6 Bestämma och ändra SGI

Till skillnad från vad som gäller för ersättningar så behöver inte den försäkrade ansöka om att få en SGI eller om att SGI ska bestämmas till ett visst belopp. Det är i stället Försäkringskassan som har till uppgift att utreda och besluta om den försäkrades SGI i vissa situationer. Det kan vara när den försäkrade ansöker om en ersättning eller när hen särskilt begär att få ett beslut om sin SGI. Den försäkrade har dock skyldighet att förse Försäkringskassan med uppgifter om sin inkomst och andra relevanta omständigheter när det blir aktuellt för Försäkringskassan att besluta om SGI. I det här kapitlet beskrivs de regler i SFB som handlar om när Försäkringskassan ska bestämma SGI och när SGI ska ändras.

6.1 SGI bestäms när någon ansöker om en ersättning som beräknas på SGI eller när det annars behövs

26 kap 2 § SFB Sjukpenninggrundande inkomst bestäms för en försäkrad i samband med att han eller hon begär att få en förmån som beräknas på grundval av sjukpenning- grundande inkomst eller att det annars behövs för handläggningen av ett ärende.

Försäkringskassan ska bestämma SGI när den försäkrade ansöker om en ersättning som beräknas på SGI. Ersättningen beräknas sedan på den bestämda SGI:n under hela ersättningsperioden eller tills det uppstår något skäl till ändring enligt 26 kap. 4 § SFB (se avsnitt 6.3). Nästa gång den försäkrade ansöker om ersättning som beräknas på SGI, ska SGI bestämmas på nytt och ligga till grund för beräkning av den ersättningen. Det innebär att vi fattar ett nytt beslut om SGI varje gång någon ansöker om en ersättning som beräknas på SGI. I det nya beslutet kan SGI bestämmas till ett högre eller lägre belopp, eller samma som tidigare.

För att ersättningen ska kunna beräknas på den SGI som bestäms i samband med att den försäkrade ansöker om ersättning måste SGI-beslutet gälla senast från den första dagen i ersättningsperioden (se avsnitt 6.6). I vissa situationer kan det av praktiska skäl vara lämpligt att SGI bestäms från en tidigare dag, till exempel den första dagen i en sjukperiod. I avsnitt 11.2 finns metodstöd för att avgöra från vilken dag SGI ska bestämmas.

Med en ersättning som beräknas på SGI avses de ersättningar som räknas upp i 24 kap. SFB, det vill säga sjukpenning, graviditetspenning, föräldrapenning på sjukpenningnivå, tillfällig föräldrapenning, rehabiliteringspenning, arbetsskadelivränta, smittbärarpenning och närståendepenning.

Om det behövs för handläggningen av ett ärende ska SGI bestämmas även om den försäkrade inte har ansökt om någon ersättning. Det kan till exempel vara för att ett beslut om SGI behöver registreras för att ett annat beslut ska kunna verkställas i Försäkringskassans it-system.

Läs mer

Tidigare bestämdes SGI i samband med att en försäkrad registrerades hos en försäkringskassa, och ändrades därefter vid varje tillfälle som den försäkrades inkomst förändrades. Försäkrade var skyldiga att anmäla till försäkringskassan när deras inkomster förändrades och försäkringskassan ändrade då SGI från att en sådan anmälan gjordes. Ersättningar beräknades alltså på en SGI som i princip alltid var bestämd i förväg. Detta ändrades på 90-talet främst i syfte att minska onödig administration för försäkringskassorna. Numera behöver försäkrade bara anmäla sina (förändrade) inkomster till Försäkringskassan i samband med att de ansöker om en ersättning som ska beräknas på inkomsterna, eller om det har betydelse för rätten till eller storleken på en ersättning (se avsnitt 6.3).

6.2 När den försäkrade begär att få ett SGI-beslut

26 kap 3 § SFB Försäkringskassan ska på begäran av en försäkrad bestämma den försäkrades sjukpenninggrundande inkomst även om något ersättningsärende inte är aktuellt.

Bestämmelsen innebär att Försäkringskassan ska besluta om SGI för den försäkrade om hen begär det, även om hen inte har ansökt om någon ersättning. Det kan av olika anledningar vara viktigt att få ett beslut om sin SGI, och möjligheten att få det när man så önskar är inte belagd med några särskilda villkor.

Läs mer

Om att försäkrade på begäran ska få beslut om SGI utan samband med att de ansöker om förmån i prop. 2008/09:200 del 2 s. 443

6.3 Ändrade inkomstförhållanden eller omständigheter

26 kap. 4 § SFB Den sjukpenninggrundande inkomsten ska ändras om Försäkringskassan har fått reda på att den försäkrades inkomstförhållanden eller andra omständigheter har ändrats på ett sätt som har betydelse antingen för rätten till en förmån som redan lämnas eller för storleken på förmånen.

SGI bestäms huvudsakligen i samband med att den försäkrade ansöker om en ersättning och används för att beräkna ersättningen under hela ersättningsperioden. Men om Försäkringskassan får reda på att den försäkrades inkomstförhållanden eller något annat har ändrats under tiden som ersättningsperioden pågår på ett sätt som har betydelse för rätten till ersättning eller för ersättningens storlek, så ska SGI:n ändras från den tidpunkt då förändringen skedde (se avsnitt 6.6).

Förändringen måste ha betydelse för rätten till en ersättning eller ersättningens storlek

Försäkringskassan ska ändra den försäkrades SGI bara om det har betydelse för någon ersättning som hen får eller har ansökt om. Det innebär att det bara blir aktuellt att ändra SGI:n om inkomsterna eller andra omständigheter förändras under en pågående ersättningsperiod, efter att vi inledningsvis har bestämt SGI:n i samband med ansökan om ersättning. Det kan till exempel vara för att den försäkrade

• får en ny inkomst i samband med lönerevision (se avsnitt 7.1.2)
• beviljas livränta, sjukersättning eller aktivitetsersättning (se avsnitt 7.1.1)
• börjar ta ut tjänstepension (se avsnitt 7.1.1)
• börjar arbeta i mindre omfattning och inte, eller inte längre, omfattas av SGI-skydd.

Att SGI ska ändras betyder i detta sammanhang att Försäkringskassan bestämmer att en ny, annan, SGI gäller från en viss tidpunkt. Det ska inte förväxlas med att vi ändrar ett tidigare beslut om SGI som har blivit fel.

6.4 Fastställa SGI vid omställningsstudiestöd

Försäkringskassan bestämmer också SGI i samband med en begäran från CSN om inkomstunderlag för omställningsstudiestöd.

22 § Lagen (2022:856) om omställningsstudiestöd Den årliga inkomst som har bestämts av Försäkringskassan på begäran av Centrala studiestödsnämnden ska ligga till grund för beräkning av omställningsstudiestöd enligt 24–26 §§. Försäkringskassan ska beräkna den årliga inkomsten genom att bestämma sjukpenninggrundande inkomst och årlig inkomst för en studerande på motsvarande sätt som sjukpenninggrundande inkomst enligt bestämmelserna i 25 och 26 kap. socialförsäkringsbalken, med undantag för 25 kap. 5 § andra stycket samma balk. För en studerande som saknar sjukpenninggrundande inkomst ska Försäkringskassan bestämma den årliga inkomsten baserad på inkomster från förvärvsarbete inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES), med undantag för Sverige, i Förenade kungariket eller i Schweiz. Den årliga inkomsten ska då beräknas på motsvarande sätt som i andra stycket med undantag från kraven i 25 kap. 3 § första stycket och andra stycket 1 socialförsäkringsbalken.

CSN behöver uppgift från Försäkringskassan om SGI för att kunna beräkna och betala ut omställningsstudiestöd. Vi följer bestämmelserna i 25 och 26 kap. SFB, med undantag för begränsningen till 10 basbelopp. Samtidigt som Försäkringskassan bestämmer den inkomst som ska ligga till grund för omställningsstudiestöd ska vi också bestämma den försäkrades SGI. Se metodstöd 11.8.

Enligt andra stycket ska en årlig inkomst bestämmas även för vissa personer som saknar rätt till SGI. Den årliga inkomsten ska då beräknas på inkomster från förvärvsarbete i annat EU/EES-land, Storbritannien eller Schweiz.

23 § Lagen om omställningsstudiestöd Den årliga inkomst som avses i 22 § ska bestämmas med utgångspunkt i förhållandena den dag ansökan om omställningsstudiestöd kom in till Centrala studiestödsnämnden, dock tidigast tre månader och senast dagen före studiestarten. För en studerande som efter ett studieuppehåll återkommer med en ny ansökan om omställningsstudiestöd ska nämnden begära att en ny årlig inkomst ska bestämmas i de fall uppehållet har varat minst fyra månader. Nämnden ska i den begäran som avses i 22 § första stycket ange den dag som Försäkringskassan ska utgå från vid bestämmande av årlig inkomst.

Den årliga inkomsten ska bestämmas för den dag då CSN tar emot ansökan om omställningsstudiestöd, dock tidigast tre månader före förväntad studiestart. SGI ska därmed också fastställas utifrån den situation som är aktuell vid den tidpunkten. När CSN skickar en förfrågan till Försäkringskassan ska de ange vilket datum som är aktuellt.

6.5 Ändrade förhållanden på grund av arbete under steglös avräkning

26 kap 5 § SFB Ändring enligt 4 § får inte avse ändring av den försäkrades inkomstförhållanden på grund av sådant förvärvsarbete som avses i 37 kap. 3 §.

Bestämmelsen innebär att SGI inte ska ändras på grund av att någons inkomster förändras på grund av arbete under steglös avräkning. Den som beviljades sjukersättning tills vidare före den 1 juli 2008, kan under vissa förutsättningar arbeta eller utöka sitt arbete utan att förlora rätten till sjukersättning. Sjukersättningen minskas då i stället med hänsyn till en reduceringsinkomst enligt ett system som kallas steglös avräkning. Den arbetsinkomst som den försäkrade har medan hen arbetar med steglös avräkning är inte sjukpenninggrundande (se avsnitt 3.9.7).

6.6 Tidpunkten som en ändrad SGI gäller från

26 kap 6 § SFB En ändring av den fastställda sjukpenninggrundande inkomsten ska gälla från och med den dag då anledning till ändringen uppkom. Den ändrade sjukpenninggrundande inkomsten får dock läggas till grund för ersättning tidigast från och med första dagen i den ersättningsperiod som infaller i anslutning till att Försäkringskassan fått kännedom om inkomständringen.

Bestämmelsen beskriver vilken tidpunkt en ändrad SGI ska gälla från. Andra stycket innehåller också en begränsning av när en ändrad SGI får ligga till grund för utbetalning av ersättningar.

Bestämmelsen gäller bara när en befintlig SGI ändras enligt 26 kap 4 § SFB, se avsnitt 6.3. Det finns ingen motsvarande bestämmelse om vilken dag en SGI ska gälla från när den bestäms i samband med ansökan om en ersättning eller av en annan anledning som beskrivs i 26 kap 2–3 §§ SFB. Se avsnitt 6.1 och 6.2.

6.6.1 Från vilken tidpunkt gäller en ändrad SGI?

Enligt första stycket i bestämmelsen ska en ändrad SGI gälla från dagen då anledningen till ändringen uppkom. Det innebär den dag då den försäkrade började ha de inkomster som kan ligga till grund för hens aktuella SGI, eller den dag då andra omständigheter förändrades som har betydelse för den försäkrades SGI.

När påverkar ett retroaktivt löneavtal SGI?

Personer som är anställda får löneförhöjningar enligt avtal mellan arbetsgivare och arbetstagarorganisationer eller mellan arbetsgivare och den anställda. Det förekommer att löneförhandlingar drar ut på tiden och att den nya lönen kommer att gälla retroaktivt från en tidigare tidpunkt än då arbetsgivaren och arbetstagarorganisationen eller den anställda har kommit överens och undertecknat ett nytt löneavtal. Då blir frågan när personens inkomstförhållanden har förändrats på ett sätt som har betydelse för SGI. I Försäkringskassans allmänna råd (RAR 2002:2) till 26 kap. 6 § SFB finns rekommendationer om vilken dag som ska anses vara den dag då anledningen till ändringen uppkom i den situationen:

”För en person med inkomst av anställning bör dagen för anledning till ändring på grund av löneändring vara den dag då löneavtalet undertecknats. Om den nya lönen har utbetalats utan att ett löneavtal undertecknats bör anledningen till ändringen anses ha uppkommit den första dagen i den månad då en sådan utbetalning gjorts.”

Enligt det allmänna rådet ska anledningen till ändring anses ha uppkommit när löneavtalet undertecknades. Om den nya lönen har börjat betalas ut innan avtalet är undertecknat så ska den försäkrades inkomster dock anses ha förändrats den första dagen i den månad då den nya lönen först betalades ut.

Detta gäller bara om löneavtalet undertecknas i efterhand. Om löneavtalet undertecknas före den tidpunkt som den nya lönen ska gälla från så kan den försäkrades inkomstförhållanden anses ha förändrats först den dag som den nya lönen gäller från.

När har inkomst av annat förvärvsarbete förändrats?

För den som har inkomst av annat förvärvsarbete kan det vara svårt att avgöra när inkomsterna förändrades. Det finns därför en rekommendation i Försäkringskassans allmänna råd (RAR 2002:2) till 26 kap. 6 § SFB, tredje stycket om vilken dag anledningen till ändring ska anses ha uppkommit:

” Om den årliga inkomst som den försäkrade kan antas komma att få tills vidare har ändrats på grund av att Skatteverket vid inkomstbeskattning beslutat om nytt skatterättsligt överskott, bör Skatteverkets beslutsdag vara den dag anledningen till ändringen uppkommit.”

Det är först när avdrag gjorts och godkänts av Skatteverket som vi kan veta verksamhetens resultat under året. Det är därför också lämpligt att anledningen till ändring anses vara den dag då alla sådana avdrag har gjorts och verksamhetens resultat har sammanställts och godkänts skatterättsligt. Innan dess kan det ske förändringar som innebär att inkomsten blir en annan. Enligt det allmänna rådet ska därför Skatteverkets beslutsdag anses vara den dag då anledningen till ändringen uppkom.

Försäkringskassan kan dock redan i ett tidigare läge än vid inkomstbeskattningen få in en impuls om att egen företagares inkomst har förändrats. Den försäkrade deklarerar normalt för sina inkomster runt den 2 maj varje år och kan då lämna in den deklarationen till Försäkringskassan. Anledningen till ändring av en SGI uppstår i så fall då den försäkrade lämnar in den upprättade deklarationen till Skatteverket.

Rättsfall

I en kammarrättsdom prövades frågan om när anledning till ändring har uppkommit och från och med vilken tidpunkt SGI då kan ändras. Domen gällde en egen företagare som sjukanmälde sig den 16 december 2009. Företagaren hade tagit över en etablerad firma från sin mor årsskiftet 2006/2007, och Försäkringskassan bedömde att företaget inte befann sig i ett uppbyggnadsskede, utan beräknade SGI efter ett genomsnitt av de taxerade inkomsterna för åren 2007 och 2008. Företagaren ville att Försäkringskassan skulle beakta inkomsterna för åren 2009 och 2010. Företagaren hade inte deklarerat för inkomståren 2009 och 2010 den dag då SGI skulle gälla ifrån. Försäkringskassan menade därför att deklarationerna inte kunde ligga till grund för SGI ännu. Både Förvaltningsrätten och Kammarrätten gick på Försäkringskassans linje. Kammarrätten menade att en omprövning av SGI på grund av ändrade förhållanden ska gälla från och med den dag då anledning till ändringen uppkommit. Det förhållandet att det i efterhand framgår att resultatet förbättrats innebär inte att SGI ska ändras från den tidigare tidpunkten (KRNG 3703 11).

Det är också viktigt att uppgifterna som används för att beräkna SGI är av god kvalitet. En deklaration som uppvisar stora brister kan inte ligga till grund för en SGI. I sådana fall får Försäkringskassan invänta Skatteverkets beslut innan en SGI kan höjas.

6.6.2 När kan en ändrad SGI ligga till grund för ersättning?

Andra stycket i 26 kap. 6 § SFB innebär en begränsning av när en ändrad SGI kan ligga till grund för utbetalning. En ändrad SGI gäller med retroaktiv verkan från att anledningen till ändringen uppstod. Trots detta får den inte ligga till grund för ersättning i ersättningsperioder som redan har tagit slut när Försäkringskassan får kännedom om inkomständringen. Om den försäkrades inkomster har förändrats under ersättnings-perioden, men Försäkringskassan får reda på det först efter att ersättningsperioden har tagit slut, så blir det alltså inte aktuellt med någon tilläggsutbetalning på grund av ändrad SGI.

Däremot kan en anmälan om ändrad inkomst som kommer in under en pågående ersättningsperiod innebära att SGI ändras med retroaktiv verkan från en tidigare tidpunkt under ersättningsperioden. Det kan medföra att Försäkringskassan får göra en tilläggsutbetalning. Bestämmelsen gäller både för inkomstförändringar som innebär att SGI blir högre och inkomstförändringar som innebär att SGI blir lägre.

Av Försäkringskassans rättsliga ställningstagande (FKRS 2016:04), Ersättningsperiod vid anmälan om höjd inkomst och beslut om sjukpenninggrundande inkomst (SGI) för förfluten tid , punkt 1–4 framgår vad en ersättningsperiod är och vad som menas med att Försäkringskassan får kännedom om en inkomständring i anslutning till en ersättningsperiod:

Punkt 1 – När en ersättningsperiod påbörjas

”En ersättningsperiod påbörjas den dag när rätt till någon av följande förmåner uppstår:

• sjukpenning
• sjukpenning i särskilda fall
• graviditetspenning
• föräldrapenning
• tillfällig föräldrapenning
• rehabiliteringspenning
• skadelivränta
• smittbärarpenning
• närståendepenning
• sjukersättning
• aktivitetsersättning
• aktivitetsstöd
• utvecklingsersättning.”

Enligt punkt 1 i det rättsliga ställningstagandet börjar en ersättningsperiod när rätten till en av de uppräknade ersättningarna uppstår, det vill säga den första dagen som en sådan ersättning beviljas för.

Det ovanstående innebär att den försäkrade måste ansöka om en ersättning och den måste beviljas för att en ersättningsperiod ska börja. Eftersom SGI är en förutsättning för att få de ersättningar som beräknas på SGI, så måste SGI i princip bestämmas innan Försäkringskassan kan besluta om ersättningen. Om den försäkrade saknar SGI under den tid som hen ansöker om ersättning för och den därför inte kan beviljas, så börjar inte någon ersättningsperiod.

Punkt 2 – Anledningen till ersättning påverkar ersättningsperioden

”Löpande perioder med olika slags ersättning ska ses som skilda ersättningsperioder om anledningen till att ersättningen betalas ut är olika.”

Enligt andra punkten i det rättsliga ställningstagandet ska löpande perioder med olika slags ersättning ses som olika ersättningsperioder om anledningen till ersättningen betalas ut är olika. En löpande period där exempelvis sjukpenning och rehabiliterings-ersättning varvas bör ses som en och samma ersättningsperiod om anledningen till ersättningen är densamma, det vill säga nedsatt arbetsförmåga på grund av sjukdom. Föräldrapenningförmåner betalas ut i form av föräldrapenning och tillfällig föräldra-penning. Förutsättningarna för att få ersättningarna är emellertid olika. Om den försäkrade helt avbryter en period med föräldrapenning och i stället får tillfällig föräldrapenning är det alltså olika ersättningsperioder, även om ersättningarna löper i direkt anslutning till varandra.

Punkt 3 – Ersättningsperiodens upphörande

”En pågående ersättningsperiod upphör

• den dag som rätten till förmånen upphör,
• den dag som den försäkrade vill att uttaget av förmånen ska upphöra,
• den dag som uttaget av en förmån helt byts ut mot en annan förmån som betalas ut av en annan anledning, eller
• när uttaget av föräldrapenning (oavsett förmånsnivå) i en kalendermånad inte längre utgörs av minst en dag; den dag i den föregående kalendermånaden som uttaget senast gjordes.”

En ersättningsperiod slutar enligt det rättsliga ställningstagandet den dag då rätten till ersättningen upphör eller den dag som den försäkrade vill att uttaget av ersättningen ska upphöra. Utgångspunkten är att en ersättningsperiod pågår så länge det inte finns något avbrott i uttaget av ersättning. Om en ersättning inte kan tas ut under arbetsfria dagar medför det emellertid inte ett avbrott i ersättningsperioden om man får ersättning för arbetsdagar både före och efter de arbetsfria dagarna.

Så länge uttaget sker utan avbrott fortgår ersättningsperioden även om ersättningen ändras på så vis att den betalas ut till en högre eller lägre nivå eller i en annan omfattning. Det innebär att om en ersättning endast delvis byts ut mot någon annan ersättning får det inte till följd att ersättningsperioden upphör.

För föräldrapenning finns en särskild reglering. Så länge den försäkrade tar ut föräldrapenning (oavsett ersättningsnivå) minst en dag per kalendermånad ska ersättningsperioden anses pågå. Om den försäkrade inte tar ut föräldrapenning en kalendermånad anses ersättningsperioden ha upphört den sista dagen med föräldrapenning i den föregående kalendermånaden.

Punkt 4 – När infaller en ersättningsperiod ”i anslutning till” att Försäkringskassan får kännedom om inkomständringen?

”En ersättningsperiod infaller i anslutning till att Försäkringskassan får kännedom om inkomständringen om

• ersättningsperioden är pågående när anmälan om inkomständringen görs, eller
• Försäkringskassan inte har fattat beslut om den försäkrades rätt till ersättning för den ersättningsperioden när anmälan om inkomständringen görs.”

En ersättningsperiod infaller i anslutning till att Försäkringskassan får kännedom om inkomständringen antingen om ersättningsperioden är pågående när anmälan om inkomständringen görs, eller om Försäkringskassan inte har fattat beslut om den försäkrades rätt till ersättning för den ersättningsperioden när anmälan om inkomständringen görs.

Ett beslut om en ersättning kan inte fattas senare än en utbetalning av ersättningen. Däremot kan Försäkringskassan fatta beslut om en ersättning vid ett tidigare tillfälle än när utbetalningen sker. Det är beslutet om ersättning och inte utbetalningsdagen som är avgörande om en ändring av inkomst infaller i anslutning till en ersättningsperiod. Om Försäkringskassan får reda på en inkomstförändring efter att ett beslut har fattats och det är efter den sista dagen som ersättningen avser, så kan inte en ändrad SGI med anledning av inkomständringen ligga till grund för ersättning i den ersättningsperioden, även om utbetalningen ännu inte har skett.

6.7 Om SGI ändras på grund av sjukersättning, aktivitetsersättning, livränta eller tjänstepension

26 kap 7 § SFB Det som föreskrivs i 6 § andra stycket tillämpas inte om ändringen föranleds av att

1. sjukersättning eller aktivitetsersättning har beviljats den försäkrade eller att sådan ersättning som redan lämnats har ändrats på grund av att den försäkrades arbetsförmåga har ändrats,
2. ett beslut om vilandeförklaring av sjukersättning eller aktivitetsersättning enligt 36 kap. 13–15 §§ har upphört,
3. livränta enligt bestämmelserna i denna avdelning har beviljats den försäkrade eller sådan livränta som redan lämnas har ändrats, eller
4. tjänstepension har beviljats den försäkrade.

När någon beviljas sjukersättning, aktivitetsersättning, livränta eller tjänstepension förutsätts hens inkomstförhållanden samtidigt ändras. När det inträffar ska SGI ändras och får då ligga till grund för ersättning utan den begränsning av retroaktivitet som följer av 26 kap. 6 § andra stycket (se avsnitt 6.6). Detsamma gäller om omfattningen av sjukersättningen eller aktivitetsersättningen ändras eller om livräntebeloppet ändras. Det gäller också om en sjukersättning eller aktivitetsersättning aktiveras efter att ha varit vilande, se avsnitt 7.1.1.

Årlig omräkning av livränta innebär inte ett sådant beslut om omprövning eller ändring av tidigare beslut om livränta som medför att det blir aktuellt att ändra SGI.

Från och med vilken tidpunkt ska SGI ändras?

I Riksförsäkringsverkets föreskrifter (RFFS 1998:12) om sjukpenninggrundande inkomst finns en bestämmelse om från vilken tidpunkt en ny SGI ska gälla när den ändras på grund av att sjukersättning, aktivitetsersättning eller livränta beviljas:

”Ändring av den sjukpenninggrundande inkomsten, med anledning av att försäkrad beviljats sjukersättning, aktivitetsersättning eller livränta enligt socialförsäkringsbalken, ska gälla från och med ingången av månaden efter den månad då beslutet om sådan ersättning daterats, dock tidigast från och med den månad ersättningen börjar betalas ut.”

Som bestämmelsen säger ska den ändrade SGI:n gälla från den första dagen i månaden efter den månad då beslutet om sjukersättning, aktivitetsersättning eller livränta fattades, eller från den första dagen i den månad då ersättningen betalas ut, om den är senare.

Bestämmelsen i föreskriften gäller när sjukersättning, aktivitetsersättning eller livränta beviljas, men inte när en sådan ersättning upphör. Däremot kan den gälla om ersättningen minskas, eftersom det i princip innebär att den upphör för att sedan beviljas i en annan omfattning.

Du kan läsa mer om hur SGI påverkas när

• sjukersättning, aktivitetsersättning eller livränta beviljas eller ändras under tid med SGI-skydd i avsnitt 7.1.
• tjänstepension beviljas innan den försäkrade har fyllt 66 år i kapitel 9
• sjukersättning, aktivitetsersättning eller livränta upphör eller ändras till en lägre omfattning i avsnitt 8.5.

6.8 Ändring av SGI om sjukersättning eller aktivitetsersättning inte kan beviljas på grund av att kravet på viss försäkringstid inte är uppfyllt

26 kap 8 § SFB Bestämmelsen i 7 § 1 ska tillämpas även när den försäkrade skulle ha fått sådan ersättning som avses där i form av garantiersättning om han eller hon hade haft rätt till sådan ersättning enligt bestämmelserna i 35 kap. 4–15 §§ om försäkringstid.

För att få sjukersättning eller aktivitetsersättning i form av garantiersättning måste den försäkrade ha en viss försäkringstid (35 kap. 3 § SFB). Bestämmelsen i 26 kap. 8 § SFB innebär att SGI ska ändras utan den begränsning som följer av 26 kap. 6 § andra stycket SFB även för den som inte kan beviljas sjukersättning eller aktivitetsersättning i form av garantiersättning, om det beror på att hen inte uppfyller villkoret för försäkringstid.

Bestämmelsen gäller under förutsättning att den försäkrade annars skulle ha fått ersättningen, det vill säga att alla övriga villkor för att beviljas sjukersättning eller aktivitetsersättning i form av garantiersättning är uppfyllda. Om det utöver att den försäkrade inte uppfyller villkoret på försäkringstid även finns någon annan anledning till att hen inte kan få ersättningen, till exempel att hen inte var försäkrad vid försäkringsfallet eller att arbetsförmågan inte är nedsatt på det sätt som krävs, så gäller alltså inte bestämmelsen i 26 kap. 8 § SFB.