11 Metodstöd
Metodstöden beskriver metoder som du kan använda för att tillämpa de bestämmelser som beskrivs i kapitel 2–10, till exempel var du kan hitta uppgifter som du behöver eller hur du använder Försäkringskassans handläggningssystem eller beräkningsverktyg.
Ibland innehåller metodstöden exempel. Exemplen är då bara till för att demonstrera hur du går till väga med någonting som metodstödet handlar om. De är alltså inte till för att beskriva tillämpningen av rättsregler. Du behöver alltid läsa om tillämpningen i kapitel 2–10 för att kunna använda metodstöden.
11.1 Risk för försening
Enligt förvaltningslagen (2017:900) ska du informera den enskilde om det finns risk för att hens ärende kan bli väsentligt försenat. Detta kan du läsa om i vägledning (2004:7).
Ärendet blir väsentligt försenat om det tar längre tid än normalt från att ärendet har påbörjats till att den försäkrade får beslutet. Ett ärende om SGI anses ha påbörjats när en ansökan om en ersättning eller en begäran om att få ett beslut om SGI kommer in, även om ansökan eller begäran i sig inte är komplett.
När du bedömer att det finns risk för väsentlig försening ska du informera den försäkrade om det direkt. Du ska alltså inte vänta med det tills förseningen redan har uppstått. Du kan informera antingen muntligt eller skriftligt, beroende på vad du anser lämpligast Det är viktigt att du tydligt beskriver varför ärendet riskerar att försenas.
När du har identifierat en risk för väsentlig försening och informerat den försäkrade ska du även dokumentera det i ärendets journal.
11.2 Bestämma tidpunkt för SGI
För att kunna utreda och besluta om SGI måste du först avgöra vilken tidpunkt för SGI som är aktuell i ärendet. Det kallas i det här metodstödet för ”SGI-tidpunkten”, ”den tidpunkt som SGI ska bestämmas från” eller liknande. När du ska besluta om SGI, är det den tidpunkten du ska utgå från. I avsnitten nedan kan du läsa om hur vi bestämmer SGI-tidpunkten i olika situationer.
I kapitel 6 kan du läsa om när Försäkringskassan ska bestämma eller ändra en SGI, från vilken tidpunkt en ändrad SGI ska börja gälla och vid vilken tidpunkt en ändrad SGI som tidigast får ligga till grund för beräkning av ersättningar. När du ska bestämma SGI i samband med ett ersättningsärende är det framförallt viktigt att bestämma vilken SGI som gäller för just den tid som ersättningen ska beräknas och betalas ut för. Du kan läsa mer om beslut om SGI i avsnitt 11.9.
Det finns flera skäl till att inte bestämma SGI från en tidigare tidpunkt än den behövs från. Ett viktigt skäl är att beslutet ska fattas med beaktande av alla relevanta omständigheter. I ett ärende kan det vara relevant vad den försäkrade har haft för inkomster och vilka andra omständigheter, till exempel SGI-skydd, som har varit aktuella ända fram till dagen innan den första dagen som ersättningen ska beräknas för. Om SGI skulle bestämmas från en tidigare tidpunkt (till exempel den tidpunkt då den försäkrade började ha de aktuella inkomsterna) så skulle beslutet inte ta hänsyn till omständigheter ända fram till tidpunkten då ersättningen ska beräknas. Då skulle vi sedan i princip behöva fatta ett ytterligare beslut från den tidpunkten om att SGI:n fortfarande skulle gälla.
En annan anledning är att en SGI som registreras från en långt tidigare tidpunkt i Försäkringskassans datasystem kan orsaka åtgärdsimpulser i onödan om den försäkrade har haft ersättningsärenden tidigare. Försäkringskassan bestämmer därför alltså SGI från den tidpunkt den behövs i det aktuella ärendet. Det är dock viktigt att känna till att det inte finns någon lagbestämmelse som anger exakt vilken dag SGI ska bestämmas från, så länge den SGI som gäller för beräkningen av ersättningen är korrekt.
Motsvarande gäller om SGI bestäms för att det behövs för handläggningen av ett ärende eller när någon begär att få ett beslut om sin SGI utan samband med ett ersätningsärende.
Retroaktiva utredningar
I de fall den försäkrad befinner sig i en situation som kan ge SGI-skydd och tidigare har haft inkomster av arbete så kan det vara nödvändigt att utreda om den försäkrade skulle ha rätt till en SGI från det tidigare arbetet. Om så är fallet kan vi också behöva utreda vilken SGI den försäkrade skulle ha haft precis innan hen slutade arbeta eller började arbeta i lägre omfattning, se avsnitt 7.1. Då utgår du från den tidpunkten i ett första steg i din utredning. Även i sådana fall ska du dock utreda inkomster och andra omständigheter fram till den SGI-tidpunkt som är aktuell i ditt ärende som ett andra steg i din utredning. Du beslutar i slutändan bara om vilken SGI som gäller från SGI-tidpunkten, även om den baseras på inkomster som den försäkrade hade vid en tidigare tidpunkt (och har varit skyddad sedan dess).
När du utreder vilken SGI den försäkrade skulle ha haft vid en viss förfluten tidpunkt måste du utgå från vilka antaganden om framtida inkomster som kunde göras vid den tidpunkten. Omständigheter som har inträffat senare ska bara beaktas om de visar någonting om vad som kunde antas vid den tidpunkten, se till exempel avsnitt 2.2.3.
Skriv tidpunkt för SGI i journalen
SGI-tidpunkten är central för utredning och beslut om SGI. Om en annan handläggare ska utreda SGI är det därför viktigt att du dokumenterar SGI-tidpunkten i journalen. I vissa fall kan det ta tid att utreda vilken dag som är SGI-tidpunkten, till exempel om den försäkrade har ansökt om sjukpenning (se avsnitt 11.2.2). Då behöver du dokumentera det när du påbörjar din utredning. När du sedan har kommit fram till vilken dag som är SGI-tidpunkten, meddelar du handläggaren som utreder SGI genom att dokumentera att utredningen är klar och vilken dag SGI ska bestämmas från.
11.2.1 Tidpunkt för SGI i samband med sjukpenning
När den försäkrade ansöker om sjukpenning bestämmer Försäkringskassan i regel SGI från den första sjukdagen om hen har rätt till sjuklön och från dagen för sjukanmälan om hen inte har rätt till sjuklön. Det är främst för att spara tid i utredningen. Det finns dock två situationer när Försäkringskassan ska bestämma SGI från en annan dag:
- när den som inte har rätt till sjuklön ansöker om sjukpenning för tid före sjukanmälan
- när Försäkringskassan delvis ska avvisa en ansökan om sjukpenning på grund av att det redan har fattats beslut om en del av den tid som ansökan gäller.
Tidpunkt för SGI vid ansökan om sjukpenning för tid före sjukanmälan
Sjukpenning kan normalt beviljas upp till sju dagar före dagen för sjukanmälan, se vägledning (2015:1). Om den försäkrade ansöker om sjukpenning för upp till sju dagar före sjukanmälan ska SGI bestämmas från den första dagen som den försäkrade ansöker om sjukpenning för.
Ansökan om sjukpenning för mer än sju dagar före sjukanmälan
Om den försäkrade ansöker om sjukpenning för mer än sju dagar före sjukanmälan, ska du först avgöra om hen har varit förhindrad att sjukanmäla sig tidigare eller om det finns särskilda skäl att bevilja sjukpenning för mer än sju dagar före sjukanmälan. Se vägledning (2015:1), om förhinder och särskilda skäl i samband med sjukanmälan.
Om den försäkrade har varit förhindrad att sjukanmäla sig tidigare eller det finns särskilda skäl, ska SGI bestämmas från den första dagen som den försäkrade ansöker om sjukpenning för.
Om den försäkrade inte har det, ska SGI i stället bestämmas från den dag som är sju dagar före sjukanmälan.
Om den försäkrade inte har rätt till någon SGI den första dagen som hen ansöker om sjukpenning för, så kan vi i regel besluta om hela anspråket på sjukpenning från den dagen med hänsyn till att den försäkrade saknar SGI, se vägledning (2015:1). Då behöver vi inte utreda om den försäkrade har varit förhindrad att sjukanmäla sig eller om det finns särskilda skäl. SGI ska i så fall bestämmas från den första dagen som den försäkrade ansöker om sjukpenning för.
Utredning och beslut vid ansökan för mer än sju dagar före sjukanmälan
Du kan alltså behöva utreda om den försäkrade kan få sjukpenning för mer än sju dagar före sjukanmälan innan du kan avgöra vilken dag SGI ska bestämmas från, men det gäller bara när den försäkrade har en SGI den första anspråksdagen. När en ansökan om sjukpenning för mer än sju dagar före sjukanmälan kommer in, följ stegen i tabellen nedan:
1. Utred arbete/SGI-skydd fram till den första dagen i anspråket
- Om den försäkrade inte har rätt till SGI den första dagen i anspråket:
- bestämma SGI från den första dagen i anspråket
- besluta om sjukpenning med hänsyn till att den försäkrade saknar SGI.
- Om den försäkrade har rätt till SGI den första dagen i anspråket:
- gå vidare till punkt 2.
2. Utred om den försäkrade har varit förhindrad eller det finns särskilda skäl att bevilja sjukpenning för mer än sju dagar före sjukanmälan
- Om den försäkrade har varit förhindrad eller det finns särskilda skäl:
- bestämma SGI från den första dagen i anspråket
- fortsätta handlägga sjukpenningärendet.
- Om den försäkrade inte har varit förhindrad och det inte heller finns särskilda skäl:
- gå vidare till punkt 3
3. Utred arbete/SGI-skydd fram till sju dagar före sjukanmälan
- Om den försäkrade inte har rätt till SGI sju dagar före sjukanmälan:
- besluta om sjukpenning fram till sju dagar före sjukanmälan med hänsyn till att sjukanmälan gjorts för sent
- bestämma SGI från sju dagar före sjukanmälan
- besluta om den återstående delen av ansökan om sjukpenning med hänsyn till att den försäkrade saknar SGI.
- Om den försäkrade har rätt till SGI sju dagar före sjukanmälan:
- besluta om sjukpenning fram till sju dagar före sjukanmälan med hänsyn till att sjukanmälan gjorts för sent
- bestämma SGI från sju dagar före sjukanmälan
- fortsätta att handlägga sjukpenningärendet
Tidpunkt för SGI vid ny ansökan om sjukpenning efter beslut om att sjukpenning inte betalas ut
Om Försäkringskassan ska avvisa en del av ett nytt anspråk på sjukpenning för att det omfattar en period som Försäkringskassan redan har fattat beslut om, ska SGI bestämmas tidigast från den första dagen i den del av anspråket som inte ska avvisas.
Det kan vara aktuellt när den som tidigare har fått avslag ansöker om sjukpenning för en ytterligare period i anslutning till den period som avslagsbeslutet gäller. Om den försäkrade även ansöker igen om sjukpenning för dagar i den period som Försäkringskassan redan har beslutat om, kan ansökan komma att avvisas till den delen. Det gäller om det är fråga om samma sak som i det tidigare beslutet. SGI ska då bestämmas med anledning av det nya anspråket tidigast från den första dagen efter den period som det tidigare beslutet om sjukpenning gäller. Om omständigheterna har förändrats och ansökan därför gäller en annan sak, kan SGI dock beslutas från en tidigare dag.
Ett nytt anspråk kan avvisas först när tidsfristen för omprövning av det tidigare beslutet har löpt ut. Men om en del av det nya anspråket gäller en annan sak så ska vi inte vänta med att pröva den delen av anspråket. Det innebär att vi inte behöver vänta tills tidsfristen för omprövning av det tidigare beslutet har löpt ut för att besluta om SGI när vi prövar den del av det nya anspråket som inte ska avvisas.
Den försäkrade har ansökt om sjukpenning för perioden 1 mars till och med 31 maj. Försäkringskassan beslutar i april om avslag för hela perioden. Den 3 juni lämnar den försäkrade in ett nytt läkarintyg som gäller perioden från och med den 1 juni till och med den sista juli. Den försäkrade lämnar i samband med detta också in en ny ansökan om sjukpenning för perioden den 1 mars till den sista juli.
Om du bedömer att den försäkrades nya anspråk på sjukpenning gäller samma sak som beslutet om avslag för perioden 1 mars till och med 31 maj, så kan ansökan komma att avvisas till den delen när tidsfristen för att begära omprövning har löpt ut. SGI-tidpunkt för den del av anspråket som gäller en annan sak blir då som tidigast den 1 juni, eftersom det är den första dagen i den del av den försäkrades nya anspråk som Försäkringskassan inte redan har beslutat om. Du behöver då utreda om den försäkrade arbetar och uppfyller villkoren för en ny SGI den 1 juni, eller om hens tidigare SGI har varit skyddad fram till och med den sista maj.
Läs mer om avvisning av ansökan på grund av att frågan redan har prövats i vägledning (2001:7).
11.2.2 Tidpunkt för SGI i samband med ansökan om annan ersättning än sjukpenning
När SGI ska bestämmas i samband med att den försäkrade ansöker om en annan ersättning än sjukpenning, ska SGI-tidpunkten vara den första dagen som ersättning kan beviljas för. Det är i regel den första dagen som den försäkrade ansöker om ersättningen för.
Den försäkrade ansöker om en ersättning som beräknas på SGI från och med den 1 juni 2020. Försäkringskassan får i samband med ansökan in uppgifter som visar att den försäkrade är tillsvidareanställd sedan april 2019 med en viss lön. Försäkringskassan bestämmer den försäkrades SGI från den 1 juni 2020.
Den försäkrade ansöker om en ersättning som beräknas på SGI från och med den 1 juni 2020. Försäkringskassan får i samband med ansökan in uppgifter som visar att den försäkrade för närvarande är arbetslös men att hen till och med augusti 2019 arbetade i en tillsvidareanställning med en viss lön. Försäkringskassan bestämmer den försäkrades SGI från den 1 juni 2020.
Observera att under de omständigheter som råder i exemplet ovan kan du behöva beräkna den försäkrades inkomster med utgångspunkt i omständigheterna närmast före hens förvärvsavbrott, se avsnitt 7.1. Du behöver också utreda om den försäkrade har omfattats av SGI-skydd från att hen slutade arbeta och fram till och med dagen innan den dag som SGI ska bestämmas för, det vill säga till och med den sista maj 2020.
Om den försäkrade söker ersättning retroaktivt och av den anledningen inte kan beviljas ersättning för hela den tid som han eller hon ansöker för, så ska SGI bestämmas från den dag som ersättning först kan beviljas från. Man följer då samma ordning som beskrivs beträffande sjukpenning ovan, det vill säga: om inte hela anspråket ska avslås på grund av att den försäkrade saknar SGI från och med den första anspråksdagen så ska man först besluta om vilken tid den försäkrade kan få ersättning för med hänsyn till när ansökan kom in. Därefter ska man bestämma SGI från den första dagen i ett eventuellt kvarstående anspråk på ersättning.
11.2.3 Tidpunkt för SGI när SGI ska ändras under pågående ersättningsärende
Under ett pågående ersättningsärende omfattas den försäkrade ofta av SGI-skydd. Det finns dock situationer då den försäkrades SGI kan ändras även under ett pågående ersättningsärende då SGI är skyddad, se kapitel 6 och kapitel 7. Hur du avgör SGI-tidpunkt för sådana ändringar beskrivs här.
Det kan också bli aktuellt att räkna om SGI enligt KPI under ett pågående ersättningsärende med SGI-skydd, se kapitel 10. Det beskrivs i avsnitt 11.12.
Tidpunkt för ändring av SGI på grund av sjukersättning, aktivitetsersättning eller livränta
När den försäkrade beviljas aktivitetsersättning, sjukersättning eller livränta ska SGI ändras utan hänsyn till eventuella SGI-skydd. Tidpunkten för när den försäkrades inkomstförhållanden ska anses ha förändrats i dessa situationer beskrivs i avsnitt 6.6. Det är också den tidpunkten som SGI ska ändras från. Metodstöd om hur du går till väga när den försäkrade beviljas aktivitetsersättning, sjukersättning eller livränta finns i avsnitt 11.11.
Tidpunkt för ändring av SGI på grund av tjänstepension
När den försäkrade helt eller delvis får tjänstepension ska SGI ändras utan hänsyn till eventuella SGI-skydd, se kapitel 9. Metodstöd om hur du går till väga när den försäkrade beviljas tjänstepension finns i avsnitt 11.11.3.
Tidpunkt för SGI vid ansökan om ersättning från en framtida tidpunkt
Om den försäkrade ansöker om en ersättning med en första anspråksdag som inte har infallit när SGI ska beslutas, så ska SGI beslutas från den dagen ansökan kom in till Försäkringskassan. Det är i regel inte möjligt att besluta om SGI från en framtida tidpunkt, eftersom det kan inträffa andra omständigheter innan den tidpunkten infaller. Den försäkrade kan inte heller intyga de faktiska omständigheterna vid en tipunkt som ännu inte har infallit.
Tidpunkt för ändring av SGI på grund av lönerevision
Om du får impuls om att den försäkrade har fått högre lön i samband med en lönerevision under ett pågående ersättningsärende behöver du ta ställning till om detta påverkar den försäkrades SGI och i så fall från och med vilken tidpunkt den försäkrades SGI ska ändras. Tidpunkten för när en inkomstförändring ska anses ha skett i så fall beskrivs i avsnitt 6.5, och det är den tidpunkten som SGI ska ändras från.
Försäkringskassan har inte någon skyldighet att ta reda på när den försäkrade får löneförhöjningar under pågående ersättningsärenden, utan det är den försäkrade som måste upplysa oss om det. Men om vi får veta att den försäkrades inkomster har förändrats på ett sätt som har betydelse för en ersättning, ska vi ändra hens SGI. Det gäller även om det är någon annan än den försäkrade själv som har informerat oss om detta (till exempel den försäkrades arbetsgivare eller fackförbund), se avsnitt 6.3 om 26 kap. 4 § SFB.
Tidpunkten som en ändrad SGI på grund av lönerevision under SGI-skyddad tid ska gälla från är beroende av avtal mellan arbetsgivare och arbetstagare eller arbets-tagarorganisation. Inom vissa områden är det vanligt med flera avtalstidpunkter, exempelvis på central respektive lokal nivå. För den som har en anställning kan SGI ändras både när ett centralt avtal och när ett lokalt avtal har undertecknats, om avtalet innehåller löneförändringar som den försäkrade får del av. Men om ett centralt avtal innehåller uppgifter om löneförhöjningar som är möjliga att avtala bort i lokala avtal, kan det centrala avtalet inte anses vara anledning till ändring eftersom det inte säger något om att just den försäkrades lön har förändrats. Om en försäkrad skickar in uppgifter från lokala avtal som visar att en löneförändring har skett, finns det normalt inte någon anledning att utreda innehållet i eventuella centrala avtal.
Många arbetsgivare tillämpar individuella löneavtal. Det innebär att den anställda och chefen kommer överens om ny lön. Anledning till ändring uppkommer då den dag då den anställda och chefen skriver under avtalet om ny lön.
Den försäkrade är helt sjukskriven från sin anställning och får sjukpenning. Den försäkrade har en SGI fastställd till 200 000 kronor. Efter en tid lämnar hen in upp-gifter från ett undertecknat centralt löneavtal till Försäkringskassan. Avtalet undertecknades den 1 maj. Av avtalet framgår att alla inom avtalsområdet är garanterade ett påslag på 200 kronor per månad från och med den 1 april. Av avtalet framgår att den garanterade höjningen inte kan avtalas bort i lokala avtal. Försäkringskassan beslutar att ändra den försäkrades SGI till 202 400 kronor från och med den dag då anledningen till ändringen uppkommit, det vill säga dagen då avtalet undertecknandes den 1 maj.
Den försäkrade är fortfarande sjukskriven och får sjukpenning när hen senare skickar in uppgifter om ett lokalt avtal där det framgår att hen har fått ett lönepåslag på ytterligare 300 kronor per månad. Det lokala avtalet undertecknades den 1 oktober och höjningen gäller retroaktivt från och med den 1 april.
Försäkringskassan ändrar den försäkrades SGI till 206 000 kronor från och med dagen då anledningen till den ytterligare ändringen uppkommit, det vill säga den dag då det lokala avtalet undertecknandes den 1 oktober.
Tidpunkt för ändring av SGI på grund av nytt arbete som inte kunnat tillträdas på grund av sjukdom
Under vissa förutsättningar kan SGI ändras under pågående ersättningsärende om den försäkrade redan har ett avtal om en ny anställning innan hen blir sjuk, trots att den försäkrade sedan inte kan tillträda den nya anställningen på grund av sjukdomen, se avsnitt 7.1.2. Tidpunkten som SGI ska bestämmas från är i så fall den dag som den försäkrade skulle ha tillträtt anställningen om hen hade varit frisk.
Motsvarande gäller för den som på grund av sjukdom inte kunnat återgå i att arbeta hela sin vanliga arbetstid efter en period av tjänstledighet, se avsnitt 7.1.2. Det är då dagen då den försäkrade skulle ha börjat arbeta sin normala arbetstid som blir tidpunkten som SGI ska bestämmas från.
I en sådan situation måste du alltså utreda tidpunkten för när det nya arbetet eller arbete i den högre omfattningen skulle ha påbörjats om den försäkrade hade varit frisk. Du behöver också utreda när den försäkrade och arbetsgivaren avtalade om det nya arbetet eller om att tjänstledigheten skulle upphöra. Slutligen behöver du utreda om det finns något som talar emot att den försäkrade skulle ha tillträtt anställningen (eller återgått till att arbeta i den högre omfattningen) även om hen hade varit frisk. Det är till exempel vanligt att perioder av (partiell) tjänstledighet förlängs. Om den försäkrade tidigare har förlängt sin tjänstledighet, särskilt om det har skett mer än en gång, kan hen behöva visa på någonting som styrker att hen inte skulle ha förlängt tjänstledigheten även denna gång, om hen hade varit frisk.
Tidpunkt för ändring av SGI på grund av ny deklaration
Försäkringskassan har ingen skyldighet att hämta in nya uppgifter från Skatteverket för försäkrade med inkomst av näringsverksamhet, utan de måste själva informera oss. Den som har inkomst av näringsverksamhet kan under en pågående ersättningsperiod lämna in en deklaration till Skatteverket som leder till att SGI ska ändras. I avsnitt 6.5.1 under rubriken När har inkomst av annat förvärvsarbete förändrats? beskrivs när inkomstförändringen ska anses ha skett i så fall.
Tidpunkt för ändring av SGI på grund av Skatteverkets beslut
Försäkringskassan har ingen skyldighet att hämta in nya uppgifter från Skatteverket för den som har med inkomst av näringsverksamhet, utan hen måste själva informera oss. Den som har inkomst av annat förvärvsarbete kan också under en pågående ersättningsperiod lämna in beslut från Skatteverket som visar att de vid inkomstbeskattning beslutat om nytt skatterättsligt överskott. Detta kan leda till att SGI ska ändras. I avsnitt 6.5.1 under rubriken När har inkomst av annat förvärvsarbete förändrats? beskrivs när inkomstförändringen ska anses ha skett i så fall.
11.2.4 Tidpunkt för SGI utan samband med ersättningsärende
Om den försäkrade begär att få ett beslut om SGI utan samband med ett ersättningsärende, kan du använda tidpunkten då hen lämnade sin begäran som tidpunkt för SGI. Om den försäkrade uttryckligen begär att få ett beslut om sin SGI från en tidigare tidpunkt ska du ändå registrera SGI i ÄHS från den tidpunkt då begäran kommer in till Försäkringskassan. Det beror på att en SGI som registreras retroaktivt från en tidigare tidpunkt kan orsaka åtgärdsimpulser i onödan om den försäkrade har haft ersättningsärenden tidigare. Då får du i stället skriva ett manuellt beslut till den försäkrade och skriva i beslutet vilket datum den försäkrades SGI gäller från. Tidpunkten som SGI gäller från beskrivs i avsnitt 6.5.
Om den försäkrade däremot begär att få ett beslut om vilken SGI hen kommer att ha från en framtida tidpunkt, bör du i stället informera om att hen får lämna in sin begäran vid den tidpunkten. Det är i regel inte möjligt att fatta beslut om SGI från en framtida tidpunkt, eftersom det kan inträffa andra omständigheter innan den tidpunkten infaller. Om den försäkrade tänker sig att någon viss omständighet kommer att inträffa i framtiden och vill veta hur den omständigheten kommer att påverka hens SGI, kan hen i stället få information om regelverket kring hur sådana omständigheter påverkar förutsättningarna för SGI. Det följer av Försäkringskassans serviceskyldighet att ge sådan information, se vägledning (2004:7).
11.2.5 Om datumet för SGI har blivit fel
Det kan hända att Försäkringskassan fattar beslut om SGI från fel datum. Om det bara är datumet som är fel så innebär det inte nödvändigtvis att SGI:n har blivit fel. Om den SGI som har bestämts att gälla från ”fel” dag faktiskt motsvarar den SGI som den försäkrade har rätt till den dagen, så är beslutet inte fel i sig. Då kan det däremot saknas ett beslut om SGI från rätt datum. I så fall får vi fatta ett till beslut från det datumet.
Den försäkrade ansöker om ersättning för perioden 1 oktober–31 december. Försäkringskassan bestämmer av misstag SGI från den 1 november i stället för den 1 oktober.
Det finns ingenting som tyder på att den försäkrades inkomstförhållanden skulle ha ändrats mellan den 1 oktober och den 1 november. Beslutet om SGI från den 1 november motsvarar den SGI som den försäkrade har rätt till den 1 november. Däremot saknas det ett beslut om SGI från den 1 oktober.
Vi fattar ett nytt beslut om den försäkrades SGI från den 1 oktober. Det spelar ingen roll att det också finns ett beslut om samma SGI som gäller från den 1 november.
Ett felaktigt datum kan förstås innebära att beslutet är fel, till exempel om en ny SGI har bestämts från den 1 oktober för att den försäkrade har fått löneförhöjning under en pågående ersättningsperiod, men höjningen skulle ha varit från den 1 november. Då motsvarar inte beslutet om SGI från den 1 oktober den SGI som den försäkrade hade rätt till för 1–31 oktober. Då får du avgöra om beslutet ska ändras enligt bestämmelserna i 113 kap SFB.
2018:1 Vägledning för rättelse och ändring av beslut enligt SFB och förvaltningslagen
11.3 Handläggning och utredning
Automatiserad handläggning, regelutfall och handläggningsmeddelanden
När någon ansöker om en ersättning gör Försäkringskassans IT-system automatiskt viss utredning. Det kontrollerar
- om den försäkrade har lämnat några nya uppgifter som har betydelse för SGI i samband med ansökan
- om det finns relevanta uppgifter registrerade i Försäkringskassans system, till exempel vissa bevakningar, eller registrerad omräkningstidpunkt för KPI
- viss information som kan hämtas genom elektronisk informationsöverföring från andra myndigheter, till exempel om den försäkrade har fått studiemedel från CSN.
I vissa fall kan systemet avgöra att det inte behövs någon ytterligare utredning. I så fall kan SGI bestämmas utan att det skapas något SGI-ärende för manuell handläggning, genom en journalanteckning i ersättningsärendet. Om systemet däremot hittar någon anledning till att SGI ska utredas så skapas ett SGI-ärende för handläggning i ÄHS. Då finns det information i ärendet om varför det har skapats och vad du som handläggare förväntas göra. Under vissa förutsättningar kan också systemet själv både skapa ärenden och sedan även besluta om SGI i ärendet. Det handlar då om situationer när den försäkrade ska få en SGI för första gången eller om den försäkrade har en inkomst över tio prisbasbelopp och det finns månadsuppgifter som bekräftar inkomsterna. Läs mer om regelutfall och handläggningsmeddelanden i användarhandledningen till SGI i ÄHS.
Vissa ersättningar har dock inte full funktionalitet i ÄHS. Då får du som handlägger ersättningsärendet i stället avgöra om ett SGI-ärende ska skapas manuellt, se processen för att utreda och besluta om SGI. Det kan också bli aktuellt att skapa ett SGI-ärende manuellt, om det kommer in ny information under handläggningen av ett ersättningsärende som innebär att SGI måste utredas.
Avgöra nästa utredningssteg
När du har tagit del av regelutfallen och läst den försäkrades ansökan om ersättning och/eller eventuella andra relevanta handlingar så är nästa steg att avgöra vilken utredning eller åtgärd som behövs i ditt ärende. Det kan till exempel vara att utreda inkomsten, utreda SGI-skydd eller göra en KPI-omräkning.
Att utreda ett ärende innebär att du värderar uppgifter om den försäkrades omständigheter och drar slutsatser utifrån dem och de regler som gäller på området. I många fall är de uppgifter som den försäkrade har lämnat tillsammans med uppgifter som redan finns hos Försäkringskassan eller som kan hämtas från andra myndigheter via elektronisk informationsöverföring tillräckliga för att fatta beslut. Om du inte kan komma fram till ett beslut utifrån de uppgifter du redan har så behöver du avgöra vilka uppgifter som saknas och hämta in de uppgifterna. Att utreda ett ärende är alltså inte detsamma som att begära in skriftliga underlag. Att begära in underlag eller hämta uppgifter kan däremot vara en del av din utredning. Du utreder på det sätt som passar för just det aktuella ärendet. Tänk på att inkomster över SGI-taket inte påverkar utbetalningen.
Om Försäkringskassans utredningsskyldighet i vägledning 2004:7 Förvaltningsrätt i praktiken.
Att hämta in kompletterande uppgifter
Om det saknas uppgifter för att du ska kunna dra slutsatser om den försäkrades omständigheter och komma fram till ett beslut, så måste du som handlägger ärendet försöka få tag på de uppgifterna för att få ett komplett beslutsunderlag. Det kallas ofta för att vi kompletterar ärendet. Det finns flera sätt att komplettera ett ärende om SGI. Vi kan hämta uppgifter från
- Försäkringskassan, som har information i system som ÄHS/HAPO, Serviceåtgärder och TP, till exempel historik över utbetalad ersättning eller uppgifter om den försäkrades omständigheter som Försäkringskassan har fått in i andra ärenden
- den försäkrade, som i de flesta fall kan lämna ytterligare information eller förklaringar som vi behöver för att få ett komplett beslutsunderlag
- arbetsgivare, som kan lämna uppgifter direkt via telefon eller om det inte är möjligt besvara inkomstförfrågan 5445 via arbetsgivartjänsten
- andra uppgiftslämnare, till exempel Skatteverket eller Arbetsförmedlingen, som kan lämna information antingen genom fråga-svarsfunktionerna i ÄHS, på begäran skicka handlingar eller utskrifter per brev, eller lämna uppgifter över telefon.
Du kompletterar på det smidigaste och säkraste sättet för att säkerställa förvaltningslagens krav på snabb och säker handläggning. Många gånger är det den försäkrade som lättast kan svara på våra frågor eller få fram den information som saknas. Den försäkrade har också rätt att vara delaktig i handläggningen av sitt ärende. Ett telefonsamtal är ofta det mest effektiva sättet eftersom du då får informationen direkt och även har möjlighet att ställa följdfrågor om det är något som är oklart. SMS-tjänsten är ett annat effektivt sätt att få kontakt. Du ska därför försöka få kontakt via telefon innan du skickar brev.
Dokumentera
Du behöver dokumentera din utredning i ärendets journal på ett sådant sätt att det går att följa ärendets gång och förstå hur du har kommit fram till ditt beslut.
När det är aktuellt att hämta in uppgifter för att komplettera ett ärende ska du dokumentera i ärendets journal vilken information som saknas och varför du behöver den. Det gäller oavsett från vilken källa du hämtar informationen. Du ska bara hämta in information som är relevant för ärendet. Om du får information via telefonsamtal eller på något annat sätt som inte klart framgår av någon handling som finns i ärendet så ska du också dokumentera informationen i ärendets journal.
Läs mer i Vägledning 2004:07 om utredning, dokumentation, kommunicering och komplettering.
11.4 Att handlägga SGI med stöd av månadsuppgifter
Om du i ett ärende om SGI av anställning utifrån regelutfallen och annan information har kunnat konstatera att det är inte är aktuellt att utreda SGI-skydd, så bör du hämta in månadsuppgifter via bedömningsstödet i ÄHS. De regelutfall som oftast indikerar att det är aktuellt med månadsuppgifter är följande:
- Ny årsinkomst. Du ska fatta beslut om SGI och årsarbetstid.
- Du ska fatta ett nytt beslut på grund av att tidigare SGI är äldre än 5 år.
- Det finns inga beslut före aktuellt anspråksdatum
När du har bedömt att du ska använda månadsuppgifter börjar du med att avgöra SGI-tidpunkten. Utifrån den hämtar du in de senaste sex färdigrapporterade månadernas månadsuppgifter. De ska vara färdigrapporterade av arbetsgivaren/utbetalaren senast den 28:e i den efterföljande månaden. Det innebär att om SGI-tidpunkten är i maj och du handlägger ärendet någon gång mellan 1 och 27 maj, så är mars den senaste färdigrapporterade månaden. Från och med den 28 maj är april den senaste färdigrapporterade månaden.
Använd tabellen som stöd för att avgöra för vilken period du ska begära in uppgifter ifrån:
| SGI gäller fr.o.m. | T.o.m |
|---|---|
| 28 januari - 27 februari | December |
| 28 februari - 27 mars | Januari |
| 28 mars - 27 april | Februari |
| 28 april - 27 maj | Mars |
| 28 maj - 27 juni | April |
| 28 juni till 27 juli | Maj |
| 28 juli till 27 augusti | Juni |
| 28 augusti - 27 september | Juli |
| 28 september - 27 oktober | Augusti |
| 28 oktober - 27 november | September |
| 28 november - 27 december | Oktober |
| 28 december - 27 januari | November |
När du har fått svaret från Skatteverket börjar du med att avgöra om den försäkrade har haft inkomster av arbete sex månader i följd. I nästa steg jämför du inkomstuppgiften på ansökan med månadsuppgifterna. Om det skiljer högst fem procent mellan den försäkrades inkomstuppgift och den helårsinkomst du fått fram ska du bestämma SGI utifrån den försäkrades uppgift. Om det skiljer mer än fem procent ska du utreda vidare. Det spelar ingen roll om den framräknade helårsinkomsten är högre eller lägre än den försäkrades uppgift.
Att utreda vidare
När du kommit fram till att skillnaden mellan den försäkrades inkomstuppgift och månadsuppgifterna är över fem procent, eller när systemet hämtat in månadsuppgifter automatiskt och inte kan besluta för att skillnaden är för stor, så utreder du vidare. Du utgår då från informationen i ansökan, i underlaget från Skatteverket och i interna system. Eftersom ersättning från Försäkringskassan ingår i månadsuppgifterna kan du också få stöd av dem när du bedömer om SGI kan fastställas utifrån den försäkrades inkomstuppgift även om skillnaden är över fem procent.
Den försäkrade uppger en inkomst på 300 000 kronor av anställning i sin ansökan om sjukpenning från och med den 1 maj 2020. Handläggaren hämtar in månadsuppgifter för sex månader och arbetsgivaren har redovisat följande till Skatteverket:
Oktober: 12 500 kronor November: 25 000 kronor December: 25 000 kronor Januari: 26 000 kronor Februari: 25 000 kronor Mars: 25 000 kronor
Summa: 138 500 kronor
Det framkommer också av månadsuppgifterna att Försäkringskassan har redovisat utbetalning med 9 000 kronor i november. Den framräknade helårsinkomsten är 277 000 kronor. Bedömningsstödet har räknat fram att skillnaden är större än fem procent och handläggaren fortsätter därför utredningen. Hen kontrollerar de interna systemen och konstaterar att den försäkrade fick tillfällig föräldrapenning (10-dagar) för en period i oktober. Den redovisade inkomsten från arbetsgivaren för oktober månaden sticker ut och att övriga månader har ett mönster som skulle kunna motsvara den årsinkomst som den försäkrade har lämnat.
Utbetalningen av tillfällig föräldrapenning ger en sannolik förklaring till varför skillnaden blev för stor. Handläggaren dokumenterar informationen hen hämtat in och sin bedömning. Därefter beslutar hen den försäkrades SGI till 300 000 kronor.
Om det inte finns någon förklaring till variationen i de interna systemen fortsätter du att utreda genom att ringa till den försäkrade för att samla in information. Den försäkrade är den som är bäst insatt i sin inkomst- och arbetssituation. Du kan använda underlaget från Skatteverket som ett stöd i samtalet.
Först när du kan konstatera att den försäkrade inte kan lämna den information som behövs för att du ska få in ett komplett beslutsunderlag är det aktuellt att kontakta arbetsgivaren. Även här kan underlaget från Skatteverket vara till hjälp, exempelvis för att identifiera eventuella ytterligare arbetsgivare. Du ringer till arbetsgivaren, denna har sen möjlighet att svara genom att använda sig av arbetsgivartjänsten. När du därefter ska bedöma och eventuellt beräkna den försäkrades SGI behöver du väga samman information som den försäkrade har lämnat, månadsuppgifterna och svaret från arbetsgivaren.
11.5 Beräkna inkomst av anställning
För att beräkna SGI vid SGI-tidpunkten för den som är anställd måste du först utreda om hen uppfyller villkoren för att ha en SGI och vilka inkomster hen har som uppfyller villkoren. SGI beräknas nämligen på olika sätt för den som har inkomst av arbete som kan antas vara minst sex månader i följd och för den som har inkomst av årligen återkommande arbete, se kapitel 4.
11.5.1 Beräkna inkomst av arbete som kan antas vara minst sex månader i följd
När du har konstaterat att den försäkrade har inkomster av arbete som kan antas vara i minst sex månader i följd, kan du behöva beräkna hens förväntade årliga inkomst. Beräkningen utgår från en sexmånadersperiod, men ofta är det tillräckligt att använda de uppgifter du har fått in om den uppskattade årsinkomsten. Du behöver beräkna inkomsterna när den försäkrade inte har samma inkomst varje månad i sex månader i följd. Det kan bero på att den försäkrade normalt har oregelbundna inkomster eller arbetar i olika omfattning under perioder som är kortare än sex månader.
Beräkningsverktyget för oregelbundna inkomster
Om den försäkrade inte har samma inkomster under varje månad i en sexmånadersperiod, och du inte kan uppskatta årsinkomsten, så behöver du beräkna den försäkrades årsinkomst på det sätt som beskrivs i kap. 4. På SGI-sidan på Fia hittar du ett beräkningsverktyg som du kan använda, (under rubriken ”relaterade länkar” och ”verktyg”).
Beräkna inkomster under del av månad
Försäkringskassan får ofta uppgifter om den försäkrades inkomster per kalendermånad, och i de flesta fall är det tillräckligt för att beräkna SGI. I vissa fall måste dock inkomsten från en del av en månad räknas om till inkomst för en hel månadsperiod för att vi ska kunna räkna om inkomsten till helårsinkomst med hjälp av beräkningsverktyget. Det kan bli aktuellt till exempel om den försäkrade har påbörjat en anställning i mitten av en kalendermånad och det bara finns uppgifter om inkomst per kalendermånad.
Den försäkrade börjar arbeta i en tillsvidareanställning som försäljare den 18 maj. Arbetet ger inkomster i form av grundlön 10 000 kronor i månaden och provision. Den försäkrade ansöker om en ersättning från och med den 17 augusti och lämnar då uppgifter om att hen har tjänat 14 000 kr i maj, 29 000 kronor i juni och 32 000 kronor i juli. Den försäkrade har ännu inga uppgifter om hur mycket hen har tjänat under den första delen av augusti.
Det kan antas att den försäkrade kommer att ha inkomster av arbete i minst sex månader i följd. Det finns dock inga exakta uppgifter om vad den försäkrade kommer att tjäna under sex månader framöver. Eftersom den försäkrade började arbeta med de aktuella inkomsterna först den 18 maj blir beräkningen missvisande om vi räknar om inkomsterna till helårsinkomst genom att dividera de sammanlagda inkomsterna under maj till juli med tre och sedan multiplicera med tolv. Vi kan då först räkna om inkomsten under maj till hel månadsinkomst genom att först dividera den med det antal dagar i maj som den försäkrade har haft inkomster, och därefter multiplicera den med det totala antalet dagar i maj. I det här fallet blir det 14 000 kronor (inkomsten i maj) delat med 14 dagar (18–31 maj) gånger 31 (antal dagar i maj månad), det vill säga 31 000 kronor. Därefter kan vi räkna om den försäkrades inkomster till helårsinkomst genom att lägga ihop den omräknade inkomsten under maj med inkomsterna under juni och juli och därefter dela med tre och multiplicera med tolv.
När du gör den här typen av beräkningar behöver du vara observant på om det är något som talar för att inkomsten ska beräknas på något annat sätt, till exempel om den försäkrade har ett visst arbetsmönster eller om antalet dagar med inkomst i månaden är väldigt litet.
Observera också att vissa beräkningar inte kan göras med hjälp av beräkningsverktyget. Då måste du räkna manuellt. Hur du ska räkna beror då på omständigheterna i ärendet.
11.5.2 Beräkna inkomst av arbete som kan antas vara årligen återkommande
Om den försäkrade inte har inkomst av arbete som kan antas vara minst sex månader i följd kan hen ändå ha en SGI om hen har inkomst av arbete som kan antas vara årligen återkommande, se avsnitt 2.2.3 och 4.1.2. Inkomst av arbete som är årligen återkommande ska inte räknas om till helårsinkomst. Därför ska du inte använda beräkningsverktyget.
Du behöver utreda om den försäkrade har inkomster av årligen återkommande arbete när
- hen inte har inkomster av arbete som kan antas vara minst sex månader i följd,
- hen inte tidigare har haft inkomster av arbete sex månader i följd och sedan dess omfattats av SGI-skydd, och
- det finns någonting i ärendet som tyder på att hen har arbetat på samma sätt flera år i följd.
Om du bedömer att den försäkrade har inkomster av arbete som kan antas vara årligen återkommande, så lägger du ihop de inkomsterna. Läs mer i avsnitt 4.1.2.
11.5.3 Beräkna semesterersättning
Om den försäkrade har fått semesterersättning så ska du i vissa fall beräkna inkomsterna med stöd av det allmänna rådet till 25 kap. 17 § SFB, se avsnitt 3.9.2.
Gör så här:
- Ta ställning till om du ska tillämpa det allmänna rådet, det vill säga om den försäkrade har inkomster från ett arbete där semestern inte läggs ut som ledighet, utan semesterersättning betalas ut löpande med minst 12 procent av lönen. Det kan vara en tim- eller behovsanställning, eller en kortare tidsbegränsad anställning. Se avsnitt 3.9.2.
- Beräkna årsinkomsten utan semesterersättning. Följ det som står om hur inkomster ska beräknas i avsnitt 4.1.1 eller 4.1.2 samt i avsnitt 4.1.3, men ta inte med semesterersättningen. Multiplicera inkomsten med 0,1 för att få fram den semesterersättning som kan ingå i SGI:n. Lägg ihop inkomsterna utan semesterersättning med den semesterersättning du har räknat fram. Det blir den årsinkomst som kan ligga till grund för den försäkrades SGI. Därefter kan du tillämpa regler om lägsta årliga inkomst för att ha en SGI, begränsning av SGI till takbelopp och avrundning till närmsta lägre hundratal kronor för att bestämma den försäkrades årsinkomst och SGI (se avsnitt 2.2.4 och 2.4).
Den försäkrade arbetar deltid i en tillsvidareanställning där hen tjänar 15 000 kronor i månaden. Hen har också en timanställning där hen får semesterersättning vid varje löneutbetalning. Du har konstaterat att den totala inkomsten varierar och du har bestämt den sexmånadersperiod som SGI ska beräknas på.
För att kunna ta med semesterersättningen till rätt belopp så beräknar du den försäkrades inkomster från timanställningen, exklusive semesterersättningen, under den sexmånadersperiod som du har bestämt att beräkningen ska göras på. Det visar sig att inkomsterna från timanställningen under perioden, utan semesterersättning, blir 32 700 kronor. Du multiplicerar detta med 0,1 för att få fram den semesterersättning som ska ingå i SGI:n. Det blir 3 270 kronor. Du har också räknat ut att den försäkrades inkomst från tillsvidareanställningen under samma period är 90 000 kronor. Du lägger ihop inkomsterna från båda anställningarna och den semesterersättning du har räknat fram: 32 700 + 3 270 + 90 000 = 125 970 kronor. Helårsinkomsten blir då 251 940 kronor. Summan avrundas till närmaste lägre hundratal och den försäkrades SGI bestäms till 251 900 kronor.
Den försäkrade arbetar tre månader varje år på en nöjespark och får 20 500 kronor i månaden i lön, plus semesterersättning med 2 460 kronor varje månad. Du har bedömt att inkomsterna kan ligga till grund för en SGI därför att arbetet är årligen återkommande och du har bestämt den arbetsperiod som inkomsterna ska beräknas på. Eftersom den försäkrade får semesterersättning vid varje utbetalning har du dragit slutsatsen att semestern inte läggs ut som ledighet.
Den försäkrades inkomster är 61 500 kronor, exklusive semesterersättning. Multiplicera beloppet med 0,1 för att få fram den semesterersättning som ska ingå i SGI:n. Det blir 6 150 kronor. Den sammanlagda inkomsten blir då 67 650 kronor. Summan avrundas till närmaste lägre hundratal och den försäkrades SGI bestäms till 67 600 kronor.
11.5.4 Beräkna inkomst från arbete i etableringsjobb
När du utreder SGI av anställning och hämtar in månadsuppgifter från Skatteverket kan du få impuls om att den försäkrade är beviljad statlig ersättning för arbete i etableringsjobb (ersättningskod 106). Dessa ärenden kommer alltid att falla ut för manuell handläggning.
När du använder bedömningsstödet för månadsuppgifter kommer du att se den deklarerade inkomsten från arbetsgivaren på samma sätt som du gör i dag. Du kommer också att få ett meddelande om att den försäkrade har fått statlig ersättning för etableringsjobb.
Så här bedömer och beräknar du SGI vid etableringsjobb
När du har identifierat att den försäkrade har ett etableringsjobb behöver du ta reda på vilken ersättningsnivå Arbetsförmedlingen har beslutat för den försäkrade. Den informationen hittar du dokumenterad i ett EJO_ANS ärende i ÄHS. Utgångspunkten är att den beslutade ersättningsnivån tillsammans med månadslönen från arbetsgivaren ska ligga till grund för den försäkrades SGI. Årsarbetstiden utreder du som vanligt enligt gällande bestämmelser i SFB.
Anställningens ersättningsnivå
Det finns fem olika ersättningsnivåer för statlig ersättning för arbete i etableringsjobb. Arbetsförmedlingen beslutar vilken ersättningsnivå som ska gälla för arbetstagarens anställning och informerar Försäkringskassan om det. Ersättningsnivån fastställs för anställningen och utgår utifrån kollektivavtalets referenslön. Ersättningsnivå och intervall för referenslön ska räknas om för varje kalenderår, men de kan ändras oftare beroende på de olika kollektivavtalen. Dokumentera ersättningsnivån i EJO_ANS ärendet.
Inkomst från arbetsgivare
I tabellen nedan ser du inkomstbasbelopp och månadslön för 2024.
| År | Inkomstbasbelopp | Månadslön |
|---|---|---|
| 2024 | 76 200 kronor | 7 563 kronor |
Månadslönen från arbetsgivare bestäms enligt 8 § förordning (2022:807) om statlig ersättning för arbete i etableringsjobb. Det innebär att det framgår i förordningen vilken lön arbetsgivaren ska betala till arbetstagaren. Det innebär också att månadslönen kan ändras varje år genom att förordningen ändras.
Om den utbetalade lönen är lägre än månadslönen
Om den utbetalade lönen som framgår av månadsuppgifterna från Skatteverket är lägre än den bestämda månadslönen för arbete i etableringsjobb, så minskas utbetalningen av den statliga ersättningen i motsvarande mån. Det behöver inte betyda att den försäkrade ska få en lägre SGI, men du behöver utreda varför månadslönen är lägre. Det kan till exempel bero på att den försäkrade har fått sjuklön eller löneavdrag för frånvaro på grund av tillfällig föräldrapenning, vilket inte nödvändigtvis påverkar beräkningen, se avsnitt 4.1.3.
Arbetsförmedlingens beslut om beviljad statlig ersättning för arbete i etableringsjobb ska alltid gälla en heltidsanställning. men i vissa fall kan dock SGI för försäkrade med etableringsjobb beräknas utifrån den faktiska arbetssituationen. Detta kan bli aktuellt när den försäkrade inte får den lön som etableringsjobbet är beviljat för, till exempel vid föräldraledighet. Beräkning av den faktiska utbetalningen finns dokumenterad i EJO_ANS ärendet.
Statlig ersättning betalas ut i efterskott
Även om du inte får impuls om etableringsjobb i bedömningsstödet kan den försäkrade i vissa fall ändå vara beviljad statlig ersättning för arbete i etableringsjobb. Det kan hända om den försäkrade söker en ersättning som beräknas på SGI redan innan den första utbetalningen av statlig ersättning är gjord. Den statliga ersättningen betalas månadsvis i efterskott, så den har i så fall inte hunnit betalas ut och deklareras till Skatteverket.
Du kan då i stället identifiera försäkrade med etableringsjobb genom att inkomsten är ovanligt låg enligt uppgifter från Skatteverket och att det även finns ett avslutat EJO_ANS ärende i ÄHS.
11.5.5 Beräkna inkomst av arbete i ett annat EU/EES-land eller Schweiz
Den som har arbetat som anställd i ett annat EU/EES-land eller Schweiz kan under vissa förutsättningar få en SGI som baseras på arbetet i det landet. SGI ska då beräknas utifrån vad en person med jämförbara yrkeserfarenheter och kvalifikationer skulle ha tjänat på att arbeta i ett motsvarande arbete i Sverige. Läs mer i avsnitt 2.2.2.
Vid bedömning av vad som kan anses vara en jämförbar inkomst kan Försäkrings-kassan ta ledning av den lönestatistik som finns i Statistiska centralbyråns (SCB) lönedatabas. I SCB:s lönedatabas finns information om genomsnittliga månadslöner för en mängd olika yrkesgrupper. Lönen som redovisas är grundlön plus fasta och rörliga tillägg. Uppgifter som har hämtats från SCB:s lönedatabas ska dokumenteras i ärendet. Du behöver också ta hänsyn till i vilken omfattning den försäkrade arbetade.
Valutaomräkning
En länk till ett valutaomräkningsverktyg som kan användas vid omräkning enligt EU-förordningar finns på SGI-sidorna på fia (fia/försäkring/SGI.).
11.5.6 Uppbyggnadsskede – aktiebolag
För metodstöd om att fastställa en SGI för den som arbetar i eget aktiebolag och har rätt till en SGI under tiden för uppbyggnadsskede, se metodstöd uppbyggnadsskede – näringsverksamhet då reglerna är identiska. Tillämpningen vid uppbyggnadsskede och eget aktiebolag finns i avsnitt 3.2.
11.6 Beräkna inkomst av annat förvärvsarbete
Nedan följer metodstöd kopplade till att beräkna SGI för den som har inkomst av näringsverksamhet eller inkomst av näringsverksamhet och anställning samtidigt.
11.6.1 Uppbyggnadsskede – näringsverksamhet
När du ska beräkna SGI för egenföretagare behöver du ta ställning till om företaget är i ett uppbyggnadsskede. Läs mer i avsnitt 3.3.
Man kan få en SGI under uppbyggnadsskedet enligt dessa regler är man driver en näringsverksamhet i form av
- enskild firma
- handelsbolag eller kommanditbolag.
För att kunna ta ställning till om den försäkrade har rätt till SGI under uppbyggnads-skede behöver du ett datum att utgå från. Du behöver veta när den försäkrade påbörjade sitt arbete i företaget, när företaget registrerades för F-skatt och vilket datum SGI ska bestämmas från. Datumet för registrering hos Skatteverket hittar du under serviceåtgärder i ÄHS. Om du behöver verifiera denna uppgift kan du kontrollera den hos Skatteverket.
Om datumet när den försäkrade påbörjade sitt arbete i företaget och datumet för registrering skiljer sig åt, behöver du ta ställning till om den försäkrade borde ha registrerat sitt företag tidigare.
När du vet vilket datum den försäkrade registrerade sitt bolag eller borde ha registrerat sitt bolag, ska du avgöra om den försäkrades ansökan om ersättning befinner sig inom tiden som innebär att den försäkrade har rätt till SGI under uppbyggnadsskede. Om företaget ännu inte har funnits i sex månader kan det vara aktuellt att begära in en resultatrapport för företaget, för att klarlägga att den försäkrade arbetar och därmed uppfyller de vanliga kraven för att ha rätt till en SGI.
Om företaget befinner sig inom tiden för uppbyggnadsskede behöver du ta reda på vilken inkomst som minst motsvarar skälig avlöning för liknande arbete för annans räkning. Du behöver då veta vilka arbetsuppgifter den försäkrade utför i företaget och hur många timmar per vecka.
Som hjälp för att kunna avgöra vad som är skälig avlöning för en anställd med liknande arbetsuppgifter bör du använda Statistiska Centralbyrån lönestatistik avseende total genomsnittslön inom privat sektor. Den statistiken når du via SCB:s hemsida.
När du vet vilken SGI den försäkrade har rätt till och du är redo att fatta beslut, ska du även mata in en bevakning i TP. Bevakningen 272:6 med till och med-datum ska registreras i TP.
Om tiden för uppbyggnadsskede är passerad ska du i stället fastställa en SGI enligt reglerna för etablerade företag. Bevakningen 272:6 innebär att systemet skapar ett nytt SGI-ärende i ÄHS första gången den försäkrade ansöker om ersättning efter att tiden för uppbyggnadsskede löpt ut.
11.6.2 Etablerade företag
Om tiden för uppbyggnadsskede är passerad behöver du ta ställning till om du kan fastställa en inkomst enligt reglerna om etablerade företag. Mer information om detta hittar du i avsnitt 4.2.1.
Den försäkrades inkomst av näringsverksamhet ifrån de tre senaste åren framkommer i den försäkrades deklaration, näringsbilagan. Inkomsten ur näringsbilagorna måste dock omräknas i enlighet med praxis ifrån HFD och kammarrätten.
Försäkringskassan ska inte ta hänsyn till eventuella skatterättsliga dispositioner som företagaren har gjort. Den försäkrades SGI ska alltså inte påverkas av periodiserings-fonder, expansionsmedel, outnyttjat underskott, skogskonto, skogsskadekonto eller upphovsmannakonto. I och med att inkomsten som egenavgifter beräknas på påverkas av Försäkringskassans beräkningssätt, ska även egenavgifterna justeras. Inkomsten ska även räknas upp med det förhöjda prisbasbeloppet.
Information om de tre senaste årens inkomster kan hämtas via funktionen Fråga SKV (Skatteverket) i serviceåtgärder i ÄHS. Du väljer då att skicka en fråga via alternativet – uppgifter om näringsverksamhet. Du behöver ställa en fråga per år som du behöver för att kunna ta ställning till den försäkrades SGI.
Svaret du kan få innefattar den information som behövs för att kunna ta ställning till den försäkrades inkomst utan hänsyn till de skatterättsliga dispositionerna som företagaren eventuellt har gjort. Svaret sparas i ärendet. Bilden visar ett exempel på hur svaret kan se ut.
Du hittar mer information om Fråga SKV-funktionen i användarhandledningen Teknisk användarhandledning Fråga SKV på FIA. Den inkomst som du får svar om i Fråga SKV-funktionen kan i nästa steg läggas in i beräkningsverktyget som också finns under serviceåtgärder i ÄHS.
I beräkningsverktyget ska du lägga in inkomsten ifrån de år som ska ligga till grund för den försäkrades SGI. Om det inte finns tre år att lägga in i beräkningsverktyget får du räkna om de år som finns tillgängliga.
I beräkningsverktyget börjar du med att lägga in det år som SGI:n ska gälla från. Sen väljer du vilken typ av inkomst du använder i beräkningen, PGI (pensionsgrundande inkomst) eller inkomst ur deklaration. Det finns sällan anledning att räkna på PGI, då du enkelt kan få fram den deklarerade inkomsten via Fråga SKV.
PGI:n används därför i dag mest för att skapa en bild av hur den försäkrades inkomster har sett ut tidigare. Uppgift om PGI finns i Försäkringskassans ärende-hanteringssystem ”ÄHS – Serviceåtgärder”. Innan Skatteverket beslutar om PGI görs avdrag för den debiterade allmänna pensionsavgiften enligt lagen om allmän pensionsavgift (59 kap. 36 § SFB). Eftersom den allmänna pensionsavgiften inte är pensionsgrundande ska den inte ingå i PGI. Pensionsavgiften är sedan år 2000, 7 procent.
När Försäkringskassan vid bedömning av SGI använder PGI för att få en uppfattning om en persons tidigare inkomster, ska därför den allmänna pensionsavgiften läggas till PGI. Resultatet motsvarar i regel den beskattade inkomsten. Uträkningen blir då som följer:
pensionsgrundande inkomst / 0,93 = den beskattade inkomsten
När du valt typ av inkomst behöver du kontrollera att schablonen för egenavgifter är korrekt vald.
Efter detta skriver du in de aktuella uppgifter som du har hämtat in via Fråga SKV-funktionen för de år som du anser ska ligga till grund för den försäkrades SGI.
Inmatningssidan ser ut som följer:
När du sparar din beräkning blir den till ett Worddokument i din ÄHS-akt. Här har du även möjlighet att välja att systemet gör en genomsnittsberäkning åt dig. Läs mer i användarhandledningen för ÄHS på Fia.
Trend
När du har använt beräkningstyget och fått fram de omräknade inkomsterna av näringsverksamhet, ska du ta ställning till om det går att utläsa någon trend i den försäkrades inkomst. Du kan läsa mer om detta i avsnittet med rubriken Beräkning i 4.2.1.
Uppåtgående trend
När du har lagt in den försäkrades inkomst i beräkningsverktyget och den visar en uppåtgående trend, behöver du ta ställning till vad det innebär för den försäkrades SGI.
| År 1 | År 2 | År 3 |
|---|---|---|
| 100 000 | 120 000 | 150 000 |
Om den försäkrade själv meddelar att hen räknar med en fortsatt inkomstökning och har en uppskattning om sin inkomst för år 4, behöver du ta ställning till om antagandet om inkomsten för innevarande år kan ligga till grund för den försäkrades SGI.
Om den försäkrade meddelar att hen räknar med en fortsatt inkomstökning och inte har någon uppskattning om sin inkomst för år 4, kan du som handläggare själv räkna fram den försäkrades uppskattade inkomst för innevarande år genom att beakta i vilken takt den försäkrades inkomster har ökat årligen.
Nedåtgående trend
När du har lagt in den försäkrades inkomst i beräkningsverktyget och den visar en nedåtgående trend, behöver du ta ställning till vad det innebär för den försäkrades SGI.
| År 1 | År 2 | År 3 |
|---|---|---|
| 200 000 | 150 000 | 100 000 |
Den försäkrades SGI bör i detta läge fastställas till 100 000 kr, om den försäkrade inte kan visa att den nedåtgående trenden är bruten.
Den försäkrade kan exempelvis genom att lämna in en deklaration för år 4, visa att den nedåtgående trenden är bruten. Deklarationen för år 4 är då inlämnad till Skatteverket vid ett senare datum än datumet då SGI:n ska fastställas ifrån. Läs mer om anledning till ändring i kap. 6. Om den nedåtgående trenden är bruten är det i stället aktuellt att göra en genomsnittsberäkning av de omräknade inkomsterna för år 1 till och med år 3.
Ingen trend
När du har lagt in den försäkrades inkomst i beräkningsverktyget och den inte visar någon trend, behöver du ta ställning till vad det innebär för den försäkrades SGI.
| År 1 | År 2 | År 3 |
|---|---|---|
| 175 000 | 100 000 | 145 000 |
När det inte finns någon trend är huvudprincipen att vi ska göra en genomsnittsberäkning. En genomsnittsberäkning ger en inkomst på 175 000 + 100 000 + 145 000/3=140 000 kr. En genomsnittsberäkning kan beräkningsverktyget under serviceåtgärder i ÄHS gör åt dig.
Den genomsnittsberäknade inkomsten på 140 000 kr blir då ett antagande om den försäkrades inkomst för innevarande år.
Undantag
Det kan finnas skäl att räkna inkomsten högre än vad de tre senaste årens omräknade inkomst med hänsyn till trend eller avsaknad av trend visar. Undantagen till att fastställa en inkomst med ledning av de tre senaste åren finns under rubriken Undantag från beräkningsreglerna vid vissa situationer i avsnitt 4.2.1.
Stark skuld
Du har räknat fram den försäkrades inkomst under de tre senaste åren. Du behöver nu också ta ställning till om det finns skäl att inte fastställa SGI:n med ledning av dem. För att kunna ta ställning till om den försäkrade är starkt skuldbelastad behöver du uppgift om den försäkrades tillgångar och långfristiga skulder. Tillämpningen gällande stark skuldbelastning finns under rubriken Stark skuldbelastning eller tillfälliga förluster i avsnitt 4.2.1. Först efter du har avgjort om den försäkrade är starkt skuldbelastad eller inte kan du avgöra om den försäkrades omräknade inkomst visar någon trend.
Uppgifterna om skulder och tillgångar finns i balansräkning eller räkenskapsschemat på antingen NE-bilagan för den som har enskild firma eller inkomstdeklarationen för handelsbolag. Tillgångarna återfinns i rutan B1-B9 och skulder B13-B16, B13 innehåller de långfristiga skulderna.
Den försäkrade har under år 1 en inkomst efter omräkning på 100 000 kr. Tillgångarna i rutorna B1–B9 är på totalt 1,5 miljoner kronor. Skulderna i ruta B13 är 1,2 miljoner kronor. 55 procent av tillgångarna blir 825 000 kr. Eftersom den försäkrade har skulder på 1,2 miljoner är hen starkt skuldbelastad med 375 000 kr (1,2 miljoner – 825 000).
Räntan på skulden är 15 000 kr (375 000 x 0,04). Referensräntan finns på Riksbankens hemsida och det är räntan i januari för året du räknar på som ska användas.
Inkomsten av näringsverksamhet som ska beaktas vid SGI-beräkningen uppgår till 115 000 kr (100 000 + 15 000).
Du behöver sedan göra likadant med de andra två åren som du har räknat på. Först när du lagt tillbaka den eventuella räntan på den starka skulden kan du avgöra trenden i den försäkrades inkomst.
Ändrade förvärvsförhållanden
Du behöver också ta ställning till om det finns skäl att inte beräkna SGI med ledning av de tre senaste årens omräknade inkomst på grund av att den försäkrade har ändrat sina förvärvsförhållanden. Under rubriken Ändrade förvärvsförhållanden i avsnitt 4.2.1 kan du läsa mer kring tillämpningen om ändrade förvärvsförhållanden.
Den försäkrade har efter omräkning med årets höjda prisbasbelopp haft följande inkomster under de tre senaste åren:
| År 1 | År 2 | År 3 |
|---|---|---|
| 100 000 | - 25 000 | 75 000 |
Du kan inte utläsa någon trend i den försäkrades inkomst, och du gör därför en genomsnittsberäkning. Efter att du har kommunicerat din beräkning och att du överväger att fastställa hens SGI till 58 300 kr (100 000 + 0 + 75 000/3) med den försäkrade, så ringer hen till dig. Den försäkrade meddelar att anledningen till att det blev underskott år 2 var att hen slutade vara snickare och i stället påbörjade en verksamhet som bilmekaniker.
Med anledning av de ändrade förvärvsförhållandena kan det finnas skäl att räkna den försäkrades SGI till ett annat belopp än vad genomsnittsberäkningen visar. Det finns dock inget beskrivet i lag eller förarbeten kring hur denna beräkning ska göras.
Tillfälliga förluster
Du behöver också ta ställning till om det finns skäl att inte räkna fram en SGI med ledning av de tre senaste årens omräknade inkomst på grund av att den försäkrade har gjort en tillfällig förlust. I avsnitt 4.2.1 under rubriken Stark skuldbelastning eller tillfälliga förluster kan du läsa mer kring tillämpningen om tillfälliga förluster.
Den försäkrade har efter omräkning med årets höjda prisbasbelopp haft följande inkomster under de tre senaste åren:
| År 1 | År 2 | År 3 |
|---|---|---|
| 100 000 | - 25 000 | 75 000 |
Du kan inte utläsa någon trend i den försäkrades inkomst och du gör därför en genomsnittsberäkning. Efter att du har kommunicerat din beräkning och att du överväger att fastställa SGI till 58 300 kronor (100 000 + 0 + 75 000/3) med den försäkrade, så ringer hen till dig. Den försäkrade meddelar att anledningen till att det blev underskott år 2 var att hen drabbades av en brand och förlorade sin verkstadslokal. Den försäkrade meddelar vidare att han under år 2 inte kunde ta emot så många kunder utan fick lägga ner sin tid på att bygga upp sin verkstad igen.
Med anledning av den försäkrades tillfälliga förlust gör du därför en ny genomsnittsberäkning av den försäkrades inkomst år 1 och år 3 som innebär en inkomst på 87 500 kr (100 000 + 75 000/2).
Sjukdom och annan SGI-skyddande frånvaro
Om egenföretagaren har haft frånvaro från sitt arbete och fått exempelvis sjukpenning eller föräldrapenning, kan det ha lett till att den deklarerade inkomsten av näringsverksamhet minskat.
Om den försäkrade har haft sjukpenning utifrån en fastställd SGI av näringsverksamhet, kommer inkomsten av näringsverksamhet påverkas av detta, därför att sjukpenning och även graviditetspenning deklareras i NE-bilaga och blir till en del av den försäkrades resultat. Föräldrapenning och tillfällig föräldrapenning deklareras alltid som inkomst av tjänst.
När du ser att den försäkrade har haft frånvaro med ersättning från Försäkringskassan under de år som du bestämt att du ska använda dig av i din beräkning, behöver du börja med att ta ställning till om frånvaron har inneburit att den försäkrades inkomst har blivit lägre. Om den försäkrade har haft hjälp av exempelvis anställda eller familjemedlemmar i företaget, är det inte säkert att frånvaron har inneburit någon inkomstförlust.
Om inkomsten har påverkats av att den försäkrade har haft frånvaro har du två alternativ för hur du ska hantera detta, och du behöver avgöra vilken som är mest lämplig i ditt ärende. Antingen väljer du att räkna om inkomsten utifrån den försäkrades arbetade period/er under åren eller så väljer du att bortse från år med mycket frånvaro när du ska göra din beräkning.
Räkna om inkomsten
Om du ska räkna om inkomsten utifrån den försäkrades arbetade period behöver du ta reda på hur många dagar den försäkrade har arbetat och hur många dagar hen varit frånvarande. Glöm inte eventuell karenstid i din beräkning. Har den försäkrade varit frånvarande på grund av sjukpenning eller graviditetspenning behöver du också räkna bort detta från den försäkrades inkomst.
Den försäkrade har en enskild firma och har under år 1 haft sjukpenning inklusive karenstiden i 65 dagar. Den försäkrade har alltså haft möjlighet att arbeta i 300 dagar. Den försäkrade har haft en inkomst under detta år på 300 000 kr. 60 000 kr av inkomsten består av sjukpenning. Den försäkrade har alltså haft inkomst utöver sjukpenningen på 240 000 kr (300 000 – 60 000). Inkomsten på 240 000 kr, alltså exklusive sjukpenning, läggs in i beräkningsverktyget och räknas om på grund av eventuella skattemässiga dispositioner och för att räknas upp med det höjda prisbasbeloppet.
Efter omräkning med hjälp av beräkningsverktyget blir den försäkrades inkomst 250 000 kr. Inkomsten behöver räknas om till helår. Detta blir 304 167 kr (250 000/300 x 365). 304 167 kr blir inkomsten som den försäkrade kan få med sig från år 1, och som tillsammans med inkomsten från år 2 och år 3 kan ligga till grund för den försäkrades SGI.
Metoden att räkna om fungerar i de flesta fall. Omräkningen får dock inte innebära att den försäkrade får en alltför missvisande inkomst för det omräknade året. Detta kan bli fallet om den försäkrade har haft väldigt mycket frånvaro eller har kunnat få hjälp i företaget av exempelvis anställda eller familjemedlemmar. Då kan det i stället bli aktuellt att använda metoden att bortse från år. Observera att du kan behöva räkna om den försäkrades inkomst enligt denna metod, innan du kan avgöra vilken metod som blir bäst i det enskilda fallet.
Bortse från år
Om den försäkrade har varit frånvarande från arbetet med ersättning från Försäkringskassan under väldigt långa perioder, kan det vara bättre att bortse från vissa år i beräkningen än att räkna om dem.
Den försäkrade har haft följande inkomster de tre senaste åren:
| År 1 | År 2 | År 3 |
|---|---|---|
| 100 000 | - 25 000 | 75 000 |
Den försäkrade har varit borta från arbetet i 360 dagar under år 2. Den försäkrades inkomst på 300 000 kr är inklusive 290 000 kr i sjukpenning. Den försäkrade har alltså haft inkomster av eget arbete på 10 000 kr på fem dagar, 11 000 kr efter omräkning med det höjda prisbasbeloppet. Detta omräknat till helår innebär en inkomst på 803 000 kr (11 000/5) x 365.
Den försäkrade har aldrig före eller efter varit i närheten av en inkomst på 803 000 kr, utan har under de kringliggande åren haft en inkomst kring 300 000 kr. I stället för att räkna om detta års inkomst finns det skäl att bortse från detta år och i stället använda sig av de närliggande åren. Om den försäkrade även var egen företagare under året före år 1 i tabellen, kan det finnas anledning att plocka in detta års inkomst, för att kunna ta ledning av tre år.
11.7 Beräkna inkomst för kombinatörer (både inkomst av anställning och inkomst av annat förvärvsarbete)
Många kombinatörer arbetar huvudsakligen som anställda och har ett eget företag vid sidan av. Det finns också en stor grupp som gör tvärtom, och har egenföretagandet som huvudsyssla och en anställning i mindre omfattning. För kombinatörer görs bedömningen och beräkningen på det sätt som beskrivs för SGI av anställning respektive SGI av annat förvärvsarbete, och båda inkomsterna registreras på sedvanligt sätt.
För försäkrade som kombinerar egenföretagande och anställningar på olika sätt under ett år och mellan olika år måste du göra en noggrann utredning och en omsorgsfull bedömning i varje enskilt ärende. Det gäller också om förhållandet mellan arbete som anställd och arbete i det egna företaget förändras, dvs. om den försäkrade börjar arbeta i en högre omfattning som anställd och samtidigt arbetar i lägre omfattning i sitt egna företag, eller vice versa.
Bedömningen ska ta sin utgångspunkt i de regler som gäller för att bedöma och beräkna SGI av anställning och SGI av annat förvärvsarbete. Du måste också ta hänsyn till att SGI ska motsvara den inkomst som den försäkrade kan förväntas komma att få. Det innebär att du ibland behöver göra en samlad bedömning för att nå ett så rättvisande resultat som möjligt.
Inkomsten av anställning för försäkrade som både arbetar som anställda och som egna företagare ska göras på samma sätt som för andra anställda. Under vissa förutsättningar kan inkomsterna av anställning dock beräknas genom en uppskattning av den årliga inkomsten, se avsnitt 4.1.2.
En försäkrad har ett eget företag sedan många år. Ett år får den försäkrade en tillsvidareanställning på heltid. Hen fortsätter att driva det egna företaget vid sidan om anställningen.
Inkomst av anställning Du beräknar inkomsten av anställning under de sex månader som närmast följer på den tidpunkt som SGI ska bestämmas från och räknar om till helårsinkomst.
Inkomst av annat förvärvsarbete Du måste avgöra hur mycket den försäkrade kommer att tjäna i sitt företag, med tanke på att han eller hon framöver kommer att arbeta heltid i anställningen. Du kommer att behöva diskutera detta med den försäkrade. Du kan också behöva titta på den försäkrades inkomster under tidigare år och eventuell information om vad den försäkrade förväntar sig för inkomster framöver.
Den försäkrade har haft följande inkomster de tre senaste åren:
| År | Inkomst av anställning | Inkomst av annat förvärvsarbete |
|---|
Med ledning av uppgifterna i tabellen ovan och tillsammans med de uppgifter som den försäkrade kan lämna om sin nuvarande inkomstsituation behöver du komma fram till vad som skulle motsvara hens inkomst och arbetstid om den försäkrade hade arbetat i stället för att vara sjuk.
Du och den försäkrade kan tillsammans behöva resonera kring vilka planer som finns och hur historiken sett ut. Detta för att så långt som möjligt få fram vad som motsvarar den inkomst som den försäkrade skulle ha haft om hen kunnat fortsätta sitt arbete.
11.8 Beräkna årlig inkomst i samband med omställningsstudiestöd
När ett ärende skapas med anledning av en förfrågan från CSN, så kommer SGI-systemet att hantera ärendet på samma sätt som vid ansökan om en ersättning som har maskinell SGI-handläggning. Det innebär att du som handläggare kommer att få regelutfall som styr riktningen på din SGI-utredning och du kommer alltid att få besluta om SGI:n manuellt. CSN kommer i sin förfrågan att meddela från vilket datum SGI ska fastställas. Detta datum ska vara SGI-tidpunkt och får aldrig ändras. SGI ska därmed också fastställas utifrån den situation som är aktuell vid den tidpunkten.
Skillnader och likheter med SGI-handläggningen
När du ska fastställa en årlig inkomst i samband med omställningsstudiestöd kommer du i din utredning att utgå från de vanliga SGI-bestämmelserna i 25–26 kap i SFB. Du kommer också i alla ärenden att fatta både ett beslut om SGI och ett beslut om årlig inkomst, precis som vi i alla SGI-ärenden tar ställning till både SGI och den försäkrades faktiska årsinkomst. Beslutet som du fattar kommer därmed inte bara att användas av CSN för att beräkna omställningsstudiestöd, utan också som beräkningsunderlag för en eventuell ansökan om en dagersättning.
Inget SGI-tak
Den största skillnaden mellan SGI och den årliga inkomst som kan ligga till grund för omställningsstudiestöd är att det inte finns något tak för högsta inkomst för den årliga inkomsten. Detta innebär att du inte ska begränsa din utredning vid inkomster över 10 prisbasbelopp, utan fortsätta att utreda på samma sätt oavsett hur högt över SGI-taket den försäkrades inkomst ligger. I övrigt utreder du ärenden på samma sätt som en SGI, där exempelvis en inkomstutredning för en anställd ska göras med utgångspunkt från månadsuppgifterna som du som vanligt hämtar in med hjälp av bedömningsstödet.
Beslut om årlig inkomst i samband med omställningsstudiestöd
Varje utredning om årlig inkomst i samband med omställningsstudiestöd ska, precis som en SGI-utredning, avslutas med ett beslut. Som handläggare ska du skicka ett beslut hem till den försäkrade och systemet kommer att skicka över information om storleken på inkomsten till CSN digitalt.
Den enda gången ett ärende om årlig inkomst ska avslutas utan att ett beslut fattas är om CSN ringer och meddelar att ansökan om omställningsstudiestöd har avslutats med ett avslag och vi inte har hunnit starta upp vår utredning om den försäkrades årliga inkomst.
Särskilda situationer
Arbete i EU/EES-land, Storbritannien eller Schweiz
Omställningsstudiestöd och socialförsäkringsförmåner har olika målgrupper. Även vissa personer som inte är försäkrade för arbetsbaserade ersättningar enligt SFB kan ha rätt till omställningsstudiestöd. Därför finns det i 22 § lagen om omställningsstudiestöd ett undantag från det vanliga kravet på att inkomsterna ska komma från arbete i Sverige. Undantaget gäller personer som just vid tidpunkten som beslutet om årlig inkomst ska gälla från arbetar i ett annat EU/EES-land, Storbritannien eller Schweiz. Den som inte är arbetsbaserat försäkrad på grund av att hen arbetar i något av dessa länder ska få ett beslut om att hen inte har rätt till någon SGI. Du ska dock fortfarande utreda om hen kan få en årlig inkomst, det vill säga om arbetet i det andra landet kan ligga till grund för en SGI. Du beräknar den årliga inkomsten genom valutaomräkning.
För en person som inte är arbetsbaserat försäkrad i Sverige ska du inte registrera beslut om SGI och årlig inkomst i it-systemet. Du skriver beslutet i journalen och i rutan för årsinkomst i beslutsbrevet som skickas hem till personen. Du måste också alltid skicka beslutet med papperspost till CSN med en notering om att detta är en årsinkomst i samband med omställningsstudiestöd. Ange också referensen som finns i pdf:en i ärendet för att underlätta för CSN att identifiera ärendet.
Inkomst och studier på deltid
Om den försäkrade har årlig inkomst från ett deltidsarbete och studerar på deltid, så behöver CSN:s handläggare mer information om hens inkomst- och arbetssituation än vad som framkommer av det beslut som CSN har tagit del av. Det beror på att CSN kan behöva beräkna hens omställningsstudiestöd enligt en alternativ beräkningsmodell. Den innebär att CSN räknar om den årliga inkomst som Försäkringskassan har bestämt till en inkomst motsvarande heltidsarbete. För att kunna göra det har CSN rätt att få del av underlag till beslut om SGI och årlig inkomst. Om du som handläggare får en sådan begäran om information från CSN, så ska du ta fram den begärda informationen och skicka den med papperspost till CSN med en notering om vad det gäller.
Vilande och studietids-SGI
För försäkrade som vid SGI-tidpunkten går ett arbetsmarknadspolitiskt program eller studerar på ett sådant sätt att det är aktuellt att utreda vilande och studietids-SGI, ska den beslutade årliga inkomsten i de flesta fall inte läggas vilande, utan finnas kvar som en vanlig aktiv SGI. Inkomsten ska dock läggas vilande och studietids-SGI utredas om det tidigare under samma period av studier eller arbetsmarknadspolitiskt program finns ett sådant beslut.
När du måste fatta beslut om vilande och studietids-SGI ska du ringa CSN och meddela att det handlar om just ett sådant ärende och sedan också meddela vilken årlig inkomst den försäkrade har rätt till, det vill säga den vilande inkomsten. Du behöver också meddela ifrån vilket datum inkomsten gäller.
11.9 Utreda SGI-skydd
Nedan följer metodstöd för hur du handlägger ärenden där du behöver ta ställning behöver till om någons SGI är skyddad.
11.9.1 Tremånadersskyddet
SGI är skyddad i tre månader från att en försäkrad helt avbryter arbete som kan ligga till grund för SGI, se avsnitt 7.2.9. När du utreder SGI-skydd måste du därför börja med att kontrollera när den försäkrades arbete har upphört. På så sätt kan du konstatera när tremånadersskyddet börjar löpa och när det upphör. Det är först från dagen efter att tremånadersskyddets sista dag som den försäkrade måste omfattas av annat SGI-skydd.
Den försäkrade arbetar i en tillsvidareanställning och blir helt sjukskriven från den 1 mars till den 30 april. Efter sjukskrivningen återgår den försäkrade inte till att arbeta. Den försäkrade ansöker om sjukpenning igen från och med den 10 juni. Utredningen visar att den försäkrade har anmält sig som arbetssökande hos arbetsförmedlingen den 26 maj.
Du kan konstatera att den försäkrades sista dag med arbete är den 28 februari. Du bedömer att den försäkrades SGI omfattas av skydd genom tremånadersskyddet i tre månader från avbrottet, det vill säga från och med den 1 mars till och med den 1 juni. För att ha kvar sin SGI den 10 juni när den försäkrade ansöker om sjukpenning måste alltså den försäkrade ha omfattats av något annat SGI-skydd från och med den 2 juni. Du behöver därför utreda om den försäkrades SGI har varit skyddad av någon annan anledning från och med den 2 till och med den 9 juni. Eftersom den försäkrade anmälde sig som arbetsökande den 26 maj kan hen till exempel omfattas av SGI-skydd vid arbetssökande om hen uppfyller villkoren för det (se avsnitt 11.9.3).
11.9.2 Utreda SGI-skydd vid studier
Den försäkrade kan skydda sin SGI under tiden hen studerar med studiestöd och i vissa situationer då hen studerar utan att få studiestöd. Förutsättningarna för SGI-skydd med och utan studiemedel beskrivs i avsnitt 7.2.1.
Börja med att kontrollera uppgifter från CSN
Försäkringskassan får information om studieperioder som CSN har beviljat studiemedel för genom elektronisk informationsöverföring. Försäkringskassan får också på samma sätt information om perioder som CSN har beviljat studiestartsstöd.
När du behöver avgöra om den försäkrades SGI har varit skyddad behöver du veta dels vilken period CSN har beviljat studiestöd eller studiestartsstöd för, dels när den försäkrade slutade arbeta. Jämför den period som den försäkrade inte har arbetat med den period som den försäkrade studerar med studiestöd eller studiestartsstöd. Perioden som CSN har beviljat studiestöd eller studiestartsstöd för framkommer i serviceåtgärder under pennan i ÄHS.
Det kan vara så att den försäkrade inte har fått studiestöd eller studiestartsstöd för hela den tid som hen inte har arbetat eller har arbetat i lägre omfattning. Det kan också vara så att den försäkrade inte har fått studiestöd alls, men på annat sätt har meddelat att hen studerar. Då kan du behöva gå vidare och utreda om den försäkrade har studerat utan studiestöd på ett sätt som skyddar SGI, eller om SGI har varit skyddad av någon annan anledning.
Utred övriga studier
Om du behöver avgöra om den försäkrades SGI har varit skyddad under en studieperiod utan studiestöd eller studiestartsstöd behöver du avgöra om det är fråga om sådana studier som ger SGI-skydd. Du behöver också avgöra om den period som studierna pågår överensstämmer med den period som den försäkrade inte arbetar, och om den försäkrade har bedrivit studierna.
Du ska alltid i första hand utreda om den försäkrade omfattas av skydd på grund av att studierna är studiemedelsberättigande. Bara om de inte är det ska du gå vidare och utreda om SGI är skyddad på grund av studier inom eget yrkesområde. Det beror dels på att SGI-skyddet vid studier inom eget yrkesområde ofta kräver en mer omfattande utredning och dels på att det är begränsat i tid för vissa grupper.
-
Vilken typ av studier är det fråga om?
- Avgör först om det är fråga om studier som berättigar till studiemedel, se avsnitt 7.2.1. Det kan du göra genom att kontrollera om det finns information om detta på CSN:s hemsida eller genom att kontakta CSN. Om studieperioden som du utreder infaller före det andra kalenderhalvåret det år den försäkrade fyller 20 år ska du också kontrollera om det är fråga om studier på eftergymnasial nivå.
- Om det inte är sådana studier så måste du avgöra om det kan vara fråga om studier inom eget yrkesområde, se under rubriken ”Utred om det är fråga om studier inom den försäkrades eget yrkesområde” nedan.
-
Vilken period har studierna pågått?
- Kontrollera när utbildningen eller kursen startade och slutade. Många utbildningsanordnare har hemsidor där det kan stå. Annars kan det framgå av intyg eller liknande som den försäkrade skickar in.
- Om den försäkrade får utbildningsbidrag för pedagogisk examen räcker det med att den försäkrade visar vilken period sådant bidrag har beviljats för.
-
Har den försäkrade bedrivit studier under perioden?
- I regel behöver den försäkrade skicka in intyg från utbildningsanordnaren eller utdrag från betygssystemet LADOK för att visa att hen har bedrivit studier på ett sådant sätt att SGI är skyddad, se avsnitt 7.2.1.
- Om det är fråga om utbildningsbidrag för pedagogisk examen räcker det med att den försäkrade kan visa att hen har fått sådant bidrag beviljat.
Utred om det är fråga om studier inom den försäkrades eget yrkesområde
Om du behöver utreda om den försäkrade studerar inom eget yrkesområde behöver du först ta reda på om den försäkrade är anställd och tjänstledig under tiden hen studerar, eller inte. Den period som försäkrade som längst kan omfattas av SGI-skydd vid studier inom eget yrkesområde skiljer sig åt för dessa två grupper, se avsnitt 7.2.1. Du börjar med att avgöra om den försäkrade med hänsyn till detta kan omfattas av SGI-skydd vid studier inom eget yrkesområde.
I nästa steg behöver du utreda vad den försäkrade har arbetat med (vilka arbets-uppgifter) och hur länge. Det gör du för att kunna ta ställning till om den försäkrade är etablerad inom ett yrkesområde, se avsnitt 7.2.1. Om den försäkrade inte är etablerad inom yrkesområdet så avgör du om den försäkrade med hänsyn till detta kan omfattas av SGI-skydd vid studier inom eget yrkesområde.
När du vet tagit ställning till om den försäkrade är etablerad inom yrkesområdet behöver du ta reda på vad den försäkrade studerar, det är också bra att veta vad den försäkrade ska göra efter studierna, återgå i sitt tidigare arbete eller påbörja ett annat arbete? Avgör sedan om studierna kan anses vara inom den försäkrades yrkesområde, se avsnitt 7.2.1. och om hen med hänsyn till detta kan omfattas av SGI-skydd.
Om ansökan om ersättning sammanfaller med studieperioden
När den försäkrades ansökan om ersättning helt eller delvis sammanfaller med en period då SGI är skyddad på grund av studier, ska du ta ställning till om SGI:n ska läggas vilande, se metodstöd för vilande och studietids-SGI avsnitt 11.8. Observera att SGI även kan vara skyddad under ferier, se avsnitt 7.2.1.
11.9.3 Utreda SGI-skydd för arbetslösa
Den som är helt eller delvis arbetslös, eller som av hälsoskäl inte kan återgå i arbete hos arbetsgivaren eller i det egna företaget, kan skydda sin SGI genom att stå till arbetsmarknadens förfogande. Det gäller före ingången av den månad då hen fyller 66 år. Förutsättningarna för SGI-skyddet beskrivs i avsnitt 7.2.3.
För att avgöra om den försäkrade omfattas av SGI-skydd för att hen står till arbetsmarknadens förfogande behöver du kontrollera att den försäkrade
- inte har fyllt 66 år eller fyller 66 år under den månad som ska utredas
- är helt eller delvis arbetslös, eller inte kan återgå i arbete hos arbetsgivaren eller i det egna företaget av hälsoskäl
- är registrerad hos Arbetsförmedlingen
- är beredd att anta erbjudet arbete och aktivt söker arbete i minst samma omfattning som motsvarar den försäkrades SGI.
Beroende på vad du kommer fram till kan du också behöva kontrollera om den försäkrade
- gör ett uppehåll i arbetssökandet, i så fall också hur långt uppehållet är och om den försäkrade tidigare under samma kalenderår har gjort uppehåll och i så fall hur långa dessa har varit.
Har den försäkrade fyllt 66 år eller fyller hen 66 år under den månad som ska utredas?
Kontrollera den försäkrades ålder är och när hen fyller år. SGI kan bara vara skyddad genom att den försäkrade står till arbetsmarknadens förfogande fram till dagen innan den första dagen i den månad då hen fyller 66 år, se avsnitt 7.2.3 under rubriken ”Första stycket – har en SGI och är under 66 år”.
Är den försäkrade helt eller delvis arbetslös?
Den försäkrade är helt eller delvis arbetslös om hen saknar anställning eller har en anställning i mindre omfattning än tidigare SGI och inte heller bedriver någon näringsverksamhet, se avsnitt 7.2.3 under rubriken ”Första stycket punkt 1 – helt eller delvis arbetslös”.
För att avgöra detta måste du kontrollera de uppgifter som finns tillgängliga i ärendet, i första hand de uppgifter som den försäkrade själv har lämnat i förhållande till den SGI och den årsarbetstid som finns registrerad.
Kan den försäkrade inte återgå i arbete hos arbetsgivaren eller i det egna företaget av hälsoskäl?
Även den som har sin anställning eller sitt egna företag kvar och som alltså inte är helt eller delvis arbetslösa kan skydda sin SGI genom att anmäla sig som arbetssökande på Arbetsförmedlingen och söka annat arbete, om de av hälsoskäl inte kan återgå i arbete hos sin arbetsgivare eller i det egna företaget, avsnitt 7.2.3 under rubriken ”Första stycket punkt 2 och 3 – på grund av hälsoskäl inte kan återgå i arbete”. Det gäller anställda och egenföretagare som inte kan få sjukpenning för att de skulle kunna utföra ett annat arbete som normalt förekommer på arbetsmarknaden trots sin sjukdom (se vägledning 2015:1).
För att avgöra om den som inte är helt eller delvis arbetslös inte kan återgå i arbete hos sin arbetsgivare eller i det egna företaget av hälsoskäl måste du ta reda på
- om den försäkrade har fått ett beslut om att hen inte kan få sjukpenning, och i så fall
- av vilken anledning den försäkrade inte kan få sjukpenning enligt beslutet.
Om det finns ett beslut om att den försäkrade inte kan få sjukpenning, och det framgår av beslutet att Försäkringskassan bedömer att hen inte kan arbeta hos sin arbetsgivare eller i sitt egna företag på grund av sjukdom, men att hen trots sjukdomen skulle kunna arbeta i ett normalt förekommande arbete på arbetsmarknaden, så kan hen alltså skydda sin SGI genom att stå till arbetsmarknadens förfogande, trots att hen inte är helt eller delvis arbetslös.
Försäkrade kan också söka annat arbete med stöd av Arbetsförmedlingen medan de får sjukpenning. Då är SGI skyddad under tiden den försäkrade får sjukpenning (se avsnitt 7.2.8). Det blir därför bara aktuellt att utreda om SGI är skyddad genom att den försäkrade står till arbetsmarknadens förfogande om den försäkrade inte får sjukpenning alls.
Har den försäkrade nyligen fått sjukpenning?
En försäkrad som är helt eller delvis arbetslös eller som av hälsoskäl inte kan återgå i arbete behöver inte vara registrerad hos Arbetsförmedlingen eller aktivt söka arbete under en period om 25 arbetsdagar efter att han eller hon fick sjukpenning, se avsnitt 7.2.3. Om du ska bedöma SGI-skydd under en period då den försäkrade inte är registrerad hos Arbetsförmedlingen kan du därför behöva kontrollera utbetalningshistorik eller läsa i ärenden om sjukpenning i ÄHS för att ta reda på om den försäkrade har fått sjukpenning och i så fall för vilken dag sjukpenning senast beviljades.
Är den försäkrade registrerad hos Arbetsförmedlingen?
Den försäkrade kan vara registrerad hos Arbetsförmedlingen även om hen inte för tillfället söker arbete, till exempel för att hen tillfälligt inte kan anta några arbeten. Den försäkrade ska anses vara registrerad om hen är registrerad hos Arbetsförmedlingen och inte är avaktualiserad. Kontrollera att den försäkrade är registrerad som arbetssökande och inte är avaktualiserad i informationen från Arbetsförmedlingen i Försäkringskassans IT-system (Fråga/Svara AF/A-kassa).
Information från IT-systemet: Under rubriken avaktualiserad hos Arbetsförmedlingen står det om den försäkrade har avaktualiserats från Arbetsförmedlingen under frågeperioden. Den som inte längre ska vara anmäld som arbetssökande hos Arbetsförmedlingen blir avaktualiserad. Om den försäkrade är avaktualiserad eller har varit det så behöver du utreda om SGI är skyddad under avbrott i arbetssökandet (se nedan under rubriken ”Avbrott i arbetssökandet”) eller om SGI är skyddad av någon annan anledning under den tiden.
Arbetsförmedlingen anger vad som är orsaken till att en person inte längre ska vara aktuell. Från och med den tidpunkt en person är avaktualiserad är hen inte längre anmäld i någon sökandekategori.
Om den försäkrade har fått arbete som motsvarar arbetsutbudet står det att hen är ”avaktualiserad till förvärvsarbete”.
Om den försäkrade har blivit avaktualiserad för att hen inte har kommit på något obligatoriskt återbesök hos Arbetsförmedlingen trots påminnelser, eller om den försäkrade på grund av sjukdom eller någon annan orsak som arbetsförmedlaren känner till inte kan söka arbete, så står det att ”kontakten med AF har upphört”.
Om den försäkrade har blivit avaktualiserad för att hen har börjat studera står det ”annan utbildning än arbetsmarknadsutbildning”.
Är den försäkrade beredd att anta erbjudet arbete och aktivt arbetssökande?
För att SGI ska vara skyddad genom att den försäkrade står till arbetsmarknadens förfogande är det inte tillräckligt att hen är anmäld som arbetssökande hos Arbetsförmedlingen. Den försäkrade måste också aktivt söka arbete och vara beredd att anta ett arbete om ett sådant erbjuds. För att avgöra om den försäkrade är aktivt arbetssökande kan du behöva kontrollera
- uppgifter från IT-system (Fråga/Svara AF/A-kassa)
- uppgifter från den försäkrade
- uppgifter från Arbetsförmedlingen.
Information från IT-systemet: Under rubriken sökandekategori hos Arbetsförmedlingen visas vilka sökandekategorier den försäkrade har tillhört under frågeperioden. Personer som är anmälda som arbetssökande på Arbetsförmedlingen blir registrerade i en sökandekategori med en kod utifrån vilken situation som är aktuell för Arbetsförmedlingen. Kodningen är en administrativ åtgärd som Arbetsförmedlingen använder för statistik och matchning av arbetslösa. Att en person har fått en viss kod hos Arbetsförmedlingen visar inte att personen uppfyller eller inte uppfyller villkoren i SGI-förordningen. Det är inte heller alltid säkert att Arbetsförmedlingens kodning stämmer med den försäkrades faktiska omständigheter. Kodningen kan dock användas som en indikation på att vi måste utreda ärendet vidare eller inte.
Om den försäkrade är registrerad som ”arbetslös” innebär det att Arbetsförmedlingen har registrerat hen som ”arbetssökande utan arbete som aktivt söker och omgående kan tillträda på arbetsmarknaden förekommande arbete”. Om det inte finns något annat i ärendet som talar mot att den försäkrade skulle vara beredd att anta erbjudet arbete eller aktivt söker arbete så kan vi i regel konstatera att villkoret är uppfyllt utifrån den informationen.
Om den försäkrade är registrerad som ”står inte till arbetsmarknadens förfogande” innebär det enligt Arbetsförmedlingens definition att hen ”är förhindrad att aktivt söka arbete och/eller omgående tillträda på arbetsmarknaden förekommande arbete”. Det är en uppgift som talar mot att hen skulle vara beredd att anta ett arbete och aktivt söker arbete. Du måste då utreda vidare. Börja i så fall med att utreda om SGI kan ha varit skyddad under avbrott i arbetssökandet (se nedan under rubriken ”Avbrott i arbetssökandet”). Om det inte kan vara fråga om skydd under avbrott behöver du ta reda på anledningen till att den försäkrade har registrerats på det sättet hos Arbetsförmedlingen, och om den försäkrade trots registreringen kan anses söka arbete på det sätt som krävs för att SGI ska vara skyddad. Registrering i denna kategori behöver nämligen inte innebära att personen är arbetslös men utan att söka arbete. Det kan även vara bland annat personer som har nystartsjobb, eller som har nystartsjobb i en lägre omfattning än arbetsutbudet och fortfarande söker arbete som motsvarar arbetsutbudet.
Det kan också stå ”kontakta AF” under sökandekategori. Registreringen i denna kategori kan innebära att den försäkrade har avslutat ett arbetsmarknadspolitiskt program och är inskriven på Arbetsförmedlingen. Du måste utreda vidare för att säkerställa att hen fortfarande är aktivt arbetssökande. Börja med att ta reda på den försäkrades faktiska omständigheter för att avgöra om SGI är skyddad genom att hen är aktivt arbetssökande.
... i minst samma omfattning som motsvarar den försäkrades SGI?
För att SGI ska vara skyddad genom att den försäkrade står till arbetsmarknadens förfogande måste den försäkrade aktivt söka och vara beredd att anta ett arbete i minst samma omfattning som hens SGI. SGI-skyddet gäller alltså inte för en försäkrad som söker arbete i lägre omfattning än det arbete som låg till grund för den SGI som annars skulle vara skyddad.
Information från IT-systemet: Under rubriken Arbetsutbud hos AF visas det arbetsutbud som den försäkrade kan arbeta enligt Arbetsförmedlingen, alltså i vilken omfattning en person är anmäld som arbetssökande i någon sökandekategori hos Arbetsförmedlingen. Arbetsförmedlingen delar in arbetsutbudet i heltid, deltid eller heltid/deltid. Arbetsutbudet heltid/deltid innebär att personen är öppen för att ta såväl heltids- som deltidsarbete. Arbetsförmedlingen började registrera datum för när arbetsutbudet förändrades i november 2004. För registreringar som har gjorts tidigare än dess saknas datum för arbetsutbudet.
Jämför den försäkrades tidigare årsarbetstid eller andra uppgifter om arbetstiden i det arbete som låg till grund för den försäkrades SGI med de aktuella uppgifterna om arbetsutbud från Arbetsförmedlingen och de uppgifter som du har fått från den försäkrade. Om uppgifterna talar för att den försäkrade är beredd att anta ett arbete i samma omfattning som SGI så behöver du inte utreda vidare.
Avbrott i arbetssökandet
Om uppgifterna från Arbetsförmedlingen eller andra uppgifter i ärendet visar att den försäkrade inte sökt arbete på ett sätt som skyddar sin SGI under en period, så kan du behöva utreda om SGI är skyddad under avbrott i arbetssökandet. Du behöver då utreda
- Om den försäkrade har omfattats av SGI-skydd på grund av arbetssökande innan avbrottet eller innan en period med annat SGI-skydd som föregår avbrottet
- Om den försäkrade har gjort flera avbrott under samma kalenderår
- Hur långt avbrottet har varit, tillsammans med eventuella andra avbrott under samma kalenderår.
För mer information se Användarhandledning Fråga/Svara AF/A-kassa i ÄHS.
11.9.4 Utreda SGI-skydd för deltagare i arbetsmarknadspolitiskt program
Information om deltagande i arbetsmarknadspolitiska program och om ersättning och eventuella avstängningar från ersättning och orsaker till avstängning hittar du i Serviceåtgärder under rubriken Aktivitetsstöd och utvecklingsersättning och länken Visa information om avstängningsbeslut.
När du ska utreda/bedöma SGI-skydd kontrollerar du i systemet. Om svaret från Arbetsförmedlingen visar att den försäkrade har haft en period eller flera perioder med arbetsmarknadspolitiskt program och har fått ersättning i form av aktivitetsstöd, utvecklingsersättning eller etableringsersättning måste du ta reda på följande:
- Har den försäkrade varit avstängd från ersättning?
- Om ja, vad var orsaken till avstängningen?
- Om anledningen till avstängningen motsvarar punkt 1 eller punkt 3 i 4 § förordning 2000:1418, är SGI:n skyddad även under avstängningen, se avsnitt 7.2.3.
- Om anledningen till avstängningen motsvarar punkt 2 i förordning 2000:1418 är SGI skyddad under avstängningen, men bara om den försäkrade inte har varit avstängd flera gånger av samma anledning under programtiden, se avsnitt 7.2.3.
För att se avstängningsorsaken håller du muspekaren över aviseringen, då visas den bestämmelse i FEA som ligger till grund för avstängningen. Du kan också se hur många gånger den försäkrade har varit avstängd. Så här ser det ut:
Här kan du se att deltagaren har varit avstängd enligt 6 kap. 2 § 2 FEA. Under ”visa avstängda dagar” kan du se vilka dagar som deltagaren har stängts av från rätt till ersättning.
Vilka avstängningsanledningar som motsvarar bestämmelserna i förordning 2000:1418 står i avsnitt 7.2.3 under rubriken SGI-skydd vid deltagande i arbetsmarknadspolitiska program utan att få aktivitetsstöd, utvecklingsersättning eller etableringsersättning.
11.9.5 Utreda SGI-skydd vid sjukdom
Om den försäkrade har fått sjukpenning, bidrag till arbetsresor i stället för sjukpenning, eller rehabiliteringspenning under en period så gäller SGI-skydd enligt vad som står i avsnitt 7.2.8. För sådana perioder behövs ingen ytterligare utredning än att kontrollera i Försäkringskassans interna system.
SGI-skyddet kan dock gälla även när sjukpenning inte har betalats ut, om arbets-förmågan är nedsatt, se avsnitt 7.2.8. Det kan alltså finnas behov av att utreda arbetsförmågans nedsättning enbart för att kunna bedöma SGI-skydd. Det kan vara aktuellt när den försäkrade inte har fått sjukpenning av något annat skäl än att arbetsförmågan inte är nedsatt, till exempel vid sen sjukanmälan eller när den försäkrade är häktad. Det kan också vara aktuellt utan att den försäkrade har gjort anspråk på sjukpenning.
SGI är också skyddad i samband med att man ansöker om sjukpenning, oavsett om arbetsförmågan är nedsatt eller inte, se avsnitt 7.2.8 under rubriken SGI-skydd enligt 26 kap. 17 § andra stycket SFB.
Det är särskilt viktigt att utreda SGI-skydd för den som har fått ett beslut om avslag på sjukpenning eller som inte har fått sjukpenning för hela den period som hen har ansökt om, och som sedan ansöker om sjukpenning för en ytterligare period i anslutning till den period som det tidigare beslutet gäller. Du behöver då kontrollera när den försäkrade fick del av beslutet och från vilken tidpunkt SGI ska bestämmas med anledning av det nya anspråket, och utreda om den försäkrade har arbetat eller om SGI har varit skyddad däremellan.
Den försäkrade ansöker om sjukpenning från den 1 juni. Du kontrollerar utbetalningar och ser att den försäkrade har fått sjukpenning från och med den 1 februari till och med den 11 maj. I sjukpenningärendet kan du se att den försäkrade har ansökt om sjukpenning till och med den 31 maj. Du kan också se att beslutet om att den försäkrade inte fick sjukpenning skickades ut den 12 maj. Du bedömer att den försäkrade bör ha fått del av beslutet den 15 maj.
Du börjar med att ta ställning till SGI-skydd under tiden den försäkrade har fått sjukpenning. Därefter behöver du avgöra om SGI har varit skyddad under den tid som den försäkrade har ansökt om sjukpenning men inte fått någon. Om du bedömer att SGI har varit skyddad fram till och med den 15 maj när den försäkrade fick del av beslutet, så behöver du slutligen ta reda på om den försäkrade har arbetat eller om SGI har varit skyddad av andra anledningar från och med den 16 maj till och med den 31 maj.
11.9.6 Utreda SGI-skydd övriga dagersättningar
Om den försäkrade har fått graviditetspenning, närståendepenning, smittbärarpenning, tillfällig föräldrapenning eller föräldrapenning utan att vårda barn eller genom överlåtelse enligt 12 kap 17 a § kan SGI:n vara skyddad. Läs mer i kapitel 7.
Som handläggare behöver du kontrollera när och i vilken omfattning den försäkrade har fått någon av ersättningarna ovan. Om den försäkrade inte har fått hel ersättning varje dag under den aktuella period behöver du också kontrollera hur mycket och när den försäkrade arbetat under perioden. Om den försäkrade är arbetslös behöver du kontrollera att den försäkrade sökt arbete på ett sätt som innebär SGI-skydd.
Om den försäkrade inte har fått ersättning i en omfattning som motsvarar det hen har avstått från förvärvsarbete behöver du kontrollera anledningen till att ersättning och arbete tillsammans inte motsvarar den försäkrades normala arbetstid.
Om den försäkrade får högsta möjliga partiella ersättning och arbetar, men anledningen till att den försäkrades arbete och ersättningsnivåer inte uppgår till den försäkrades totala arbetstid beror på utformningen av ersättningens nivåer, ska SGI-skydd anses finnas, se avsnitt 7.2.11..
Den försäkrade, som är anställd, hinner arbeta 30 minuter innan hen behöver avbryta arbetet för att vårda sjukt barn.
Den försäkrade ansöker om och beviljas 3/4 tillfällig föräldrapenning, alltså ersättning för sex timmar av hens normala arbetstid på åtta timmar. Arbetsgivaren gör avdrag på lönen med sju och en halv timme för vård av barn.
Den försäkrade har fått högsta möjliga partiella ersättning. Arbetet tillsammans med ersättningen uppgår dock inte till den försäkrades normala arbetstid på åtta timmar per dag på grund av utformningen av försäkringen. Försäkringskassan bedömer att den försäkrade har skyddat sin SGI.
11.9.7 Utreda SGI-skydd genom uttag av föräldrapenning från barnets ettårsdag
Föräldrapenning finns på sjukpenningnivå, lägstanivå och grundnivå. Vilken typ av föräldrapenning man tar ut påverkar inte skyddet. Det är reglerna om föräldrapenning som styr vilken typ av föräldrapenning man kan ta ut och när i veckan föräldrapenningen kan tas ut. Föräldrapenning kan lämnas för hela dagar men också för del av dag: tre fjärdedels-, halv, en fjärdedels- eller en åttondels dag. Det går inte alltid att ta ut exakt det antal dagar med föräldrapenning som krävs för att skydda SGI. Av det allmänna rådet till 26 kap. 15 § SFB följer att antalet dagar då avrundas uppåt till närmaste möjliga uttagsnivå enligt reglerna för föräldrapenning. Läs mer i avsnitt 7.2.5 om föräldrapenning och SGI-skydd.
Om man är helt ledig måste man ta ut fem dagar med föräldrapenning per vecka för att SGI ska vara skyddad. Om man i stället har minskat sin arbetstid måste man ta ut föräldrapenning i ett mindre antal dagar än fem, som motsvarar minskningen av arbetstid. Minskningen av arbetstiden kan mätas antingen i antal timmar eller i procent.
För att få fram arbetstidsminskningen i timmar görs beräkningen genom att det antal arbetstimmar per vecka som den försäkrades SGI baseras på minskas med det antal arbetstimmar per vecka som är aktuell för den försäkrade. Arbetstidsminskningen divideras sedan med värdet av en dag med föräldrapenning (FP). Kvoten man får är det antal dagar med föräldrapenning som måste tas ut per vecka för att skydda SGI.
För att räkna ut värdet för en föräldrapenningdag dividerar du arbetstiden i timmar per vecka med 5 dagar. Nedan finns exempel på beräkning för några vanliga arbetstider:
| Arbetstid per vecka | Beräkning | Värde av dag med FP |
|---|---|---|
| 40 timmar | 40 timmar/5 dagar | 8,0 timmar |
| 30 timmar | 30 timmar/5 dagar | 6,0 timmar |
| 20 timmar | 20 timmar/5 dagar | 4,0 timmar |
| 10 timmar | 10 timmar/5 dagar | 2 timmar |
Den försäkrade är föräldraledig. Hen har en SGI som baseras på 20 timmars arbete per vecka. På barnets ettårsdag tänker den försäkrade återgå i arbete till hälften (10 timmar). Den försäkrade kontaktar Försäkringskassan för att få information om hur mycket föräldrapenning hen måste ta ut för att skydda sin SGI mot sänkning.
Den försäkrade har minskat sin arbetstid med 10 timmar. En föräldra-penningdag för den försäkrade är värd 4 SGI-timmar (20 timmar/5 dagar). Försäkringskassan informerar den försäkrade om att hen för att skydda sin SGI mot sänkning måste ta ut 2,5 föräldrapenningdagar (10 timmars arbetstidsminskning/4 SGI-timmar).
För att få fram arbetstidsminskningen i procent görs beräkningen på ett liknande sätt. Arbetstidsminskningen i timmar fås fram genom att det antal arbetstimmar per vecka som den försäkrades SGI baseras på minskas med det antal arbetstimmar per vecka som är aktuell för den försäkrade vid barnets ettårsdag. Minskningen av veckoarbetstid divideras sedan med den veckoarbetstid som ligger till grund för SGI. Kvoten som detta ger visar arbetstidsminskningen i procent.
Därefter multipliceras arbetstidsminskningen i procent med 5 dagar. Produkten är det antal föräldrapenningdagar som måste tas ut per vecka för att skydda SGI.
Exempelvis innebär följande arbetstidsminskning detta föräldrapenninguttag per vecka för att SGI:n ska vara skyddad:
| Arbetstidsminskning i procent | Beräkning | Föräldrapenninguttag per vecka |
|---|---|---|
| 100 procent | 1 x 5 dagar per vecka | 5,00 dagar per vecka |
| 75 procent | 0,75 x 5 dagar per vecka | 3,75 dagar per vecka |
| 50 procent | 0,5 x 5 dagar per vecka | 2,50 dagar per vecka |
| 25 procent | 0,25 x 5 dagar per vecka | 1,25 dagar per vecka |
Den försäkrade är föräldraledig. Den försäkrade har en SGI som baseras på 40 timmars arbete per vecka. På barnets ettårsdag tänker den försäkrade återgå i arbete på deltid. Den försäkrade kontaktar Försäkringskassan för att få information om hur mycket föräldrapenning hen måste ta ut för att skydda sin SGI mot sänkning.
Den försäkrade har minskat sin arbetstid med 12 timmar, detta motsvarar en minskning med 30 procent (12 timmar/40 timmar). Arbetstidsminskningen innebär att den försäkrade måste ta ut 1,5 dagar per vecka med föräldrapenning (0,3 x 5 dagar).
Försäkringskassan informerar den försäkrade om att hen för att skydda sin SGI mot sänkning måste ta ut 1,5 föräldrapenningdagar.
Uttaget av föräldrapenning kan i vissa fall förläggas över en längre tidsperiod än en kalendervecka med anledning av arbetsgivarens förläggning av arbetstiden vid deltidsarbete. Gäller framför allt de som arbetar på schema.
Den försäkrades SGI baseras på ett arbete som utförs 14 nätter under en 4-veckorsperiod. När barnet fyller ett år avser den försäkrade att börja arbeta 9 nätter under motsvarande tidsperiod. Arbetstiden per vecka kommer att variera. Den försäkrade kontaktar Försäkringskassan för att få information om hur mycket föräldrapenning hen måste ta ut för skydda sin SGI mot sänkning. Han lämnar in det arbetsschema som gäller för varje 4-veckorsperiod.
Försäkringskassan bedömer att uttaget av föräldrapenning kan göras över den längre period som framgår av arbetsschemat. Den försäkrade minskar sin arbetstid med 5 nätter under de 20 dagar som schemat gäller, det vill säga med cirka 35,7 procent (5 nätter/14 nätter). 35,7 procent x 20 dagar (4 veckor x 5 dagar) = 7,14 dagar.
Försäkringskassan informerar den försäkrade om att hen måste ta ut minst 7,25 föräldrapenningdagar under 4-veckorsperioden för att behålla sin SGI. 7,25 dagar är det närmaste som den försäkrade kan komma med tanke på föräldrapenningens stegvisa ersättningsnivåer.
11.10 SGI-skyddsfunktionen
Du hittar verktyget i processträdet. Se användarhandledningen för SGI i ÄHS om du vill veta mer om verktyget.
När du har konstaterat att du ska utreda SGI-skydd för en försäkrad, så ska du fylla i uppgifter i SGI-skyddsverktyget. Dokumentera ditt ställningstagande i journalen: Jag påbörjar en SGI-skyddsutredning med anledning av att den försäkrade har avbrutit (alt, inskränkt) sitt arbete.
Utred senaste SGI-grundande arbete – inkomst, kvalifikation och sista arbetsdag. Detta gör du antingen genom att hämta information från ett tidigare ärende och föra in det i verktyget, eller genom att utreda det i aktuellt ärende och då journalföra utredningen innan det förs in i verktyget. Du ska också välja anledningen till SGI-skyddsutredningen, det vill säga om den försäkrade har avbrutit eller inskränkt sitt arbete.
Mata in SGI-tidpunkten i verktyget i steget Identifiera SGI-skyddsperiod.
Verktyget presenterar information om perioder som kan ge SGI-skydd, från sista arbetsdag fram till SGI-tidpunkten. Systemet kommer att presentera information om tremånadersskydd, graviditetspenning, arbetssökande och CSN automatiskt.
Systemet kommer också att presentera information om perioder med glapp. Vissa av glapperioderna kommer att ha en ”visa-knapp”. När du trycker på knappen presenteras information om möjliga skydd som systemet har hittat under den aktuella perioden. Du kan även välja att mata in ett skydd manuellt genom att trycka på ”Lägg till period”.
När du utreder perioder med glapp ska du första hand kontrollera intern information, som exempelvis utbetalad föräldrapenning. Om du behöver kontakta den försäkrade eller en annan aktör, så ska du journalföra de uppgifter som har betydelse för ditt ärende.
Om du får fram information som kan ge SGI-skydd, så trycker du på ”Lägg till” under bilden Perioder som kan ge SGI-skydd. I kalenderfunktionen som öppnar sig matar du in informationen som ska tillföras SGI-skyddskedjan genom att ange typ av period. Alla möjliga SGI-skydd finns i rullistan att välja på. Du matar sen in vilken period som är aktuell och trycker på Lägg till.
Informationen tillförs sedan SGI-skyddskedjan.
När du är klar med din utredning och fyllt i SGI-skyddskedjan (med eller utan glapp), trycker du på knappen ”Spara och lås”. Systemet journalför då SGI-skyddskedjan och information om kvalifikation och förvärvsavbrott. Du behöver journalföra din bedömning av om den försäkrades SGI är skyddad eller inte.
11.11 Kommunicering och beslut
Behov av kommunicering och beslutsmotivering
Den försäkrade uppger sin årsinkomst i samband med att hen ansöker om en ersättning som beräknas på SGI, meddelar inkomstförändring under ett pågående ersättningsärende eller begär att få ett beslut om SGI. Den försäkrade gör dock inte något anspråk på att få sin SGI fastställd till ett visst belopp, se kapitel 6. Det innebär att Försäkringskassan inte är bunden av den försäkrades anspråk när SGI ska bestämmas, utan kan besluta om SGI utifrån såväl en högre som en lägre inkomst än vad den försäkrade har uppgett. Det är alltså i det avseendet skillnad mellan beslut om SGI och beslut om en ersättning.
Det är den försäkrades ansvar att lämna korrekta uppgifter om sin aktuella inkomst, men hen förväntas inte kunna uppge vilken SGI hen har rätt till. Hen kan till exempel inte förutsättas veta om hen omfattas av SGI-skydd. Om du står inför att fatta beslut om den försäkrades SGI utifrån en annan inkomst än vad hen själv har uppgett att hen har, så måste du därför avgöra om den försäkrade kan behöva få veta varför hen får det beslutet och hur vi har kommit fram till det. Den försäkrade ska också få ta del av de handlingar eller uppgifter som ligger till grund för beslutet och få tillfälle att yttra sig över dem, om det inte är uppenbart obehövligt.
I vägledning 2004:07 Förvaltningsrätt i praktiken om när det är aktuellt att kommunicera och motivera beslut.
Verkställande och registrering av beslut
Beslut om SGI registreras i ÄHS och visas då även i TP-systemet, se användar-handledningen om SGI för ÄHS. Beslut om SGI ska för en anställd innehålla inkomst, årsarbetstid och från- och meddatum. Beslut om SGI för en egen företagare ska innehålla inkomst, karenstid och från- och meddatum.
När du fyller i bilden ”Fatta beslut” i ÄHS, är det årsinkomsten som ska registreras. Systemet korrigerar till SGI-taket vid behov.
Du ska meddela den försäkrade genom maskinellt eller manuellt beslutsbrev. Om beslutet behöver motiveras så ska du skicka ett manuellt beslutsbrev.
Beslut vid årsskifte
Prisbasbelopp kan höjas vid ett årsskifte. För försäkrade med pågående ersättnings-ärende vars SGI vid ett årsskifte hamnar under 24 procent av prisbasbeloppet, dyker ett meddelande upp i ersättningssärende. Samma typ av meddelande som vid LK-flytt. Handläggaren behöver ta detta som en impuls om att utreda och ta ställning till SGI:n efter årsskiftet.
Försäkrade vars SGI ligger över SGI-taket och som befinner sig i en pågående ersättningsperiod kan ha rätt till en högre dagersättning som följd av att prisbasbeloppet höjs. Försäkringskassan behöver dock inte skicka ut något nytt SGI-beslut, eftersom det är uppenbart obehövligt, (33 § förvaltningslagen [2017:900])
En eventuell högre ersättning kommer automatiskt börja betalas ut till den försäkrade.
11.12 Utreda och registrera vilande och studietids-SGI
Under tiden som vissa SGI-skydd gäller får inte sjukpenning beräknas på den skyddade SGI:n. Det kallas ibland för att SGI är vilande. När en SGI är vilande kan det dock vara aktuellt att beräkna SGI på inkomster av arbete som den försäkrade har samtidigt som SGI-skyddet gäller, det kallas ibland för studietids-SGI. Benämningen studietids-SGI används även om det inte är studier som är anledningen till att SGI blir vilande, se avsnitt 8.1.
Den skyddade SGI:n är vilande i samband med bland annat följande:
- SGI-skydd vid studier
- SGI-skydd vid periodiskt ekonomiskt stöd (ersättning från Trygghetsråd)
- SGI-skydd vid aktivitetsstöd, utvecklingsersättning eller etableringsersättning
- Plikttjänstgöring samt annan militär utbildning och tjänstgöring som är längre än 60 dagar
Ta ställning till om SGI-skydd som innebär att SGI blir vilande gäller
För att avgöra om SGI ska läggas vilande och en eventuell studietids-SGI ska bestämmas, så måste du först avgöra om något av de SGI-skydd som innebär att SGI blir vilande gäller under den period som du ska bestämma SGI från. I vissa fall skapar Försäkringskassans system automatiskt SGI-ärenden genom regelutfall.
SGI-skydd vid studier
SGI-ärenden skapas för försäkrade som ansöker om ersättning som beräknas på SGI, förutom föräldrapenning, om den försäkrade har ersättning från CSN och bevakning om vilande SGI saknas. I automatskapade ärenden blir då regelutfallet- uppbär eller har uppburit studiemedel sedan senaste SGI-beslutet. För de som studerar inom eget yrkesområde skapas ärenden automatiskt om den försäkrade själv har fyllt i att de studerar på sin ansökan om ersättning. För studier inom eget yrkesområde se separat metodstöd avsnitt 11.8.2.
I Serviceåtgärder under CSN-uppgifter ser du perioder med studiemedel, om ansökan om ersättning och perioden med studiemedel sammanfaller behöver du ta ställning till om den försäkrades tidigare SGI är skyddad. Förutsättningarna för SGI-skyddet beskrivs i avsnitt 7.2.1.
SGI-skydd vid periodiskt ekonomiskt stöd (ersättning från Trygghetsråd)
SGI-ärenden skapas efter att den försäkrade själv lämnat information om att hen genomför en aktivitet med ersättning från Trygghetsråd. Regelutfall saknas i dessa ärenden.
Den försäkrade får själv lämna information om vem som är utbetalare av den periodiska ersättningen, på vilket sätt den betalas och under vilken period. Försäkringskassan har inte tillgång till någon automatisk information angående detta. Försäkringskassan får vid behov komplettera uppgifterna. Om perioderna på ansökan om ersättning sammanfaller med perioden med ekonomiskt stöd behöver du ta ställning till om den försäkrades tidigare SGI är skyddad. Förutsättningarna för SGI-skydd beskrivs i avsnitt 7.2.2.
SGI-skydd vid aktivitetsstöd, utvecklingsersättning eller etableringsersättning
SGI-ärenden ska skapas för försäkrade som har aktivitetsstöd, utvecklingsersättning eller etableringsersättning och där bevakning om vilande SGI saknas. I automatskapade ärenden blir då regelutfallet ”pågående aktivitetsstöd”.
I Serviceåtgärder under fliken aktivitetsstöd och utvecklingsersättning ser du perioder med aktivitetsstöd med mera Om ansökan om ersättning och perioden med aktivitetsstöd sammanfaller behöver du ta ställning till om den försäkrades tidigare SGI är skyddad. Förutsättningarna för SGI-skyddet beskrivs i avsnitt 7.2.3.
Plikttjänstgöring samt annan militär utbildning och tjänstgöring som är längre än 60 dagar
SGI-ärenden skapas efter att den försäkrade själv lämnat information om att hen genomför plikttjänstgöring eller annan militär utbildning/tjänstgöring som är längre än 60 dagar. Inget regelutfall gällande detta finns.
Den försäkrade får själv lämna den information som behövs om period etc. Försäkringskassan har inte tillgång till någon automatisk information angående detta. Om perioden på ansökan om ersättning och perioden med plikttjänstgöring/annan militärutbildning sammanfaller behöver du ta ställning till om den tidigare SGI:n är skyddad. Förutsättningarna för SGI-skydd beskrivs i avsnitt 7.2.6.
Registrera vilande SGI
Om den försäkrade befinner sig i en sådan situation som beskrivs i 26 kap 19 § SFB (se avsnitt 8.1.) så ska SGI registreras som vilande när den försäkrade ansöker om dagersättning utöver föräldrapenning. Det är alltid hela SGI:n som läggs vilande, även om aktiviteten endast sker på deltid.
En vilande SGI registreras i systemet via TP-kod 277-1. Perioden den ska vara vilande registreras in tillsammans med inkomst som ska läggas vilande.
För mer information om t-kod 277, se instruktion på FIA. Bevakningen måste registreras innan en eventuell studietids-SGI registreras. Manuellt beslut skickas alltid.
Studietids-SGI
Vid ansökan om dagersättning utöver föräldrapenning ska du även ta ställning till om det finns rätt till en studietids-SGI. Tillämpningen gällande studietids-SGI beskrivs i avsnitt 8.1. För att kunna registrera en studietids-SGI måste det finnas en vilande SGI.
För att kunna bestämma en studietids-SGI behöver du börja med att identifiera den aktuella perioden. Observera att en period kan variera i längd, och en studieperiod kan till exempel innefatta ferieperioder som sommarlov eller jullov. Perioden som studietids-SGI räknas på kan som längst vara ett år.
När du har identifierat perioden ska du beräkna studietids-SGI på den inkomst som den försäkrade kan antas få under denna period. Likaså med årsarbetstiden om det är fråga om inkomst av anställning. Årsarbetstiden ska då alltid fastställas i timmar. Studietids-SGI registreras i ÄHS.
Ersättning från CSN
Den försäkrade är beviljad studiemedel under perioden 8 januari 2018 till och med 10 juni 2018, och ansöker nu om sjukpenning från och med den 23 februari 2018. Vid utredning framkommer att den försäkrade är tjänstledig från sitt arbete för studier och arbetade under perioden 1 juni 2017 till och med 7 januari 2018 med en månadslön på 25 400 kronor. Den försäkrade ansöker nu om sjukpenning efter att ha brutit foten från och med den 23 februari 2018.
Det framkommer också att han arbetat som timanställd hos samma arbetsgivare samtidigt som han studerar, ca en dag per vecka och att hen planerade att göra så under resten av sin studietid. Den försäkrade meddelar också att hen endast ska studera under vårterminen innan hen ska återgå i sitt nuvarande arbete.
Du kan konstatera att den försäkrade har haft ett stadigvarande arbete innan studierna och att inkomsten ifrån denna är skyddad vid tidpunkten den försäkrade ansöker om sjukpenning. Du kan också konstatera att den försäkrade arbetar i en lägre omfattning under studierna. Den försäkrades inkomst om 294 000 kronor (24 500kr x 12) läggs vilande. Du registrerar inkomsten med TP-kod 277 1 med from datum 8 januari 2018 och tom datum 10 juni 2018.
Med hjälp av underlag lämnat av den försäkrade kan du konstatera att den försäkrade under perioden till och med hans ansökan om sjukpenning har arbetat i snitt en dag per vecka, åtta timmar per gång. Perioden som den försäkrade har studiemedel är 22 veckor och du kan göra ett antagande om att den försäkrade skulle fortsätta att arbeta på samma sätt. Den försäkrades förväntade arbete under studieperioden blir således 176 timmar (8 x 22). Den försäkrade har en timlön på 212 kronor och får således en SGI under studietiden på 37 300 kronor (176 x 212). Denna inkomst registreras i ÄHS.
Ersättning från arbetsmarknadspolitiskt program
Den försäkrade är beviljad aktivitetsstöd under perioden 8 januari 2018 till och med 10 juni 2018, och ansöker nu om sjukpenning från och med den 23 februari 2018.
Vid utredning framkommer att den försäkrade är arbetslös sedan 1 januari 2018 och anmäld som aktivt arbetssökande hos Arbetsförmedlingen sedan den 2 januari 2018. Innan den försäkrade blev arbetslös arbetade han under perioden 1 juni 2017 till och med 31 december 2017, med en månadslön på 25 400 kronor. Den försäkrade ansöker nu om sjukpenning efter att ha brutit foten från och med den 23 februari 2018.
Det framkommer också att han arbetar som timanställd hos sin tidigare arbetsgivare samtidigt som han har aktivitetsstöd, ca en dag per vecka och att hen planerade att göra så framåt i tiden.
Du kan konstatera att den försäkrade har haft ett stadigvarande arbete innan han blev arbetslös och att hens inkomst är skyddad vid tidpunkten hen ansöker om sjukpenning. Du kan också konstatera att den försäkrade arbetar i en lägre omfattning under tiden med aktivitetsstöd. Den försäkrades inkomst om 294 000 kronor (24 500kr x 12) läggs vilande. Du registrerar inkomsten med TP-kod 277 1 med from datum 8 januari 2018 och tom datum 10 juni 2018.
Med hjälp av underlag lämnat av den försäkrade kan du konstatera att den försäkrade under perioden till och med hens ansökan om sjukpenning har arbetat i snitt en dag per vecka, åtta timmar per gång. Perioden som den försäkrade har aktivitetsstöd är 22 veckor och du kan göra ett antagande om att den försäkrade skulle fortsätta att arbeta på samma sätt. Den försäkrades förväntade arbete under perioden med aktivitetsstöd blir således 176 timmar (8 x 22). Den försäkrade har en timlön på 212 kronor och får således en SGI under tiden med aktivitetsstöd på 37 300 kronor (176 x 212). Denna inkomst registreras i ÄHS.
11.13 Ändra SGI på grund av livränta, SA, tjänstepension
Nedan följer metodstöd kring att ändra SGI på grund av att livränta, sjukersättning, aktivitetsersättning eller tjänstepension beviljas den försäkrade.
11.13.1 Ändring av SGI när aktivitets- eller sjukersättning beviljas
Hel sjukersättning eller aktivitetsersättning
För den som får hel sjukersättning eller aktivitetsersättning sker beslut om att rätt till SGI saknas helt automatiskt.
Partiell sjukersättning eller aktivitetsersättning
I samband med att en försäkrad beviljas partiell sjukersättning eller aktivitetsersättning ska du besluta om en ny SGI om hen får ersättning i en högre omfattning än tidigare, eller om hen har en pågående ersättning som beräknas på SGI när sjukersättningen eller aktivitetsersättning beslutas. Bestämmelserna om vilken tidpunkt en ny SGI ska bestämmas ifrån finns i avsnitt 6.7.
Utred och beräkna SGI i enlighet med bestämmelserna i 25 och 26 kap. SFB och processen för att utreda och besluta om SGI.
I manualen för t-kod 030 som finns på FIA framgår hur registreringen ska göras när den försäkrade beviljas en partiell sjukersättning eller aktivitetsersättning. Där finns också mer information om vad som gäller om den försäkrade redan i dag har en partiell ersättning och får en annan grad än tidigare, men som dock fortfarande är partiell.
11.13.2 Ändring av SGI när livränta beviljas
När livränta beviljas ska SGI ändras. Läs mer i avsnitt 6.6. om tillämpningen kring detta.
När arbetsskadehandläggaren beviljar livränta lämnas impuls i eventuella pågående sjukpenningärenden om att livränta har beviljats och att SGI ska ändras.
Om sjukpenningärende saknas skapar arbetsskadehandläggaren SGI-ärende med information om att livränta har beviljats och att SGI ska ändras.
Som handläggare behöver du ta ställning till vad den försäkrade har rätt till för SGI efter att livränta beviljas och när ifrån den nya SGI:n ska gälla.
Läs mer i avsnitt 6.6 om när ifrån en SGI ska ändras i samband med beviljande av livränta.
11.13.3 Ändring av SGI när tjänstepension beviljas
Om den försäkrade beviljas tjänstepension under ett pågående ersättningsärende ska SGI ändras. SGI påverkas på olika sätt av att den försäkrade beviljas tjänstepension, beroende på om den försäkrade är anställd eller arbetslös. I kapitel 9 beskrivs reglerna om hur tjänstepension påverkar SGI.
Du behöver därför börja med att ta ställning till vilken av de två grupperna den försäkrade tillhör och vad det innebär för den försäkrades SGI.
030-bilden i TP uppdateras med pensionskod 18 eller 19 för den som får tjänstepension, och den pensionskoden kommer att och ska följa med i alla SGI-beslut fattade därefter. Uppgift om när tjänstepension beviljades ska du utreda med den försäkrade.
11.13.4 Återfå SGI
Den vars sjukersättning, aktivitetsersättning eller livränta upphör har möjlighet att återfå den SGI man hade innan perioden med ersättning. Läs mer om detta i avsnitt 8.5.
Den försäkrades SGI ska då också räknas om med KPI för varje helt år med sjukersättning, aktivitetsersättning eller livränta. Läs mer om detta i avsnitt 10.1.1. Se också avsnitt 11.13.
Den försäkrade hade hel aktivitetsersättning under tiden april 2016-februari 2018. Hens SGI fastställdes till noll kronor från 1 april 2016. Dessförinnan var SGI:n 200 000 kronor. Den försäkrade är arbetslös.
Aktivitetsersättningen upphör den 1 mars 2018 och den försäkrade har därför rätt att få tillbaka sin tidigare SGI på 200 000 kronor. Någon SGI behöver dock inte fastställas förrän hen ansöker om en ersättning som baseras på SGI.
Om den försäkrade senare söker en ersättning som beräknas på SGI och har skyddat sin SGI sedan hen fick tillbaka den, ska den räknas om med KPI för varje helt år med aktivitetsersättning.
Om rätten till ersättning upphör med retroaktiv verkan kan det bli aktuellt att bestämma en ny SGI. Det gäller om ersättningen minskas. En ny SGI ska då bestämmas i samband med beslutet om att bevilja ersättning i den lägre omfattningen (se avsnitt 8.5).
Du måste börja med att avgöra vilken tidpunkt SGI ska bestämmas från, se avsnitt 6.7. Den SGI som du ska bestämma är den som gäller då. Den kan komma från den försäkrades nuvarande arbete, från tidigare arbeten där inkomsterna har omfattats av skydd sedan arbetet upphörde eller från den SGI som den försäkrade fick tillbaka när rätten till ersättning i den högre omfattningen upphörde, om den har omfattats av SGI-skydd sedan dess.
Den försäkrade beviljades hel sjukersättning från april 2016. Då fastställdes hens SGI till noll kronor. Dessförinnan var SGI:n 200 000 kronor.
Under våren 2020 fick Försäkringskassan reda på att den försäkrade hade börjat arbeta halvtid ett par år tidigare. Utredningen visade att den försäkrade inte hade rätt till hel sjukersättning från och med februari 2018. Försäkringskassan beslutar i juni 2020 att den försäkrade får halv sjukersättning från och med juli 2020, och utreder återkrav för den sjukersättning som den försäkrade har fått felaktigt sedan februari 2018.
I samband med beslutet om halv sjukersättning från och med den 1 juli 2020 ska Försäkringskassan besluta om den försäkrades SGI. Den kan beräknas på något av följande:
- Inkomster från ett aktuellt arbete som den försäkrade har vid SGI-tidpunkten, om de inkomsterna uppfyller villkoren för SGI.
- Inkomster från det arbete som den försäkrade hade under 2018 eller något annat arbete som hen har haft därefter, om de inkomsterna uppfyller villkoren för SGI och om hen har omfattats av SGI-skydd sedan arbetet upphörde.
- Den SGI som den försäkrade hade (eller skulle ha haft) innan hen fick hel sjukersättning och som hen fick tillbaka den 1 februari 2018: 200 000 kronor omräknat med KPI, om SGI:n har varit skyddad sedan dess.
Utredningen visar att den försäkrade arbetade halvtid under perioden 1 februari 2018–30 april 2019 och att hen inte har arbetat alls sedan dess. SGI-skydd kan gälla i tre månader från att den försäkrade avbröt sitt arbete den 1 maj 2019, men utredningen visar också att den försäkrade inte omfattades av något annat SGI-skydd när tremånadersskyddet tog slut i augusti 2019. SGI bestäms därför till 0 kronor från den 1 juli 2020.
11.14 Omräkning med KPI (konsumentprisindex)
Tre grupper av försäkrade kan ha rätt att räkna om sin SGI med KPI.
- Den som är arbetslös och skyddar sin SGI kan efter ett år ha rätt att räkna om sin SGI med KPI, läs mer om detta i avsnitt 10.1.1.
- Den som har en SGI av näringsverksamhet och har haft en ersättningsperiod i ett år kan också ha rätt att räkna om sin SGI med KPI, läs mer om detta i avsnitt 10.1.2.
- Den som återfår sin SGI efter en period med sjukersättning, aktivitetsersättning eller livränta, läs mer om detta i avsnitt 10.1.1.
Oavsett vilken av de tre grupperna ovan som den försäkrade tillhör behöver du börja med att identifiera omräkningstidpunkten och den SGI/årsinkomst som ska räknas om, se kapitel 10.
Själva omräkningen gör du i processträdet i ÄHS, där du väljer KPI-omräkning och fyller i omräkningstidpunkten och årsinkomsten. Du trycker sen på beräkna och resultatet av omräkningen visas i en tabell, därefter sparar du i journal.
Läs mer om detta i Processen för att utreda och beslut om SGI och i användarhandledningen SGI på FIA.
Den försäkrade är arbetslös och skyddar en SGI på 299 000kr av anställning. Den försäkrade slutade sin anställning den 31 maj 2009, första arbetslösa dag 1 juni 2009 och omräkningstidpunkten är således 1 juni 2010.
Du väljer KPI-omräkning i processträdet och fyller där i omräkningstidpunkten som du har fått fram och årsinkomsten på 299 000kr.
Du trycker på beräkna och får fram den omräknade inkomsten och från vilket datum den gäller. Genom att trycka på spara i journal görs en automatisk journalanteckning.
Den försäkrade är egenföretagare och sjukskriven. Du har tagit ställning till att den försäkrade skyddar sin SGI och nu har haft sjukpenning i ett år.
Den försäkrades SGI av näringsverksamhet på 280 000 kronor ska därför räknas om. Den försäkrade är sjukskriven sedan 1 maj 2017 och omräkningstidpunkten blir således 1 maj 2018.
Du registrerar årsinkomsten och omräkningstidpunkten via fliken KPI-omräkning i processträdet och räknar om och beslutar och journalför som vanligt. Du ska dock inte mata in omräkningstidpunkten i globala fältet utan den bevakas via klocka i ersättningsärendet.
Den försäkrade har haft aktivitetsersättning från den 1 januari 2015 till och med den 31 mars 2018. Innan dess hade den försäkrade en SGI. Den försäkrade ansöker nu om en ersättning från den 1 juli 2018, och du har konstaterat att den försäkrade inte har arbetat sedan Aktivitetsersättningen upphörde, men att hen har skyddat sin SGI som arbetssökande oavbrutet sedan dess.
Den försäkrade ska återfå sin SGI när aktivitetsersättningen upphör, och den ska då räknas om för varje helt år med aktivitetsersättning. Eftersom den försäkrade fick aktivitetsersättning den 1 januari 2015 är det den 1 januari 2016 som är omräkningstidpunkten.
Du registrerarårsinkomsten och omräkningstidpunkten via fliken KPI-omräkning i processträdet och räknar om och beslutar och journalför som vanligt. Det är den omräknade SGI:n som gällde den 1 april 2018 som du ska använda. Du ska dock inte mata in omräkningstidpunkten i globala fältet när du gör den här omräkningen.
Efter att den försäkrades aktivitetsersättning upphörde blev hen arbetslös. Den försäkrade kan därför ha rätt att räkna om SGI när hen har varit arbetslös ett år, men då likställs utgången av det senaste hela år för vilket omräkning skett när den försäkrade återfick sin SGI för att aktivitetsersättningen upphörde med den tidpunkt när anställningen upphörde. Du kan därför mata in omräkningstidpunkten som infaller ett år efter den 1 januari 2018. I juli, när den försäkrade ansöker om ersättning, har hen dock inte varit arbetslös ett år från den tidpunkten och du behöver inte räkna om SGI vid det tillfället.
11.15 När det kommer in nya uppgifter i efterhand
Om det kommer in nya uppgifter om den försäkrades inkomster, eller andra omständigheter som har betydelse för SGI, efter att vi har beslutat om den försäkrades SGI, kan det bli aktuellt att
- ändra hens SGI under en pågående ersättningsperiod
- ändra ett tidigare beslut om SGI som har blivit fel
- hantera impulsen på annat sätt.
Beroende på omständigheterna kan du då behöva kontakta den försäkrade för att höra efter vad hen vill att vi ska göra med anledning av de nya uppgifterna som har kommit in. Den försäkrade kan till exempel vilja ha ett beslut om SGI utan samband med ansökan om en ersättning. Hen kan också ha för avsikt att begära omprövning av ett tidigare beslut. Det kanske inte behövs någon åtgärd alls. Du får avgöra det utifrån vad den försäkrade har haft för avsikt med att skicka in de nya uppgifterna och omständigheterna i övrigt. Det kan också vara aktuellt att ändra beslut som påverkar kommande utbetalning.
2018:1 Vägledning för rättelse och ändring av beslut enligt SFB och fl