10 Årlig omräkning av sjukpenninggrundande inkomst vid förvärvsavbrott i vissa fall

Det här kapitlet handlar om omräkning av SGI under SGI-skyddad tid. Bestämmelserna beskriver när SGI ska räknas om och hur det ska gå till.

10.1 Omräkning av SGI under SGI-skyddad tid

Den som är anställd kan få en högre SGI om hen får en löneförhöjning, även om hen för tillfället inte arbetar utan befinner sig i en situation som ger SGI-skydd. Det framgår av Försäkringskassans rättsliga ställningstagande (FKRS 2018:05) som beskrivs i kapitel 7.

Den som saknar anställning kan inte omfattas av en lönerevision, men kan i stället under vissa förutsättningar få sin SGI omräknad under tiden hen omfattas av SGI-skydd, se avsnitt 7.2.2. Detta beskrivs här:

26 kap. 28 § SFB

När Försäkringskassan ska bestämma den sjukpenninggrundande inkomsten för en försäkrad som omfattas av bestämmelserna i 11–18 §§ SFB och som helt eller delvis saknar anställning ska den sjukpenninggrundande inkomsten räknas om enligt 29–31 §§.

Det som anges i första stycket gäller även en försäkrad vars anställning upphör under en pågående ersättningsperiod.

För att omfattas av bestämmelserna om omräkning måste man helt eller delvis sakna anställning och omfattas av något av de SGI-skydd som beskrivs i 26 kap. 11–18 §§ SFB, se bland annat avsnitt 7.2.2. Det gäller även de vars anställning upphör under pågående ersättningsperiod.

Vad som menas med att helt eller delvis sakna anställning beskrivs inte närmare i lagtexten. Men syftet med bestämmelsen är att motverka att försäkringsskyddet gradvis försämras med tiden, relativt till löne- och prisutvecklingen i samhället. Bestämmelsen gäller försäkrade som inte omfattas av lönerevisioner alls, och de som har anställningar (och därmed lönerevisioner) som inte motsvarar omfattningen av hela deras SGI. Det framgår av 26 kap. 29 § och 26 kap. 30 § SFB, se nedan.

10.1.1 När ska omräkningen göras för helt eller delvis arbetslösa?

26 kap. 29 § SFB

Den sjukpenninggrundande inkomsten ska räknas om när minst ett år har förflutit från den tidpunkt när den anställning upphörde som senast föranlett eller kunnat föranleda beräkning av sjukpenninggrundande inkomst. Därefter ska den sjukpenninggrundande inkomsten räknas om årligen, räknat ett år från den senaste omräkningen.

Med den tidpunkt när anställningen upphörde likställs den tidpunkt då den försäkrade helt upphörde med annat förvärvsarbete än arbete som anställd.

Efter omräkning enligt 22 a § jämställs utgången av det senaste hela år för vilket omräkning skett med den tidpunkt när anställningen upphörde.

SGI ska räknas om när det har gått minst ett år från den tidpunkt när den anställning upphörde som låg till grund för den försäkrades senaste SGI eller som senast hade kunnat ligga till grund för en SGI. Därefter ska SGI räknas om varje år, vid samma tidpunkt.

Omräkningstidpunkten – anställda som blivit helt eller delvis arbetslösa

Bestämmelserna om omräkning gäller för de som helt eller delvis saknar anställning och som omfattas av SGI-skydd. Det är tidpunkten när den anställning upphörde som ligger till grund för den försäkrades skyddade SGI som avgör när omräkningen ska ske.

Exempel

Den försäkrade arbetar den sista dagen i sin anställning den 30 april 2017 och är arbetslös från och med den 1 maj 2017. Sedan skyddar hen sin SGI genom att stå till arbetsmarknadens förfogande. Omräkningstidpunkten är den 1 maj 2018.

Ovanstående gäller även om den försäkrade sedan dess har eller har haft en anställning i lägre omfattning som i och för sig också uppfyller eller har uppfyllt villkoren för SGI men som inte har genererat någon ny SGI på grund av att den tidigare SGI:n är skyddad. Det gäller också om den försäkrade sedan dess har eller har haft anställningar som på grund att de har varit tillfälliga inte har kunnat ligga till grund för någon SGI (prop. 2004/05:108 s. 18).

Omräkningstidpunkten – försäkrade med inkomst av annat förvärvsarbete som blivit helt eller delvis arbetslösa

Den tidpunkt när en egenföretagare eller någon annan som har inkomst av annat förvärvsarbete helt har upphört med förvärvsarbetet ska likställas med tidpunkt då den senaste sjukpenninggrundande anställningen upphörde (andra stycket 26 kap. 29 § SFB). Om den försäkrades skyddade SGI består av inkomst av näringsverksamhet, ska SGI alltså bara räknas om enligt 25 kap. 29 § SFB om hen helt har slutat arbeta i företaget.

Den som inte helt har slutat arbeta i sitt företag kan ändå helt eller delvis sakna anställning och befinna sig i ett SGI-skydd. Då gäller i stället andra regler om omräkning, se avsnitt 10.1.2.

Att avgöra tidpunkten för när en egenföretagare helt har upphört med sin verksamhet kan kräva viss utredning.

Läs mer

Om när arbete (i Sverige) upphör i vägledning (2017:1).

Omräkningstidpunkt för den som har haft sjukersättning, aktivitetsersättning eller livränta

Den som slutar få sjukersättning, aktivitetsersättning eller livränta kan få tillbaka den SGI som gällde innan hen fick ersättningen. Om det då har gått mer än ett år sedan hen började få ersättningen, ska SGI räknas om för varje helt år som har gått (26 kap. 22 a § SFB).

Efter omräkning enligt 22 a § SFB likställs utgången av det senaste hela år för vilket omräkning skett med den tidpunkt när anställningen upphörde (26 kap. 29 § tredje stycket SFB). Det innebär att det är den tidpunkten som är omräkningstidpunkt om den försäkrade därefter helt eller delvis saknar anställning och omfattas av SGI-skydd enligt 26 kap. 11–18 §§ SFB.

När ska omräkningen göras?

Anledningen till att SGI ska räknas om när ”minst ett år” har gått är att bestämmelsen bara blir aktuell när Försäkringskassan ska bestämma SGI för den försäkrade, det vill säga när hen ansöker om en ersättning eller begär att få sin SGI bestämd, se avsnitt 6.1 och 6.2. Då kan det ha gått mer än ett år sedan hens senaste SGI-grundande anställning upphörde.

De efterföljande årliga omräkningarna ska dock göras även utan att den försäkrade begär att få sin SGI bestämd, om den försäkrade har ett pågående ersättningsärende.

Om den försäkrade däremot inte har något ärende hos Försäkringskassan som baseras på SGI behöver det inte göras någon omräkning.

De tillfällen då det blir aktuellt för Försäkringskassan att göra omräkningen ska inte blandas ihop med de tidpunkter som ska användas för själva omräkningen, det vill säga omräkningstidpunkten.

10.1.2 När ska omräkningen göras för försäkrade som har inkomst av annat förvärvsarbete och har ett pågående ersättningsärende?

26 kap. 30 § SFB

Den sjukpenninggrundande inkomsten av annat förvärvsarbete, grundad på annan inkomst än som avses i 25 kap. 15 §, ska räknas om för en försäkrad som inte har upphört med förvärvsarbetet.

Omräkning ska göras under en pågående ersättningsperiod efter det att ett år har förflutit från ersättningsperiodens början. Därefter ska den sjukpenninggrundande inkomsten räknas om årligen, räknat ett år från den senaste omräkningen.

Bestämmelsen innebär att SGI ska räknas om för en egenföretagare som har inkomst av näringsverksamhet som fortfarande arbetar i företaget till viss del. Om hen däremot har slutat helt med arbetet gäller i stället bestämmelsen i 26 kap. 29 § SFB, se avsnitt 10.1.1.

Ett undantag från detta är egenföretagare som har en SGI från sådant arbete som har räknats som annat förvärvsarbete enligt bestämmelsen i 25 kap. 15 § SFB. Den bestämmelsen är numera upphävd, se avsnitt 3.7. Den som fick en SGI baserad på sådant arbete när bestämmelsen var gällande kan dock befinna sig i en situation där SGI är skyddad, och de omfattas alltså inte av omräkning enligt 26 kap. 30 § SFB (men de kan däremot omfattas av bestämmelsen i 26 kap. 29 § SFB om arbetet har upphört, se avsnitt 10.1.1).

Med ersättningsperiod menas detsamma som i Försäkringskassans rättsliga ställningstagande (FKRS 2016:04), se avsnitt 6.6.2.

Det kan hända att Försäkringskassan beslutar om en ny SGI för en egenföretagare under pågående ersättningsperiod, till exempel för att Skatteverket beslutat om en annan fastställd förvärvsinkomst, se avsnitt 6.6.1. I sådana fall ska omräkning ske ett år efter den dag den nya SGI:n blivit gällande. (Prop. 2004/05:108 s. 18.)

Även andra förändringar av den försäkrades förhållanden under ersättningsperioden kan ha betydelse för omräkningstidpunkten. Den som helt slutar med sin verksamhet under en pågående ersättningsperiod omfattas till exempel inte längre av bestämmelsen. Den försäkrade kan dock i stället omfattas av bestämmelsen i 26 kap. 29 § SFB, vilket innebär att omräkningstidpunkten blir en annan, se avsnitt 10.1.1.

10.1.3 Omräkning för den som har både inkomst av anställning och inkomst av näringsverksamhet

När den försäkrade har en SGI som består av inkomst av både anställning och näringsverksamhet kan det bli aktuellt med två olika omräkningstidpunkter. Det kan hända om hen har blivit av med sin anställning och omfattas av SGI-skydd, men fortsatt i någon mån att arbeta i sitt företag och har ett ersättningsärende som pågått i ett år.

• Omräkningstidpunkten för inkomsten av anställning infaller ett år efter den första arbetslösa dagen.
• Omräkningstidpunkten för inkomsten av näringsverksamhet infaller när ersättningsperioden har pågått ett år.

10.1.4 Omräkning vid föräldrapenning enligt särskild beräkningsgrund

För den som helt eller delvis saknar anställning och som får föräldrapenning enligt särskild beräkningsgrund ska den inkomst som ligger till grund för föräldrapenningen räknas om enligt 12 kap. 28 § SFB. Tidpunkten för omräkningen är då ett år från att det arbete som låg till grund för beräkningen av föräldrapenning upphörde. Det gäller alltså även om SGI inte är skyddad och den försäkrade inte är helt eller delvis arbetslös i förhållande till sin SGI. Motsvarande gäller för en egenföretagare som inte helt har upphört med sin näringsverksamhet men som har haft ett pågående ersättningsärende i ett år.

Läs mer

Om särskild beräkningsgrund för föräldrapenning i vägledning (2002:1).

10.1.5 Hur ska SGI räknas om?

26 kap 31 § SFB

Omräkningen ska göras med den procentuella förändringen i det allmänna prisläget räknat från det senast fastställda talet för konsumentprisindex jämfört med motsvarande tal tolv månader dessförinnan. En omräkning som innebär en sänkning av den sjukpenninggrundande inkomsten ska inte beaktas.

Den sjukpenninggrundande inkomsten får aldrig fastställas till ett belopp som överstiger 10 prisbasbelopp.

Omräkningen ska alltså göras med den procentuella förändringen i det allmänna prisläget. Det räknar vi ut genom att jämföra det senast fastställda talet för konsumentprisindex (KPI) med samma tal tolv månader tidigare.

För att kunna göra omräkningen behöver vi alltså veta

• när omräkningstidpunkten för personens SGI inträffar, se avsnitt 10.1.1.
• vad som var det senast fastställda KPI-talet vid omräkningstidpunkten
• vad som var motsvarande KPI-tal ett år tidigare.

Vid omräkningen dividerar vi personens SGI med det förra årets KPI-tal som motsvarar det KPI-tal som senast var fastställt vid omräkningstidpunkten. Sedan multiplicerar vi kvoten med det senast fastställda KPI-talet vid omräkningstidpunkten.

Negativt resultat av omräkningen

Vid en jämförelse av KPI-tal mellan olika år kan det vara så att KPI har utvecklats negativt. Det innebär att KPI-talet för ett år är lägre än KPI-talet ett år tidigare.

Enligt andra meningen i första stycket i bestämmelsen ska en omräkning dock aldrig medföra att personens SGI blir lägre. Det innebär i så fall att personens SGI inte ändras.

SGI kan inte bli högre än 10 prisbasbelopp

I bestämmelsens andra stycke står att SGI aldrig får fastställas till ett belopp som är högre än 10 prisbasbelopp. Vissa ersättningar kan dock beräknas även på högre belopp.

Om den försäkrade har inkomster som överstiger 10 prisbasbelopp registrerar Försäkringskassan alltid hela årsinkomsten. Bakomliggande system begränsar sedan utbetalningen till det maximala antal prisbasbelopp som gäller för den aktuella ersättningen. Det innebär att det är den registrerade årsinkomsten som ska räknas om.

10.1.6 SGI för arbetslösa före den 1 juli 2005

Om det skulle bli aktuellt att fastställa SGI för tid före den 1 juli 2005 för någon som är eller var helt eller delvis arbetslös, ska KPI-omräkning inte användas. SGI ska då i stället anpassas enligt den löneutveckling som har skett inom den försäkrades yrkesområde. När en sådan SGI är fastställd tar sedan omräkning enligt KPI över.

Det finns mer information om detta och om omräkningstidpunkter med mera i Försäkringskassans rättsliga ställningstagande (FKRS 2005:7) Anpassning av sjukpenninggrundande inkomst (SGI) efter löneutvecklingen inom yrkesområdet för arbetslösa.