7 Så beräknas bostadsbidraget
Bostadsbidrag beräknas på olika sätt för barnfamiljer och för ungdomar utan barn. I detta kapitel beskrivs beräkning av bostadsbidrag till
- barnfamiljer
- ungdomar utan barn.
Bostadsbidrag beviljas som ett preliminärt bidrag. Slutligt bostadsbidrag fastställs när Skatteverket har fastställt förvärvsinkomsten för kalenderåret då preliminärt bostadsbidrag betalats ut. Det preliminära bidraget ska betalas ut med ett månadsbelopp som avrundats nedåt till närmast jämna hundratal kronor (98 kap. 4 och 5 §§ SFB).
7.1 Barnfamiljer
Bostadsbidrag till barnfamiljer består av flera delar:
- barnfamiljer med hemmavarande barn kan få bidrag till bostadskostnader och särskilt bidrag för hemmavarande barn
- barnfamiljer med växelvis boende barn kan få bidrag till bostadskostnader och särskilt bidrag för barn som bor växelvis
- barnfamiljer med barn som tidvis bor i hushållet kan få bidrag till bostadskostnader och umgängesbidrag
Storleken på de särskilda bidragen och umgängesbidraget är relaterat till antal barn. Bidraget till bostadskostnaden beror på vilken bidragsgrundande bostadskostnad som har beräknats och är också relaterat till antal barn. (97 kap. 18–23 §§ SFB)
Alla delar av bostadsbidraget är inkomstprövade och minskas om den bidragsgrundande inkomsten överstiger ett visst belopp (97 kap. 15 § SFB).
7.1.1 Särskilt bidrag för hemmavarande barn
Bidraget kan betalas till familjer med hemmavarande barn (96 kap. 3 § SFB). Beloppet beror på antalet barn (97 kap. 22 § SFB). Beloppets storlek framgår av tabellen nedan.
| Antal barn | Kronor per månad |
|---|---|
| 1 barn | 1 500 |
| 2 barn | 2 000 |
| 3 eller fler barn | 2 650 |
Om ett barns föräldrar inte lever tillsammans men har gemensam vårdnad om barnet, har den förälder som barnet är folkbokfört hos rätt till det särskilda bidraget för hemmavarande barn (96 kap. 5 § SFB). Det gäller dock inte om barnet bor växelvis hos sina föräldrar. Då kan båda föräldrarna som mest få särskilt bidrag för barn som bor växelvis (95 kap. 3 § SFB).
7.1.2 Särskilt bidrag för barn som bor växelvis
Bidraget kan betalas ut till familjer med barn som bor växelvis (96 kap. 3 § SFB). Beloppet beror på antalet barn (97 kap. 22 a § SFB). Beloppets storlek framgår av tabellen nedan.
| Antal barn | Kronor per månad |
|---|---|
| 1 barn | 1 300 |
| 2 barn | 1 600 |
| 3 eller fler barn | 2 100 |
7.1.3 Umgängesbidrag
Föräldrar med barn som tidvis bor i hushållet kan få umgängesbidrag. Umgängesföräldern måste bo i en bostad som hen äger eller innehar med hyres- eller bostadsrätt. Bostaden ska dessutom bestå av minst två rum och kök samt vara minst 40 kvm. (96 kap. 3 och 6 §§ SFB).
Bestämmelserna innebär att en umgängesförälder som bor inneboende inte kan få umgängesbidrag.
För rätt till umgängesbidrag finns inget krav på att föräldern ska vara folkbokförd på den adress hen söker bidrag för. En förälder kan därmed ha rätt till umgängesbidrag trots att det inte finns rätt till bidrag till bostadskostnader.
Umgängesbidraget infördes till föräldrar som på grund av vårdnad eller umgänge har barn som tidvis bor i hushållet för att kompensera för det sänkta bidraget till bostadskostnader (prop. 2004/05:112 s. 16).
Umgängesbidrag kan betalas för maximalt tre barn och det är inkomstprövat.
| Antal barn | Kronor per månad fr.o.m. 1 mars 2018 |
|---|---|
| 1 barn | 500 |
| 2 barn | 600 |
| 3 eller fler barn | 700 |
7.1.4 Hushåll med både hemmavarande, växelvis boende och tidvis boende barn
I ett hushåll kan det samtidigt finnas hemmavarande, växelvis boende och tidvis boende barn. Då får hushållet hela bidraget för de barn som ger högst ersättning, plus tilläggsbelopp för de barn som bor där mer sällan. När det gäller det särskilda bidraget för barn som bor växelvis varierar tillägget mellan 300 och 800 kronor. För tidvis boende barn är tillägget 100 kronor per barn. Kombinationen av särskilda bidrag och umgängesbidrag lämnas dock fortfarande för maximalt tre barn. Tabellen nedan visar hur bostadsbidraget blir beroende på barnens boende i ett hushåll. (97 kap. 22 och 23 §§ SFB)
| Antal barn | Hemmavarande | Växelvis boende | Tidvis boende | Särskilt bidrag hemmavarande | Särskilt bidrag växelvis boende | Umgängesbidrag | Summa |
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 2 | 1 | 1 | 0 | 1 500 | 300 | 0 | 1 800 |
| 2 | 1 | 0 | 1 | 1 500 | 0 | 100 | 1 600 |
| 2 | 0 | 1 | 1 | 0 | 1 300 | 100 | 1 400 |
| 3 | 1 | 2 | 0 | 1 500 | 800 | 0 | 2 300 |
| 3 | 1 | 0 | 2 | 1 500 | 0 | 200 | 1 700 |
| 3 | 0 | 1 | 2 | 0 | 1 300 | 200 | 1 500 |
| 3 | 1 | 1 | 1 | 1 500 | 300 | 100 | 1 900 |
| 3 | 2 | 1 | 0 | 2 000 | 500 | 0 | 2 500 |
| 3 | 2 | 0 | 1 | 2 000 | 0 | 100 | 2 100 |
| 3 | 0 | 2 | 1 | 0 | 1 600 | 100 | 1 700 |
7.1.5 Bostadskostnadsgränser för barnfamiljer
Från och med den 1 januari 2012 kan barnfamiljer få bidrag till bostadskostnader som är högre än 1 400 kronor per månad. Dessutom finns en övre gräns beroende av antal barn. Barn som tidvis bor i hushållet räknas in i antalet barn när bidraget till bostadskostnad ska beräknas.
Bidraget till bostadskostnaden beräknas till 50 procent av bostadskostnader mellan en lägsta och högsta gräns beroende av antal barn (97 kap. 18 § SFB).
I tabellen nedan anges gränserna för bostadskostnader som gäller fr.o.m. 1 januari 2012, i kronor per månad.
| Antal barn | 50 procent av bostadskostnad mellan |
|---|---|
| 1 barn | 1 400 och 5 300 |
| 2 barn | 1 400 och 5 900 |
| 3 eller fler barn | 1 400 och 6 600 |
7.1.6 Hur påverkar inkomsten bidraget?
Inkomstgränserna för barnfamiljer höjdes den 1 mars 2018. Enligt övergångsbestämmelser till 97 kap. 15 § SFB (SFS 2017:1123 punkt 6) höjs de varje år fram till och med 2021. Inkomstgränserna för respektive år listas i tabellen nedan.
För makar med barn gäller individuella inkomstgränser. Bidraget minskas med 20 procent av den del av vardera makens bidragsgrundande inkomst som överstiger aktuellt belopp i kolumnen Makar.
För ensamstående med barn minskas bidraget med 20 procent av den del av inkomsten som överstiger aktuellt belopp i kolumnen Ensamstående.
Observera att samtliga inkomstgränser trädde i kraft den 1 mars 2018. Det innebär att bostadsbidrag som löper över ett årsskifte ska minskas utifrån inkomstgränserna som gäller för respektive år.
| Inkomstgränser fr.o.m. år | Makar | Ensamstående |
|---|---|---|
| 1 mars 2018 | 67 500 kronor | 135 000 kronor |
| 2019 | 71 000 kronor | 142 000 kronor |
| 2020 | 74 000 kronor | 148 000 kronor |
| 2021 | 75 000 kronor | 150 000 kronor |
7.1.7 Beräkning av bostadsbidrag till barnfamilj
När Försäkringskassan fastställt beloppen för de särskilda bidragen, umgängesbidrag och bidrag till bostadskostnader som ska ligga till grund för bidraget, beräknas bostadsbidraget.
Hanna och Albin har två hemmavarande barn. Bostadskostnaden beräknas till 5 600 kronor per månad. Hannas BGI är 69 000 kronor och Albins 115 000 kronor. Försäkringskassan ska beräkna det preliminära bostadsbidraget. I exemplet används inkomstgränsen som gällde 1 mars–31 december 2018
Särskilt bidrag +2 000 kronor 50 procent x (5 600 - 1 400) +2 100 kronor Maximalt bidrag = 4 100 kronor 20 procent x (69 000 - 67 500) = 300/12 –25 kronor 20 procent x (115 000 - 67 500) = 9 500/12 –791 kronor Bidrag efter inkomstavdrag = 3 284 kronor
Det preliminära bostadsbidraget betalas ut med 3 200 kronor efter avrundning nedåt.
Sofia och Johan har ett hemmavarande barn, ett barn som bor växelvis och ett som tidvis bor hemma. Bostadskostnaden beräknas till 6 000 kronor per månad. Sofias BGI är 50 000 kronor och Johans 150 000 kronor. Försäkringskassan ska beräkna det preliminära bostadsbidraget. I exemplet används inkomstgränsen som gällde 1 mars–31 december 2018
Särskilt bidrag för hemmavarande barn +1 500 kronor Särskilt bidrag för växelvis boende barn +300 kronor Umgängesbidrag +100 kronor 50 procent x (6 000 - 1 400) +2 300 kronor Maximalt bidrag = 4 200 kronor 20 procent x (150 000 - 67 500) = 16 500/12 –1 375 kronor Bidrag efter inkomstavdrag = 2 825 kronor
Det blir inget inkomstavdrag för Sofia eftersom hennes inkomst understiger 67 500 kronor. Det preliminära bostadsbidraget betalas ut med 2 800 kronor per månad.
De särskilda bidragen är också inkomstprövade Ibland kan en barnfamilj ha rätt till särskilt bidrag men inte rätt till bidrag till bostadskostnaden.
Madeleine är ensamstående med tre minderåriga barn. Hon ansöker den 25 juni om bostadsbidrag från och med juni med anledning av att familjen har flyttat. Familjen folkbokförs först den 18 juli på den nya adressen. Madeleines BGI är 150 000 kronor och bostadskostnaden 5 000 kronor per månad.
För juni kan Madeleine enbart få särskilt bidrag eftersom hon inte folkbokförs på den nya bostaden förrän i juli. Särskilt bidrag +2 650 kronor 20 procent x (150 000 - 135 000) = 3 000/12 –250 kronor = 2 400 kronor Det preliminära bostadsbidraget i form av särskilt bidrag betalas ut med 2 400 kronor för juni.
För juli beräknas bostadsbidraget enligt följande: Särskilt bidrag +2 650 kronor 50 procent x (5 000 – 1 400) +1 800 kronor Maximalt bidrag = 4 450 kronor 20 procent x (150 000 - 135 000) = 3 000/12 –250 kronor Bidrag efter inkomstavdrag = 4 200 kronor Det preliminära bostadsbidraget betalas ut med 4 200 kronor per månad.
I exemplet används inkomstgränsen som gällde 1 mars–31 december 2018.
7.2 Ungdomar utan barn
Bostadsbidrag till ungdomar utan barn består enbart av bidrag till bostadskostnader. (97 kap. 26–28 §§ SFB)
7.2.1 Bostadskostnadsgränser för ungdomar utan barn
Ungdomar utan barn kan få bidrag till bostadskostnader som är högre än 1 800 kronor. Den högsta bidragsgrundande bostadskostnaden är 3 600 kronor. Från och med den 1 januari lämnas bidrag inom detta intervall med 90 eller 65 procent. (97 kap. 26–28 §§ SFB)
I tabellen nedan anges bostadskostnadsgränserna i kronor per månad.
| 90 procent av bostadskostnaden mellan | 65 procent av bostadskostnaden mellan |
|---|---|
| 1 800 och 2 600 | 2 600 och 3 600 |
7.2.2 Hur påverkar inkomsten bidraget?
Bidraget är inkomstprövat och minskas om den bidragsgrundande inkomsten överstiger ett visst belopp. Beloppet är 41 000 kronor för ensamstående och 58 000 kronor för makar eller sambor. Bidraget minskas med en tredjedel av den överskjutande inkomsten (97 kap. 24 § SFB).
7.2.3 Beräkning av bidrag till ungdomar utan barn
När Försäkringskassan fastställt vilken bostadskostnad som ska ligga till grund för bidraget, beräknas bostadsbidraget.
Eric är 25 år och ensamstående. Han har en bostadskostnad beräknad till 3 000 kronor per månad. Hans BGI är 56 000 kronor. Försäkringskassan ska beräkna det preliminära bostadsbidraget
90 procent x (2 600 – 1 800) +720 kronor 65 procent x (3 000 – 2 600) +260 kronor Maximalt bidrag = 980 kronor 1/3 x (56 000 – 41 000) = 5 000/12 –416 kronor Bidrag efter inkomstavdrag = 564 kronor
Det preliminära bostadsbidraget betalas efter avrundning nedåt ut med 500 kronor per månad.
Annette och Peter söker bostadsbidrag. Ingen av dem har fyllt 29 år. De har en bostadskostnad beräknad till 3 400 kronor per månad. Deras gemensamma bidragsgrundande inkomst är 90 000 kronor. Försäkringskassan ska beräkna det preliminära bostadsbidraget
90 procent x (2 600 – 1 800) +720 kronor 65 procent x (3 400 – 2 600) +520 kronor Maximalt bidrag = 1 240 kronor 1/3 x (90 000 – 58 000) = 10 666/12 –888 kronor Bidrag efter inkomstavdrag = 352 kronor
Det preliminära bostadsbidraget betalas efter avrundning nedåt ut med 300 kronor per månad.
7.3 Omprövning vid ändring av bidrag
Det preliminära bostadsbidraget ska omprövas om något har inträffat som påverkar storleken av bidraget (98 kap. 8 § SFB). Det gäller både när bidraget skulle kunna minskas och när det skulle kunna höjas.
Av lagkommentaren till SFB framgår att bestämmelsen tillämpas både när den försäkrade har begärt en ändring och när Försäkringskassan inleder en prövning med anledning av uppgifter som har kommit in (Hessmark m.fl., Socialförsäkringsbalken, En kommentar, uppl. 2). Av 110 kap. 46 § fjärde stycket SFB framgår vidare att en försäkrad inte har någon skyldighet att anmäla ändrade förhållanden som Försäkringskassan redan känner till. När Försäkringskassan beviljar, ändrar eller drar in en annan förmån så finns alltså ingen skyldighet för den försäkrade att anmäla detta till oss, utan vi ska på eget initiativ ompröva den försäkrades preliminära bostadsbidrag.
7.3.1 Anmälningsskyldighet vid ändrade förhållanden under pågående bidrag
Den som får en förmån enligt SFB, i detta fall bostadsbidrag, ska anmäla ändrade förhållanden som påverkar rätten till bidraget eller bidragets storlek. Det behöver hen dock inte göra om Försäkringskassan redan har kännedom om förändringen (110 kap. 46 § SFB).
Anmälan ska göras så snart som möjligt, men senast 14 dagar efter det att den försäkrade fick kännedom om förändringen (110 kap. 47 § SFB).
Om ändringen innebär att bostadsbidraget höjs, kan höjningen i regel inte göras för längre tid tillbaka än ansökningsmånaden (96 kap. 14 § SFB och prop. 1995/96:186, s. 23).
Den försäkrade ska anmäla om
- hens inkomst eller förmögenhet ökar
- hen får kapitalvinst på grund av försäljning av bostad eller värdepapper
- ett barns förmögenhet ökar eller barnet får en kapitalvinst
- hushållet flyttar till en annan bostad
- ett barn flyttar från bostaden
- hen blir sambo
- hen får en inneboende
- hen gifter sig
- bostaden hyrs ut helt eller delvis eller om den bostadskostnad som påverkar storleken på bidraget minskar
- ett barn över 18 år inte längre får studiehjälp eller förlängt barnbidrag
- hen vistas utomlands, arbetar utomlands eller får en utländsk socialförsäkringsförmån.
Allt detta följer av 110 kap. 46 § SFB.
7.3.2 Rätt till fortsatt bidrag – utredning
Försäkringskassan ska se till att ett ärende om bostadsbidrag blir utrett i den omfattning som dess beskaffenhet kräver. Den försäkrade är skyldig att lämna uppgifter som är av betydelse för bedömningen av frågan om ersättning eller i övrigt för tillämpningen av SFB (110 kap. 13 § SFB). (Se avsnitt 3.5 Hantering av ansökan.) Om den försäkrade medvetet eller av grov vårdslöshet har lämnat en oriktig eller vilseledande uppgift, inte har lämnat uppgift enligt 13 § eller inte har anmält ändrade förhållanden, får bidraget dras in eller minskas (110 kap. 52 § SFB).
Försäkringskassan behöver inte besluta om ändring om det som har inträffat bara påverkar bidraget litegrann (98 kap. 8 § SFB). Se avsnitt 7.3.4.
7.3.3 Hur ska en förändring anmälas?
Förändringar kan anmälas antingen muntligt eller skriftligt. Den enskilde bör ges möjlighet att på ett enkelt sätt anmäla förändringar som leder till att bostadsbidraget sänks (prop 1995/96 s. 26).
Uppgifter som kan leda till att bostadsbidraget blir högre ska lämnas skriftligt (110 kap. 4 § SFB, jfr även prop. 1995/96:186 s. 26). En sådan anmälan görs antingen på en blankett som Försäkringskassan har fastställt eller i motsvarande e-tjänst (5 § RFFS 1993:7).
Mindre oklarheter i en skriftlig anmälan kan dock normalt sett justeras per telefon. Detsamma gäller en anmälan om till exempel en inkomsthöjning som leder till ett lägre bostadsbidrag.
Uppgifter som lämnas muntligt ska dokumenteras i journalen.
Om en av två sökande anmäler ändrade förhållanden som påverkar bostadsbidraget vid ett gemensamt bostadsbidrag, så kan uppgifterna behöva kommuniceras till den andra sökanden.
I vägledning (2004:7) Förvaltningsrätt i praktiken kan du läsa mer om hur uppgifter från den enskilde ska hanteras samt om uppgifter som ska kommuniceras.
7.3.4 Ändring som påverkar bidraget i liten omfattning
Det preliminära bidraget ska omprövas om något inträffar som påverkar storleken av bidraget. En inkomständring, ändring som gäller hushållet eller bostadskostnaden kan påverka det preliminära bidraget. Men Försäkringsassan får avstå från att besluta om ändring, om det som har inträffat bara påverkar bidraget litegrann (98 kap. 8 § SFB). En ändring av bidraget anses vara liten omfattning om den inte uppgår till 100 kronor per månad. Beloppet bör dock alltid sättas i relation till bidragstagarens ekonomiska situation (jfr prop. 1992/93:174, s. 33 och 67).
7.4 Medvetna fel från den försäkrade
Det kan förekomma att en försäkrad medvetet lämnar felaktiga uppgifter till Försäkringskassan för att få en ersättning hen inte har rätt till eller för att få högre ersättning. Försäkringskassan har i uppdrag att säkerställa att felaktiga utbetalningar inte görs och att motverka bidragsbrott. När handläggaren bedömeratt en försäkrad medvetet har försökt få ersättning på felaktiga grunder ska handläggaren lämna en impuls till kontrollutredning. Se mer om hur och när impuls till kontrollutredning ska lämnas i riktlinjerna (2009:9) Överlämnande av impulser till kontrollutredning och till andra myndigheter samt beslut i samband med kontrollutredning.