alla dessa bestämmelser är tvingande, dvs. de måste följas vid beslut. Det gäller även för domstolarna.
Försäkringskassan beslutar också om allmänna råd (RAR) och om rättsliga ställningstaganden (RS) för att tillämpningen ska bli så enhetlig som möjligt. För bostadsbidrag finns Riksförsäkringsverkets allmänna råd (RAR 2001:8) om bostadsbidrag till barnfamiljer och ungdomar.
Barnfamiljer och ungdomar som har fyllt 18 men inte 29 år, kan få bostadsbidrag. Bidragets storlek beror bland annat på
- hur många personer som bor i hushållet
- bostadskostnad och bostadsyta
- hushållets inkomst och förmögenhet.
Bidraget består av fyra delar, ett bidrag till bostadskostnader, ett särskilt bidrag för hemmavarande barn, ett särskilt bidrag för barn som bor växelvis och ett umgängesbidrag till den som tidvis har barn boende i hushållet.
Barnfamiljer med hemmavarande barn kan få bidrag till bostadskostnader och det särskilda bidraget för hemmavarande barn. Barnfamiljer med barn som bor växelvis hos båda sina föräldrar kan få bidrag till bostadskostnader och det särskilda bidraget för barn som bor växelvis. Barnfamiljer med tidvis boende barn kan få bidrag till bostadskostnader och umgängesbidrag.
Ungdomar utan barn som fyllt 18 men inte 29 år kan få bidrag till bostadskostnader.
Den som ansöker om bostadsbidrag måste i de flesta fall bo och vara folkbokförd i Sverige för att kunna komma ifråga för bidraget. I regel ska föräldern eller ungdomen också vara folkbokförd i den bostad som hen söker bidrag för.
Bostadsbidraget beviljas som ett preliminärt bidrag, tidigast från och med den månad ansökan kommer in till Försäkringskassan och som längst för tolv månader. Det preliminära bidraget beräknas med hjälp av inkomstuppgifter för tiden 1 januari–31 december som föräldern eller ungdomen lämnar. Inkomsterna anses jämnt fördelade på årets tolv månader, vilket får till följd att bostadsbidraget per månad beräknas på en tolftedel av årsinkomsten.
Det slutliga bostadsbidraget bestäms i efterhand när beslut om slutlig skatt har fattats. Om för lågt preliminärt bidrag har betalats ut, betalar Försäkringskassan ut ytterligare bidrag. Om för högt preliminärt bidrag har betalats ut kräver Försäkringskassan tillbaka pengar. Såväl utbetalning som återkrav förutsätter att skillnaden mellan det slutliga och preliminära bidraget är 1 200 kronor eller mer.