Hoppa till huvudinnehåll

5 Årsarbetstid

I det här kapitlet redovisas reglerna om årsarbetstid.

Årsarbetstiden används som en faktor vid beräkningen av ersättningsbeloppet när ersättningar ska arbetstidsberäknas enligt 28 kap. SFB. Den arbetstid som ingår i årsarbetstiden ska också motsvara den tid som den försäkrade kan anses avstå från förvärvsarbete när det krävs för att få en ersättning (prop. 1986/87:69 s. 34, se också vägledningarna (2015:1) Sjukpenning, rehabilitering och rehabiliteringsersättning, (2002:1) Föräldrapenning och (2016:2) Tillfällig föräldrapenning).

Bestämmelserna syftar dock inte till att uppnå någon exakt kompensation för det inkomstbortfall som den försäkrade gör i det enskilda fallet (prop. 1986/87:69 s. 31). Till exempel tas ingen hänsyn till att försäkrade kan tjäna olika mycket olika timmar. I de flesta fall innebär dock bestämmelsen att en mer rättvisande kompensation för frånvaro kan utges.

Läs mer

Innan reglerna om årsarbetstid infördes var all ersättning kalenderdagsberäknad. Med reglerna om årsarbetstid ville man komma till rätta med den låga ersättningen vid korttidsfrånvaro, framför allt för de som inte hade ett regelbundet dagtidsarbete. Syftet med att reglerna om årsarbetstid infördes var att uppnå en mer korrekt kompensation vid inkomstbortfall, särskilt vid kortare tids frånvaro (prop. 1986/87:69).

5.1 Allmänt om årsarbetstid​

5.1.1 För vem årsarbetstid ska beräknas och när​

25 kap 25 § SFB Årsarbetstid ska beräknas för en försäkrad som har en sjukpenninggrundande inkomst som helt eller delvis avser anställning. Årsarbetstiden beräknas när den enligt särskilda bestämmelser har betydelse för beräkningen av en förmån.

Årsarbetstid ska enligt bestämmelsen beräknas för den som har en SGI av anställning, men inte för den som bara har inkomst av annat förvärvsarbete.

Om någon har inkomst både av anställning och annat förvärvsarbete beräknas en årsarbetstid på den del av inkomsten som kommer från hens anställning.

Läs mer

I prop. 1986/87:69, bland annat s. 41.

När beräknar Försäkringskassan årsarbetstid?

Årsarbetstiden ska enligt bestämmelsen beräknas när det har betydelse för beräkningen av en ersättning enligt särskilda bestämmelser. De särskilda bestämmelserna syftar på 28 kap. SFB, där det framkommer att vissa ersättningar arbetstidsberäknas. Det gäller till exempel vid sjukpenning under de första 14 dagarna i en sjukperiod eller vid tillfällig föräldrapenning. Då används årsarbetstiden som en faktor vid beräkningen av beloppet per timme eller per dag (28 kap. 12–18 §§ SFB).

Om den försäkrade bara har ansökt om ersättningar som kan beräknas utan årsarbetstid, är det alltså inte alls nödvändigt att fastställa en sådan. Dock kan inte Försäkringskassans datasystem hantera ett beslut om SGI utan årsarbetstid.

5.1.2 Vad är årsarbetstid?​

25 kap. 26 § SFB Årsarbetstiden är det antal timmar eller dagar per år som en försäkrad tills vidare kan antas komma att ha som ordinarie arbetstid eller motsvarande normal arbetstid i sitt förvärvsarbete.

Enligt bestämmelsen ska årsarbetstiden motsvara det antal timmar eller dagar som en person förväntas arbeta per år. Om hen har inkomster från två eller flera anställningar så ska arbetstid från samtliga anställningar läggas ihop (prop. 1986/87:69 s 31).

Årsarbetstiden ska i första hand motsvara ordinarie arbetstid

I förarbetena till bestämmelserna om årsarbetstid står att Försäkringskassan kan ta ledning av den ordinarie arbetstid som gäller enligt kollektivavtalet för att kunna dra slutsatser om någons ordinarie arbetstid. Det står också att det förutom kollektivavtalet även kan finnas uppgifter om den ordinarie arbetstiden i anställningsavtal eller arbetstidsschema som Försäkringskassan kan använda sig av (prop. 1986/87:69, s. 30).

Rättsfall

I ett rättsfall behandlar FÖD frågan om vilka uppgifter som ska tillmätas störst betydelse ifall de uppgifter om arbetstiden som finns i kollektiv-avtalet inte stämmer överens med de som finns i arbetstidsschema eller liknande. En person arbetade enligt ett arbetstidschema 33,6 timmar per vecka. Enligt kollektivavtalet skulle arbetstiden per vecka vara 33,8 timmar. Domstolen noterade att årsarbetstiden, på samma sätt som SGI, ska grundas på antaganden om det arbete som den försäkrade kan antas komma att utföra tills vidare. Domstolen noterade också att Försäkrings-kassan måste kunna hantera årsarbetstidsberäkningarna på ett enkelt och likformigt sätt, särskilt med tanke på mängden av ärenden. Mot den bakgrunden ansåg domstolen att den arbetstid som gäller enligt kollektiv¬avtalet normalt ska användas i första hand, om den inte väsentligt avviker från vad som framgår av de andra uppgifterna. Årsarbetstiden skulle alltså beräknas på en normal arbetstid om 33,8 timmar per vecka. (FÖD 1992:4). Försäkringsöverdomstolen har också grundat två senare domar på samma resonemang (FÖD mål nr 2223/1991 och 3031/1991).

Rättsfall

Att det är framtida förväntad arbetstid som räknas och att det i första hand är kollektivavtal som är vägledande följer också av ett rättsfall från HFD. Där hade en person tidigare arbetat 37 timmar per vecka i kvällsskift, men under partiell sjukskrivning gått över till att arbeta dagtid. Han arbetade då 6 timmar per dag och gjorde anspråk på en fjärdedels sjukpenning. Enligt det gällande kollektivavtalet hade han en ordinarie arbetstid på 40 timmar per vecka men för varje fullgjord arbetsvecka skulle 94 minuter föras till en tidbank. Tidbanken kunde sedan användas till att förkorta arbetstiden med bibehållen lön eller fås ut som kontant betalning som motsvarade aktuell lön per timme eller för inbetalning av premie till en pensionsförsäkring. HFD konstaterade att personens ordinarie arbetstid enligt kollektivavtalet var 40 timmar per vecka, i förekommande fall med den reducering som skulle bli följden om han utnyttjade möjligheten till arbetstidsförkortning. HFD ansåg dock att det i ärendet saknades underlag för att anta att personen skulle ha använt tidbanken till att förkorta sin arbetstid om han hade varit frisk. Hans ordinarie arbetstid skulle därför anses vara 40 timmar per vecka. (HFD 2011 ref. 17).

Normal arbetstid om man inte kan använda ordinarie arbetstid

För vissa anställda kan det vara svårt att fastställa en ordinarie arbetstid. Det gäller bland annat de som har olika former av säsongarbete, de som arbetar som vikarie mer eller mindre regelbundet eller de som kallas in för att arbeta under perioder med stor arbetsbelastning (se även prop. 1986/87: 69 s. 32). För dem kan Försäkringskassan även beräkna årsarbetstiden utifrån den försäkrades uppgifter om sin normala arbetstid, på samma sätt som när SGI beräknas med stöd av den försäkrades uppgifter och uppskattningar utifrån tidigare och nuvarande inkomster (prop. 1986/87: 69, s. 32).

Arbetstiden måste vara tills vidare

Det är bara arbetstid som personen kan antas ha tills vidare som ska räknas som årsarbetstid. Det är ett krav som ska motsvara kravet på att en inkomst ska vara tills vidare för att den ska ingå i SGI. Det innebär att en arbetstid som någon kan förväntas ha i sex månader eller som är årligen återkommande ska anses vara tills vidare under samma förutsättningar som gäller för SGI (prop. 1986/87:69 s. 32, se avsnitt 2.2).

I vissa fall räknas en inkomst som någon har en del av ett år om till helårsinkomst när vi fastställer SGI, under samma förutsättningar ska arbetstid också räknas om till helårsarbetstid (prop. 1986/87:69 s 32, se avsnitt 4.1.1).

Arbetstiden måste generera en inkomst som ingår i SGI

Om en inkomst av arbete inte ska räknas med i SGI, ska arbetstiden i det arbetet inte heller ingå i årsarbetstiden (prop. 1986/87:69 s. 30).

Det innebär dock inte att all arbetstid som genererar inkomster som ingår i SGI nödvändigtvis också ska ingå i årsarbetstiden. Vissa inkomster som ska räknas med i SGI saknar motsvarande arbetstimmar, till exempel extra ersättning för obekväm arbetstid. Inkomster som ingår i SGI:n kan också i övrigt komma från arbete som inte ska ingå i årsarbetstiden, till exempel för att inkomsterna kommer från arbete som inte ingår i personens ordinarie arbetstid (prop. 1986/87:69 s 31).

När ordinarie arbetstid sträcker sig över midnatt

Så här står det i 5 § Riksförsäkringsverkets föreskrifter (RFFS 1998:5) om årsarbetstid m.m.:

”Sträcker sig en försäkrads arbetspass över midnatt ska arbetspasset anses som en dag vid

  1. beräkningen av årsarbetstid,
  2. bedömningen av rätten till sjukpenning när den arbetstidsberäknas enligt 28 kap. socialförsäkringsbalken och
  3. bedömningen av rätten till tillfällig föräldrapenning enligt 13 kap. nämnda balk.

Utbetalningen av ersättning i fall som avses i första stycket ska anses gjord för den kalenderdag där den längsta tiden av arbetspasset ligger. Är tiden för arbetet lika lång på ömse sidor om midnatt, ska utbetalning anses gjord för den sista kalenderdagen.”

Första punkten handlar om årsarbetstid och anger att arbetspass som sträcker sig över midnatt ska anses som en dag vid beräkning av årsarbetstid. Punkt 2 och 3 rör bedömning av ersättningar. För mer information om detta hänvisas till respektive förmånsvägledning.

Bisysslor – arbetstiden ska inte ingå i årsarbetstiden

Försäkringskassan har av regeringen fått möjlighet att reglera frågan om arbetstid i årsarbetstiden vid bisyssla.

5 § förordning (1987:361) om schablonberäkning av arbetstid vid bestämmande av sjukpenning m.m. Ytterligare föreskrifter om schablonberäkning av arbetstid enligt de lagrum som nämns i 1 § får meddelas av Försäkringskassan i fråga om mindre bisysslor. Försäkringskassan får även meddela de ytterligare föreskrifter som behövs för verkställigheten av denna förordning.

Försäkringskassan har gjort detta i Riksförsäkringsverkets föreskrifter (RFFS 1998:5) om årsarbetstid m.m. I 3 § står det att arbetstid för mindre bisysslor i vissa fall inte ska räknas med i årsarbetstiden:

”Arbetstiden i en bisyssla ska inte räknas in i årsarbetstiden om den försäkrades inkomst av bisysslan är lägre än 10 procent av den till Försäkringskassan anmälda sammanlagda inkomsten av anställning och inte heller uppgår till ett halvt prisbasbelopp enligt 2 kap. 6 och 7 §§ socialförsäkringsbalken. Om den försäkrade har två eller flera bisysslor med arbetstider som med tillämpning av första stycket inte ska räknas in i årsarbetstiden, ska dock arbetstiderna tas med om inkomsterna av dessa bisysslor tillsammans uppgår till minst 10 procent av den till Försäkringskassan anmälda sammanlagda inkomsten av anställning eller minst ett halvt prisbasbelopp.”

Av bestämmelsen framgår när arbetstiden från bisysslan inte ska räknas med. Arbetstiden ifrån ett arbete kan alltså bara räknas med i årsarbetstiden om

  • inkomsten av arbetet uppgår till 10 procent av den sammanlagda inkomst av anställning som anmälts till Försäkringskassan, eller
  • inkomsten uppgår till minst ett halvt prisbasbelopp.

Om man däremot har två eller flera arbeten som var för sig uppfyller villkoren för att inte räknas med i årsarbetstiden enligt första stycket, så ska inkomsterna ifrån dem först läggas samman. Det är sen den sammanlagda inkomsten av arbetena som avgör om arbetstiden från bisysslorna ska ingå i årsarbetstiden eller inte.

Utöver att definiera när arbetstid ska ingå i en årsarbetstid är också skrivningen i 3 § i RFFS (1998:5). den enda definition som finns vad gäller vad som är att anse som en bisyssla.

Rättsfall

En person arbetade 20 timmar per vecka och hade inkomster av det arbetet på 44 400 kronor. Utöver det fick hen ersättning med 15 600 kronor från landstinget för vård av anhörig en timme per dag sju dagar i veckan. Försäkringskassan hade fastställt årsarbetstiden till 365 dagar. Domstolen hänvisade till bestämmelsen om bisysslor i föreskriften, och konstaterade att arbetet som anhörigvårdare inte var en bisyssla enligt bestämmelsen. Arbetstiden skulle därför ingå i årsarbetstiden som därmed blev 365 dagar (FÖD 1990:22).

Övertid och mertid ska normalt inte ingå i årsarbetstiden

Eftersom årsarbetstiden så långt som möjligt ska beräknas med ledning av den ordinarie arbetstiden, ska arbetstiden från övertidsarbete och mertid i princip inte räknas med. I vissa fall kan övertids- och mertidsarbete dock vara så regelbundet utlagt så att det mer liknar ordinarie arbetstid. Det förekommer till exempel inom vård, omsorg och handelsanställdas område. I sådana fall ska den räknas med i årsarbetstiden (prop. 1986/87: 69 s 31).

Jour, beredskapstid och spilltid

Arbetstid kan enligt arbetstidslagen (1982:673) vara ordinarie arbetstid, jourtid, övertid eller mertid.

Jourtid är tid när en arbetstagare behöver stå till arbetsgivarens förfogande på arbets-stället för att arbeta vid behov. Jourtid får bara förekomma i sådana verksamheter där det måste finnas personal om något oförutsett inträffar, utan att det därmed är fråga om övertidsarbete. Jourtid ska skiljas från beredskapstid.

Beredskapstid är tid när en arbetstagare står till arbetsgivarens förfogande för att börja arbeta med kort varsel. Arbetstagaren behöver då inte befinna sig på arbetsstället utan kan vara hemma eller någon annanstans där hen kan nås av ett meddelande. (Arbetsmiljöverkets bok ”Arbetstidslagen med kommentarer” s. 17 och 20).

Beredskapstid räknas inte som arbetstid enligt arbetstidslagen.

Av förarbetena framgår att jourtid och beredskapstid och liknande i princip inte bör räknas in i årsarbetstiden. Man hänvisar till att ersättningen för jour och beredskap ofta är väsentligt lägre än genomsnittlig timersättning för ordinarie arbetstid (prop. 1986/87: 69 s. 30 f.).

Med tanke på att jourtid enligt arbetstidslagen räknas som arbetstid och att den försäkrade kan ha rätt till ersättning när hen behöver avstå från jourtid bör jourtid ändå ingå i årsarbetstiden. Beredskapstid ska däremot aldrig ingå i årsarbetstiden.

Rättsfall

En person hade två anställningar, varav den ena som brandman. I arbetet som brandman fick hen lön för s.k. brinntid, övningstid och jourtid. HFD hänvisade till uttalandena i förarbetena om jourtid och konstaterade också att den ersättning som hen fick för jourtiden inte direkt förknippades med någon arbetsinsats från hens sida. Av den anledningen skulle den inte medräknas i årsarbetstiden och inte heller beaktas vid bedömningen av arbetsförmågan. (RÅ 2002 ref. 48)

Med hänsyn till att det inte krävdes någon arbetsinsats av personen och att hen inte behövde befinna sig på arbetsplatsen, är den tid som benämns ”jour” i rättsfallet mer att likställa med beredskapstid, och sådan tid ska alltså inte ingå i årsarbetstiden förutom om hen rent faktiskt har behövt utföra arbete under tiden.

Rättsfall

I en kammarrättsdom arbetade en person som tolk och fick förutom ersättning för tolkandet, även ersättning för tidsspillan. Kammarrätten konstaterade att ersättning för tidsspillan till tolkar ofta är lägre än ersättningen för själva tolkningstiden och att det som står i förarbetena om jourtid därför också gäller för spilltid vid utförande av tolkuppdrag. Spilltid ska därför inte räknas med när man beräknar årsarbetstid (KRNG 5881-14).

Tid då en person får ersättning för tidsspillan, till exempel i samband med restid och liknande, ska av samma skäl som för beredskapstid inte räknas med i årsarbetstiden.

Arbetstid för uppdragstagare som har årsarvoden och liknande

Vissa uppdragstagare, som till exempel förtroendevalda, kan få ersättning både i form av årsarvoden för olika slag av förberedelsearbeten och i form av samman-trädesarvoden. I så fall är det bara tiden för sammanträden som bör räknas in i årsarbetstiden. Det beror på att årsarvodet ofta kan förbli oförändrat även om personen blir sjuk kortare perioder, medan sammanträdesarvodet förutsätter att personen deltar i sammanträden. Den tid när en person förväntas delta i sammanträden är också förhållandevis lätt att uppskatta i jämförelse med tid för förberedelser och liknande (prop. 1986/87: 69 s. 44 f.).

Om en uppdragstagare får arvode för möten eller liknande som ska utföras under hens vanliga arbetstid i ett annat arbete när hen är tjänstledig från sitt vanliga arbete för att delta i mötena, så blir den sammanlagda arbetstiden inte högre än om hen bara hade arbetat i det vanliga arbetet. I så fall ska inte heller årsarbetstiden bli högre.

Även andra uppdragstagare än förtroendevalda ska behandlas på motsvarande sätt om förhållandena är liknande. Om arbetstidsförhållandena för uppdragstagare i stället är mer lika dem som gäller för anställda, kan jämförelser göras med anställda som har motsvarande arbetsförhållanden när årsarbetstiden beräknas (prop. 1986/87: 69 s. 45).

Familjehemsföräldrar

Den som har SGI baserad på ersättning för vård av familjehemsbarn kan till exempel få sjukpenning om hen på grund av sjukdomen inte kan vårda barnet (27 kap. 8 § och 28 kap. 9 § SFB). När det gäller vård av familjehemsbarn har det inte bedömts möjligt att fastställa årsarbetstid eller ersättningsbar tid. Sjukpenning som baseras på sådan ersättning ska därför alltid kalenderdagsberäknas (28 kap. 6 § SFB). Av samma skäl ska inte någon årsarbetstid beräknas på arbetet som familjehemsförälder (jämför prop. 1986/87:69 s. 47). Om personens SGI består både av ersättning för familjehemsvård och inkomst från någon annan anställning, ska årsarbetstiden beräknas bara på arbetstiden i den andra anställningen. Om personen enbart har inkomst av arbete som familjehemsförälder registreras årsarbetstiden till 365 dagar i Försäkringskassans datasystem, eftersom systemet kräver att en årsarbetstid registreras när vi registrerar en SGI som baseras på inkomst av anställning.

Personer som har tagit emot ett barn för stadigvarande vård och fostran i ett enskilt hem som inte tillhör någon av barnets föräldrar eller någon annan som har vårdnaden om barnet räknas som familjehemsföräldrar vid tillämpningen av SFB (2 kap. 16 § SFB).

När man får utföra arbetet på kortare tid än vad som är avtalat

Vissa uppdragstagare har avtal om att de ska utföra ett visst arbete och få ersättning som är baserad på att arbetet förväntas ta en viss tid att utföra, men får samma ersättning även om de utför arbetet på kortare tid. Så här står det i RAR 2002:2 till 25 kap. 25 och 26 §§ SFB:

” de fall det finns avtal om att ett arbete beräknas ta en viss tid i anspråk, men den försäkrade får utföra arbetet på kortare tid, bör den avtalade arbetstiden användas vid beräkning av årsarbetstiden”

Det kan också vara så att ersättningen för ett visst arbete är avtalad till ett visst belopp, men att avtalet inte innehåller någon uppgift om hur lång tid som bör användas. Då får vi uppskatta den normala arbetstiden, se ovan under rubriken ”Normal arbetstid om man inte kan använda ordinarie arbetstid”.

Idrottsutövare med flera

Idrottsutövare får ibland arvoden som inte grundar sig på en arbetstid som är bestämd i förväg och som kan variera med säsonger. Vad som ska ingå i en idrottsutövares årsarbetstid står i RAR 2002:2 till 25 kap. 25 och 26 §§ SFB :

”I årsarbetstiden för idrottsutövare eller liknande yrkesgrupper bör ingå

  1. träningstid,
  2. matchtid eller tävlingstid, och
  3. annan tid där den försäkrade får full ekonomisk kompensation.”

5.1.3 När årsarbetstiden ska beräknas i dagar respektive timmar​

25 kap. 27 § SFB Årsarbetstiden beräknas i dagar endast när den schablonberäknas. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar föreskrifter om schablonberäkning av årsarbetstiden.

Huvudregeln är alltså att årsarbetstiden beräknas i timmar och att den bara räknas i dagar när den schablonberäknas, se mer under rubriken ”När ska årsarbetstiden schablonberäknas?” nedan. Till skillnad från vad som gäller för SGI så finns det ingen övre gräns för hur många timmar eller dagar som kan ingå i årsarbetstiden (prop. 1986/87:69 s. 31).

Av bestämmelsen följer att årsarbetstiden beräknas i timmar förutom i de situationer då den ska schablonberäknas, då den ska beräknas i dagar. När den ska schablon-beräknas och hur schablonberäkningen ska gå till kan närmare bestämmas i förordningar eller föreskrifter.

Bakgrunden till bestämmelsen är att det finns stora grupper av anställda som arbetar lika många timmar varje arbetsdag, eller som får lika stort löneavdrag vid sjukdom oavsett hur många timmar de skulle ha arbetat just den dagen. För dessa är det inte nödvändigt att i detalj räkna ut en timbaserad ersättning för att åstadkomma en lika rättvisande ersättningsnivå i förhållande till inkomstbortfallet vid kortare frånvaro (prop. 1986/87:69 s. 29).

När ska årsarbetstiden schablonberäknas?

Regeringen har beskrivit när och hur årsarbetstiden ska schablonberäknas. Bestämmelserna gäller även för vad som ska anses vara ordinarie eller normal arbetstid vid beräkning av vissa ersättningar:

1 § förordning (1987:361) om schablonberäkning av arbetstid vid bestämmande av sjukpenning m.m. I denna förordning meddelas föreskrifter om schablonberäkning av

  1. årsarbetstid enligt 25 kap. 25–30 §§ socialförsäkringsbalken, och
  2. ordinarie arbetstid eller däremot svarande normal arbetstid enligt 28 kap. 13-16 §§ socialförsäkringsbalken.

Bestämmelserna gäller alltså både vilken årsarbetstid som ska beräknas och vilken tid som ska betraktas som arbetstid när det krävs att den försäkrade avstår från arbete för att få vissa ersättningar. I förordningens andra paragraf anges i vilka situationer schablonberäkning av årsarbetstiden ska användas:

2 § förordning (1987:361) om schablonberäkning av arbetstid vid bestämmande av sjukpenning m.m. Schablonberäkning ska ske för försäkrade som vid frånvaro på grund av sjukdom från sitt huvudsakliga förvärvsarbete får vidkännas lika stort löneavdrag varje dag.

Årsarbetstiden ska alltså beräknas i dagar för den som får lika stort löneavdrag vid frånvaro för sjukdom för varje arbetsdag, oavsett hur många timmar hen annars skulle ha arbetat. Det gäller bara om det är i det huvudsakliga förvärvsarbetet som hen får ett sådant löneavdrag.

I 4 § Riksförsäkringsverkets föreskrifter (RFFS 1998:5) om årsarbetstid m.m. finns ett förtydligande om vad som menas med huvudsakligt förvärvsarbete i detta sammanhang:

”Om årsarbetstiden mätt i timmar i förvärvsarbete, där den försäkrade vid frånvaro på grund av sjukdom får lika stort löneavdrag varje dag, uppgår till minst hälften av hans sammanlagda årsarbetstid mätt i timmar ska sådant förvärvsarbete anses som huvudsakligt förvärvsarbete enligt 2 § förordningen (1987:361) om schablonberäkning av arbetstid vid bestämmande av sjukpenning m.m.”

Om den försäkrade har flera arbeten ska alltså det sammanlagda antalet arbetstimmar i de arbeten där hen får ett lika stort löneavdrag varje dag jämföras med det sammanlagda antalet arbetstimmar i samtliga arbeten. Om arbetstiden i de arbeten där löneavdraget är lika stort varje dag sammanlagt är minst hälften av den sammanlagda arbetstiden, ska hens huvudsakliga förvärvsarbete anses vara sådant som ger lika stort löneavdrag varje dag och årsarbetstiden ska fastställas i dagar.

I vissa löneavtal finns bestämmelser om sjukavdrag per timme för de första frånvarodagarna och därefter löneavdrag per dag. Eftersom löneavdraget varierar över tid kan ett sådant arbete inte betraktas som ett arbete där den försäkrade får lika stort löneavdrag varje dag.

Hur görs schablonberäkningen?

Hur beräkningen enligt schablon ska gå till beskrivs här:

3 § förordning (1987:361) om schablonberäkning av arbetstid vid bestämmande av sjukpenning m.m. Årsarbetstiden ska anges i dagar och bestämmas till det antal dagar för år som den försäkrade kan antas komma att tills vidare ha i förvärvsarbete eller därmed likställd ledighet som avses i 25 kap. 26 och 28 §§ socialförsäkringsbalken. Om den försäkrade har sitt arbete förlagt till fem dagar i veckan, ska dagantalet utgöra 260. Har den försäkrade andra arbetstidsförhållanden än som nu sagts ska talet 260 anpassas i motsvarande mån.

När årsarbetstiden schablonberäknas så ska årsarbetstiden beräknas till 260 dagar om den försäkrade arbetar fem dagar i veckan. Det gäller oavsett om hen arbetar heltid eller deltid. Om hens arbetstid inte är förlagd till fem dagar i veckan ska vi i stället multiplicera antalet dagar som hen arbetar per vecka med 52. Även om årsarbetstiden ska schablonberäknas, så är det bara den försäkrades ordinarie arbetstid eller motsvarande normala arbetstid som ska ingå. Det innebär till exempel att för den som arbetar måndag till fredag och får lika stort löneavdrag varje dag kan årsarbetstiden bli 260 dagar, även om hen ibland arbetar övertid på lördagar. Ersättningen för övertiden kan ingå i SGI men arbetstiden i övertidsarbetet ska inte alltid ingå i årsarbetstiden, se avsnitt 5.1.2 om vad som anses vara ordinarie arbetstid.

Om antalet dagar som den försäkrade arbetar per vecka varierar, ska årsarbetstiden beräknas utifrån en genomsnittlig veckoarbetstid, se avsnitt 5.2.5.

5.2 Ledighet som likställs med förvärvsarbete​

Vissa typer av ledighet ska räknas som arbete när vi beräknar årsarbetstid.

25 kap. 28 § SFB När årsarbetstiden beräknas ska följande ledigheter likställas med förvärvsarbete:

  1. ledighet för semester, dock inte om den försäkrade under ledigheten får semesterlön enligt semesterlagen (1977:480) och, enligt 15 § samma lag, kan begära att dagar då han eller hon är oförmögen till arbete på grund av sjukdom inte räknas som semesterdag,
  2. ledighet under studietid för vilken oavkortade löneförmåner lämnas,
  3. ledighet under tid då den försäkrade får ersättning för att delta i tecken-språksutbildning för vissa föräldrar (TUFF), och
  4. ledighet för ferier eller för motsvarande uppehåll för lärare som är anställda inom utbildningsväsendet.

5.2.1 Punkt 1 – Ledighet för semester​

Semester ska i allmänhet räknas med i årsarbetstiden. Det gäller dock inte om den försäkrade får semesterlön enligt semesterlagen och kan begära att byta ut semestern mot sjukfrånvaro ifall hen blir sjuk.

En anställd som inte kan ta ut semester i form av betald ledighet kan enligt semesterlagen i stället få ersättning i pengar (semesterersättning), se avsnitt 3.9.2. Bestämmelsen i punkt 1 gäller dock bara ledighet för semester, så eventuell utbetald semesterersättning ska alltså inte omsättas till tid vid beräkningen av årsarbetstiden.

5.2.2 Punkt 2 – Ledighet för studier​

Ledighet för studier när löneförmåner betalas ut oavkortat ska räknas som arbete vid beräkningen av årsarbetstid.

Anställda som studerar och behåller sin lön får ofta också löneavdrag om de är frånvarande på grund av sjukdom eller liknande. Det kan till exempel vara anställda som deltar i kurser eller liknande i arbetsgivarens regi, men även anställda som har en längre ledighet från sitt vanliga arbete med bibehållen lön för att till exempel vidareutbilda sig inom sitt yrkesområde. För att dessa personer också ska kunna kompenseras om de är frånvarande på grund av sjukdom, även om de inte i strikt mening avstår från arbete, räknas även ledighet för studier med i årsarbetstiden om man får oavkortad lön under studierna (prop. 1986/87:69 s 43).

För den som studerar med studiestöd eller som på annat sätt skyddar sin SGI under ledighet för studier och inte får oavkortad lön finns särskilda regler om årsarbetstid, se avsnitt 8.1 om studietids-SGI.

5.2.3 Punkt 3 – Ledighet för att delta i teckenspråksutbildning för föräldrar​

Ledighet för att delta i teckenspråksutbildning för föräldrar (TUFF) ska räknas med i årsarbetstiden. Detta gäller dock bara under tid när föräldrarna får ersättning för att delta i utbildningen.

5.2.4 Punkt 4 – Ferieledighet för lärare​

Ledighet för ferier eller motsvarande uppehåll för lärare som är anställda inom utbildningsväsendet ska räknas med i årsarbetstiden.

Det innebär att för lärare som är anställda över loven beräknas årsarbetstiden genom att den veckoarbetstid de har under terminen multipliceras med 52, se avsnitt 5.3.1.

5.3 Beräkning av årsarbetstid​

5.3.1 Veckoarbetstid ska användas​

Hur årsarbetstiden ska beräknas beskrivs i 1 § RFFS 1998:5 om årsarbetstid m.m:

”Ordinarie arbetstid beräknas på grundval av en arbetsvecka som inte innehåller helgdagar. Om den ordinarie arbetstiden per vecka varierar görs en genomsnittlig beräkning av veckoarbetstiden. För helårsanställda beräknas årsarbetstiden genom att arbetstiden per vecka enligt första stycket multipliceras med 52. För delårsanställda anpassas talet 52 i motsvarande mån. Om helglön inte utges beräknas dock årsarbetstiden för anställda, vilkas årsarbetstid anges i timmar, genom att arbetstiden per vecka enligt första stycket multipliceras med 50 för helårsanställda. För delårsanställda anpassas talet 50 i motsvarande mån.”

Den arbetstid som ska användas vid beräkningen är den ordinarie arbetstiden per vecka. Med det menas den tid som ska ingå i årsarbetstiden som personen har under en vecka (måndag till söndag) som inte innehåller helgdagar.

Om arbetstiden per vecka varierar ska vi göra en genomsnittlig beräkning av veckoarbetstiden. Även i den beräkningen är det veckoarbetstiden under veckor som inte innehåller helgdagar som räknas. Att en genomsnittlig veckoarbetstid används vid beräkningen för de vars arbetstid varierar gäller såväl när årsarbetstiden ska anges i timmar som när årsarbetstiden ska schablonberäknas.

I avsnitt 5.3.2 står det om de avrundningsregler som gäller när årsarbetstiden ska anges och vid beräkningen av genomsnittlig veckoarbetstid.

Helårsanställda

Veckoarbetstiden ska multipliceras med 52 för en som är helårsanställd, enligt första stycket. Med helårsanställd menas i det här sammanhanget inte bara försäkrade som är anställda för att arbeta tills vidare eller åtminstone ett helt år, utan även de vars inkomster räknas om till helårsinkomst vid beräkningen av SGI på det sätt som beskrivs i avsnitt 4.1.1. (Prop. 1986/87:69, s. 32.)

Delårsanställda

För delårsanställda ska veckoarbetstiden multipliceras med det antal veckor som den försäkrade kan antas arbeta som anställd under ett år. Som delårsanställda menas alla som inte är anställda tills vidare eller åtminstone ett år och som inte heller har inkomster som räknas om till helårsinkomst när SGI beräknas på det sätt som beskrivs i avsnitt 4.1.2.

Helglön

I bestämmelsens andra stycke finns en bestämmelse om hur man beräknar årsarbetstiden för anställda som inte får helglön. Att få helglön innebär att man får lön även för arbetsfria helgdagar som inträffar under veckodagar. Många anställda med månadslön får i regel en viss lön per månad oavsett antalet arbetsdagar i månaden.

Det finns anställda som i stället bara får lön för arbetad tid. De har inte automatiskt rätt till lön när de är lediga på helgdagar som inträffar på vardagar. För att sådana arbetstagare ska få ersättning på helgdagar som infaller på vardagar har bestämmelser om helglön införts i vissa kollektivavtal och/eller anställningsavtal.

Antalet helgdagar motsvarar ungefär två arbetsveckor. När arbetstagaren inte har helglön beräknas årsarbetstiden på 50 veckor i stället för på 52 veckor.

Vissa arbetstagare har helglön endast några av de helgdagar som infaller på vardagar.

Rättsfall

I en dom från kammarrätten bedömdes den försäkrades årsarbetstid enligt det kollektivavtal som gällde vid tiden för Försäkringskassans beslut. Då betalades helglön ut för sex namngivna helgdagar, och när man beräknade den försäkrades årsarbetstid räknade man med dessa helgdagar. (KRNS 569-2001.) I flera kammarrättsmål har det beslutats att SGI i sådana fall ska beräknas efter den försäkrades faktiska arbetstid (se till exempel KRNG 7674-2000, KRNG 2006-2001 och KRNS 2617-2001).

Kammarrätternas avgöranden innebär att även årsarbetstiden för en helårsanställd person med helglön ska beräknas med hänsyn till det verkliga antal dagar som den anställda får helglön för. Men om den anställda skulle få helgersättning för fler än tio dagar under ett år räknas ändå inte fler än tio. Att årsarbetstiden begränsas till tio dagar följer av RFV:s föreskrifter (1 § andra stycket [RFFS 1998:5]), då det skiljer tio arbetsdagar mellan årsarbetstid inklusive helglön och exklusive helglön.

5.3.2 Avrundningsregler​

Här beskrivs hur årsarbetstiden ska avrundas:

25 kap 29 § SFB Årsarbetstiden avrundas till närmast hela timtal, varvid halv timme avrundas uppåt.

I 2 § Riksförsäkringsverkets föreskrifter (RFFS 1998:5) om årsarbetstid m.m. finns ytterligare bestämmelser om avrundning och en beskrivning av hur man räknar ut årsarbetstiden:

”Genomsnittlig arbetstid per vecka enligt 1 § första stycket beräknas med högst två decimaler. Den andra decimalen höjs därvid till närmast högre tal om den tredje decimalen är fem eller högre. Vid beräkningen av årsarbetstid enligt 3 § förordningen (1987:361) om schablonberäkning av arbetstid vid bestämmande av sjukpenning m.m. avrundas tiden till närmaste hela dag, varvid halv dag avrundas uppåt.”

5.3.3 Att inhämta uppgifter om årsarbetstid​

25 kap. 30 § SFB När den försäkrades förhållanden inte är kända för Försäkringskassan ska beräkningen av årsarbetstiden grundas på upplysningar som Försäkringskassan kan inhämta från den försäkrade eller dennes arbetsgivare eller uppdragsgivare.

Bestämmelsen ovan innebär att precis som i den liknande bestämmelsen i 25 kap. 6 §, har Försäkringskassan möjlighet att inhämta uppgifter om arbetstid från den försäkrade, arbetsgivaren eller uppdragsgivaren, som vi sen kan använda för att beräkna årsarbetstid.

5.3.4 Ytterligare bestämmelser om beräkning av årsarbetstid i vissa situationer​

25 kap. 31 § SFB I 26 kap. samt 28 kap. 8 och 9 §§ finns ytterligare bestämmelser om beräkning av årsarbetstid i vissa situationer.

Ibland ska årsarbetstiden beräknas på ett särskilt sätt. Det gäller

  • när en persons SGI är skyddad enligt vissa bestämmelser i 26 kap. SFB (se avsnitt 8.1 om studietids-SGI)
  • när ersättningar ska betalas ut samtidigt som den försäkrade får sjuklön eller ersättning som familjehemsförälder.

Årsarbetstid i samband med vissa situationer som ger SGI-skydd

Den försäkrade kan i vissa situationer skydda en högre SGI när hen arbetar och tjänar mindre är vad hen gjorde före den SGI-skyddande situationen, se kapitel 7. Ett exempel på det är att sjukpenning i vissa fall ska beräknas på en SGI som baseras på den inkomst som den försäkrade kan förväntas ha under den SGI-skyddade situationen (26 kap. 19 § SFB). Det är när den försäkrade

  • studerar på det sätt som avses i 26 kap. 11 § SFB
  • får periodiskt stöd på det sätt som avses i 26 kap. 12 § SFB
  • deltar i ett arbetsmarknadspolitiskt program och får aktivitetsstöd, utvecklingsersättning eller etableringsersättning.

Se kapitel 7 om SGI-skydd och kapitel 8 om så kallad studietids-SGI.

Årsarbetstid i samband med att ersättningar betalas ut när den försäkrade får sjuklön eller ersättning som familjehemsförälder

Bestämmelserna om beräkning av ersättningar innebär att vi bortser från årsarbetstiden från vissa arbeten om den försäkrade får ersättningen samtidigt som hen får sjuklön eller ersättning som familjehemsförälder. Läs mer om detta i vägledningarna för respektive ersättning.