6 Bidragsgrundande inkomst

Den bidragsgrundande inkomsten (BGI) är en av de faktorer som påverkar bostadsbidragets storlek.

I detta kapitel beskrivs

• inkomst av tjänst
• inkomst av näringsverksamhet
• inkomst av kapital
• hur vissa skattefria inkomster och inkomster som skatteberäknas på särskilt sätt påverkar BGI:n
• hur förmögenhet påverkar BGI:n.

I 97 kap. 2–13 §§ SFB finns bestämmelser om vilka inkomster som påverkar bostadsbidraget samt hur de påverkar bidraget.

Viktigt

Det här är viktigt att tänka på vid ansökan om preliminärt bostadsbidrag

• Den som ansöker om bidrag ska uppskatta sin BGI för tiden 1 januari–31 december. Om ansökan görs i maj månad till exempel, ska även inkomster från årets början tas med vid beräkningen.
• Försäkringskassan ska rimlighetsbedöma de uppgifter om inkomst som en förälder eller ungdom lämnar.
• Den preliminära BGI:n ska så nära som möjligt motsvara den slutliga BGI:n.

6.1 Rimlighetsbedömning av lämnade inkomstuppgifter

När en förälder eller en ungdom har lämnat in uppgifter om hushållets inkomster ska Försäkringskassan bedöma om uppgifterna är rimliga. Vid rimlighetsbedömningen ska Försäkringskassan ta ställning till om den lämnade inkomstuppgiften är rimlig till exempel i förhållande till typ av inkomst, arbetets omfattning, tidigare BGI och andra inkomstuppgifter som finns tillgängliga i interna register. (Jfr prop. 1995/96:186 s. 26) Bostadskostnaden och hushållets storlek kan också påverka bedömningen av om en inkomst är rimlig.

Försäkringskassan ska bedöma om inkomstuppgifterna i ansökan är rimliga. Om de är det behöver de inte kontrolleras, eftersom eventuella felaktiga eller ofullständiga uppgifter rättas till i samband med avstämningen av bostadsbidraget. Men det är viktigt att Försäkringskassan ändå gör bedömningen, för att undvika fel eller att den som ansöker om förmånen blir skuldsatt.

Första gången någon ansöker om bostadsbidrag kan det vara aktuellt att kontrollera lämnade uppgifter mer noggrant, liksom inkomster av annat slag som till exempel stipendier, utlandsinkomst eller förmögenhet.

Vid behov kan man ta hjälp av registrerade uppgifter som finns om den försäkrades inkomster hos Försäkringskassan. Det kan också vara lämpligt att se till tidigare ärenden om bostadsbidrag, om den försäkrade till exempel har fått ett eller flera krav på återbetalning. Om utredningen visar att det behövs ytterligare uppgifter om inkomsterna är det inget som hindrar att Försäkringskassan begär in kompletterande uppgifter.

6.1.1 Om bedömningen visar att inkomstuppgiften inte är rimlig

En förälder eller ungdom kan uppge att hen inte har någon inkomst eller att inkomsten är noll kronor. Då kan det finnas anledning att närmare utreda inkomstförhållandena. Detsamma gäller när den som ansöker om förmånen har lämnat uppgift om en bidragsgrundande inkomst som verkar orimligt låg.

Om Försäkringskassan efter utredning konstaterar att den inkomst som föräldern eller ungdomen har uppgett är orimligt låg utifrån omständigheterna i ärendet kan det finnas skäl att avslå rätten till bostadsbidrag, eftersom det inte har varit möjligt att uppskatta en bidragsgrundande inkomst. Detta med stöd av 98 kap. 2 § där det framgår att bostadsbidrag ska beräknas efter en uppskattad bidragsgrundande inkomst.

Om Försäkringskassan konstaterar att inkomstuppgiften är riktig men att det är uppenbart att hushållet har en orimligt hög levnadsstandard i förhållande till inkomsterna, kan det vara en impuls till att utreda om generalklausulen (97 kap. 29 § SFB) är tillämplig eller till att utreda hushållets sammansättning. Generalklausulen kan också vara tillämplig när Försäkringskassan konstaterar att inkomstuppgiften inte kan vara riktig, eftersom hushållet har en för hög levnadsstandard i förhållande till inkomsten. För att generalklausulen ska vara tillämplig i den situationen ska det vara uppenbart att hushållet inte behöver bostadsbidrag.

Läs mer

Läs mer om generalklausulen i avsnitt 6.13

6.1.2 Metodstöd – rimlighetsbedömning av inkomster

Utgångspunkten för en persons rätt till preliminärt bostadsbidrag är den uppskattade bidragsgrundande inkomsten som hen uppger. Men det innebär inte att Försäkringskassan ska godta vilken inkomstuppgift som helst som den som ansöker uppger. Det som man kan tänka på är att föräldern eller ungdomen behöver ha någon form av inkomst eller tillgångar för att kunna försörja sig. Man måste bedöma om den uppgivna inkomsten verkar rimlig utifrån omständigheterna i varje enskilt ärende. Om inkomstuppgiften bedöms som orimlig ska man komplettera uppgifterna. Föräldern eller ungdomen får då möjlighet att lämna nya uppgifter eller ge en rimlig förklaring.

Om ett beslut grundas på Försäkringskassans rimlighetsbedömning så måste man kommunicera beslutet, eftersom beslutet då inte grundas på uppgifter som den eller de som ansökt har lämnat.

Exempel på hur man kan bedöma olika inkomstuppgifter:

• Om föräldern eller ungdomen uppger noll kronor eller en mycket låg inkomst Om det finns andra omständigheter i ärendet som visar att det är uppenbart att hushållet har en orimligt hög levnadsstandard i förhållande till inkomsterna, kan ansökan avslås med stöd av 97 kap. 29 § SFB. Om det inte finns några omständigheter i ärendet som visar det, så kan Försäkringskassan avslå ansökan med stöd av 98 kap. 2 § SFB eftersom det inte går att uppskatta någon bidragsgrundande inkomst som preliminärt bostadsbidrag kan beräknas efter.

• Uppgift om inkomst bara för del av året Om föräldern eller ungdomen uppger att hen fått ersättning av Försäkringskassan under årets första månader och sedan inte haft någon annan inkomst, bör Försäkringskassan ifrågasätta uppgifterna. Det kan också vara fråga om att den som ansöker om förmånen uppger att hen inte har haft någon inkomst alls, men Försäkringskassan har betalat ut ersättning för en del av året. Det är inte rimligt att föräldern eller ungdomen exempelvis bara fått sjukpenning under sex månader av ett kalenderår och därefter inte haft någon form av inkomst eller tillgångar. Om det inte finns några uppgifter om andra inkomster kan ansökan om bostadsbidrag avslås med hänvisning till 98 kap. 2 § SFB, eftersom det inte går att uppskatta en bidragsgrundande inkomst som bostadsbidrag preliminärt kan beräknas efter.

6.2 Grundläggande regler och principer

För att den som ansöker om bostadsbidrag ska kunna få korrekt information om BGI är det viktigt att känna till vilka inkomster som ligger till grund för bidraget.

6.2.1 Vad räknas med i BGI?

Den försäkrades BGI är summan av

• överskott i inkomstslaget tjänst enligt 10 kap. 16 § IL
• överskott i inkomstslaget näringsverksamhet beräknat enligt 97 kap. 4 § SFB
• överskott i inkomstslaget kapital beräknat enligt 97 kap. 5 § SFB
• del av egen och barns förmögenhet enligt 97 kap. 6–10 §§ SFB
• del av barns inkomst av kapital enligt 97 kap. 11 och 12 §§ SFB
• och vissa andra inkomster enligt 97 kap. 13 § SFB.

(97 kap. 2 § SFB)

Tänk på att skattepliktiga inkomster alltid beräknas före skatteavdrag.

Viss del av hushållets förmögenhet och vissa andra inkomster som undantas från skatteplikt eller som skatteberäknas enligt särskilda regler ingår också i BGI. Det gäller:

• 15 procent av hela hushållets nettoförmögenhet över 100 000 kronor
• vissa utlandsinkomster som enligt 3 kap. 9–13 §§ IL inte är skattepliktiga i Sverige
• 80 procent av studiemedel i form av studiebidrag enligt 3 kap. studiestödslagen (1999:1395) och studiestartsstöd enligt lagen (2017:527) om studiestartsstöd, (förutom den del som består av tilläggsbidrag)
• skattefria stipendier över 3 000 kronor per månad
• skattepliktiga inkomster enligt 5 § lagen om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta (SINK)
• etableringsersättning enligt lagen (2010:197) om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare.

Allt detta framgår av 97 kap. 2, 6–10 samt 13 §§ SFB.

Studiebidrag och studiestartsstöd i form av tilläggsbidrag betalas ut till studerande som har vårdnad om barn. Bidraget kan betalas ut till och med det kalenderhalvår som barnet fyller 18 år (3 kap. 13 a § studiestödslagen [1999:1395]).

Om studiemedel i form av studiebidrag och studiestartsstöd och skattefria stipendier betalas ut i slutet av ett år och är ett förskott för nästkommande år, ska den inkomsten räknas till det senaste året.

Från och med den 1 december 2010 kan etableringsersättning betalas ut till vissa nyanlända invandrare. Vid beräkning av bostadsbidrag ska etableringsersättning räknas med som inkomst.

6.2.2 Hela året räknas

BGI:n är preliminär när bidraget betalas ut. Den fastställs slutligt när den slutliga skatten för det aktuella kalenderåret är klar (98 kap. 2 och 5 §§ SFB).

Den bidragsgrundande inkomsten beräknas alltid kalenderårsvis och fördelas lika på varje månad i kalenderåret (97 kap. 3 § SFB). Det betyder att även inkomster som man får såväl före som efter de månader i kalenderåret bidraget avser, påverkar bostadsbidraget. Beräkningen av bidraget för en viss månad är med andra ord inte kopplad till inkomsten under den månaden utan till en tolftedel av den sammanlagda inkomsten under kalenderåret.

Exempel

Bruno är 24 år och studerar vid universitetet i Linköping. Han beräknar att bli klar med sina studier i juni. I god tid ringer Bruno till Försäkringskassan och meddelar att han inte längre vill få bostadsbidrag. Bidraget jämkas (sänks) till noll kronor från och med juli.

Till hösten börjar Bruno att arbeta och tjänar 18 000 kronor per månad från och med augusti. Denna inkomst gör att Bruno inte har rätt till något bostadsbidrag alls för det aktuella året. Han blir därför återbetalningsskyldig på grund av inkomsten han fick under hösten när bostadsbidrag inte längre betalades ut.

6.2.3 Faktisk inkomst

Det är faktisk inkomst som är bidragsgrundande, inte vilken förvärvsförmåga den som ansöker om bostadsbidrag har.

6.2.4 Skatterättsliga grunder

BGI beräknas enligt skatterättsliga grunder.

I IL finns bestämmelser om skattepliktiga och skattefria inkomster. IL innehåller begrepp som överskott respektive underskott i inkomstslagen tjänst, näringsverksamhet och kapital. I alla tre inkomstslagen beräknas överskottet eller underskottet genom att dra av kostnaderna från intäkterna.

För en utförd arbetsprestation eller tjänst får man en inkomst som i deklarationen tas upp som intäkt. För att köpa en vara eller få en tjänst utförd har man en utgift som i deklarationen tas upp som kostnad.

När det gäller vilket beskattningsår som en viss inkomst ska hänföras till, tillämpas olika metoder för inkomstslagen. Kontantmetoden tillämpas för inkomstslagen tjänst och kapital medan näringsverksamhet redovisas enligt bokföringsmässiga grunder.

6.2.5 Fastställd förvärvsinkomst

Summan av överskott i inkomstslagen tjänst och näringsverksamhet minskas med allmänna avdrag. Det återstående beloppet, avrundat nedåt till helt hundratal kronor, är den fastställda förvärvsinkomsten (1 kap. 5 § IL).

Vid skatteberäkningen får avdrag göras för till exempel pensionssparande, periodiskt understöd och underskott av konstnärlig eller litterär aktiv näringsverksamhet (62 kap. IL).

Men när BGI fastställs är det summan av överskotten i de olika inkomstslagen som ligger till grund för beräkningen. Det innebär att allmänna avdrag inte reducerar BGI:n (prop.1995/96:186, s. 49).

Exempel

Ingrid är konstnär och har en enskild firma. Hon får just inga inkomster till sin rörelse men har däremot en hel del utgifter. Hon deklarerar därför ett underskott i inkomstslaget näringsverksamhet. För att klara sitt uppehälle har Ingrid ett kvällsarbete som lärare på Konstfack och lönen deklarerar hon under inkomst av tjänst.

När skatten ska beräknas har Ingrid möjlighet att kvitta underskottet i sin näringsverksamhet mot sin inkomst av tjänst från Konstfack. Det gör hon i rutan ”allmänna avdrag. Konstnärer har nämligen den rättigheten.

Men Ingrids bostadsbidrag räknas ut på ett annat sätt. Här måste Ingrid ta upp hela sin inkomst från Konstfack som bidragsgrundande inkomst. Hon får alltså inte göra avdrag för underskottet i den egna firman.

6.2.6 Kontantprincipen

Kontantprincipen tillämpas för inkomster i inkomstslagen tjänst och kapital. Den innebär att en person tar upp inkomsten i deklarationen det år den kan disponeras eller har kommit honom eller henne till del. Det avgörande är vilket år som personen faktiskt tog emot eller hade rätt att lyfta betalningen – inte vilket år hen tjänade pengarna. Detsamma gäller för utgifter.

Kontantprincipen tillämpas normalt även för bidragsgrundande inkomst och innebär att inkomsten ska räknas med i BGI det år den är tillgänglig för den försäkrade.

Undantag

För kapitalvinst vid försäljning av bostad gäller andra bestämmelser. Försäljningen ska deklareras det inkomstår då ett bindande avtal har träffats. Betalningstidpunkten saknar här betydelse.

6.2.7 Ackumulerad inkomst

Ackumulerad inkomst är en inkomst som hänför sig till flera år men beskattas vid ett tillfälle. Av kontantprincipen följer att en persons inkomst beskattas det år som hen får betalt. Skatteberäkningen av ackumulerad inkomst kan däremot göras med hänsyn till att inkomsten hänför sig till olika år för att undvika alltför hård beskattning.

Den särskilda skatteberäkningen för ackumulerad inkomst innebär inte att kontantprincipen frångås vid beräkning av BGI.

Exempel

Amanda har under åren 2000–2004 utfört ett uppdrag åt en kund. Hon får betalt för hela jobbet under år 2004. När skatten ska beräknas kan Skatteverket ta hänsyn till att inkomsten intjänats under en femårsperiod. Det betyder att Amandas skatt blir lägre än om hela inkomsten hänförs till det år den betalas ut.

Men Amandas bostadsbidrag för år 2004 beräknas på ett annat sätt. Här måste Amanda ta upp hela inkomsten eftersom den betalas ut under det året (kontantprincipen).

6.2.8 Skattefria inkomster och förmåner

Vilka inkomster som är skattefria framgår av 8 kap. IL och förmåner som undantas från skatteplikt redovisas i 11 kap. IL.

Exempel på skattefria inkomster är

• barnbidrag
• underhållsstöd
• försörjningsstöd
• äldreförsörjningsstöd
• handikappersättning
• assistansersättning
• den skattefria delen av vårdbidraget
• ersättning från SPSM (Specialpedagogiska skolmyndigheten).

Det går inte att ansöka om vårdbidrag sedan den 1 januari 2019, men personer som hade vårdbidrag vid årsskiftet omfattas av särskilda övergångsbestämmelser i IL. För dessa personer gäller äldre bestämmelser i IL så länge de får förmånen.

Vissa förmåner är också undantagna från beskattning. Hit hör exempelvis

• förmånen att för privat bruk använda en datorutrustning som arbetsgivaren tillhandahåller, om förmånen väsentligen riktar sig till hela personalen på arbetsplatsen
• uniformer och andra arbetskläder som är avpassade för tjänsten och inte lämpligen kan användas privat.

6.2.9 Uppdragstagare

En uppdragstagare deklarerar sina inkomster antingen som inkomst av tjänst eller som inkomst av näringsverksamhet. I regel gäller att inkomsten blir tjänsteinkomst när uppdragstagaren bara har en uppdragsgivare.

6.3 Inkomst av tjänst

Inkomst av tjänst består främst av inkomst av anställning (lön) och de förmåner som är kopplade till denna. Huvudregeln är att inkomsterna och förmånerna är skattepliktiga.

Överskottet i inkomstslaget tjänst beräknas enligt följande:

Intäkt (inkomst) – Kostnad (utgift) = Överskott

Det är överskottet i inkomstslaget tjänst enligt IL som ligger till grund för beräkning av BGI enligt 97 kap. 2 § SFB.

Inkomstslaget tjänst behandlas i 10–12 kap. IL. I kapitel 10 finns de grundläggande bestämmelserna för inkomstslaget. Kapitel 11 behandlar vilka inkomster som ska tas upp som intäkter och kapitel 12 vilka utgifter som är avdragsgilla som kostnader.

Intäkter

Som intäkt räknas bland annat

• anställningsinkomst inklusive förmåner
• lön från eget aktiebolag
• föräldrapenning
• sjukpenning
• sjuk- eller aktivitetsersättning
• pensioner
• omvårdnadsbidrag
• den skattepliktiga delen av vårdbidraget
• aktivitetsstöd
• arbetslöshetsersättning
• livränta
• avtalsgruppsjukförsäkring (AGS)
• omställningsstudiestöd.

Det går inte att ansöka om vårdbidrag sedan den 1 januari 2019, men personer som hade vårdbidrag vid årsskiftet omfattas av särskilda övergångsbestämmelser i IL. För dessa personer gäller äldre bestämmelser i IL så länge de får förmånen.

Livränta som betalas ut som periodiska belopp är i regel skattepliktiga. Vissa livräntor som betalas ut vid enskild sjuk- och olycksfallsförsäkring är partiellt skattepliktiga (11 kap. 37 § IL).

AGS ersättning som är beviljad 1991 eller senare är skattepliktig om beloppet överstiger 1 000 kronor per år. AGS beviljad före 1991 är skattefri. Det innebär att AGS ersättning som inte är skattepliktig normalt inte ska räknas med i BGI. I vissa undantagsfall kan det bli aktuellt att räkna med AGS ersättningen med stöd av 97 kap. 29 § SFB, den så kallade generalklausulen. Se avsnitt 6.13.

Avdragsgilla kostnader

Huvudregeln är att de utgifter man har för att få och behålla inkomster, dras av som kostnad (12 kap. 1 § IL).

Utgifter för resor mellan bostaden och arbetsplatsen får dras av för den del av kostnaden som överstiger 11 000 kronor per år. Övriga kostnader är avdragsgilla för den del som överstiger 5 000 kronor (12 kap. 2 § tredje stycket IL). Sådana kostnader kan vara arbetsredskap, facklitteratur eller arbetsrum i den egna bostaden. Det är ovanligt att Skatteverket beviljar avdrag för arbetsrum i inkomstslaget tjänst.

För resor med bil till och från arbetsplatsen beviljar avdrag med 18,50 kronor per mil om bilen används i tjänsten eller tidsvinsten är minst två timmar per dag från och med inkomståret 2008 (12 kap. 5 och 27 §§ IL).

Vissa kostnader, till exempel resekostnader i tjänsten, ökade levnadskostnader och kostnader för dubbel bosättning är avdragsgilla utan några särskilda beloppsgränser (12 kap. 6, 18 och 19 §§ IL).

6.3.1 Inkomst av tjänst som räknas med i BGI

När kostnaderna dragits av från intäkterna får man ett överskott. Det är överskottet som ligger till grund för beräkning av BGI.

6.4 Inkomst av näringsverksamhet

Näringsverksamhet är en verksamhet av ekonomisk karaktär som bedrivs självständigt och yrkesmässigt. Näringsidkaren säljer varor eller tjänster. Intäkterna i ett företag består i huvudsak av försäljningsinkomster eller intäkter från utförda tjänster. Kostnader som företagen har är till exempel personalkostnader, kostnader för varor och material, lokal- och fastighetskostnader samt resekostnader.

Verksamheten kan bedrivas av en fysisk person, ensam eller med anställda eller av ett aktiebolag.

Näringsverksamheten kan vara aktiv eller passiv (2 kap. 23 § IL). Verksamheten är aktiv om personen arbetar aktivt i verksamheten i relativt stor omfattning. Normalt innebär det minst en tredjedel av normal arbetstid. För en person som vid sidan av sin anställning driver en näringsverksamhet som bygger på egen arbetsinsats är kravet på aktivitet uppfyllt oavsett antalet arbetstimmar. Verksamheten är passiv när aktivt arbete inte utförs, till exempel vid fastighetsförvaltning (prop. 1989/90:11 Reformerad inkomst- och företagsbeskattning s. 646 och RÅ 2002 ref. 15).

Näringsverksamheten kan bedrivas i form av enskild firma, handelsbolag eller aktiebolag. Vid enskild firma och handelsbolag är den fysiska personen som bedriver verksamheten skattskyldig för näringsverksamheten. Men för aktiebolaget gäller att aktiebolaget är skattskyldigt för näringsverksamheten, medan delägarna blir beskattade i inkomstslaget tjänst för lön och i inkomstslaget kapital för aktieutdelning i bolaget (13 kap. 2 § IL).

Den som bedriver näringsverksamhet är normalt bokföringsskyldig enligt bokföringslagen (1999:1078). Ytterligare redovisningsregler för aktiebolag finns i årsredovisningslagen (1995:1554).

Huvudregeln för en enskild firma eller ett handelsbolag är att räkenskapsåret ska sammanfalla med kalenderåret. I samband med att näringsidkaren startar eller avslutar sin verksamhet kan det förekomma att räkenskapsåret är kortare eller längre än 12 månader. Om räkenskapsåret sträcker sig över ett årsskifte ska bidragsgrundande inkomst av näringsverksamhet begränsas till den del som hänför sig till det aktuella kalenderåret (RÅ 2005 ref.75).

Exempel

Kurts inkomst av näringsverksamhet var 220 000 kronor för år 2005. Hans räkenskapsår sträckte sig dock från och med den 1 juni 2004 till och med den 31 december 2005. BGI för 2005 ska fastställas till 12/19 av 220 000, det vill säga 138 947 kronor.

Överskott och underskott i en näringsverksamhet ska beräknas genom att intäktsposterna minskas med kostnadsposterna (14 kap. 21 § IL).

6.4.1 Inkomst av näringsverksamhet som räknas med i BGI

Inkomst av näringsverksamhet ska, precis som inkomst av tjänst uppskattas för det här året och nästa år. Det är dock svårare att beräkna inkomsten av näringsverksamhet eftersom den består av flera olika poster som ska uppskattas. Förutom rörelsens överskott eller underskott ska vissa skatterättsliga avdrag eller återföringar uppskattas. Samma uppskattningar gör föräldern eller ungdomen i samband med den preliminära deklarationen till Skatteverket för debitering av preliminär skatt.

Om föräldern eller ungdomen tänker minska sin skatt det här året genom att göra något eller några av följande avdrag i samband med inkomstdeklarationen, måste hen också ange de beloppen i samband med ansökan om bostadsbidrag. Det gäller:

• utgift för egen pension
• avsättning till periodiseringsfond
• ökning av expansionsfond
• underskott från tidigare beskattningsår.

Avdragen minskar visserligen skatten, men eftersom det är inte är några verkliga kostnader ska den bidragsgrundande inkomsten inte minska med motsvarande belopp. Avdragen ska med andra ord öka överskottet och minska underskottet vid beräkningen av BGI.

Om föräldern eller ungdomen tänker öka skatteunderlaget genom att återföra beloppen till beskattning, ska hen också ange beloppen i samband med ansökan om bostadsbidrag. Det gäller

• återföring av avdrag för avsättning till periodiseringsfond
• återföring av avdrag för avsättning till expansionsfond.

Återföringarna ökar visserligen skatten men eftersom det inte är några verkliga intäkter, ska den bidragsgrundande inkomsten inte öka med motsvarande belopp. Återföringen ska därför minska överskottet och öka underskottet vid beräkningen av BGI.

Allt detta framgår av 97 kap. 4 § SFB.

Utgift för egen pension

En näringsidkare får göra avdrag i deklarationen för utgifter för egen pension. Men när bostadsbidraget beräknas beaktas inte avdraget eftersom det inte är fråga om en verklig kostnad utan om en skattelindring. Föräldern eller ungdomen ska därför uppskatta vilket avdrag för utgift till egen pension som hen tänker göra. Det rör sig om

• avdrag enligt 16 kap. 32 § IL för utgift för egen pension intill ett belopp motsvarande ett halvt prisbasbelopp enligt 2 kap. 7 § SFB (97 kap. 4 § SFB).

Enligt skattereglerna får den som har inkomst av anställning göra ett avdrag för utgifter för egen pension med högst 12 000 kronor från och med inkomståret 2008 till och med inkomståret 2014. Från och med inkomståret 2015 får ett avdrag för utgifter till egen pension göras med högst 1 800 kronor. Den som har inkomst av näringsverksamhet får göra avdrag med 35 procent av inkomsten, dock högst 10 prisbasbelopp (59 kap. 5 § IL).

Periodiseringsfond

En näringsidkare får även göra avsättning till periodiseringsfond, vilket ger en möjlighet till förlustutjämning mellan beskattningsår. Avsättning till periodiseringsfond får göras med högst 30 procent av ett justerat resultat av näringsverksamheten för fysiska personer (enskilda näringsidkare och delägare i handelsbolag). Avsättningen till periodiseringsfond ska återföras till beskattning inom sex år (30 kap. IL).

Det som sätts av ett år kan kvittas mot framtida förluster. Till den delen kommer periodiseringsfonden inte att bli beskattad över huvud taget. Att ett belopp sätts av innebär att skatteunderlaget reduceras, men det är inte en verklig kostnad i näringsverksamheten.

När bostadsbidrag beräknas beaktas inte avsättningen eftersom det inte är fråga om en verklig kostnad utan om en skatteutjämning mellan olika år. Föräldern eller ungdomen ska därför uppskatta vilken avsättning till periodiseringsfond som hen tänker göra. Det rör sig om

• avdrag för avsättning till periodiseringsfond enligt 30 kap. IL (97 kap. 4 § SFB).

Under något eller några av de kommande sex åren måst dock beloppen som har satts av i periodiseringsfonder tas upp till beskattning. Eftersom denna återföring inte är en verklig intäkt utan en beskattning av en fiktiv inkomst det år den återförs, ska den heller inte tas med i BGI.

Föräldern eller ungdomen ska därför uppskatta med vilket belopp som hen tänker öka skatteunderlaget genom återföring av periodiserings-fond. Det rör sig om

• återfört avdrag för avsättning till periodiseringsfond (97 kap. 4 § SFB).

I följande exempel hänvisar angivet nummer på ruta (Rutnr) till deklarationsblankett NE.

Exempel

Stefan har ett byggföretag. Han räknar med att firman ska gå bra det här året och han tänker därför göra en avsättning till periodiseringsfond med 30 procent av ett justerat resultat i näringsverksamheten. På det sättet minskar han sin skatt i år men skjuter den framåt i tiden.

Det här året

Beskrivning	Belopp	Rutnr
Bokfört resultat	+180 000	(R 11)
Överskott eller underskott efter vissa bokföringsmässiga justeringar	+140 000	-
Avsättning till periodiseringsfond	–42 000	(R 34)
Överskott	+98 000	-
Årets beräknade avdrag för egenavgifter (max 25 procent av ovanstående överskott)	–24 500	(R 43)
Överskott (som beskattas)	+73 500	(R 47)

När BGI beräknas 115 500 kronor det här året (73 500 kronor + 42 000 kronor).

Stefan tror dock att företaget kommer att gå sämre nästa år och räknar med en förlust. Om det blir så kan han upplösa fonden för att minska förlusten utan att upplösningen medför en skattebetalning. Exemplet är förenklat för att visa effekten av avsättning till periodiseringsfond respektive återföring av tidigare avsättning till periodiseringsfond.

Nästa år

Beskrivning	Belopp	Rutnr
Underskott i näringsverksamheten	–62 000	-
Återföring från periodiseringsfond	+42 000	(R 37)
Kvarvarande underskott	–20 000	(R 48)

BGI för nästa år blir 0 kronor eftersom värdet blir negativt (–20 000 – 42 000 = –62 000)

I ovanstående exempel kan Stefan med andra ord få en skattelättnad genom att han inte blir skattskyldig för de 42 000 kronor som han avsätter till periodiseringsfond ett år då firman går med vinst, genom att återföra kapitalet till beskattning ett år då firman går med förlust.

Expansionsfond

Avsättning till expansionsfond innebär inte heller någon verklig kostnad i rörelsen. Syftet med expansionsfonden är att kapital som återinvesteras i företaget beskattas lindrigare än om det tas ut som vinst. Anledningen är att man vill jämställa egenföretagaren med enmansaktiebolaget i skattehänseende. Avdrag för avsättning till expansionsfonden beskattas nämligen med samma skattesats som för ett aktiebolag, 26,3 procent (före 2009 var skattesatsen 28 procent). Det innebär, något förenklat, att avsättning till expansionsfond inte får göras med högre belopp än resultatet av näringsverksamheten.

På samma sätt som för periodiseringsfond ökar överskottet respektive minskar underskottet med avsättning till expansionsfond vid beräkning av bostadsbidrag. Föräldern eller ungdomen ska därför uppskatta vilken avsättning till expansionsfond som hen tänker göra. Det rör sig om:

• avdrag för avsättning till expansionsfond enligt 34 kap. IL (97 kap. 4 § SFB).

Gjorda avdrag till expansionsfonden ska återföras till beskattning senast när näringsidkaren upphör med sin verksamhet. När avdraget återförs tillgodoräknas näringsidkaren de 26,3 procent han tidigare betalat i skatt samtidigt som medlen i näringsverksamheten nu beskattas till fullo (34 kap. 14 § IL). Det rör sig om:

• återfört avdrag för avsättning till expansionsfond (97 kap. 4 § SFB).

Eftersom denna återföring inte är en verklig intäkt det år den återförs, ska den heller inte tas med i BGI.

Underskott från tidigare beskattningsår

En näringsidkare, som vid beslutet om slutlig skatt får underskott ett år, kan utnyttja det i samband med inkomstdeklarationen ett senare år när det finns ett överskott i verksamheten före avdrag. Det finns alltså möjlighet att skattemässigt använda det tidigare outnyttjade underskottet för att minska årets överskott och på så vis få lägre skatt. Det rör sig om:

• avdrag för underskott från tidigare beskattningsår enligt 40 kap. IL (97 kap. 4 § SFB).

6.4.2 Deklarationsblanketter

De vanligaste deklarationsblanketterna om inkomst av tjänst och inkomst av näringsverksamhet som är aktuella när det gäller beräkning av bostadsbidrag nämns nedan. Blanketterna finns på Skatteverkets webbplats.

• Inkomstdeklaration 1
• Inkomstdeklaration 2, aktiebolag, ekonomiska föreningar m.fl.
• Inkomstdeklaration 4, handelsbolag
• Inkomst av näringsverksamhet, NE
• Andel i handelsbolag N3A

6.5 Positiv och negativ räntefördelning

Räntefördelningen påverkar både inkomstslaget näringsverksamhet och inkomstslaget kapital. Det är fråga om i vilket inkomstslag som inkomsten ska beskattas.

Det är främst näringsidkare som berörs av bestämmelserna om räntefördelning.

Syftet med positiv räntefördelning är att ge egenföretagaren möjlighet till samma skattemässiga behandling som aktieägaren. Inkomsten delas upp i två delar. Den ena delen beskattas som intäkt av kapital med en skattesats på 30 procent och den andra delen som intäkt av näringsverksamhet inklusive egenavgifter vilken beskattas med upp till 67 procent.

Den schablonmässiga avkastningen beräknas med hjälp av statslåneräntan vid utgången av november året före det kalenderår då beskattningsåret (inkomståret) går ut. Bestämmelserna om räntefördelning finns i 33 kap. IL.

6.5.1 Positiv räntefördelning

Positiv räntefördelning är frivillig och får göras om det finns ett positivt kapital i verksamheten på mer än 50 000 kronor (33 kap. 4 § IL). Denna fördelning innebär att man beräknar en viss ränta på kapitalet och flyttar motsvarande belopp från inkomsten i näringsverksamheten till inkomst av kapital.

Exempel

Gudrun har inkomst av näringsverksamhet med 150 000 kronor och inkomst av kapital med 0 kronor. Kapitalet i näringsverksamheten vid årets ingång är 400 000 kronor. Den schablonmässiga avkastningen är 10,06.

Hon får flytta 10,06 procent x 400 000 kronor = 40 240 kronor från inkomstslaget näringsverksamhet till inkomstslaget kapital.

Om hela beloppet flyttas blir inkomst av näringsverksamhet 109 760 (150 000-40 240) kronor och inkomst av kapital 40 240 kronor.

6.5.2 Negativ räntefördelning

Denna fördelning är inte frivillig utan ska tillämpas när nettoskulden i verksamheten är mer än 50 000 kronor (33 kap. 4 § IL). Bestämmelserna finns för att hindra att man drar av privata utgiftsräntor i näringsverksamheten i stället för i inkomstslaget kapital. Inkomsten av näringsverksamheten ökas med en kostnadsränta och inkomst av kapital minskas med samma belopp.

Exempel

Sven-Erik har inkomst av näringsverksamhet med 200 000 kronor och inkomst av kapital med 40 000 kronor. I verksamheten finns en nettoskuld på 400 000 kronor. Den schablonmässiga avkastningen är 6,06.

Han måste flytta ett belopp på 6,06 procent x 400 000 kronor = 24 240 kronor från inkomstslaget kapital till inkomstslaget näringsverksamhet. Inkomst av näringsverksamhet blir 224 240 kronor (200 000+24 240) och inkomst av kapital blir 15 760 kronor (40 000-24 240).

6.6 Inkomst av kapital

Begreppet inkomst av kapital är kapitalintäkterna minskade med avdragsgilla kostnader. Överskott eller underskott av kapital beräknas genom att intäktsposterna minskas med kostnadsposterna (41 kap. 12 § IL).

Avkastningen av det kapital som investerats i olika slags tillgångar deklareras som inkomst av kapital. Det kan röra sig om ränteinkomster, utdelningar, inkomster vid uthyrning av privatbostäder och andra inkomster på grund av innehav av tillgångar samt kapitalvinster. Dessa ska tas upp som intäkt, om inte något annat anges i 8 eller 42 kap. IL (42 kap. 1 § IL).

Utgifter för att förvärva och bibehålla inkomster ska dras av som kostnad, om inte något annat anges i 9, 42 eller 60 kap. IL. Ränteutgifter och kapitalförluster ska dras av även om de inte är sådana utgifter (42 kap. 1 § IL).

Inkomst av kapital regleras främst i 41 och 42 kap. IL. Kapitel 41 handlar om grundläggande bestämmelser för inkomstslaget kapital och kapitel 42 om vad som ska tas upp och vad som får dras av i inkomstslaget.

Intäkter

Exempel på vad som räknas som inkomst av kapital är

• ränta på bankmedel, obligationer och andra fordringar
• utdelning på aktier och andelar
• ersättning vid uthyrning av privatbostad
• kapitalvinst vid försäljning av fastighet, bostadsrätt, aktier, andelar i aktiefonder eller blandfonder och annan lös egendom.

Schablonintäkt enligt 47 kap. 11 b § IL beräknas som intäkt av kapital för den som har ett uppskovsbelopp. Det ska dock inte räknas som inkomst när det gäller bostadsbidrag (97 kap. 5 § SFB).

Avdragsgilla kostnader

Exempel på vad som räknas till avdragsgilla kostnader är

• ränteutgift för skuldräntor
• avdragsgill ränta vid avbetalningsköp
• tomträttsavgäld
• kostnad vid återbetalning av lån i förtid
• kapitalförluster på marknadsnoterade andelar i räntefonder
• förvaltningskostnader till den del de överstiger 1 000 kronor
• omkostnader för intäkternas förvärvande
• kapitalförluster.

6.6.1 Inkomst av kapital som räknas med i BGI

Den som ansöker om bostadsbidrag och har inkomster av kapital ska beräkna vilket överskott eller underskott hen förväntas få i inkomstslaget under det eller de kalenderår som bidrag söks för.

Vid beräkning av BGI ska överskottet i inkomstslaget kapital ökas med gjorda avdrag i inkomstslaget. Det kan röra sig om avdrag för kostnader för bankfack och liknande. Följande avdrag i inkomstslaget kapital ska dock inte öka överskottet utan beaktas vid beräkning av BGI:

• avdrag för kapitalförluster till den del de motsvarar kapitalvinster som tagits upp som intäkt enligt 42 kap. 1 § IL
• avdrag för uppskovsavdrag vid byte av bostad enligt 47 kap. IL
• avdrag för negativ räntefördelning enligt 33 kap. IL.

Underskott i inkomstslaget kapital ska minskas med gjorda avdrag i inkomstslaget, med undantag för vad som anges i punkterna ovan. Om det uppkommer ett överskott vid beräkningen ska detta minskas med schablonintäkt enligt 47 kap. 11 b § IL.

Allt detta framgår av 97 kap. 5 § SFB.

De avdrag som får göras i inkomstslaget kapital i samband med inkomstdeklarationen ska med andra ord läggas tillbaka när bostadsbidrag beräknas, utom i tre fall:

1. Kapitalförlust som kvittas mot kapitalvinst ska inte återläggas. Kapitalförlust kan uppstå vid avyttring av till exempel värdepapper eller bostad.

2. Uppskovsavdrag vid byte av bostad ska inte heller återläggas. Nya uppskovsregler vid försäljning av bostad gäller från och med den 1 januari 2008. En person som säljer sin permanentbostad och köper en ny bostad kan få uppskov med beskattningen av vinsten (47 kap. 6 § IL). Förutsättningar för att en person ska få uppskovsavdrag är att

   • uppskovsbeloppet är minst 50 000 kronor. Beloppet gäller varje delägare för sig
   • bostaden är en privatbostadsfastighet eller privatbostadsrätt
   • bostaden som säljs är en permanentbostad
   • personen har köpt en ny bostad och har bosatt sig där inom en viss tid.

   Om kostnaden för den nya bostaden är minst lika med ersättningen för den sålda bostaden kan man få uppskov med beskattningen av hela vinsten. Men om kostnaden för den nya bostaden är lägre kan man få uppskov med en del av vinsten. Maximalt uppskovsbelopp är 1 600 000 kronor x den egna andelen i procent av den sålda fastigheten. För mer information om uppskovsavdrag se Skatteverkets webbplats.

3. Negativ räntefördelning ska inte återläggas till BGI:n. Anledningen är att intäkten beskattas i inkomstslaget näringsverksamhet. Om den läggs tillbaka till inkomstslaget kapital skulle den ingå dubbelt i BGI.

6.6.2 Barns inkomster av kapital som räknas med i BGI

Hemmavarande och växelvis boende barns inkomster av kapital ska räknas med i BGI. Däremot räknas tidvis boende barns eller familjehemsplacerade barns inkomster av kapital inte med i BGI. Inte heller för föräldrar som får bostadsbidrag på grund av särskilda skäl, räknas barnets inkomster av kapital med i BGI (97 kap. 11 § SFB).

Varje barn kan ha kapitalinkomster upp till 1 000 kronor utan att det påverkar bostadsbidraget. Belopp som överstiger 1 000 kronor ska läggas till den bidragsgrundande inkomsten. Om barnet bor växelvis ska bara hälften av beloppet som överstiger 1 000 kronor läggas till den bidragsgrundande inkomsten. Beloppet fördelas lika mellan makar, vilket innebär att beloppet alltid fördelas mellan makarna oavsett om det är en förälder, styvförälder eller förordnad vårdnadshavare till barnet. (97 kap. 11 och 12 §§ SFB)

Vid beräkning av barns överskott i inkomstslaget kapital tillämpas 97 kap. 5 § SFB (97 kap. 11 § SFB).

Ett barns inkomster av kapital påverkar bostadsbidraget oavsett när under kalenderåret barnet får sådan inkomst. Det beror på att bidragsgrundande inkomst avser samma kalenderår som bostadsbidraget och anses jämnt fördelad under kalenderåret (97 kap. 3 § SFB).

Exempel

Anette bor tillsammans med två hemmavarande barn, 13 och 18 år gamla. Anettes BGI har fastställts till 200 000 kronor. Under juni flyttar 18-åringen hemifrån och ingår därför inte längre i hushållet från och med juli månad.

Senare på hösten får 18-åringen en kapitalvinst om 44 000 kronor. Den här inkomsten räknas med i BGI de månader som 18-åringen ingick i hushållet. Det beror på att han fick kapitalvinsten under det kalenderår som bostadsbidrag betalats ut. BGI kommer därför att fastställas till två olika belopp i samband med beslut om slutligt bostadsbidrag. För perioden januari–juni fastställs BGI till 243 000 kronor (200 000+44 000-1000) och för perioden juli–december till 200 000 kronor, vilket också kommer att framgå av transaktionskod 661 AVS i TP-systemet. Se även KRNJ mål nr 4200-2006.

6.6.3 Deklarationsblanketter

De vanligaste deklarationsblanketterna om inkomst av kapital när det gäller ärenden om bostadsbidrag nämns nedan. Blanketterna finns på Skatteverkets webbplats.

• Sammanställning över kapitalvinster/kapitalförluster, K1
• Uthyrning m.m. av småhus, bostadsrätt och hyresrätt som är privatbostad, K3
• Försäljning av värdepapper, K4
• Försäljning av småhus, K5
• Försäljning av bostadsrätt, K6
• Uppskov, bostad, K2.

6.7 Utlandsinkomster

Sverige tillämpar, i likhet med många andra länder, hemvistprincipen som huvudmetod vid beskattningen. Den innebär att den som är bosatt eller stadigvarande vistas i Sverige eller vid utflyttning från Sverige har väsentlig anknytning hit, är obegränsat skattskyldig här. Att vara obegränsat skattskyldig betyder att all inkomst beskattas här oavsett om den förvärvats inom eller utom Sverige. För att undvika att inkomster beskattas både i det land där pengarna utbetalas och det land man bor i, har det införts flera undantag från hemvistprincipen.

Den som har bott i Sverige och har väsentlig anknytning hit anses som obegränsat skattskyldig under fem år efter det att personen flyttat från Sverige om hen inte visar annat (3 kap. 7 § IL). Det gäller för svenska medborgare och för utländska medborgare som har varit bosatta i Sverige under minst tio år.

6.7.1 Utlandsinkomster som räknas med i BGI

Bestämmelserna om vilka utlandsinkomster som ska räknas med i BGI gäller normalt bara för personer som anses obegränsat skattskyldiga i Sverige enligt beskrivningen ovan.

Vissa utlandsinkomster är inte skattepliktiga här men ska ändå räknas med i BGI (97 kap. 13 § SFB). Det rör sig om inkomster som

• inte beskattas i Sverige på grund av bestämmelserna i 3 kap. 9–13 §§ IL
• inte beskattas i Sverige på grund av skatteavtal
• är skattepliktiga enligt 5 § lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta (SINK).

Exempel

Sabina, som är svensk medborgare, flyttade till Norge för tre år sedan för att arbeta där. Hon anses ha haft väsentlig anknytning till Sverige under utlandsvistelsen. Under augusti månad flyttar Sabina tillbaka till Sverige tillsammans med sina två minderåriga barn. Hon ansöker då om bostadsbidrag. Försäkringskassans handläggare talar om för Sabina att hon måste räkna med inkomster hon fått under kalenderåret från Norge när hon beräknar bidragsgrundande inkomst.

Exempel

En familj som tidigare varit bosatt i Libanon, kommer till Sverige i maj. De har aldrig varit i Sverige tidigare. Pappan i familjen har haft inkomster i Libanon fram till avresedagen. I Sverige söker familjen bostadsbidrag. De beviljas bidrag från och med juni. Försäkringskassans handläggare talar om för familjen att inkomsterna som intjänats i Libanon inte ska tas med när bidragsgrundande inkomst beräknas.

Hur ska utlandsinkomsterna beräknas?

Utlandsinkomster som ska ingå i BGI kan beräknas på samma sätt som om de intjänats i Sverige. Det vill säga inkomsten som ska ligga till grund för BGI beräknas före skatt och hänsyn tas till exempel till avdrag för resekostnader.

Inkomster som inte beskattas i Sverige på grund av bestämmelserna i 3 kap. 9–13 §§ IL

Hushåll som berörs av bestämmelserna i 3 kap. 9–13 §§ IL är framför allt personer som bor eller har bott i Sverige men som under längre eller kortare tid arbetar utomlands. Deras inkomster ska räknas med i BGI om de betraktas som obegränsat skattskyldiga här trots att de inte betalar skatt i Sverige (97 kap. 13 § SFB).

När det gäller inkomster som undantas från beskattning enligt 3 kap. 9–13 §§ IL brukar man tala om sexmånadersregeln och ettårsregeln.

Sexmånadersregeln innebär att en person som arbetar utomlands i minst sex månader och betalar skatt i utlandet inte behöver betala skatt i Sverige också.

Ettårsregeln innebär att en person som arbetar utomlands i minst ett år inte behöver betala skatt i Sverige. Det gäller även om personen inte blir skattskyldig i det andra landet och detta beror på landets lagstiftning eller administrativa praxis. Det kan också bero på annat avtal än skatteavtal. Ettårsregeln gäller normalt inte om personen är anställd hos svenska staten, landstinget, kommun eller församlingar inom Svenska kyrkan.

Sexmånaders- och ettårsregeln gäller inte för anställda ombord på svenskt, danskt eller norskt luftfartyg. De gäller inte heller anställning ombord på fartyg.

Inkomster som inte beskattas i Sverige på grund av skatteavtal

Inkomster som enligt dubbelbeskattningsavtal undantas från beskattning i Sverige ska också ingå i BGI (97 kap. 13 § SFB).

Vilka länder som Sverige har dubbelbeskattningsavtal med och vad som står i avtalen framgår på Skatteverkets webbplats.

Ett exempel är pensioner som utbetalas från ett annat nordiskt land till en person som bor i Sverige (artikel 18 i avtalet mellan de nordiska länderna för att undvika dubbelbeskattning beträffande skatter på inkomst och förmögenhet).

Exempel

Sirkka bor i Haparanda med sina två barn. Hon får sjukersättning från Sverige och en finsk pension som betalas ut från Finland. Den finska pensionen beskattas i Finland. Enligt dubbelbeskattningsavtalet mellan de nordiska länderna undantas den från skatteplikt i Sverige.

När BGI beräknas ska den finska pensionen tas med som utlandsinkomst eftersom den inte kommer att ingå i den fastställda förvärvsinkomsten som Skatteverket lämnar uppgift om. Uppgiften (utlandsinkomsten) kommer i stället att hämtas från bostadsbidragsregistret.

Särskild inkomstskatt för utomlands bosatta

Skattepliktig inkomst enligt 5 § SINK kan gälla vissa personer som bor utomlands. Det kan också vara frågan om personer som vistas kortare tid än sex månader i Sverige. För det senare fallet gäller dessutom att ersättningen

• betalas av arbetsgivare som inte har sitt hemvist i Sverige
• inte belastar driftställe som arbetsgivaren har i Sverige.

Sådan inkomst ska räknas med i BGI (97 kap. 13 § SFB).

Vilka inkomster som är skattepliktiga framgår av 5 § SINK.

6.7.2 Valutakurs

Försäkringskassan måste räkna om bidragsgrundande inkomster som den försäkrade får i ett annat lands valuta till svenska kronor. Den valutakurs som gäller den första dagen i den månad som bidrag beviljas från ska användas. Det finns inte någon officiell valutakurs vilket innebär att Försäkringskassan får avgöra vilken banks eller växlingskontors valutakurs (lämpligen köpkursen) som ska användas. När det gäller EU/EES-området kan man finna valutakurser på Försäkringskassans intranät Fia under EU-familjeförmånssidan.

Det preliminära bostadsbidraget bestäms slutligt när den slutliga skatten har fastställts för bidragsåret. Det är då fråga om att fastställa inkomsten slutligt. Om det framkommer att utlandsinkomsten var en annan än den som uppgavs preliminärt, ska valutakursen inte påverka det nya beslutet. Det betyder att man ska använda samma valutakurs som vid beviljandet av det preliminära bostadsbidraget.

Detta framgår av 13 § RFFS 1996:12.

6.8 Studiemedel

Studiemedel består av studiebidrag, studiestartsstöd och studielån. Tilläggsbidrag kan betalas ut till den som får studiemedel och som har vårdnad om barn (3 kap. 13 a § studiestödslagen [1999:1395]). Däremot räknas inte omställningsstudiestöd som studiemedel trots att det betalas ut från CSN. Det ska istället likställas med inkomst av tjänst.

6.8.1 Studiemedel som ingår i BGI

Studiebidraget och studiestartsstödet ingår med 80 procent vid beräkning av BGI. Tilläggsbidrag och studielån ingår inte i BGI. Om studiemedlet betalas ut i slutet av ett år och är ett förskott för nästkommande år, ska den inkomsten räknas till det senare året. (97 kap. 2 och 13 §§ SFB)

Det är bara svenska studiemedel som ska räknas med i BGI (97 kap. 2 § andra stycket SFB).

Ett undantag från denna regel är när EU-förordning 883/2004 är tillämplig i ett ärende. Om förordningen är tillämplig så måste Försäkringskassan ta hänsyn till förordningens artikel 5 a. Artikeln lyder:

a) Om enligt den behöriga medlemsstatens lagstiftning förmånerna från det sociala trygghetssystemet eller andra inkomster har vissa rättsverkningar, skall de relevanta bestämmelserna i den lagstiftningen också tillämpas på motsvarande förmåner som förvärvats enligt en annan medlemsstats lagstiftning, eller på inkomster som förvärvats i en annan medlemsstat.

För att avgöra om en förmån eller inkomst som den sökande fått enligt en annan medlemsstats lagstiftning ska räknas med i en sökandes BGI – och på vilket sätt – behöver vi se både till syftet med förmånen och dess utformning.

Exempel

Micko ansöker om bostadsbidrag och förordning 883/2004 ska tillämpas i hans ärende. Han har studiemedel från Danmark. Danskt studiemedel fyller samma syfte som svenska studiemedel men har en annorlunda utformning – det består av en lånedel och ett skattepliktigt stipendium. Även i svenska studiemedel finns en lånedel och en bidragsdel, men bidraget är inte skattepliktigt.

Enligt bestämmelserna i 97 kap. 2 och 13 §§ SFB ska 80 procent av svenskt studiebidrag räknas med i BGI.

Artikel 5 a innebär att dessa bestämmelser också ska tillämpas på det danska studiestödet. Det innebär att 80 procent av stipendiet ska ingå i Mickos BGI, men att lånedelen inte räknas med. Det har ingen betydelse att stipendiet är skattepliktigt – det viktiga är att motsvarande förmåner behandlas på samma sätt. Om det danska studiestödssystemet hade bestått helt av lån, så skulle danskt studiestöd inte räknas med i Mickos BGI eftersom lånedelen av svenska studiemedel inte ska ingå i BGI enligt svensk lagstiftning.

6.9 Stipendier

Skattefria stipendier ska räknas med i BGI:n till den del de överstiger 3 000 kronor per månad. Om stipendier betalas ut i slutet av ett kalenderår och avser förskott för nästkommande år, ska den inkomsten beaktas för det senare året (97 kap. 13 § SFB).

Ett stipendium kan betalas ut som ett engångsbelopp. Beloppet anses då lika fördelat över årets tolv månader (KRNG mål nr 3998-1999).

Exempel

Dennis har fått ett skattefritt stipendium på 30 000 kronor för att studera utomlands en termin. Stipendiet betalas ut som ett engångsbelopp: 30 000 kronor fördelat på 12 månader = 2 500 kronor per månad. Månadsbeloppet är lägre än 3 000 kronor och ska därför inte räknas med i BGI:n.

6.10 Etableringsersättning

Etableringsersättning är en bidragsgrundande inkomst enligt 97 kap. 13 § SFB. Däremot ska etableringstillägg och bostadsersättning inte räknas med i BGI.

6.11 Förmögenhet

Vid beräkning av bostadsbidrag ska viss förmögenhet beaktas (97 kap. 6–10 §§ SFB). Det är hushållets tillgångar efter avdrag för skulder som räknas som förmögenhet. Den beräknas enligt lagen (2009:1053) om förmögenhet vid beräkning av vissa förmåner (97 kap. 8 § SFB).

Eftersom förmögenhet inte är skattepliktig, saknas uppgift om förmögenhet i inkomstdeklarationen.

6.11.1 Tillgångar och hur de värderas

Exempel på tillgångar som beaktas vid beräkning av förmögenhet är

• privatbostadsfastighet och privatbostadsrätt
• vissa livförsäkringar, till exempel kapitalförsäkring
• marknadsnoterad delägarrätt och fordringsrätt (aktier med mera)
• kontanter och kontobehållning som överstiger 25 000 kronor per person i hushållet, med undantag för pensionssparkonto.
• fordran i pengar och liknande betalningsmedel.

Privatbostadsfastigheter tas upp till hela taxeringsvärdet. Om fastigheten är belägen utomlands tas den upp till 75 procent av marknadsvärdet.

En privatbostadsrätt tas upp till ett värde som motsvarar medlemmens andel i föreningens behållna förmögenhet. Denna förmögenhet bestäms med utgångspunkt i fastighetens taxeringsvärde och med hänsyn till föreningens övriga tillgångar och skulder. Med övriga tillgångar och skulder menas anläggnings- och omsättningstillgångar, respektive lång- och kortfristiga skulder.

Förmögenhetsvärdet beräknas utifrån uppgifterna i bostadsrättsföreningens årsredovisning. Årsredovisningen innehåller bland annat en balansräkning som visar föreningens samtliga tillgångar och skulder. Ett tillgångsvärde i form av bostadsrätt beräknas enligt följande: Sökandes andel i föreningen x (fastighetens taxeringsvärde + föreningens övriga tillgångar – föreningens skulder).

Livförsäkring tas upp till sitt framräknade återköpsvärde med tillägg för beräknad upplupen andel i livförsäkringens överskott.

Marknadsnoterade delägarrätter och fordringsrätter (aktier med mera) tas upp till 80 procent av sitt marknadsvärde.

Fordran i pengar och liknande betalningsmedel tas upp till sitt nominella belopp med tillägg för förfallen ränta.

Allt detta framgår av lagen (2009:1053) om förmögenhet vid beräkning av vissa förmåner.

6.11.2 Skulder

Skulder som hänför sig till den försäkrades permanentbostad minskar inte förmögenheten. Kontokortsskulder och studielån är däremot exempel på skulder som minskar förmögenheten.

6.11.3 Förmögenhet som räknas med i BGI

Det är hela hushållets gemensamma förmögenhet som beaktas vid beräkning av bostadsbidrag. Med förmögenhet avses värdet av tillgångarna efter avdrag för skulder. Förmögenheten avrundas nedåt till helt tiotusental kronor (97 kap. 6 § SFB). Därefter beräknas 15 procent av den förmögenhet som överstiger 100 000 kronor.

Den permanentbostad som en försäkrad bor i räknas inte med i förmögenheten. Inte heller företagsförmögenhet.

Exempel

Kajsa och Verner har tillsammans med sina två barn Karin och Viktor en sammanlagd förmögenhet på 250 000 kronor. Av det beloppet är sammanlagt 140 000 kronor insatta på bankkonton. Bankmedlen är fördelade så att Kajsa har 50 000 kronor, Verner har 40 000 kronor, Karin har 30 000 kronor och Viktor 20 000 kronor. Den bidragsgrundande förmögenheten beräknas genom att man först räknar bort 25 000 kronor från Kajsas, Verners och Karins bankmedel samt 20 000 från Viktors. Det blir totalt 95 000 kronor. De bankmedel som ska ingå i beräkningen av förmögenheten är 140 000 – 95 000 = 45 000 kronor.

Värdet av tillgångarna räknas ut så här: 110 000 (250 000 – 140 000) + 45 000 = 155 000 kronor. Beloppet avrundas nedåt till 150 000 kronor. Tillägg till BGI görs sedan med 15 procent av 50 000, som är den förmögenhet som överstiger 100 000 kronor (150 000 – 100 000). Den bidragsgrundande förmögenheten blir då 7 500 kronor.

Tillägg till BGI ska göras för varje försäkrads och varje hemmavarande eller växelvis boende barns förmögenhet. När det gäller barn som bor växelvis så räknas bara hälften av barnets förmögenhet med i hushållets sammanlagda förmögenhet (97 kap. 6 § SFB).

Uppstår förmögenhetsunderskott hos någon i hushållet får kvittning ske mot övriga hushållsmedlemmars överskott.

Makars förmögenhet fördelas på vardera makens BGI i förhållande till storleken på deras respektive förmögenhet. Barns förmögenhet fördelas lika mellan makarna (97 kap. 7 § SFB).

Förmögenheten beräknas per den 31 december det år som bostadsbidraget avser (97 kap. 8 § SFB).

6.11.4 Undantag

Som nämnts ovan räknas bostaden som den försäkrade bor i inte med i förmögenheten (lagen (2009:1053) om förmögenhet vid beräkning av vissa förmåner). Det innebär att man bortser från taxeringsvärdet och skulderna för den bostaden när BGI beräknas.

Personer som har steriliserats och som har fått ersättning av staten enligt lagen (1999:332) om ersättning till steriliserade i vissa fall, får undanta 175 000 kronor från förmögenheten (3 a § 2 lagen [1999:332] om ersättning till steriliserade i vissa fall).

Personer som någon gång under perioden den 1 januari 1920 till och med den 31 december 1980 har varit omhändertagna för samhällsvård och har fått ersättning av staten enligt lagen (2012:663) om ersättning på grund av övergrepp eller försummelser i samhällsvården av barn och unga i vissa fall får undanta 250 000 kronor från förmögenheten (16 § lagen [2012:663] om ersättning på grund av övergrepp eller försummelser i samhällsvården av barn och unga i vissa fall).

Från och med den 1 juli 2005 gäller lagen (2005:466) om beräkning av inkomstprövade socialförsäkringsförmåner m.m. för neurosedynskadade. Den innebär att den som enligt regeringsbeslut fått ersättning för fosterskador som orsakats av läkemedlen Neurosedyn eller Noxodyn får undanta 500 000 kronor vid beräkning av bidragsgrundande förmögenhet (prop. 2004/05:122 Beräkning av inkomstprövade socialförsäkringsförmåner m.m. för neurosedynskadade). Eventuell avkastning på ersättningsbeloppet är dock inte undantagen vid beräkning av BGI.

Från och med den 1 maj 2018 kan personer som ansökte om att få ändra sin könstillhörighet på den tiden det fanns krav på att de inte skulle ha någon fortplantningsförmåga, få ersättning av staten. Det gäller de som ansökt om ändrad könstillhörighet under perioden den 1 juli 1972 till och med den 30 juni 2013 och fått ansökan beviljad. Kravet på att personer som vill ändra könstillhörighet inte ska ha någon fortplantningsförmåga togs bort den 1 juli 2013.

Ersättningen, som är skattefri, prövas av Kammarkollegiet och är ett schablonbelopp på 225 000 kronor per person. Ersättningen är att betraktas som en förmögenhet men undantas vid beräkning av bostadsbidraget.

6.12 Barns förmögenhet som räknas med i BGI

Hemmavarande och växelvis boende barns förmögenhet räknas med i BGI. När det gäller barn som bor växelvis så räknas bara hälften av barnets förmögenhet med i hushållets sammanlagda förmögenhet. Däremot räknas tidvis boende barns eller familjehemsplacerade barns förmögenhet inte med i BGI. Inte heller för föräldrar som får bostadsbidrag på grund av särskilda skäl, räknas barnets förmögenhet med (97 kap. 6 § SFB).

Tillägg för barns förmögenhet ska fördelas lika mellan makar (97 kap. 7 § SFB). Fördelningen ska göras även om det bara är en make/sambo som har vårdnaden om barnet. Det innebär att beloppet alltid fördelas mellan makarna oavsett om det är en förälder, styvförälder eller förordnad vårdnadshavare till barnet.

Tillägg för makars och hemmavarande eller växelvis boende barns förmögenhet fördelas proportionellt utifrån förmögenheten före avrundning nedåt till jämna tiotusental kronor.

Exempel

Frida och Fredrik har två hemmavarande barn. Frida har tillgångar värda 50 000 kronor och Fredrik har tillgångar värda 80 000 kronor. De två hemmavarande barnen har tillgångar värda 60 000 kronor vardera.

Tillgångarna består av fondandelar. Hushållets sammanlagda förmögenhet är alltså 250 000 kronor.

Det är bara förmögenhet över 100 000 kronor som ska räknas med i BGI. 250 000 - 100 000 = 150 000 kronor. Förmögenheten avrundas nedåt till helt tiotusental kronor, vilket inte påverkar beräkningen i detta exempel.

Tillägg till BGI ska göras med 15 procent av 150 000 kronor, vilket blir 22 500 kronor. Tillägget ska sedan fördelas mellan Frida och Fredrik. Fridas andel av förmögenheten är 20 procent, Fredriks andel är 32 procent och barnens sammanlagda andel är 48 procent.

Tillägget för barnens förmögenhet är 48 procent av 22 500 kronor, det vill säga 10 800 kronor. Detta belopp ska fördelas lika mellan Frida och Fredrik, vilket innebär att 5 400 kronor läggs till Fridas BGI och 5 400 kronor till Fredriks BGI.

Fridas tillägg blir totalt 4 500 (20 procent av 22 500) + 5 400 = 9 900 kronor. Fredriks tillägg blir totalt 7 200 (32 procent av 22 500) + + 5 400 = 12 600 kronor.

6.12.1 Undantag vid beräkning av barns förmögenhet

Vid beräkning av barns förmögenhet ska följande tre undantag från vad som utgör bidragsgrundande förmögenhet beaktas.

1. Belopp som barn fått med anledning av personskada eller kränkning och som inte avser ersättning för kostnader (97 kap. 9 § SFB).
2. Ersättning till barnet från en försäkring med anledning av att barnet åsamkats skada genom olycksfall eller sjukdom. Men det gäller inte ersättning för sakskada (97 kap. 9 § SFB).
3. Tillgångar som barn har fått genom gåva, testamente eller förmånstagarförordnande vid försäkring eller visst individuellt pensionssparande. En förutsättning är dock att barnet har förvärvat egendomen av annan än barnets förmyndare. Förvärvet ska dessutom vara förenat med villkor som dels innebär att förmyndaren är skild från förmögenhetens förvaltning och inte kan bestämma över den, dels anger vem som i stället ska förvalta egendomen. (97 kap. 10 § SFB)

6.12.2 Närmare om undantag enligt 97 kap. 9 § SFB

Bestämmelser i 97 kap. 9 § SFB innebär att viss del av barns förmögenhet ska undantas vid beräkning av bostadsbidrag. Första punkten beskriver situationer när ersättning betalas ut med anledning av att någon annan orsakat barnet skada eller kränkning. Den andra punkten handlar om ersättning som barnet fått med anledning av medfödd skada, förlossningsskada, olycksfall eller sjukdom.

Det är anledningen till varför ersättning betalas ut och inte varifrån ersättningen kommer som är avgörande när man bedömer om den ska kunna undantas från förmögenheten vid beräkning av bostadsbidrag (prop. 2002/03:33 Barns förmögenhet vid beräkning av bostadsbidrag, s. 11).

Ersättningen ska vara av personlig natur och undantaget gäller inte för egendomsskada eller allmän förmögenhetsskada. Ersättning som barnet får för förlorade tillhörigheter eller till exempel sjukvårdskostnader och resor ingår alltså inte i det belopp som kan undantas från förmögenheten vid beräkning av bostadsbidrag. Sådana ersättningar för ekonomiska skador tillför inte barnet någon förmögenhet.

Exempel

Elin som är 17 år har råkat ut för en olycka. Hon får en räkning för resan till sjukhuset och för sjukvårdskostnader. Från försäkringsbolaget får hon senare en invaliditetsersättning samt ersättning för utläggen i samband med olyckan. Invaliditetsersättningen får undantas från förmögenheten vid beräkning av BGI men däremot inte ersättningen för de kostnader som Elin haft för resa och sjukvård.

Ersättning för förhöjda levnadsomkostnader som kan uppkomma i framtiden på grund av en skada kan däremot omfattas av undantaget. Det kan röra sig om extra utgifter och transporter, kläder och skor samt särskilda kostnader för rekreation (prop. 2002/03:33, s. 12).

Fordran som avser ersättningar enligt ovan ska också undantas från hushållets förmögenhet (97 kap. 9 § SFB). Det beror på att en sådan fordran annars skulle ingå i hushållets bidragsgrundande förmögenhet enligt lagen (2009:1053) om förmögenhet vid beräkning av vissa förmåner.

Om ersättningen till någon del är skattepliktig ska belopp före beskattning undantas från förmögenheten (97 kap. 9 § SFB).

Har ersättningen fallit ut i periodiska belopp avser undantaget det sammanlagda ackumulerade beloppet.

Exempel

Oskar har en medfödd skada. Han har fått 140 000 kronor utbetalt i periodiska belopp från en barnförsäkring. När Oskar är 10 år ansöker hans mamma om bostadsbidrag. Familjen har en sammanlagd förmögenhet om 250 000 kronor vid ansökningstillfället. 140 000 kronor kan undantas från förmögenheten. Tillägg till BGI görs med 15 procent av 10 000 kronor (110 000 – 100 000) = 1 500 kronor.

Nästa år ansöker Oskars mamma på nytt om bostadsbidrag. Förmögenheten är fortfarande 250 000 kronor. Efter utredning framkommer att ytterligare 10 000 kronor har betalats ut från Oskars barnförsäkring. 150 000 kronor kan därför undantas från förmögenheten vid beräkning av bostadsbidraget. Det här året blir den bidragsgrundande förmögenheten 0 kronor.

Ersättningsbeloppet undantas för hela den tid som barnets förmögenhet ska läggas samman med familjens vid beräkningen av bostadsbidrag (prop. 2002/03:33, s. 11).

Ersättningsbeloppet undantas i sin helhet oavsett om pengarna har förbrukats eller inte. Avkastning (räntor eller utdelningar) på ersättningsbeloppet får däremot inte undantas. Om ersättningsbeloppet till exempel har vuxit på grund av en god placering, gäller att det ursprungliga beloppet undantas.

Över tiden behandlas ersättningen som ett nominellt oförändrat belopp. Beloppet kan givetvis öka med ett nytt nominellt belopp när ytterligare ersättning som kan undantas betalas ut till barnet (prop. 2002/03:33, s. 11).

Skadestånd

Ett barn kan ha utsatts för ett brott eller annan skadeståndsgrundande handling. Man skiljer på ersättning för ekonomisk och ideell skada. Ersättning för ekonomisk skada kompenserar den skadelidande för ekonomiska förluster i anledning av skadan. Ersättning för ideell skada kompenserar den skadelidande för skada som inte är av ekonomisk karaktär.

Skadestånd till den som har tillfogats personskada omfattar ersättning för bland annat sjukvårdskostnad och inkomstförlust. Även ersättning för psykiskt och fysiskt lidande samt ersättning för särskilda olägenheter till följd av skadan omfattas av skadestånd.

Den som allvarligt kränker någon annan genom brott som innefattar ett angrepp mot personens frihet, frid eller ära ska ersätta den skada som kränkningen innebär.

Allt detta framgår av prop. 2002/03:33, s. 7.

Brottsskadeersättning

Brottsskadeersättning kan betalas ut efter beslut från Brottsoffermyndigheten. Det kan till exempel ske när en gärningsman inte har kunnat gripas och därför inte kunnat åläggas ersättningsskyldighet. Brottsskadeersättning för personskada eller kränkning utgår enligt brottsskadelagen (1978:413) (prop. 2002/03:33, s. 7).

Försäkringar

Försäkringsersättning kan betalas ut till ett barn som utsatts för personskada eller kränkning eller som förorsakats skada genom sjukdom eller olycksfall. Försäkringen kan vara en olycksfallsförsäkring eller en sjuk- och olycksfallsförsäkring för barn och ungdom.

Olycksfallsförsäkring ersätter vårdkostnader och ger engångsersättning vid bestående invaliditet genom en olyckshändelse.

Sjuk- och olycksfallsförsäkring för barn och ungdom ersätter vårdkostnader och ger engångsersättning vid bestående invaliditet. Den kan även ersätta vårdkostnader vid långvarig sjukdom eller skada samt ersättning för medicinsk eller ekonomisk invaliditet. Medicinsk invaliditet innebär att barnet kommer att få en bestående kroppsskada. Ekonomisk invaliditet innebär att en skada sätter ned arbetsförmågan för all framtid.

Ett barn kan på grund av sjukdom, skada eller brott få ersättning från trafik- eller ansvarsförsäkring.

Barnet ersätts med ett engångsbelopp eller som ett periodiskt utfallande belopp.

Allt detta framgår av prop. 2002/03:33, s. 7.

Övriga ersättningar

Barn kan även få ersättning med anledning av personskada enligt till exempel patientskadelagen (1996:799), produktansvarslagen (1992:18) eller miljöbalken. Sådana ersättningar ska normalt kompensera barnet för lidande och obehag (prop. 2002/03:33, s. 8).

6.12.3 Närmare om undantag enligt 97 kap. 10 §

Bestämmelsen i 97 kap. 10 § SFB innebär ytterligare undantag för vad som ska ingå i barns förmögenhet vid beräkning av bostadsbidrag. Tillgångar som ett barn förvärvat genom gåva, testamente, eller förmånstagarförordnande vid försäkring eller pensionssparande ska undantas vid beräkningen av barns förmögenhet. Ett sådant undantag förutsätter att barnet har fått tillgången från någon annan än barnets förmyndare och att det är förenat med villkor som

• innebär att egendomen ska stå under förvaltning av någon annan än förmyndaren, utan bestämmanderätt för denne
• anger vem som i stället ska utöva förvaltningen.

När det gäller undantag enligt 97 kap. 10 § SFB ska även avkastning av och sådant som trätt i stället för tillgången undantas från barns förmögenhet.

Ansvaret vilar på den som ansöker om eller den som får bostadsbidraget att visa om hensbarns förmögenhet är av sådant slag att den ska undantas vid beräkningen av bostadsbidrag (prop. 2003/04:96 Vissa socialförsäkringsfrågor, s. 18).

I dessa fall har överförmyndaren inte någon kontroll över förvaltningen.

Ett barns tillgångar

Ett barns tillgångar ska i skälig omfattning användas för barnets uppehälle, utbildning och nytta i övrigt. Det utesluter inte att barnets tillgångar i sådana fall används till något som indirekt även kommer den övriga familjen till del (prop. 2003/04:96, s. 16).

Förmyndare

Den som har vårdnaden om ett barn är som regel också förmyndare för barnet. När bägge föräldrarna är vårdnadshavare är dessa alltså som regel också barnets förmyndare och när en förälder ensam har vårdnaden om barnet är den föräldern normalt ensam förmyndare.

Förmyndarna ska förvalta barnets tillgångar och företräda barnet i angelägenheter som rör tillgångarna.

Det finns undantag från regeln att det är barnets förmyndare som förvaltar barnets tillgångar och företräder barnet i frågor om dessa. Det gäller tillgångar som barnet fått genom gåva, testamente eller förmånstagarförordnande vid försäkring. Det gäller också vid pensionssparande av visst slag. Villkoret är att egendomen ska stå under förvaltning av någon annan än förmyndaren, utan att förmyndaren kan bestämma över barnets tillgångar. Det ska dessutom finnas angivet vem som ska utöva förvaltningen (s.k. särskild förvaltning; se 12 kap. 1 § andra stycket FB). Förmyndarna är alltså i dessa fall avskurna från förvaltningen. Överförmyndaren utövar då inte heller någon kontroll av förvaltningen (prop.2003/04:96, s. 16).

Förmögenhet som ska undantas vid beräkning av bostadsbidrag ska barnet ha fått från någon annan än barnets förmyndare. Härigenom undviks risken att föräldrar, som i de allra flesta fallen också är barnets förmyndare, gör dispositioner inom familjen i syfte att få bostadsbidrag. Regeringen anser att eftersom det är förmyndaren som har inflytande över barnets egendom, så är det också rimligt att hen är skild från förvaltningen för att egendomen ska vara undantagen vid beräkningen av bostadsbidrag. Att undanta bankmedel som inte får tas ut utan överförmyndarens samtycke (se 13 kap. 8 § FB) är inte lämpligt med hänsyn till överförmyndarens möjligheter att besluta om lättnader i kontrollen (prop. 2003/04:96, s. 17).

6.13 Generalklausulen – när bostadsbidrag inte behövs

I SFB finns en så kallad generalklausul i 97 kap. 29 § SFB. Den innebär att Försäkringskassan efter särskild utredning får avslå en ansökan om bostadsbidrag, dra in eller sätta ned bidraget. Men bara om det är uppenbart att den som ansöker om eller som bidrag betalas ut till inte behöver det bidrag som kan beräknas enligt SFB på grund av hushållets förmögenhetsförhållanden eller något annat förhållande. Bedömningen av om det är uppenbart måste göras i varje enskilt fall.

Inkomst som hushållet uppenbarligen förfogar över men som inte kan hänföras till 97 kap. 2, 4–6 samt 8–10 §§ SFB kan alltså i vissa fall beaktas vid beräkning av bostadsbidrag. Inkomsten kan i dessa fall inte stämmas av mot beslutet om slutlig skatt. När det preliminära bostadsbidraget har beräknats med stöd av generalklausulen fastställs det slutliga bidraget normalt till samma belopp som det preliminära.

Viss del av förmögenhet räknas med vid beräkning av bostadsbidrag (97 kap. 6–8 §§ SFB). Disponerar hushållet över en ansenlig förmögenhet får denna dessutom beaktas genom generalklausulen (prop. 1995/96:186, s. 30).

I förarbetena till BoL finns en del exempel på situationer när generalklausulen kan tillämpas. Till exempel om

• en bidragstagare kunnat frigöra betydande kapital genom en kapitalvinst (realisationsvinst) (prop. 1992/93:174, s. 67)
• hushållet har mycket hög materiell levnadsstandard trots låg eller ingen fastställd förvärvsinkomst (prop. 1992/93:174, s. 67)
• hushållet disponerar en ansenlig förmögenhet (prop. 1995/96:186, s. 30)
• en person har företagsförmögenhet som inte omfattas av förmögenhetsprövningen i 5 § BoL (prop. 1995/96:186, s. 30).

Observera att det finns fler situationer där generalklausulen kan tillämpas. Det kan till exempel vara om personen i ett ungdomshushåll får sina boendekostnader betalade av sina föräldrar. Då är det uppenbart att personen inte behöver bostadsbidraget.

HFD och kammarrätterna har avgjort en del mål i frågan, och man kan ta ledning av deras resonemang när man bedömer om det är uppenbart i det enskilda fallet.

HFD kom fram till i HFD 2015 ref. 38 att en person som ansökt bostadsbidrag hade en betydande tillgång i form av en skogsfastighet. Tillgångens värde kunde realiseras genom till exempel belåning eller försäljning. Mot den bakgrunden ansåg HFD att det inte fanns något hinder mot att beakta fastighetens värde vid en prövning enligt generalklausulen i 95 kap. 29 § SFB. Vid denna prövning fann HFD att det var uppenbart att hushållet inte behövde bostadsbidrag vid ansökningstillfället.

Domarna nedan från kammarrätterna gäller tid före 1997, när förmögenhet inte räknades med i BGI:n.

En förälder saknade inkomster och kunde inte förklara hur hon finansierat fastighetsköp samt löpande kostnader för fastigheten. Hon hade sökt socialbidrag men fick avslag på grund av dold ekonomi. Hon överklagade inte avslagsbeslutet. Kammarrätten i Göteborg ansåg att det fanns skäl för att avslå ansökan om bostadsbidrag enligt 27 § BoL (numera 97 kap. 29 § SFB) (KRNG mål nr 5813-1994).

Kammarrätten i Stockholm ansåg att omfattande handel med värdepapper och en realisationsvinst om ca 150 000 kronor netto var skäl nog för att avslå en ansökan om bostadsbidrag enligt generalklausulen (KRNS mål nr 2883-1996).

Kammarrätten i Sundsvall upphävde länsrättens och Försäkringskassans beslut att avslå en ansökan om bostadsbidrag. Föräldern hade visserligen inte gett någon godtagbar heltäckande förklaring till vad familjen levde av, men enbart detta gav inte rätt att avslå bidragsansökan enligt generalklausulen. Försäkringskassan hade inte utrett om föräldern hade mycket hög materiell standard, ett betydande kapital till sitt förfogande eller inkomst- och förmögenhetsförhållanden som gjorde det uppenbart att han saknade behov av bostadsbidrag (KRNSU mål nr 497-1999).

I ett annat mål delade Kammarrätten i Jönköping länsrättens bedömning att anläggningstillgångar i näringsfastigheter inte kunde vara kapitaltillgång av sådan art som ska påverka familjens rätt till bostadsbidrag. Anläggningstillgångarna bestod av fastigheter och kapitalet, ca 600 000 kronor, var insatt på skogskonto (KRNJ mål nr 6508-1994).