7 SGI-skydd

I det här kapitlet beskrivs de regler i SFB som handlar om att försäkrade kan behålla sin SGI i vissa situationer när de inte arbetar eller arbetar i lägre omfattning än tidigare. Dessa regler finns i bestämmelserna 26 kap. 9–18 a §§ SFB.

7.1 Allmänt om SGI-skydd

7.1.1 Vad innebär SGI-skydd?

26 kap 9 § SFB SGI-skydd innebär att den sjukpenninggrundande inkomsten för tid då den försäkrade avbryter eller inskränker sitt förvärvsarbete av något skäl som anges i 11–18 a §§ (SGI-skyddad tid) beräknas med utgångspunkt i förhållandena närmast före avbrottet eller inskränkningen, om den sjukpenninggrundande inkomsten därigenom blir högre än om den hade beräknats med beaktande av förhållandena under avbrottet eller inskränkningen. Det som föreskrivs i denna paragraf gäller dock inte när 7 § 1, 3 eller 4 är tillämplig.

Bestämmelsen är utformad som en definition av begreppet SGI-skydd. SGI kan fastställas för den som har inkomst av eget arbete, se vidare avsnitt 2.1.5. När man inte längre har någon inkomst av eget arbete får man enligt huvudregeln inte behålla sin SGI. Ett undantag från huvudregeln är när SGI är skyddad. SGI-skydd innebär enligt bestämmelsen att SGI inte får fastställas till ett lägre belopp i vissa situationer när man inte arbetar eller arbetar i lägre omfattning än tidigare.

SGI-skydd gäller under tid då den försäkrade avbryter eller inskränker sitt förvärvsarbete

Av lagtexten framgår att SGI kan vara skyddad under tid då den försäkrade avbryter eller inskränker sitt arbete. Om den försäkrade arbetar i samma omfattning som tidigare eller mer i ett arbete som uppfyller villkoren för att vara sjukpenninggrundande (se kapitel 2 och 3) så kan SGI alltså inte vara skyddad. Då får i stället en ny SGI bestämmas som baseras på den försäkrades aktuella arbete oavsett om SGI därigenom blir lägre, även om den försäkrade samtidigt befinner sig i en sådan situation som annars skulle ge SGI-skydd.

Den som får behålla oavkortad lön under tid då hen inte arbetar eller minskar sin arbetstid anses under vissa omständigheter inte ha avbrutit eller inskränkt sitt förvärvsarbete, se kapitel 2.

Om den försäkrade normalt arbetar med varierande arbetstider och inkomster så kan det vara svårt att avgöra en exakt tidpunkt då hen inskränker sitt förvärvsarbete. Att hen arbetar ett lägre antal timmar och tjänar mindre pengar en viss månad än månaden innan behöver nämligen inte innebära någon avvikelse från hens normala arbetsförhållanden. Huruvida den försäkrade har inskränkt sitt förvärvsarbete och i så fall från och med vilken tidpunkt får då bedömas utifrån omständigheterna i det enskilda fallet. Ibland kan det finnas någon händelse eller något förhållande som vi kan ta fasta på vid en sådan bedömning, till exempel att den försäkrade ansöker om en ersättning från Försäkringskassan eller börjar studera och har lägre inkomster från och med det. I andra fall kanske vi kan se en tydlig skillnad mellan den försäkrades inkomster från och med en viss tidpunkt och inkomsterna dessförinnan som visar på att den försäkrade har förändrat sina arbetstider vid den tidpunkten. Läs mer om när den försäkrade kan anses avbryta arbete i avsnitt 7.2.9.

Om den försäkrade arbetar tillfälligt i samma omfattning som SGI

Den som arbetar tillfälligt i en omfattning som motsvarar hens SGI har inte alltid möjlighet att uppfylla de krav som finns för att SGI ska vara skyddad enligt någon av bestämmelserna om SGI-skydd i 26 kap. 11–18 a §§ SFB. I en sådan situation ska SGI inte sänkas, enligt Försäkringskassans rättsliga ställningstagande 2024:05, Arbete mindre än sex månader i samma omfattning som fastställd sjukpenninggrundande inkomst ger SGI-skydd, kan den som arbetar i vissa situationer ha SGI-skydd:

”En försäkrad som efter en tid med SGI-skydd arbetar en period som är kortare än sex månader i en omfattning som motsvarar hens fastställda sjukpenninggrundande inkomst (SGI) och som inte uppfyller någon av bestämmelserna om SGI-skydd i 26 kap. 11–18 a §§ SFB ska inte få sin SGI sänkt.”

Läs mer

Läs mer om bakgrunden i FKRS 2024:05

SGI-skydd gäller vid avbrott eller inskränkning av vissa skäl

SGI är enligt bestämmelsen i 26 kap 9 § SFB skyddad om den försäkrade avbryter eller inskränker sitt arbete av något skäl som anges i 26 kap. 11–18 a §§ SFB. Det vill säga vid

• studier (26 kap. 11 § SFB)
• periodiskt ekonomiskt stöd (26 kap. 12 § SFB)
• arbetsmarknadspolitiska åtgärder med mera (26 kap. 13 § SFB)
• graviditet (26 kap. 14 § SFB)
• föräldraledighet (26 kap. 15 § SFB)
• plikttjänstgöring samt annan militär utbildning och tjänstgöring (26 kap. 16 § SFB)
• sjukpenning och rehabiliteringsersättning, med mera (26 kap. 17 § SFB)
• kortare avbrott i förvärvsarbete (26 kap. 18 § SFB)
• avtalat korttidsarbete (26 kap. 18 a § SFB).

Bestämmelsen ska läsas som att SGI-skydd gäller när den försäkrade inte arbetar eller arbetar i lägre omfattning och befinner sig i någon av de situationer som räknas upp. Det är inte nödvändigt att den SGI-skyddande situationen är anledningen till att den försäkrade har avbrutit eller inskränkt arbetet. Det innebär bland annat att situationen som ger SGI-skydd inte nödvändigtvis måste följa på avbrottet, utan kan ha uppstått tidigare. Om situationen sedan är densamma när det sker ett avbrott eller en inskränkning av arbete kan SGI-skydd gälla.

Exempel

Den försäkrade, som aldrig tidigare arbetat, börjar studera. Efter en tid får hen ett arbete som kan ligga till grund för SGI, men fortsätter samtidigt att studera. Efter ytterligare någon tid avbryter den försäkrade sitt arbete, men fortsätter att studera liksom tidigare. Om den försäkrade studerar på ett sätt som ger SGI-skydd (se avsnitt 7.2.1) är en eventuell SGI baserad på arbetet skyddad eftersom den försäkrade har avbrutit eller inskränkt sitt förvärvsarbete och befinner sig i en situation som ger SGI-skydd.

Kan skäl som ger SGI-skydd tillkomma i efterhand?

Det är de faktiska förhållandena under den tid då den försäkrade inte arbetar eller arbetar i en lägre omfattning som avgör om SGI är skyddad. Man kan i princip inte ändra på de förhållanden som har varit under en viss tid genom att vidta någon åtgärd i efterhand.

Rättsfall

Frågan var om det är möjligt att konstruera SGI-skydd genom att i efterhand lägga semesterdagar under dagar då arbete inte utförts. Kammarrätten ansåg inte att det var möjligt (KRNG 4611-12, se domsnytt 2015:006).

Rättsfall

Frågan var om det är möjligt att konstruera SGI-skydd genom att i efterhand skrivas in på Arbetsförmedlingen och därefter få aktivitetsstöd retroaktivt för den förflutna perioden. Kammarrätten ansåg att det inte är möjligt att i efterhand skapa ett SGI-skydd genom retroaktiva åtgärder från Arbetsförmedlingens sida. Skydds- bestämmelserna utgör undantag från huvudreglerna om SGI och bör därför tillämpas restriktivt. Däremot bör uppenbara felaktigheter kunna rättas till i efterhand (KRSU 2328-12, se domsnytt 2015:006).

Det kan inte uteslutas att det finns vissa situationer där ett retroaktivt skydd kan godtas, exempelvis vid uttag av föräldrapenning under en period om det är ostridigt att den försäkrade faktiskt har vårdat barnet under den perioden men först i efterhand ansökt och fått föräldrapenning beviljad.

När frågan om ett i efterhand konstruerat SGI-skydd kommer upp, måste de faktiska förhållandena under den tid som SGI-skyddet i efterhand har konstruerats för alltså utredas grundligt (KRNG 4611-12 och KRSU 2328-12, se domsnytt 2015:006).

SGI-skydd under internationella förhållanden

De skyddssituationer som beskrivs i 26 kap. 11–18 a §§ SFB har ingen geografisk begränsning. Det innebär att det inte spelar någon roll var någonstans i världen den försäkrade befinner sig så länge hen befinner sig i en situation som innebär att SGI är skyddad.

För vissa SGI-skyddssituationer krävs det dock att den försäkrade får vissa ersättningar enligt svensk lagstiftning (se avsnitt 2.2.2), eller är inskriven hos eller deltar i program hos Arbetsförmedlingen i Sverige. Villkoren för sådana SGI-skydd kan i allmänhet inte uppfyllas genom att den försäkrade får motsvarande förmåner från ett annat land eller är inskriven hos en arbetsförmedling i ett annat land.

I förhållande till andra EU-/EES-länder och Schweiz är det dock annorlunda. Ersättningar eller andra inkomster som har förvärvats enligt en annan medlemsstats lagstiftning ska ha samma rättsverkan som motsvarande ersättningar eller inkomster från Sverige, och omständigheter eller händelser som inträffar i ett annat medlemsland ska betraktas som om motsvarande hade inträffat i Sverige (förordning 883/04 art 5 och HFD 2012 ref. 44, domsnytt 2012:81, se även avsnitt 2.2.2 och vägledning 2017:1). Villkoren för SGI-skydd kan alltså vara uppfyllda genom att hen till exempel är inskriven på en arbetsförmedling i ett annat EU-/EES-land eller Schweiz, om hen också i övrigt söker arbete på det sätt som beskrivs i avsnitt 7.2.2. De kan också vara uppfyllda om den försäkrade får förmåner enligt ett annat EU-/EES-lands eller Schweiz lagstiftning om dessa förmåner motsvarar sådana ersättningar från Sverige som beskrivs i avsnitt 7.2.1, 7.2.2, 7.2.3, 7.2.5, 7.2.8 eller 7.2.11 och den försäkrade får ersättningarna i en omfattning som motsvarar det som krävs för att SGI ska skyddas.

Läs mer

I vägledning (2017:1) beskrivs när förordning 883/04 ska tillämpas och vilket lands lagstiftning som ska tillämpas i olika situationer.

När SGI är skyddad ska inkomsterna beräknas utifrån förhållandena före avbrottet eller inskränkningen

För den som omfattas av SGI-skydd med stöd av 26 kap. 11–18 a §§ SFB, ska SGI beräknas utifrån de förhållanden som gällde precis innan hen slutade arbeta eller började arbeta i en lägre omfattning, om det innebär att SGI blir högre. Det innebär att den försäkrades SGI blir oförändrad om hen har lägre inkomster än tidigare under avbrottet eller inskränkningen. Om den försäkrade har inskränkt sitt arbete men har högre inkomster eller lika höga inkomster som tidigare så ska SGI däremot beräknas som vanligt. Det gäller förstås bara om inkomsterna uppfyller villkoren för att vara sjukpenninggrundande.

Med förhållandena närmast före avbrottet eller inskränkningen menas personens inkomster och arbetstid med mera precis innan den situation som ger SGI-skydd inträdde. Om personen precis innan den aktuella SGI-skyddssituation inträdde befann sig i en annan situation som också gav SGI-skydd så ska SGI i stället beräknas utifrån de förhållanden som rådde precis innan den situationen i sin tur inträdde. Det innebär att olika SGI-skydd kan avlösa varandra. Så länge det finns en obruten kedja av SGI-skydd så ska SGI beräknas utifrån de förhållanden som rådde innan den första SGI-skyddande situationen inträdde (jfr HFD 2014 ref. 11, domsnytt 2014:010).

Man kan också under vissa förutsättningar få högre inkomster under en tid med SGI-skydd, se avsnitt 7.1.2.

SGI kan i vissa fall bli lägre under tid med SGI-skydd

Andra stycket i 26 kap. 9 § SFB innehåller ett undantag från principen att SGI inte får bli lägre under en tid med SGI-skydd. Det är när SGI ska ändras på grund av att sjukersättning, aktivitetsersättning eller livränta beviljas eller ändras, eller när den försäkrade beviljas tjänstepension. I sådana fall ska SGI ändras enligt 26 kap. 7 § SFB, se avsnitt 6.7. Den lägre SGI:n kan även gälla retroaktivt.

När sjukersättning, aktivitetsersättning eller livränta beviljas eller ändras

Det finns inga särskilda regler för hur SGI ska beräknas när någon har beviljats sjukersättning, aktivitetsersättning eller livränta. Det innebär att SGI precis som i andra fall ska motsvara den försäkrades förväntade framtida inkomster.

Om den försäkrade får hel sjukersättning eller aktivitetsersättning, eller livränta som motsvarar hela livränteunderlaget, så kan hen i regel inte antas ha inkomster av arbete framöver. Om hen i stället beviljas partiell sjukersättning eller aktivitetsersättning under tid med SGI-skydd, så kan hen däremot antas komma att ha inkomster från deltidsarbete framöver. SGI ska då ändras till den andel av den försäkrades tidigare SGI som motsvarar den kvarvarande arbetsförmågan. Om den som beviljas partiell sjukersätning eller aktivitetsersättning och befinner sig i en situation som ger SGI-skydd samtidigt arbetar deltid gäller som vanligt att SGI kan beräknas på inkomsten av det aktuella arbetet om den därigenom blir högre.

Om den försäkrade redan har sjukersättning eller aktivitetsersättning och omfattningen av ersättningen ändras så att hen får ersättning i en högre omfattning gäller motsvarande.

När livränta beviljas till ett lägre belopp än hela livränteunderlaget

Livränta beviljas inte i fjärdedelar på samma sätt som sjukersättning eller aktivitetsersättning. När den försäkrade delvis har förlorat förmågan att skaffa sig inkomst på grund av en arbetsskada kan hen få livränta för mellanskillnaden mellan inkomsten före skadan och den inkomst hen kan uppskattas få efter skadan. Livränteunderlaget är högst 7,5 prisbasbelopp. Om den försäkrade tjänade mer än 7,5 prisbasbelopp före skadan, så kan hen få livränta beräknad på en procentuell andel av 7,5 prisbasbelopp som motsvarar skillnaden mellan inkomsten före skadan och den uppskattade inkomsten efter skadan. I ett fall avgjorde HFD hur SGI ska påverkas när en person beviljas livränta under SGI-skyddad tid:

Rättsfall

Den försäkrade skadades i arbetet och ansökte efter en tid om livränta. Försäkringskassan bedömde att han på grund av skadan inte kunde gå tillbaka till sitt arbete som ventilationsmontör, men att han skulle kunna klara ett lägre betalt arbete som säljare inom fackhandeln. Försäkringskassan uppskattade inkomsten från ett sådant arbete till 300 266 kronor. När beslutet om livränta fattades var han fortfarande sjukskriven och fick sjukpenning. Eftersom den försäkrade genom den beslutade livräntan hade fått nya inkomstförhållanden ändrade Försäkringskassan hans SGI som då var 475 000 kronor. Försäkringskassan beräknade den nya SGI:n genom att utgå från SGI-taket som var 372 000 kronor 2019 och minska det med livräntans årsbelopp, 134 520 kronor. Allmänna ombudet överklagade beslutet och anförde att den nya SGI:n i stället bör beräknas genom att livräntans årsbelopp dras av från den försäkrades årsinkomst på 475 000 kronor före skadan. Alternativt borde SGI:n bestämmas till den inkomst som Försäkringskassan i livränteärendet har uppskattat att han rimligen kunde få efter skadan. HFD konstaterade två saker:

• Eftersom SGI enligt reglerna i 25 kap. SFB ska motsvara de framtida inkomster i pengar som den försäkrade kan antas komma att tills vidare få för eget arbete, och den försäkrade inte kunde förväntas gå tillbaka till sitt tidigare arbete efter skadan, så kunde inte en ny SGI bestämmas med utgångspunkt i det arbete och den inkomst som hen hade haft före skadan.
• Eftersom SGI-skydd inte gäller enligt 26 kap 9 § andra stycket SFB när SGI ändras för att livränta har beviljats, så kunde den försäkrade inte behålla sin tidigare SGI eller en del av den när hen fick livränta.

Det som återstod var antingen att bestämma SGI till noll kronor, eller att beräkna SGI på en fiktiv inkomst, alltså den inkomst som Försäkringskassan i samband med beslutet om livränta hade uppskattat att den försäkrade kunde få trots skadan. Att fastställa SGI:n till noll kronor framstod enligt HFD som orimligt. HFD ansåg istället att SGI:n kunde bestämmas med utgångspunkt i den inkomst som Försäkringskassan i samband med beslutet om livränta hade uppskattat att den försäkrade kunde få trots skadan (HFD 2021 ref 32).

När tjänstepension beviljas

Det finns särskilda regler för hur SGI påverkas när tjänstepension beviljas eller ändras innan den försäkrade fyllt 66 år, se kapitel 9.

7.1.2 När kan SGI höjas under SGI-skyddad tid?

Den som omfattas av SGI-skydd arbetar inte alls eller i lägre omfattning än tidigare. I de fall den försäkrade ändå har inkomster som är lika höga eller högre så ändras SGI (se avsnitt 7.1.1 under rubriken Inkomsterna före avbrottet eller inskränkningen).

Ofta har den försäkrade emellertid lägre inkomster än vanligt, eller inga inkomster alls, under SGI-skyddad tid, vilket innebär att SGI inte kan bli högre än tidigare. Det finns dock situationer då SGI ska höjas under SGI-skyddad tid trots att den försäkrade faktiskt inte har de inkomster som föranleder höjningen.

Löneförhöjning under tid med SGI-skydd

En anställd kan få löneförhöjning under en period då hen inte arbetar eller arbetar i lägre omfattning än tidigare och omfattas av SGI-skydd. Den försäkrade skulle då ha kommit att tjäna mer än tidigare om hen hade arbetat som vanligt i det arbete som ligger till grund för hens SGI. I sådana fall kan SGI ändras med anledning av lönerevisionen. Det framgår av FKRS 2018:05 Ändring av sjukpenninggrundande inkomst (SGI) under SGI-skyddad tid vid lönerevision:

”För försäkrade med en sjukpenninggrundande inkomst beräknad på inkomster från en pågående anställning ska Försäkringskassan ändra den sjukpenninggrundande inkomsten, under SGI-skyddad tid, enligt den lönerevision som framgår av avtal mellan den försäkrade och dennes arbetsgivare.”

Enligt det rättsliga ställningstagandet kan försäkrade vars SGI baseras på en pågående anställning ändras – det vill säga höjas – under en SGI-skyddad tid för att motsvara den faktiska löneutveckling som framgår av avtal mellan den försäkrade och hens arbetsgivare. Ändringen av SGI ska endast baseras på löneändringen i lönerevisioner som den försäkrade får ta del av. Den som inte kan styrka någon avtalad löneförhöjning kan inte få sin SGI anpassad. Med styrka i detta avseende menas inte att den försäkrade ska lämna in skriftliga underlag, utan att det ska handla om en faktisk löneutveckling.

Andra typer av avtal mellan den försäkrade och hens arbetsgivare, till exempel ett avtal om högre tjänstgöringsgrad som inte kunnat tillträdas, kan enligt praxis endast i undantagsfall medföra att SGI ändras under en SGI-skyddad tid. Läs mer under rubriken ”Avtalat arbete som inte kunnat tillträdas på grund av sjukdom”.

Ställningstagandet innebär alltså att SGI ska ändras för den som får en löneförhöjning under tiden hen inte arbetar eller inte arbetar hela sin arbetstid och omfattas av SGI-skydd. Se avsnitt 6.6.1 om tidpunkten för ändring av SGI vid retroaktiva löneavtal. Ställningstagandet gäller dock inte för aktiebolagsdelägare som arbetar i bolaget.

Avtalat arbete som inte kunnat tillträdas på grund av sjukdom

Av rättspraxis framgår att SGI kan höjas under tiden den försäkrade är sjuk och inte arbetar eller arbetar i lägre omfattning än tidigare, om hen skulle ha tillträtt en ny anställning ifall hen hade varit frisk. Förutsättningen för detta är att den nya anställningen har avtalats innan den försäkrade blev sjuk, och att det i övrigt inte finns något som talar mot att den försäkrade skulle ha arbetat i anställningen om hen hade varit frisk (FÖD 1985:29 och FÖD 1985:33). Inkomsterna från anställningen måste naturligtvis också i övrigt uppfylla villkoren för SGI, se kapitel 2 och 3.

På motsvarande sätt kan SGI höjas för den som på grund av sjukdom inte kunnat återgå i att arbeta hela sin vanliga arbetstid efter en period av tjänstledighet. Även i så fall gäller att den försäkrade och arbetsgivaren redan innan den försäkrade blev sjuk måste ha avtalat om att tjänstledigheten skulle upphöra vid en viss tidpunkt, och att det inte finns något som talar emot att den försäkrade skulle ha återgått i att arbeta sin normala arbetstid om hen inte hade varit sjuk (RÅ 2001 ref. 54 och RÅ 2003 not. 63).

När en pågående anställning inte ligger till grund för (hela) den försäkrades SGI

Det rättsliga ställningstagandet gäller för den som har en SGI beräknad på inkomster från en pågående anställning. Det finns dock situationer när den försäkrades SGI inte har beräknats på inkomsterna från en pågående anställning. Hen kan till exempel ha varit tjänstledig från en anställning och haft ett annat arbete som legat till grund för hens SGI. Hen kan också ha fått en ny anställning under SGI-skyddad tid, men inte börjat jobba i den anställningen (av något annat skäl än sjukdom). I sådana situationer påverkas inte den försäkrades SGI när hen får en löneförhöjning i den pågående anställningen, eftersom SGI:n är beräknad på inkomst av ett annat arbete.

Det finns också situationer då den försäkrades SGI består av inkomster från olika arbeten. Om hen då har en pågående anställning och får en löneförhöjning, så påverkas bara den andel av SGI:n som kommer från den anställningen.

Exempel

Den försäkrade avslutar en tillsvidareanställning (anställning A) på heltid med en månadslön på 30 000 kronor den sista juni. Från och med den 1 juli arbetar hen i en ny tillsvidareanställning (anställning B) som också är på heltid och där månadslönen är 36 000 kronor. Från och med den 1 augusti är den försäkrade tjänstledig och ansöker om föräldrapenning. Försäkringskassans utredning visar att den försäkrade redan när hen började jobba i anställning B hade för avsikt att bara arbeta en månad och sedan vara tjänstledig. Vi har därför beräknat SGI:n på de inkomster som hen hade under sex månader före tjänstledigheten, det vill säga februari–juli. Det innebär att SGI:n har beräknats på fem månaders inkomster från anställning A och en månads inkomster från anställning B. Omräknat till en helårsinkomst blir det 372 000 kronor. Senare under föräldraledigheten anmäler den försäkrade att hen har fått en löneförhöjning med 1 000 kronor per månad i anställning B. Vi räknar då om SGI:n så att inkomsten från anställning B (en månad av sex) höjs med 1 000 kronor. Efter löneförhöjningen blir det alltså fem månader med 30 000 kronor från anställning A och en månad med 37 000 kronor från anställning B, vilket blir en årsinkomst på 374 000 kronor.

Exempel

Den försäkrade har en tillsvidareanställning med en månadslön på 30 000 kronor. Innan hen blev sjukskriven hade hen vissa månader arbetat övertid och fått övertidsersättning med mellan 1 000 och 3 000 kronor per månad. SGI:n har beräknats med beaktande av övertidsersättningen till 373 000 kronor. Under sjukskrivningen får den försäkrade löneförhöjning med 750 kronor per månad. Det innebär att Försäkringskassan räknar om SGI:n utifrån att den försäkrade i och med löneförhöjningen skulle ha tjänat 369 000 kronor per år (30 750 kronor per månad) om hen hade varit frisk. Det går dock inte att göra något antagande om i vilken utsträckning den försäkrade skulle ha kommit att arbeta övertid. Eftersom den skyddade SGI:n är 373 000 kronor påverkas inte SGI:n av löneförhöjningen.

Den försäkrades SGI kan också bestå av andra inkomster som kommer från den pågående anställningen. Det kan till exempel vara vissa lönetillägg eller ersättning för övertidsarbete, som man inte kan utgå från att den försäkrade skulle ha fått om hen hade fortsatt att arbeta som vanligt. I en sådan situation kan SGI bara höjas om endast den lön som omfattas av lönerevisionen, till exempel månadslönen, ger en högre SGI.

Det här exemplet gäller för den som har en pågående anställning i samma omfattning som sin skyddade SGI eller högre. Den som har en pågående anställning i lägre omfattning än sin SGI omfattas istället av reglerna om årlig omräkning av SGI, se avsnitt 7.1.3 och kapitel 10.

En högre inkomst av näringsverksamhet har bestämts vid inkomstbeskattningen eller deklarerats

SGI för en egenföretagare kan ha beräknats utifrån de inkomster av näringsverksamhet som har bestämts av Skatteverket vid beskattningen för de tre senaste beskattningsåren. Om Skatteverket bestämmer en ny och högre fastställd förvärvs-inkomst för den försäkrade, eller om den försäkrade lämnar in en deklaration till Skatteverket som visar på högre inkomst, så kan en ny SGI bestämmas med beaktande av den nya beskattningen eller den inlämnade deklarationen, se avsnitt 6.6.1.

7.1.3 SGI ska räknas om i vissa fall under tid med SGI-skydd

27 kap. 10 § SFB I 28–31 §§ finns bestämmelser om omräkning av den sjukpenninggrundande inkomsten under SGI-skyddad tid i vissa fall.

Enligt bestämmelsen medför SGI-skydd också en ytterligare konsekvens, nämligen att SGI ska räknas om. I vilka situationer omräkningen ska ske och hur den ska gå till beskrivs i 26 kap. 28–31 §§ SFB, se kapitel 10.

7.2 Situationer då SGI är skyddad

I det här avsnittet beskrivs de specifika situationer då SGI är skyddad på det sätt som beskrivs i avsnitt 7.1.

7.2.1 SGI-skydd vid studier

26 kap 11 § SFB SGI-skydd gäller under tid då den försäkrade bedriver studier, för vilka han eller hon får studiestöd enligt studiestödslagen (1999:1395). SGI-skydd gäller även under tid då den försäkrade utan att få studiestöd bedriver studier på minst halvtid för vilka studiemedel får lämnas enligt studiestödslagen under förutsättning att studierna bedrivs på eftergymnasial nivå eller bedrivs från och med det andra kalenderhalvåret det år den försäkrade fyller 20 år. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen meddela ytterligare föreskrifter om vilka studier som medför att skyddet är tillämpligt.

Bestämmelsen beskriver SGI-skydd under studier. Enligt första stycket gäller det dels när den försäkrade studerar med studiestöd, dels när den försäkrade studerar utan att få studiestöd om vissa villkor är uppfyllda. Enligt andra stycket kan regeringen bestämma att även ytterligare studier kan ge SGI-skydd, det står mer om detta under rubriken 26 kap. 11 § andra stycket SFB – SGI-skydd vid övriga studier nedan.

När börjar och slutar SGI-skydd vid studier att gälla?

SGI är enligt bestämmelsen skyddad när man bedriver studier och får studiestöd eller under vissa omständigheter bedriver studier som berättigar till studiemedel. Om man endast har studiestöd under delar av en termin så upphör SGI-skyddet när man inte får studiestöd om det inte är fråga om studier som ger SGI-skydd trots att man inte får studiestöd.

I förarbetena till bestämmelsen om SGI-skydd vid studier med studiestöd står dock att skyddet är avsett att gälla även under ferietid som infaller mellan studieterminer. Om man har studiemedel under terminerna före och efter ett ferieuppehåll så ska alltså SGI-skydd gälla även under ferien. Det finns inget i lagtext eller förarbeten som talar emot att SGI är skyddad under ferietiden även när man läser fristående kurser i stället för en utbildning som sträcker sig över läsåret. På samma sätt bör SGI-skyddet gälla under ferier om man bedriver sådana studier som ger SGI-skydd utan att man får studiestöd.

Man kan också avbryta sina studier under en pågående kurs eller termin. För att skyddet ska upphöra måste dock avbrottet vara definitivt, det vill säga det är inte tillräckligt att man är frånvarande från studierna vid ett tillfälle eller under en kortare period. Man måste i princip ha blivit avskriven från kursen eller utbildningen. Att man blir sjuk och inte kan studera innebär alltså inte nödvändigtvis att man har avbrutit sina studier, bland annat med tanke på att man kan fortsätta få studiemedel en tid under sjukdom, och man får då anses studera med studiemedel även under sjukdomstiden.

26 kap. 11 § första stycket första meningen SFB – SGI-skydd vid studier med studiestöd

SGI är enligt första meningen i bestämmelsens första stycke skyddad när den försäkrade studerar och får studiestöd. Med studiestöd menas studiehjälp eller studiemedel (1 kap. 1 § studiestödslagen [1999:1395]). Studiestödet består av olika bidrag och lån som betalas ut av Centrala studiestödsnämnden (CSN). Det har ingen betydelse om den försäkrade endast får bidrag, eller om hen också får något tillägg eller tar studielån.

Läs mer

Vad som är studiestöd regleras i studiestödslagen. Studiestöd kan ges i form av studiehjälp eller studiemedel.

Om studiestöd krävs tillbaka

Det finns vissa krav för att man ska ha rätt att få studiestöd, bland annat att man inte har inkomster över ett visst belopp. Om studiestöd har betalats ut felaktigt kan det komma att krävas tillbaka. Om studiemedlen krävs tillbaka i efterhand så anses inte den försäkrade ha studerat med studiestöd (HFD mål nr 3507-14).

Det innebär dock inte nödvändigtvis att den försäkrade saknar SGI-skydd under den tid som studiestödet har krävts tillbaka för. SGI kan nämligen vara skyddad även om man studerar utan att få studiestöd under vissa förutsättningar, se nedan i detta avsnitt under rubrikerna ”Första stycket andra meningen – SGI-skydd vid studier utan att få studiestöd ” och ”26 kap. 11 § andra stycket SFB – SGI-skydd vid övriga studier”.

Om den försäkrade har haft studiestöd enligt äldre bestämmelser

Vid tillämpning av bestämmelsen likställs studiestöd enligt den upphävda studie-stödslagen (1973:349) eller enligt övergångsbestämmelserna till studiestödslagen (1999:1395) med studiestöd enligt studiestödslagen (1999:1395) (4 kap. 3 § SFBP). Med hänsyn till vissa studiers längd och möjligheterna att göra studieuppehåll kan övergångsbestämmelserna få betydelse under avsevärd tid (prop. 2008/09:200 del 2, s. 599).

26 kap. 11 § första stycket andra meningen SFB – SGI-skydd vid studier utan att få studiestöd

Enligt andra meningen i bestämmelsens första stycke är SGI skyddad även då den försäkrade bedriver studier utan att få studiestöd, under vissa förutsättningar:

• det måste vara sådana studier som studiemedel får lämnas för
• studierna måste vara på minst halvtid
• den försäkrade måste bedriva studierna, och
• om den försäkrade studerar före det andra kalenderhalvåret det år hen fyller 20 år, så måste det vara fråga om eftergymnasiala studier

Det måste vara sådana studier som studiemedel får lämnas för

För att SGI ska vara skyddad för den som inte får studiestöd måste studierna berättiga till studiemedel enligt studiestödslagen (utom i de situationer som beskrivs under rubriken ”Andra stycket – SGI-skydd vid övriga studier” nedan). Regeringen bestämmer med stöd av 3 kap. 2 § studiestödslagen vilka studier som studiemedel får lämnas för. Vilka det är står i en bilaga till studiestödsförordningen (2000:655), för studier utomlands finns dock särskilda regler.

Det är utbildningen eller kursen i sig som ska vara sådan som studiemedel får lämnas för, den försäkrade behöver inte uppfylla några individrelaterade krav för att kunna få studiemedel. Om det behövs, till exempel om det är fråga om studier utomlands, kan Försäkringskassan samråda med CSN för att avgöra om studierna är sådana som studiemedel får lämnas för (prop. 2017/18:168, s. 18 f.).

Studierna måste vara på minst halvtid

Det är bara studier på minst halvtid som ger SGI-skydd för de som studerar utan att få studiestöd. Det korresponderar med att studiestöd bara kan beviljas för studier på minst halvtid. Med halvtid avses studietakten, och inte den faktiska tid som den försäkrade lägger på studierna. Studietakten beräknas per termin eller kurs och beror på hur många poäng eller motsvarande som studierna i genomsnitt omfattar per vecka. För studier på högskola eller universitet motsvarar till exempel 1,5 poäng per vecka heltid och 0,75 poäng per vecka halvtid. För studier på folkhögskola räknas i stället tiden som skolan har planerat studier för, där 20 timmar eller mer motsvarar heltid och 11–14 timmar motsvarar halvtid. CSN har information om vad som motsvarar halvtid vid olika typer av studier.

Den försäkrade måste bedriva studierna

För att den försäkrade ska anses bedriva studier måste hen ha antagits till och registrerats på utbildningen eller kursen. Det krävs också att hen sedan följer kursplanen eller motsvarande. Vad det innebär kan dock variera, det går till exempel inte att kräva att den försäkrade har viss närvaro om det inte finns ett närvarokrav hos utbildningsanordnaren. Det är därför i princip upp till utbildningsanordnaren att avgöra om den försäkrade bedriver studierna på ett sätt som följer kursplanen eller motsvarande (jfr prop. 2017/18:168 s. 18). När studierna har avslutats är också studieresultatet en faktor som måste vägas in i Försäkringskassans bedömning, även om det inte i sig är avgörande. Den enskilde kan styrka att hen verkligen har bedrivit studier genom att till exempel skicka in utdrag ur det gemensamma studiedokumentationsregistret LADOK som visar studieresultat, eller genom intyg från utbildningsanordnaren (prop. 2017/18:168 s. 18 f.).

Om den försäkrade studerar före det andra kalenderhalvåret det år hen fyller 20 år, så måste det vara fråga om eftergymnasiala studier

Som det står i bestämmelsen så gäller SGI-skyddet vid studier utan studiestöd när den försäkrade studerar från och med det andra kalenderhalvåret det år hen fyller 20 år. SGI-skyddet gäller även för studier innan dess om studierna är på eftergymnasial nivå. Studier på grundläggande eller gymnasial nivå kan alltså endast ge SGI-skydd från och med det andra kalenderhalvåret det år den försäkrade fyller 20 år.

Övergångsbestämmelser

Bestämmelsen om att SGI är skyddad även när den försäkrade studerar utan att få studiemedel (i andra fall än de som beskrivs nedan under rubriken 26 kap. 11 § andra stycket SFB – SGI-skydd vid övriga studier) började gälla den 1 juli 2018. Det innebär att skyddet gäller från och med den 1 juli 2018 om den försäkrade då bedriver studier som uppfyller villkoren. Om studierna påbörjades innan dess måste den försäkrade alltså ha skyddat sin SGI under tiden fram till och med den 30 juni 2018 på annat sätt, till exempel genom att få studiestöd.

26 kap. 11 § andra stycket SFB – SGI-skydd vid övriga studier

Enligt andra stycket i bestämmelsen får regeringen föreskriva vilka ytterligare studier som det aktuella SGI-skyddet ska gälla för. Det har regeringen gjort genom förordningen (2000:1418) om tillämpningen av vissa skyddsbestämmelser för sjukpenninggrundande inkomst:

2 § förordning (2000:1418) Skyddsbestämmelserna ska, utöver vad som anges i 26 kap. 11 § första meningen socialförsäkringsbalken, tillämpas för en försäkrad som

1. är ledig från sin anställning för studier inom det egna yrkesområdet,
2. bedriver studier inom det egna yrkesområdet i annat fall än som anges i 1, dock för högst ett år, eller
3. bedriver studier som han eller hon får bidrag för enligt förordningen (2016:706) om utbildningsbidrag för kompletterande pedagogisk utbildning som leder till ämneslärarexamen för personer som har en examen på forskarnivå eller får studiestartsstöd för enligt lagen (2017:527) om studiestartsstöd.

Studier inom eget yrkesområde

Enligt punkterna 1 och 2 i ska skyddsbestämmelsen i 26 kap. 11 § SFB tillämpas på personer som studerar inom eget yrkesområde. Det gäller enligt punkten 1 för anställda som är lediga från sin anställning för att studera så länge de är tjänstlediga och studerar inom eget yrkesområde, och enligt punkten 2 för andra som inte är tjänstlediga från en anställning för att studera, men i så fall högst ett år.

SGI-skydd gäller även vid studier som berättigar till studiestöd, se under rubriken ”Första stycket andra meningen – SGI-skydd vid studier utan att få studiestöd” ovan. Bestämmelserna om studier inom eget yrkesområde har främst betydelse för försäkrade som har studerat utan att få studiestöd innan den 1 juli 2018 och för försäkrade som studerar men som inte uppfyller de villkor för SGI-skydd som gäller för att omfattas av SGI-skydd vid studier som berättigar till studiestöd.

Den försäkrade måste vara etablerad inom yrkesområdet

En förutsättning för att den försäkrade ska anses studera inom eget yrkesområde är att hen faktiskt har ett eget yrkesområde. Det krävs alltså någon form av etablering i ett yrke. Enligt praxis ska den försäkrade ha förvärvsarbetat minst ett år inom yrket för att anses som etablerad inom yrkesområdet (FÖD mål nr 405/1982, Westerhäll [1986], s. 146). Tid som den försäkrade arbetat som praktikant eller elev inom yrket räknas inte in i ettårsperioden (FÖD-dom 1495/1978 och FÖD-dom 122/1981).

Studierna måste avse att leda till arbete inom samma yrkesområde

Som villkor för att studier inom det egna yrkesområdet ska ge SGI-skydd, har i praxis krävts att studierna antas komma att leda till ett arbete av i huvudsak likartad typ som det yrke den försäkrade är etablerad i. Studier anses som regel bedrivas inom det egna yrkesområdet om de ska leda till ett arbete med

• i huvudsak samma arbetsuppgifter,
• en lönereglering efter samma principer som de som gällde för det gamla arbetet,
• samma ansvar, och
• samma arbetsvillkor

I domsregistret på Fia finns ett stort antal domar som belyser frågan om studier inom det egna yrkesområdet. Domsregistret uppdateras dock inte sedan september 2009.

Studierna måste inte vara på någon särskild nivå

Även grundskole- och gymnasiestudier i allmänna ämnen har ansetts vara bedrivna inom det egna yrkesområdet, i de fall studierna har varit en förutsättning för fortsatta studier med inriktning på det egna yrkesområdet (se till exempel FÖD 1982:20). För att högskole- eller universitetsstudier ska anses bedrivas inom eget yrkesområde får studierna dock inte vara inriktade mot att ge en mer generell kompetens. I stället bör de ha en inriktning på just det område inom vilken den försäkrade arbetar (KRSU mål nr 2993-2995-11, domsnytt 2012:073).

En person kan efter avlagd doktorsexamen fortsätta med postdoktorala studier. Sådana studier finansieras ofta med stipendier. Syftet med postdoktorala studier är att forskare ska få möjlighet att förkovra sig vid en vetenskaplig institution ofta på annan ort för att därigenom få nya, vanligen internationella, forskningserfarenheter. Frågan om postdoktorala studier är studier inom eget yrkesområde har inte prövats i högsta instans. Däremot har kammarrätten i två domar konstaterat att postdoktorala studier var att anse som studier inom eget yrkesområde. Postdoktorala studier kan alltså vara studier inom eget yrkesområde. Försäkringskassan måste dock i varje enskilt ärende där postdoktorala studier är aktuella utreda om omständigheterna är sådana att villkoren för SGI-skydd i samband med studier inom eget yrkesområde är uppfyllda.

Rättsfall

I den ena kammarrättsdomen var det frågan om en kvinna som i ungefär fem år haft en doktorandtjänst som avslutades med avlagd doktorsexamen. Enligt arbetsgivaren hade kvinnan både varit verksam som forskare och undervisat. Hon hade haft rätt till en SGI på grundval av inkomsterna från doktorandtjänsten. Kammarrätten menade att kvinnans verksamhet inom ramen för doktorand- tjänsten skulle anses vara hennes yrkesområde. Eftersom hon haft tjänsten i fem år fick kvinnan även anses vara etablerad inom detta yrkesområde. Kammarrätten menade att de postdoktorsstudier som kvinnan bedrivit hade ett direkt samband med tidigare verksamhet. Studierna skulle därför ses som vidareutbildning inom eget yrkesområde (KRNS mål nr 2051-1996).

Rättsfall

Det andra avgörandet gällde en man som under cirka ett och ett halvt år av doktorandtiden hade arbetat som assistent med utbildningsbidrag om 80 procent och därutöver haft en undervisningstjänst om 20 procent. Därefter hade han en doktorandtjänst under ungefär ett och ett halvt år och en anställning som forskarassistent i cirka ett halvår. Efter doktorsexamen hade mannen haft en anställning som forskare i ett halvår och därefter fått en tjänst som forskarassistent. Efter en månad beviljades han tjänstledighet för att bedriva postdoktorala studier i Tyskland. Kammarrätten konstaterade att mannen, såväl under doktorandtiden som därefter haft olika tjänster med inriktning på forskning inom sitt ämnesområde. Kammarrätten konstaterade att mannen fått sedvanlig lön för sitt arbete och att lönen även berättigade till en SGI. Mot bakgrund av detta menade kammarrätten att den verksamhet mannen ägnade sig åt inom ramen för nämnda tjänster skulle anses som hans yrkesområde. Med hänsyn till den tid som han hade haft tjänsterna fick mannen även anses vara etablerad inom detta yrkesområde. De postdoktorsstudier som mannen bedrivit hade ett direkt samband med tidigare verksamhet. Studierna skulle därför ses som vidareutbildning inom eget yrkesområde (KRNS mål nr 3168-1996).

Kompletterande pedagogisk utbildning och studiestartsstöd

SGI-skydd gäller enligt punkt 3 i 2 § förordningen (2000:1418) för den som får andra typer av ersättningar än studiemedel när hen studerar. Det är dels den som får utbildningsbidrag för kompletterande pedagogisk utbildning som leder till ämneslärarexamen för personer som har en examen på forskarnivå och dels den som får studiestartsstöd.

Vissa utbildningsbidrag och stöd enligt äldre bestämmelser

Enligt övergångsbestämmelser till förordning (2000:1418) gäller SGI-skydd enligt äldre bestämmelser för de som fått studiestöd enligt lagen (1983:1030) om särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa, för de som har fått särskilt utbildningsbidrag för tid före den 1 januari 2003, för de som fått rekryteringsbidrag enligt lagen (2002:624) om rekryteringsbidrag till vuxenstuderande och för de som har fått utbildningsbidrag för doktorander eller får utbildningsbidrag för doktorander innan den 30 juni 2022.

När skolor har stängt för att förhindra spridningen av covid 19

Under år 2020 vidtogs flera åtgärder för att minska spridningen av coronaviruset som orsakar sjukdomen covid-19. En av de åtgärder som övervägdes var att stänga ned skolor. Frågan uppkom då om SGI-skydd vid studier kunde gälla om en försäkrad på grund av detta inte kunde delta i utbildning. Försäkringskassan gjorde därför ett rättsligt ställningstagande beträffande detta:

FKRS 2020:04 SGI-skydd ska gälla vid ledighet som har samband med åtgärder för att förhindra spridningen av det virus som orsakar covid-19 och som innebär att den studerande saknar möjlighet att bedriva sina studier på grund av att en läroanstalt inte kan erbjuda utbildning.

Läs mer

I bakgrunden och övervägandena till det rättsliga ställningstagandet 2020:04.

7.2.2 SGI-skydd vid periodiskt ekonomiskt stöd

26 kap. 12 § SFB SGI-skydd gäller under tid då den försäkrade får periodiskt ekonomiskt stöd enligt särskilda avtal mellan arbetsmarknadens parter. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar ytterligare föreskrifter om förutsättningarna för att avtalen ska medföra att skyddet är tillämpligt.

Regeringen har i 2 a § förordningen (2000:1418) meddelat ytterligare föreskrifter.

2 a § förordningen (2000:1418) Skyddsbestämmelserna skall tillämpas för en försäkrad som enligt s.k. trygghets- avtal erhåller periodiskt ekonomiskt stöd för studier, praktik, start av eget företag eller annan jämförbar aktivitet.

Vad menas med ”periodiskt ekonomiskt stöd”?

Med uttrycket ”periodiskt ekonomiskt stöd” avses att ersättningen ska betalas ut med periodicitet, det vill säga månatligen. Om den försäkrade endast har fått någon form av engångsersättning är SGI inte omfattad av skydd. (Jfr prop. 2004/05:108 s. 23 och 33.)

Vem kan få stödet och vad är syftet?

Genom sin anställning omfattas vissa arbetstagare av omställningsavtal som arbetsmarknadens parter tillsammans har tecknat. Sådana omställningsavtal syftar till att ge arbetstagare som har sagts upp eller riskerar att sägas upp stöd i omställningen till ny försörjning. Omställningsavtalen administreras vanligtvis av s.k. trygghetsråd. Ett trygghetsråd kan till exempel vara en stiftelse som bildats av arbetsgivar- och arbetstagarorganisationer med ändamål att främja åtgärder som syftar till att finna ett nytt arbete för arbetstagare som drabbas av exempelvis driftinskränkning, företags-nedläggning, rationalisering av verksamhet eller som av annan anledning kan behöva stöd för att hitta annat arbete. Trygghetsråden kan bland annat ge omställningsstöd i form av individuellt formade handlingsprogram för att underlätta för de som har blivit eller riskerar att bli arbetslösa att få ett nytt arbete. I omställningsstödet kan trygghetsråden helt eller delvis ge ekonomiskt bidrag till studier, praktik, start av eget företag eller annan aktivitet. (Jfr prop. 2004/05:108, s. 21 f.)

Trygghetsråden är skyldiga att betala sociala avgifter för ersättningar som betalas ut som omställningsstöd. Ersättningarna är också skattepliktiga för den enskilde. Den ersättning som den enskilde får från trygghetsråden är dock inte inkomst av eget arbete och kan därmed inte ingå i SGI med stöd av 25 kap. 2 § SFB. SGI kan dock omfattas av skydd med stöd av 26 kap. 12 § SFB (jfr prop. 2004/05:108, s. 22).

Den försäkrade måste också ha minskat eller avbrutit sitt arbete enligt vad som följer av 26 kap. 9 § SFB för att skyddet ska kunna bli aktuellt. Den försäkrade som fortsätter att arbeta i samma omfattning och får mellanskillnaden mellan lönen i det tidigare arbetet och det nuvarande i ersättning från ett trygghetsråd kan inte omfattas av SGI-skydd.

7.2.3 SGI-skydd vid arbetslöshet och arbetsmarknadspolitiska åtgärder

26 kap 13 § SFB SGI-skydd gäller under tid då den försäkrade

1. deltar i ett arbetsmarknadspolitiskt program och får aktivitetsstöd, utvecklings- ersättning eller etableringsersättning, eller
2. står till arbetsmarknadens förfogande. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen meddela
3. föreskrifter om undantag från kravet på att den som deltar i ett arbetsmarknads- politiskt program ska få aktivitetsstöd, utvecklingsersättning eller etableringsersättning, och
4. föreskrifter om de villkor som gäller för att den försäkrade ska anses stå till arbetsmarknadens förfogande.

Enligt bestämmelsen gäller SGI-skydd dels när den försäkrade deltar i ett arbets-marknadspolitiskt program och får aktivitetsstöd, utvecklingsersättning eller etableringsersättning, dels när den försäkrade står till arbetsmarknadens förfogande.

Enligt andra stycket kan regeringen meddela föreskrifter om undantag från kravet på att den försäkrade ska få aktivitetsstöd, utvecklingsersättning eller etableringsersättning för deltagande i arbetsmarknadspolitiska program. Det innebär att regeringen kan bestämma att SGI i vissa fall ska vara skyddad vid deltagande i ett arbets-marknadspolitiskt program trots att den försäkrade inte får ersättning för deltagandet. Regeringen får också meddela föreskrifter om villkor som måste vara uppfyllda för att den försäkrade ska anses stå till arbetsmarknadens förfogande på ett sådant sätt så att SGI är skyddad.

SGI-skydd vid deltagande i arbetsmarknadspolitiska program utan att få aktivitetsstöd, utvecklingsersättning eller etableringsersättning

Enligt bestämmelsen gäller SGI-skydd alltså vid deltagande i arbetsmarknadspolitiska program om den försäkrade får aktivitetsstöd, utvecklingsersättning eller etableringsersättning. Men i vissa fall är SGI skyddad även om den försäkrade inte får sådan ersättning, alltså ett undantag från kravet i SFB som regeringen har möjlighet att besluta om. Det regleras i 4 § förordningen (2000:1418).

4 § förordning (2000:1418) Skyddsbestämmelserna ska tillämpas för en försäkrad som deltar i ett arbets- marknadspolitiskt program men inte får aktivitetsstöd, utvecklingsersättning eller etableringsersättning på grund av att han eller hon är avstängd från rätt till någon sådan ersättning enligt förordningen (2017:819) om ersättning till deltagare i arbetsmarknadspolitiska insatser när han eller hon enligt den förordningen

1. inte medverkat till att upprätta en individuell handlingsplan, inte lämnat en aktivitetsrapport till Arbetsförmedlingen inom utsatt tid eller inte besökt eller tagit kontakt med Arbetsförmedlingen eller en kompletterande aktör vid en överens- kommen eller på annat sätt bestämd tidpunkt,
2. vid ett tillfälle avvisat någon insats, aktivitet eller annan arbetsmarknadspolitisk åtgärd inom programmet, eller
3. utan giltig anledning lämnat sitt arbete eller på grund av otillbörligt uppträdande skilts från sitt arbete. Skyddsbestämmelserna ska även tillämpas för en försäkrad som utan att vara avstängd från rätt till aktivitetsstöd, utvecklingsersättning eller etablerings- ersättning inte får någon sådan ersättning.

En deltagare i ett arbetsmarknadspolitiskt program kan under vissa omständigheter stängas av från ersättning om de missköter sig. Från och med den 1 januari 2018 regleras detta i förordningen (2017:819) om ersättning till deltagare i arbets-marknadspolitiska insatser (FEA). Innan dess fanns regler om avstängning från rätt till ersättning i förordningen (1996:1100) om aktivitetsstöd (FAS). För den som är avstängd från sin rätt till aktivitetsstöd eller utvecklingsersättning enligt FAS gäller 4 § förordningen (2000:1418) i den äldre lydelsen (se punkt 2 i övergångsbestämmelserna till förordningen [2017:835] om ändring i förordningen [2000:1418] om tillämpningen av vissa skyddsbestämmelser för sjukpenninggrundande inkomst).

Enligt 4 § förordningen (2000:1418) ska SGI-skyddet enligt 26 kap. 13 § SFB gälla även under tiden en deltagare är avstängd från ersättning, om avstängningen sker av vissa anledningar. Vissa av de bestämmelser i FEA om när en deltagare kan stängas av från ersättning korresponderar med punkterna i 4 § förordningen (2000:1418).

Avstängningar som avser tid från och med den 1 januari 2018 enligt FEA, som ger SGI-skydd enligt 4 § förordningen (2000:1418):

• 6 kap. 2 § första stycket 1–3 FEA som motsvarar 4 § första stycket 1 förordningen (2000:1418),
• 6 kap. 3 § första stycket 4 FEA som motsvarar 4 § första stycket 2 förordningen (2000:1418) men bara om den försäkrade har varit avstängd av den anledningen vid högst ett tillfälle under aktuell programperiod, och
• 6 kap. 4 § första stycket 1–2 FEA som motsvarar 4 § första stycket 3 förordningen (2000:1418).

Avstängningar som avser tid till och med den 31 december 2017 enligt FAS som ger SGI-skydd enligt 4 § förordningen (2000:1418):

• 14 a § första stycket 1–3 FAS som motsvarar 4 § första stycket 1 förordningen (2000:1418),
• 14 b § första stycket 3 FAS som motsvarar 4 § första stycket 2 förordningen (2000:1418) men bara om den försäkrade har varit avstängd av den anledningen vid högst ett tillfälle under aktuell programperiod, och
• 14 c § första stycket 1–2 FAS som motsvarar 4 § första stycket 3 förordningen (2000:1418).

Om den försäkrade är avstängd från ersättning av någon annan anledning enligt FEA, eller FAS om den är tillämplig, än de ovanstående så gäller alltså inte SGI-skydd enligt 26 kap. 13 § SFB. SGI-skyddet upphör i denna situation den dagen den försäkrade blir avstängd från ersättning. Enligt 4 § andra stycket förordningen (2000:1418) gäller dock SGI-skyddet för den som inte är avstängd men som av något annat skäl inte får ersättning.

SGI-skydd genom att stå till arbetsmarknadens förfogande

SGI-skydd kan gälla för den som står till arbetsmarknadens förfogande. Vem som kan skydda sin SGI på detta sätt och vad som krävs för det regleras i 3 § förordningen (2000:1418).

3 § förordning (2000:1418) Skyddsbestämmelserna ska tillämpas för en försäkrad som har en sjukpenning- grundande inkomst av anställning eller av annat förvärvsarbete och som före ingången av den månad han eller hon fyller 66 år.

1. är helt eller delvis arbetslös,
2. på grund av hälsoskäl inte kan återgå i arbete hos sin arbetsgivare, eller
3. på grund av hälsoskäl inte kan återgå i arbete i den egna verksamheten. Bestämmelserna i första stycket gäller endast när den försäkrade är beredd att anta erbjudet arbete i en omfattning som svarar mot den fastställda sjukpenning- grundande inkomsten samt
4. aktivt söker sådant arbete och är anmäld som arbetssökande hos den offentliga arbetsförmedlingen, eller
5. söker arbete på det sätt som Försäkringskassan föreskriver. För en försäkrad som har fått sjukpenning ska villkoren enligt andra stycket 1 anses vara uppfyllda under 25 arbetsdagar från det att rätten till sjukpenning har upphört

Första stycket – har en SGI och är under 66 år

SGI-skydd ska tillämpas för försäkrade som har en SGI av anställning eller av annat förvärvsarbete. Även den som tidigare har försörjt sig som egenföretagare kan alltså skydda sin SGI genom att stå till arbetsmarknadens förfogande på samma sätt som den som tidigare har varit anställd.

Skyddsbestämmelserna ska bara tillämpas före ingången av den månad då den försäkrade fyller 66 år. Det skiljer sig från åldersbegränsningar i vissa andra SGI-skydd som gäller fram till att den försäkrade har fyllt 66 år.

Den som har en SGI, inte har fyllt 66 år och inte heller fyller 66 år under den aktuella månaden, kan alltså omfattas av bestämmelserna. Men bara om hen antingen är helt eller delvis arbetslös eller av hälsoskäl inte kan återgå i arbete hos sin arbetsgivare eller i den egna verksamheten.

De nya åldergränserna i pensionssystemet och vissa andra trygghetssystem gäller från den 1 januari 2023. Bestämmelsen trädde ikraft den 1 december 2022, men ska tillämpas från den 1 januari 2023. Äldre föreskrifter ska fortfarande gälla för den som har uppnått åldersgränsen före den 1 januari 2023. Med ”uppnått respektive åldersgräns” menas här den ålder som har ändrats i bestämmelsen, det vill säga 65 år.

Första stycket punkt 1 – helt eller delvis arbetslös

Man är helt arbetslös om man saknar arbete. Den som har ett arbete som anställd kan ändå omfattas av bestämmelserna om hen är delvis arbetslös. Att man är delvis arbetslös i det här sammanhanget innebär att man har en anställning, men den anställningen är i en lägre omfattning än det arbete som låg till grund för hens SGI.

Den som fortfarande arbetar i ett eget företag kan inte betraktas som delvis arbetslös, bland annat eftersom arbete i ett eget företag inte på samma sätt kan vara avtalat att ske i någon viss omfattning.

Första stycket punkt 2 och 3 – på grund av hälsoskäl inte kan återgå i arbete

Även den som inte formellt sett är helt eller delvis arbetslös kan skydda sin SGI genom att stå till arbetsmarknadens förfogande. Det gäller den som inte kan arbeta eller inte kan arbeta i samma omfattning som tidigare hos sin arbetsgivare eller i sitt egna företag på grund av sjukdom, men som inte kan få sjukpenning. Detta eftersom hen trots sjukdomen skulle kunna utföra ett annat arbete som är normalt förekommande på arbetsmarknaden (jfr bland annat 27 kap. 2 och 48 §§ SFB). Dessa personer omfattas inte av SGI-skydd enligt 26 kap. 17 § SFB, se avsnitt 7.2.8. Det är Försäkringskassan – och inte till exempel Arbetsförmedlingen eller arbetsgivaren – som bedömer den försäkrades arbetsförmåga i det här sammanhanget.

Läs mer

Av förarbeten framgår att skyddet riktar sig till försäkrade som inte har rätt till sjukpenning efter prövning enligt 3 kap. 7 § AFL, numera 27 kap. SFB, därför att Försäkringskassan har bedömt att den försäkrade kan ta ett annat arbete på arbetsmarknaden (jfr prop. 2007/08:136 s. 90).

Andra stycket – beredd att anta ett erbjudet arbete i samma omfattning som SGI

SGI-skyddet ska tillämpas för de försäkrade som definieras i första stycket om de uppfyller vissa villkor. Villkoren är att den försäkrade måste vara anmäld som arbetssökande på Arbetsförmedlingen samt aktivt söka och vara beredd att anta erbjudet arbete i en omfattning som motsvarar fastställd SGI.

Att den försäkrade ska vara beredd att anta erbjudet arbete i en omfattning som svarar mot SGI innebär att SGI-skyddet inte gäller om hen söker arbete som är i en lägre omfattning än det arbete som hens SGI är baserad på. I en sådan situation finns det inte heller stöd i någon bestämmelse för att basera SGI på en lägre nivå som motsvarar omfattningen av arbetssökandet. Det finns ett undantag från detta för den som får tjänstepension innan hen fyller 66 år, se kapitel 9.

Den försäkrade kan inte heller kombinera arbete i en mindre omfattning än sin SGI med att söka ytterligare arbete som också är i mindre omfattning för att på så sätt komma upp i omfattningen av sin SGI.

Rättsfall

Kammarrätten prövade ett fall där en person arbetade deltid och samtidigt sökte ytterligare ett deltidsarbete. Frågan var om personen därigenom kunde skydda en SGI som baserades på heltidsarbete. Kammarrätten konstaterade att det med hänsyn till ordalydelsen av 3 § i SGI- skyddsförordningen inte fanns förutsättningar att skydda en SGI genom att kombinera deltidsarbete och deltidsarbetssökande upp till en heltid. Eftersom den försäkrade inte aktivt hade sökt arbete på heltid hade hen inte skyddat sin SGI på heltid. En ny SGI kunde istället baseras på den försäkrades aktuella deltidsarbete. (KRNG 6462-20)

Andra stycket punkt 1 – anmäld som arbetssökande hos Arbetsförmedlingen och aktivt arbetssökande

Att vara anmäld som arbetssökande hos Arbetsförmedlingen innebär att man har blivit registrerad hos Arbetsförmedlingen och att man inte har avaktualiserats på grund av att man har slutat söka arbete.

Rättskällorna ger inte något tydligt svar på vad som avses med begreppet ”aktivt söka arbete”, det finns till exempel inte något vägledande avgörande på området. En tolkning av begreppet måste göras i varje enskilt fall. Men om den försäkrade inte kan visa att hen har vidtagit några åtgärder över huvud taget under en längre tid så kan det vara svårt att anse att hen har varit aktivt arbetssökande.

Arbetsförmedlingen noterar en kod för sökandekategori för alla anmälda arbetssökande. Koden ska motsvara den arbetssökandes faktiska situation vad gäller möjlighet att söka och ta ett arbete. När Försäkringskassan utreder om den försäkrade har varit aktivt arbetssökande kan vi använda information från Arbetsförmedlingen om i vilken sökandekategori den försäkrade är registrerad. Däremot kan inte Arbetsförmedlingens kodning av den försäkrade utan vidare ligga till grund för vår bedömning av om hen ska anses vara aktivt arbetssökande. Vi måste göra en egen bedömning av den försäkrades SGI-skydd, oavsett vilken kod Arbetsförmedlingen har angett. (Jfr HFD 2011 not. 4).

Om Arbetsförmedlingen i efterhand ändrar kodningen av den försäkrade är det viktigt att utreda de faktiska förhållandena vid tiden för SGI-skyddet. I domar i kammarrätterna framkom att den försäkrade skapats ett SGI-skydd genom att Arbetsförmedlingen gjort retroaktiva åtgärder. Kammarrätten ansåg att detta inte var en möjlig hantering. När frågan om ett i efterhand konstruerat SGI-skydd kommer upp i ett ärende måste de faktiska förhållandena vid tiden för glappet utredas grundligt, (KRNG 4611-12, KRSU 2328-12, domsnytt 2015:006).

Andra stycket punkt 2 – annat sätt som Försäkringskassan föreskriver

SGI kan också vara skyddad om den försäkrade söker arbete på ett annat sätt än det som sägs i andra stycket punkt 1, nämligen på ett sådant sätt som Försäkringskassan föreskriver. Försäkringskassan har inte föreskrivit något annat sätt att söka arbete, varför det endast är arbetssökande enligt punkt 1 som kan ge SGI-skydd.

Tredje stycket – efter att den försäkrade har fått sjukpenning

För den som har fått sjukpenning ska villkoren i bestämmelsens andra stycke punkt 1 anses vara uppfyllda i 25 arbetsdagar efter den sista dagen med sjukpenning. Det innebär att den som har fått sjukpenning inte behöver vara registrerad som arbetssökande hos Arbetsförmedlingen och aktivt söka arbete för att SGI-skyddet ska gälla under den tiden. Dock måste övriga villkor vara uppfyllda, det vill säga att den försäkrade är helt eller delvis arbetslös eller inte kan återgå i arbete hos arbetsgivaren eller i den egna verksamheten av hälsoskäl. Det gäller också som längst till och med månaden innan den försäkrade fyller 66 år.

Bestämmelsen i tredje stycket gäller den som har fått sjukpenning i någon omfattning, oavsett om sjukpenning har beviljats på grund av nedsatt arbetsförmåga, i förebyggande syfte eller interimistiskt (enligt 112 kap. 2-2a §§ SFB). Det gäller inte andra ersättningar än sjukpenning, som till exempel rehabiliteringspenning eller sjukpenning i särskilda fall. Det gäller inte heller för den som har nedsatt arbetsförmåga men som av något annat skäl inte har fått sjukpenning, eller för den som har ansökt om sjukpenning men inte beviljats sjukpenning alls.

Tidsperioden på 25 arbetsdagar har valts för att överensstämma med den tid som en arbetslös enligt praxis kan göra avbrott i arbetssökandet med bibehållet SGI-skydd och ska överensstämma med semesterlagen. Läs mer under rubriken Avbrott i arbetssökandet.

Avbrott i arbetssökandet

Enligt domstolspraxis är SGI skyddad även när en arbetssökande gör avbrott i arbetssökandet motsvarande semester för en anställd. Förutsättningarna för att SGI ska vara skyddad under avbrott i arbetssökande är att

• det inte sker mer än två avbrott under ett kalenderår
• avbrottet eller avbrotten uppgår till som mest till 25 arbetsdagar sammanlagt under ett kalenderår
• den försäkrade antingen är arbetssökande på det sätt som avses i 3 § förordning (2000:1418) direkt innan avbrottet, eller var arbetssökande på det sätt som avses i 3 § förordning (2000:1418) innan en period med annat SGI-skydd som gäller direkt innan avbrottet.

Det finns i princip inga andra krav än de ovanstående för att SGI ska vara skyddad under avbrott i arbetssökandet. Den försäkrade måste alltså inte göra något särskilt under avbrottet eller meddela Arbetsförmedlingen om avbrottet i förväg. En försäkrad som blir avaktualiserad hos Arbetsförmedlingen kan alltså anses göra ett avbrott, oavsett anledningen till att hen blir avaktualiserad.

Avbrottens längd och frekvens

Den försäkrade kan göra ett eller två avbrott per år, men den sammanlagda tiden för avbrotten får inte överstiga 25 arbetsdagar under ett kalenderår (KRNG 6303-14, se domsnytt 2015:027). I de domar som behandlar avbrott i arbetssökandet har man gjort jämförelser med anställdas rätt till semester i 25 dagar enligt semesterlagen (se FÖD 1986:27 och RÅ 2003 ref. 93). Enligt semesterlagen räknas vardagar som semesterdagar. Lördag och söndag, allmänna helgdagar samt midsommarafton, julafton och nyårsafton räknas dock normalt inte som semesterdagar. Perioden om 25 arbetsdagar är alltså i regel fem veckor lång (eller längre om midsommarafton, julafton, nyårsafton eller någon allmän helgdag infaller under perioden), oavsett hur många dagar per vecka den försäkrade tidigare har arbetat.

I ett fall uttalade kammarrätten att avbrott på mer än 25 arbetsdagar kan vara godtagbart i vissa fall:

Rättsfall

Den försäkrade hade gjort avbrott i arbetssökandet och befunnit sig utomlands. Avbrottet hade varat i sex veckor och tre dagar på grund av att den försäkrades make hade blivit sjuk, vilket hade fördröjt hemresan. Kammarrätten uttalade att ett längre avbrott från arbetssökandet ska anses godtagbart om en arbetstagare inte skulle anses ha olovlig frånvaro från sitt arbete vid en förlängd utlandsvistelse i motsvarande situation. I regel bör då krävas att vistelsen förlängts i anledning av egen sjukhusvistelse eller på grund av avrådan från hemresa. Så var inte fallet i målet varför den försäkrade inte omfattades av SGI-skydd under avbrottet (KRNS 2811-11, se domsnytt 2012:029).

Krav på att den försäkrade är arbetssökande innan avbrottet

För att den försäkrade ska kunna göra avbrott i arbetssökandet krävs att hen innan avbrottet varit

• anmäld som arbetssökande hos Arbetsförmedlingen
• beredd att anta ett erbjudet arbete i minst samma omfattning som SGI och
• aktivt arbetssökande.

Villkoren har ansetts uppfyllda även om den försäkrade har gjort avbrott direkt efter en period med annat SGI-skydd, till exempel under en kortare period med sjukdom eller föräldraledighet, under förutsättning att den försäkrade har varit anmäld som arbetssökande, beredd att anta ett erbjudet arbete i minst samma omfattning som SGI och aktivt arbetssökande innan den perioden med annat SGI-skydd.

Rättsfall

Den försäkrade avbröt sitt arbetssökande för att under drygt sex veckor uppbära föräldrapenning. Omedelbart efter föräldraledigheten tog han fem veckors semester. HFD bestämde att SGI-skydd skulle gälla under avbrott i arbetssökande även om avbrottet följde efter en period av föräldraledighet, eftersom den försäkrade innan föräldraledigheten hade varit arbetssökande. (HFD 2012 ref. 3, se domsnytt 2012:026).

Rättsfall

Den försäkrade avbröt sina studier och skrev efter ett avbrott på cirka två veckor in sig som arbetssökande hos Arbetsförmedlingen. HFD fann att SGI-skydd under avbrott i arbetssökandet inte kan utsträckas till att omfatta försäkrade som inte tidigare har varit arbetssökande. (HFD 2014 ref. 11, domsnytt 2014:010)

7.2.4 SGI-skydd vid graviditet

26 kap. 14 § SFB SGI-skydd gäller under tid då den försäkrade är gravid och avbryter eller inskränker sitt förvärvsarbete tidigast sex månader före barnets födelse eller den beräknade tidpunkten för födelsen.

SGI-skyddet i bestämmelsen innebär att den som är gravid har möjlighet att helt sluta arbeta eller minska sitt arbete, tidigast sex månader före barnets födelse eller den beräknade tidpunkten för födelsen utan att SGI:n påverkas. Formuleringen ”avbryta eller inskränka sitt förvärvsarbete”, innebär att det är just arbetet som måste förändras i omfattning och inte bara inkomsten.

Att man i bestämmelsen anger tidigast sex månader före barnets födelse eller den beräknade tidpunkten för födelsen innebär att Försäkringskassan här har möjlighet att välja det som är mest fördelaktigt för den försäkrade.

Avbryta eller minska arbetssökande

Försäkringskassan allmänna råd RAR 2002:2 till 26 kap. 14 § SFB har utvidgat målgruppen för skyddet till att även innefatta de som är arbetslösa:

”Att avbryta eller inskränka arbetssökande enligt 26 kap. 14 § socialförsäkringsbalken bör jämställas med att avbryta eller inskränka förvärvsarbete. Detta bör endast gälla den som omfattas av SGI-skydd enligt 3 § förordningen (2000:1418) om tillämpningen av vissa skyddsbestämmelser för sjukpenninggrundande inkomst.”

Den som är helt eller delvis arbetslös eller som av hälsoskäl inte kan återgå i arbete kan omfattas av 3 § förordningen (2000:1418), se avsnitt 7.2.3. Den som är gravid och tillhör denna grupp har alltså möjlighet att omfattas av SGI-skydd, i detta fall genom att avbryta eller minska sitt arbetssökande. Avbrottet eller inskränkningen av arbetssökande måste då göras tidigast sex månader före barnets födelse eller den beräknade tidpunkten för barnets födelse.

Avbryta eller minska uttag av föräldrapenning

Att avbryta eller minska sitt föräldrapenninguttag kan inte jämställas med att avbryta eller inskränka sitt förvärvsarbete.

Rättsfall

I Försäkringsöverdomstolen framförde Försäkringskassan att en kvinna med beräknat förlossningsdatum den 21 februari 1989 inte hade något SGI-skydd. Den försäkrade hade arbetat och haft föräldrapenning i olika perioder efter att hon fick sitt första barn 1987. Den försäkrade slutade ta ut föräldrapenning efter den 6 december 1988 och hade då inte varit i arbete efter den 31 juli 1988. FÖD konstaterade att den försäkrade inte var i arbete när sex månader kvarstod till beräknad förlossning och hon kunde därför inte omfattas av SGI-skyddet för gravida (FÖD mål nr 2191/1989).

7.2.5 SGI-skydd vid vård av barn

SGI-skyddet för den som är föräldraledig är tvådelat, och regleras dels i 26 kap. 15 § SFB för den som vårdar barn under ett år och i RAR:en till 26 kap. 15 § SFB för den som vårdar barn som är ett år och över.

När barnet är under ett år

26 kap. 15 § SFB SGI-skydd gäller under tid då den försäkrade helt eller delvis avstår från förvärvsarbete för vård av barn, om den försäkrade är förälder till barnet eller likställs med förälder enligt 1 § föräldraledighetslagen (1995:584) och barnet inte fyllt ett år. Det som föreskrivs i första stycket gäller även vid adoption av barn som inte fyllt tio år eller vid mottagande av sådant barn i avsikt att adoptera det, om mindre än ett år har förflutit sedan den försäkrade fick barnet i sin vård.

Den som avbryter eller minskar sitt arbete för vård av barn som är under ett år har sin SGI skyddad. Av förarbeten framkommer också att man inte behöver ha ett arbete att avbryta eller minska, utan att bestämmelsen är tillämplig även på den som exempelvis studerar eller är arbetslös (prop. 2004/05:108 s 35). Man behöver inte heller ta ut någon föräldrapenning för att omfattas av bestämmelsen, men man behöver ta hand om barnet. Det är möjligt för mer än en förälder att omfattas av skyddet samtidigt.

Av 1 § föräldraledighetslagen framgår att med förälder likställs den som

• utan att vara förälder är rättslig vårdnadshavare och har vård om ett barn
• har tagit emot ett barn för stadigvarande vård och fostran i sitt hem
• är gift med och bor tillsammans med en förälder
• är sambo med en förälder.

För den som adopterar ett barn som är under tio år räknas den dag då man har haft det adopterade barnet i sin vård i ett år som barnets ettårsdag.

När barnet fyller ett år

När barnet fyller ett år upphör det lagreglerade SGI-skyddet vid vård av barn, men i domstolspraxis har skyddet ansetts fortsätta gälla även därefter i vissa fall. Försäkringskassan har tagit fram ett allmänt råd till 26 kap. 15 § SFB som beskriver när SGI bör anses vara skydda vid vård av barn som är ett år eller äldre:

SGI-skydd gäller alltså även när barnet har fyllt ett år för en förälder (eller en person som jämställs med förälder) som avstår från arbete eller minskar sin arbetstid och tar ut föräldrapenning i en omfattning som svarar mot den minskade arbetstiden. Minskningen av arbetstid bedöms i förhållande till den arbetstid som ligger till grund för den försäkrades SGI.

”Enligt rättspraxis fortsätter SGI-skyddet att gälla även från och med barnets ettårsdag om den försäkrade i oavbruten följd är helt eller delvis ledig från förvärvsarbete och under den tiden får föräldrapenning. För att kunna anses vara ledig i oavbruten följd från förvärvsarbete för vård av barn som fyllt ett år bör en försäkrad som är

1. helt ledig från förvärvsarbete ta ut totalt minst fem föräldrapenningdagar per kalendervecka
2. delvis ledig från förvärvsarbete ta ut ett proportionellt färre antal föräldra- penningdagar än den som är helt ledig från förvärvsarbete enligt 1.

Bedömningen av om uttaget enligt andra stycket 2 motsvarar minskningen i arbetstid bör göras i förhållande till den arbetstid som ligger till grund för den sjukpenninggrundande inkomst som gällde före arbetstidsminskningen. Bedömningen av om uttaget enligt andra stycket 1 och 2 motsvarar minskningen i arbetstid bör göras antingen dag för dag eller över en period av en kalendervecka. När arbetstiden per kalendervecka varierar bör bedömningen i stället göras utifrån den längre schemalagda arbetstidscykel som den försäkrade har vid uttagstillfället. Uttag av föräldrapenning enligt andra stycket kan göras på sjukpenning-, grund- eller lägstanivå.”

Uttaget av föräldrapenning kan bedömas för antingen en dag eller en kalendervecka. Om den försäkrades arbetstider varierar från vecka till vecka kan bedömningen i stället för kalendervecka göras över en längre period. Det innebär att SGI är skyddad

• en dag om den försäkrade tar ut föräldrapenning i en omfattning som svarar mot arbetstidsminskningen den dagen
• under en kalendervecka om den försäkrade tar ut föräldrapenning i en omfattning som svarar mot arbetstidsminskningen den kalenderveckan
• under en längre period än en kalendervecka om den försäkrades arbetstider varierar veckorna emellan och hen tar ut föräldrapenning i en omfattning som svarar mot arbetstidsminskningen under den längre period som följer av hens schemalagda arbetstidscykel vid uttagstillfället.

När vi ska bedöma om den försäkrade tar ut föräldrapenning i en omfattning som motsvarar den minskade arbetstiden ska fem dagar anses motsvara hela den försäkrades arbetstid under en kalendervecka, oavsett om hens SGI baseras på arbete på heltid eller en annan omfattning. Om den försäkrade tar ut minst fem dagar med föräldrapenning under kalenderveckan motsvarar det alltså en minskning av arbetstiden med 100 procent, oavsett om hen vanligtvis jobbar fler eller färre dagar än fem per vecka.

Om den försäkrade arbetar delvis, så måste hen minst ta ut den andel av fem dagar med föräldrapenning som motsvarar minskningen av hens arbetstid för att SGI-skyddet ska gälla. Om den försäkrade till exempel arbetar 80 procent av sin vanliga arbetstid så måste hen alltså ta ut 20 procent av fem dagar, det vill säga en dag med föräldrapenning under kalenderveckan. Det gäller även om den försäkrades SGI baseras på arbete fler eller färre än fem dagar per vecka.

Om den försäkrade tar ut tillräckligt många dagar med föräldrapenning under en kalendervecka så är SGI skyddad under hela den kalenderveckan. Det spelar ingen roll vilka veckodagar föräldrapenningen avser. Det spelar inte heller någon roll om det är föräldrapenning på lägstanivå eller på sjukpenningnivå.

Om den försäkrade inte tar ut tillräckligt många dagar med föräldrapenning under en kalendervecka, så är inte SGI skyddad på grund av vård av barn som har fyllt ett år under den kalenderveckan. SGI kan dock vara skyddad en enskild dag om den försäkrade tar ut föräldrapenning i en omfattning som motsvarar minskad arbetstid den dagen.

Exempel

Den försäkrade är helt ledig för vård av barn som har fyllt ett år. Under en vecka tar hen ut hel föräldrapenning på sjukpenningnivå måndag, tisdag och fredag samt hel föräldrapenning på lägstanivå lördag och söndag. Den försäkrades SGI är skyddad under hela kalenderveckan eftersom hen tar ut fem dagar med föräldrapenning sammanlagt.

Exempel

Den försäkrade är helt ledig för vård av barn som har fyllt ett år. Under en vecka tar hen ut hel föräldrapenning måndag, tisdag och fredag. Resterande dagar tar hen inte ut någon föräldrapenning. SGI:n är skyddad under måndagen och tisdagen eftersom hen tar ut föräldrapenning just de dagarna. Men den är inte skyddad på onsdagen eftersom hen inte tar ut föräldrapenning då och inte heller tar ut tillräckligt många dagar med föräldrapenning sammanlagt under kalenderveckan.

Om den försäkrades arbetstid per vecka varierar kan uttaget av föräldrapenning bedömas för en längre period än en kalendervecka. För att SGI-skydd ska gälla så ska antalet dagar med föräldrapenning då förhålla sig till den längre period som följer av den försäkrades aktuella arbetstidscykel på samma sätt som fem dagar med föräldrapenning förhåller sig till en kalendervecka. Om perioden är 14 dagar lång måste den försäkrade alltså ta ut sammanlagt tio dagar med föräldrapenning under perioden.

I avsnitt 11.8.7 finns metodstöd som visar hur vi kan beräkna minskningen av arbetstid och hur många dagar med föräldrapenning den försäkrade behöver ta ut.

En period med SGI-skydd enligt det allmänna rådet kan inledas mitt i en kalendervecka, till exempel när barnets ettårsdag inte är en måndag eller den försäkrade går från ett annat SGI-skydd till att vårda barn som har fyllt ett år på en annan veckodag än måndag. Det allmänna rådet beskriver inte hur bedömningen ska göras i så fall. Tanken är dock att det inte ska spela någon roll vilka veckodagar uttaget av föräldrapenning avser. Därför bör antalet dagar med annat SGI-skydd under samma kalendervecka räknas av från antalet dagar med föräldrapenning som den försäkrade behöver ta ut under den kalenderveckan.

Exempel

Den försäkrade har fått sjukpenning till och med en tisdag. Från och med onsdagen är hen helt ledig och vårdar sitt barn som har fyllt ett år. Den försäkrade måste ta ut minst tre dagar med föräldrapenning under onsdag–söndag för att omfattas av SGI-skydd under resten av veckan.

Exempel

Den försäkrade har fått sjukpenning till och med en tisdag. Från och med onsdagen börjar hen arbeta en del av sin arbetstid och vårdar sitt barn som har fyllt ett år resterande tid. Då avgör vi först hur stor del av sin vanliga arbetstid den försäkrade jobbar onsdag–söndag. Sedan måste den försäkrade ta ut minst den andel av fem dagar med föräldrapenning som motsvarar den minskade arbetstiden minus två dagar (måndag-tisdag) för att omfattas av SGI-skydd under resten av veckan.

När den försäkrade avslutar en ledighet för vård av barn som har fyllt ett år mitt i en kalendervecka ska vi i stället bedöma när den försäkrade slutar ta ut föräldrapenning i en omfattning som svarar mot den minskade arbetstiden. I den bedömningen kan en utgångspunkt vara hur den försäkrade har förlagt dagarna med föräldrapenning tidigare under föräldraledigheten.

Exempel

Den försäkrade är helt ledig för att vårda sitt barn som fyllt ett år. En vecka tar hen ut föräldrapenning för måndag men inte för tisdag. På onsdag anmäler den försäkrade sig som arbetssökande på Arbetsförmedlingen. Hen har tidigare under sin föräldraledighet tagit ut föräldrapenning måndag–fredag. Den försäkrade har alltså tagit ut föräldrapenning i en omfattning som motsvarar den minskade arbetstiden till och med måndag, men hen har därefter slutat ta ut föräldrapenning på det sättet. Den försäkrades SGI omfattas därför inte av skydd på tisdag.

Om den försäkrade tidigare under sin föräldraledighet har förlagt föräldrapenningen till olika dagar olika veckor kan det vara svårt att exakt avgöra när hen slutar ta ut föräldrapenning. Då får vi göra en bedömning utifrån omständigheterna i ärendet. Om det inte går att avgöra en tidpunkt, så får den försäkrade i alla fall anses ha slutat ta ut föräldrapenning i en omfattning som motsvarar minskningen av arbetstid när det går så lång tid utan föräldrapenning att det skulle vara omöjligt att ta ut tillräckligt många dagar med föräldrapenning under den resterande delen av kalenderveckan.

Exempel

Den försäkrade har varit helt ledig för att vårda sitt barn som har fyllt ett år. En vecka tar hen ut föräldrapenning för måndag men inte för tisdag, onsdag eller torsdag. På fredag anmäler hen sig som arbetssökande på Arbetsförmedlingen. Den försäkrade har tidigare under sin föräldraledighet tagit ut föräldrapenning i en omfattning som motsvarar den minskade arbetstiden, men för olika veckodagar utan något urskiljbart mönster. Den försäkrade har tagit ut en dag med föräldrapenning under måndag-torsdag. Hen skulle inte ha kunnat ta ut ytterligare fyra dagar med föräldrapenning resten av veckan (fredag–söndag) även om hen inte hade anmält sig som arbetssökande på fredagen. Den försäkrades SGI-skydd på grund av föräldrapenning har därför upphört från och med tisdag.

Om den försäkrade är ledig från mitten av en kalendervecka till mitten av nästa, så kan vi inte utgå från hur hen har förlagt dagarna med föräldrapenning tidigare under ledigheten, eftersom det inte finns en hel kalendervecka att jämföra med. Det bör dock alltid krävas att den försäkrade har tagit ut någon föräldrapenning under den period som ska bedömas för att skyddet överhuvudtaget ska kunna bli aktuellt.

Exempel

Den försäkrade har studerat till och med fredag. På onsdag veckan därpå anmäler hen sig som arbetssökande. Den försäkrade har vårdat barn som har fyllt ett år lördag–tisdag, men inte tagit ut någon föräldrapenning. Det blir därför inte aktuellt att bedöma SGI-skydd enligt det allmänna rådet.

Det kan också bli aktuellt att bedöma SGI-skydd för endast en dag, till exempel om den försäkrade har vårdat barn som har fyllt ett år under en dag mellan två perioder av andra SGI-skydd. Då måste den försäkrade ta ut hel föräldrapenning om hen inte arbetar alls, halv föräldrapenning om hen arbetar halva den arbetstid som SGI är baserad på, och så vidare.

7.2.6 SGI-skydd vid plikttjänstgöring och militär utbildning

26 kap. 16 § SFB SGI-skydd gäller under tid då den försäkrade fullgör tjänstgöring enligt lagen (1994:1809) om totalförsvarsplikt eller genomgår militär utbildning inom Försvarsmakten som rekryt.

Bestämmelsen reglerar SGI-skydd under tiden för militär tjänstgöring eller utbildning. Se också avsnitt 8.2.

Läs mer

Läs mer om totalförsvarsplikt och rekryter i vägledning (2002:14) Familjebidrag och dagpenning vid tjänstgöring inom totalförsvaret.

7.2.7 SGI-skydd enligt den upphävda bestämmelsen i 26 kap. 16 a § SFB (etableringsinsatser)

Innan den 1 januari 2018 gällde ett särskilt SGI-skydd enligt 26 kap. 16 a § SFB för försäkrade som deltog i etableringsinsatser enligt lagen (2010:197) om etablerings-insatser för vissa nyanlända invandrare (etableringslagen). Från och med den 1 januari 2018 är SGI i stället skyddad enligt 26 kap. 13 § SFB för försäkrade som deltar i ett arbetsmarknadspolitiskt program hos Arbetsförmedlingen och som får etableringsersättning, på samma sätt som SGI är skyddad för deltagare i arbets-marknadspolitiska program som får aktivitetsstöd eller utvecklingsersättning, se avsnitt 7.2.2.

För försäkrade som hade en pågående etableringsplan enligt etableringslagen den 1 januari 2018 fortsatte dock de gamla reglerna att gälla så länge den planen gällde. Det innebär att SGI-skydd enligt 26 kap. 16 a § SFB i vissa fall kan tillämpas även för tid efter den 1 januari 2018 (se punkt 2 i övergångsbestämmelserna till lagen [2017:585] om ändring i socialförsäkringsbalken).

7.2.8 SGI-skydd vid sjukpenning och rehabiliteringsersättning med mera

26 kap 17 § SFB SGI-skydd gäller under tid då den försäkrade inte förvärvsarbetar av någon anledning som ger rätt till ersättning i form av

1. sjukpenning,
2. ersättning för arbetsresor i stället för sjukpenning,
3. rehabiliteringsersättning, eller
4. ersättning från arbetsskadeförsäkringen enligt 38–42 kap. som motsvarar ersättning enligt 1–3 eller någon annan jämförbar ekonomisk förmån. Om det inte finns skäl som talar emot det gäller SGI-skydd också under tid då den försäkrade har ansökt om sådan ersättning som anges i första stycket 1 och väntar på ett slutligt beslut av Försäkringskassan i ärendet. Första och andra styckena gäller endast för tid före 66 års ålder.

SGI är skyddad under vissa omständigheter när den försäkrade inte arbetar på grund av sjukdom och liknande.

Första stycket – SGI-skydd när man inte arbetar på grund av sjukdom eller rehabilitering

Enligt bestämmelsens första stycke gäller SGI-skydd när den försäkrade inte förvärvsarbetar av en anledning som ger rätt till vissa ersättningar. I punkterna 1–3 nämns sjukpenning, ersättning för arbetsresor i stället för sjukpenning och rehabiliteringsersättning.

Enligt fjärde punkten gäller SGI-skydd även vid ersättning från arbetsskadeförsäkringen som motsvarar de ersättningar som nämns i punkterna 1–3. De som kan få sådana motsvarande ersättningar från arbetsskadeförsäkringen är de som inte är försäkrade för arbetsbaserade förmåner (40 kap. 3 § SFB). Eftersom personer som inte är försäkrade för arbetsbaserade förmåner inte kan ha en SGI enligt 25 kap. 3 § första stycket SFB är SGI-skyddet i princip verkningslöst för denna grupp.

Vad innebär det att inte förvärvsarbeta av någon anledning som ger rätt till ersättning?

För att kunna få sjukpenning eller rehabiliteringsersättning måste arbetsförmågan vara nedsatt med minst en fjärdedel på grund av sjukdom. Sjukpenning eller rehabiliteringsersättning i form av rehabiliteringspenning kan betalas ut som en fjärdedels, halv, tre fjärdedelars eller hel ersättning. SGI-skyddet enligt 26 kap. 17 § har dock ingen koppling till i vilken omfattning den försäkrade har rätt till ersättningen. Det innebär att SGI är skyddad även om den försäkrade bara har rätt till partiell sjukpenning eller rehabiliteringspenning.

Rättsfall

Den försäkrade fick halv sjukpenning men arbetade inte någon del av sin arbetstid. Kammarrätten ansåg att den försäkrades SGI var skyddad mot sänkning eftersom hen inte förvärvsarbetade av en anledning som berättigade till sjukpenning. (KRNS 2942-2002)

Det är inte heller alltid nödvändigt att till exempel sjukpenning eller rehabiliterings-penning faktiskt betalas ut för att SGI-skyddet ska gälla. Skyddet gäller när arbetsförmågan är nedsatt på det sätt som krävs för att få ersättningen, även om den försäkrade av något annat skäl inte kan få ersättning.

Rättsfall

Den försäkrade hade varit sjukskriven för alkoholbesvär, men var under perioder intagen för vård och fick då inte sjukpenning. FÖD ansåg att alkoholbesvären var av sådan karaktär att den försäkrade inte arbetade av anledning som gav rätt till sjukpenning även under de tider han inte fick sjukpenning. SGI-skydd gällde alltså även då (FÖD 1985:36).

Rättsfall

Den försäkrade var frihetsberövad i cirka nio månader. Vid tidpunkten för frihetsberövandet och vid det tillfälle då den försäkrade släpptes ut var hen sjukskriven för samma symptom. Det fanns medicinska utlåtanden som var utfärdade innan respektive efter frihetsberövandet som fick anses visa att den försäkrades sjukdomsbesvär var av sådan karaktär att hen under hela den tid hen var anhållen eller häktad var arbetsoförmögen på grund av sjukdom. SGI-skydd skulle därför gälla under tiden den försäkrade var frihetsberövad och inte fick sjukpenning (RÅ 2004 not. 27).

De ovanstående rättsfallen handlar om försäkrade som inte kan få sjukpenning under längre tid på grund av att de var omhändertagna. Det finns dock många situationer där sjukpenning eller rehabiliteringspenning inte kan beviljas för alla dagar i en sjukperiod, till exempel på grund av karensavdrag eller karenstid. Den princip som uttrycks i domarna bör gälla oavsett anledningen till att sjukpenning inte kan beviljas. Det krävs dock att arbetsförmågan verkligen är nedsatt på ett sätt som skulle berättiga till sjukpenning, och det är Försäkringskassan som gör den bedömningen. Den som har nedsatt arbetsförmåga i förhållande till arbete hos sin arbetsgivare kan till exempel under vissa förutsättningar sakna rätt till sjukpenning på grund av att hens arbetsförmåga inte är nedsatt i förhållande till ett normalt förekommande arbete på arbetsmarknaden. Då omfattas den försäkrade alltså inte av SGI-skydd enligt bestämmelsen (RÅ 2010 ref. 37).

Andra stycket – SGI-skydd i samband med ansökan om sjukpenning

När den försäkrade avstår från förvärvsarbete och ansöker om sjukpenning kan det ta tid innan hen får beslut. Andra stycket i bestämmelsen innebär att SGI är skyddad under den tiden även om beslutet innebär att den försäkrade inte kan få sjukpenning på grund av att arbetsförmågan inte är nedsatt på ett sätt som berättigar till sjukpenning.

SGI-skyddet enligt andra stycket gäller bara vid ansökan om sjukpenning. Det skiljer sig alltså från SGI-skydd enligt första stycket, som även gäller vid ersättning för arbetsresor i stället för sjukpenning och vid rehabiliteringsersättning. Även ansökan om sjukpenning i förebyggande syfte omfattas dock av bestämmelsen eftersom det också är ersättningen sjukpenning.

SGI-skydd enligt andra stycket gäller inte vid ansökan om sjukpenning i särskilda fall. Skyddet kan dock ha betydelse för möjligheten att behålla rätten till sjukpenning i särskilda fall och rehabiliteringsersättning i särskilda fall enligt 28 a kap. 18 § och 31 a kap. 13 § SFB.

Läs mer

Vägledning (2015:1) innehåller en utförlig beskrivning av sjukpenning och rehabiliteringspenning i särskilda fall.

SGI-skydd enligt andra stycket gäller inte om det finns skäl som talar emot

SGI-skydd enligt andra stycket gäller inte om det finns skäl som talar emot det. I förarbetena står det att den begränsningen behövs för att det inte ska gå att ansöka om sjukpenning enbart för att skapa SGI-skydd i efterhand. Det står också att bestämmelserna om sjukanmälan kan vara vägledande för att avgöra om det finns skäl som talar emot att SGI-skyddet ska gälla (prop. 2017/18:1, utgiftsområde 10, s. 52 f.). Det innebär att det kan finnas skäl som talar emot att SGI-skydd ska gälla under utredningstid om den försäkrade ansöker om sjukpenning retroaktivt och inte kan få sjukpenning för en period på grund av sen sjukanmälan.

Att bestämmelsen har formulerats på ett allmänt sätt innebär emellertid att det även kan finnas andra omständigheter än att sjukanmälan har gjorts för sent som talar emot att SGI-skydd under utredningstid ska gälla. Det finns inga andra exempel i förarbetena, men det kan finnas situationer då bestämmelsen annars skulle medge att ansökan om sjukpenning användes enbart för att skapa eller förlänga SGI-skydd. En sådan situation skulle kunna vara att den försäkrade själv fördröjer utredningen genom att till exempel inte skicka in handlingar eller uppgifter som Försäkringskassan har efterfrågat trots att hen har fått rimlig tid på sig att göra detta, eller genom att på annat sätt inte medverka i utredningen.

För att få förebyggande sjukpenning krävs ingen sjukanmälan. Medicinsk behandling i förebyggande syfte är dock i regel planerad i förväg, och förebyggande sjukpenning kan bara betalas ut när den försäkrade har en behandlingsplan som är godkänd av Försäkringskassan. För en försäkrad som ansöker om förebyggande sjukpenning kan det därför finnas skäl som talar emot att SGI-skydd ska gälla under utredningstid om den försäkrade inte skickade in behandlingsplanen till Försäkringskassan för godkännande innan behandlingen påbörjades.

Tiden som SGI-skydd enligt andra stycket gäller

SGI kan vara skyddad enligt andra stycket under den tid som den försäkrade har ansökt om sjukpenning för, men som längst tills att hen har fått del av slutligt beslut i ärendet.

Lagtexten kan läsas som att SGI-skyddet bara gäller precis de dagar som den försäkrade ansöker om sjukpenning för. Det bör dock även gälla dagar som sjukpenning inte kan betalas ut för på grund av att de ingår i en karenstid eller liknande, på samma sätt som SGI-skyddet enligt första stycket. Även om den försäkrade ansöker om sjukpenning från och med en senare dag, bör SGI alltså i regel vara skyddad från och med den dag som den försäkrade anger som första sjukdagen, om det inte finns skäl som talar emot det.

SGI-skyddet enligt andra stycket gäller sedan för den tid som den försäkrade har ansökt om sjukpenning för och så länge den försäkrade väntar på slutligt beslut i ärendet, det vill säga antingen till och med den sista dagen som den försäkrade ansöker om sjukpenning för eller till och med dagen då den försäkrade tar emot det slutliga beslutet, den av dessa som infaller först. Med slutligt beslut menas ett beslut om sjukpenning som inte är ett interimistiskt beslut. Beslutet behöver inte ha vunnit laga kraft och tidsfristen för omprövning behöver inte ha löpt ut (jfr prop. 2017/18:1, utgiftsområde 10, s. 55). Med att den försäkrade väntar på beslutet menas tiden fram till att den försäkrade har underrättats om beslutet, det vill säga den tidpunkt då den försäkrade har tagit emot beslutsbrevet.

SGI-skydd gäller dock inte om den försäkrade ansöker igen om samma sak eftersom hen då redan har fått ett slutligt beslut. Om en del av den försäkrades nya ansökan avser en annan sak, till exempel en ytterligare period som inte har prövats tidigare, så kan SGI-skydd under utredningstid gälla för den delen av det nya anspråket.

Tredje stycket – SGI-skydd vid sjukdom gäller bara innan man fyller 66 år

Som framgår av tredje stycket i bestämmelsen gäller SGI-skydd enligt de två första styckena endast före 66 års ålder. Den som är sjukskriven kan alltså förlora sin SGI när hen fyller 66 år. Den som har fyllt 66 år och fortfarande arbetar kan också förlora sin SGI om hen blir sjuk och därför inte längre har inkomster som kan ligga till grund för SGI. Enligt FKRS 2022:10 kan en försäkrad som fyllt 66 år ha rätt till en SGI om det kan visas att hen skulle ha arbetat om hen inte hade varit sjuk.

”Försäkrade som arbetar efter att de har fyllt 66 år ska i vissa fall få sjukpenninggrundande inkomst (SGI) beräknad på det arbete som de skulle ha utfört om inte anledning som sägs i 26 kap. 17 § socialförsäkringsbalken förelegat. Detta kräver att

1. personen skulle ha utfört arbete i anställningen ifall hen hade varit frisk,
2. arbetet har avtalats innan den försäkrade blev sjuk och
3. det i övrigt inte finns något som talar mot att den försäkrade skulle ha arbetat i anställningen om hen hade varit frisk. För personer med inkomst av annat förvärvsarbete får motsvarande bedömning göras med hänsyn till de förhållanden som är aktuella för dem.”

Det rättsliga ställningstagandet ska tillämpas på ett sätt som liknar tillämpningen av 4 § RFFS 1998:12. Det innebär att den som är över 66 år och som blir sjuk eller behöver rehabilitering kan ha rätt till en SGI om hen skulle ha arbetat om inte sjukdomen eller rehabiliteringen förhindrat detta.

Som stöd för att avgöra om personen skulle ha arbetat behöver du som handläggare ta ställning till de förutsättningar som anges i punkterna 1-3 i det rättsliga ställningstagandet. För personer med inkomst av annat förvärvsarbete får motsvarande bedömning göras med hänsyn till de förhållanden som aktuella för dem. FKRS 2022:10 ger inte ett SGI-skydd för den som är 66 år och över, detta eftersom 26 kap 17 § SFB inte gäller för den åldersgruppen. Det ger istället rätt till en ny SGI för varje dag de försäkrade som är 66 år och äldre skulle ha arbetat, och kan därför endast komma i fråga för tid som det finns inplanerat arbete. De dagar den försäkrade inte skulle ha arbetat har hen alltså inte rätt till en SGI.

Läs mer

Läs mer om bakgrunden i FKRS 2022:10.

7.2.9 SGI-skydd vid kortare avbrott i förvärvsarbete – tremånadersskyddet

26 kap 18 § SFB SGI-skydd gäller under högst tre månader i följd för en försäkrad som avbryter sitt förvärvsarbete, oavsett om avsikten är att förvärvsavbrottet ska pågå längre tid. Första stycket gäller endast för tid före 66 års ålder.

Bestämmelsen beskriver ett generellt SGI-skydd vid förvärvsavbrott.

Ursprungligen var SGI skyddad enligt riksförsäkringsverkets föreskrifter om den försäkrade avbröt eller inskränkte sitt förvärvsarbete, under förutsättning att avbrottet eller inskränkningen kunde antas vara som längst sex månader i följd (det s.k. sexmånadersskyddet). I samband med införandet av socialförsäkringslagen år 2001 bestämdes dock en generell efterskyddstid för den arbetsbaserade försäkringen på tre månader från att arbetet har upphört. Föreskriften ändrades därefter flera gånger för att SGI-skyddet bättre skulle överensstämma med efterskyddet för den arbetsbaserade försäkringen. Först ändrades det till att gälla vid avbrott eller inskränkning som kunde antas vara som längst tre månader, sedan till att gälla i tre månader vid avbrott eller inskränkning oavsett hur länge avbrottet eller inskränkningen kunde antas vara och slutligen till att gälla enbart vid avbrott och inte vid inskränkning av förvärvsarbete. År 2011 ersattes föreskriften av bestämmelsen i SFB. (Se Hessmark m.fl., Socialförsäkringsbalken En kommentar, kommentaren till 26 kap. 18 § SFB).

Hur länge gäller SGI-skyddet vid förvärvsavbrott?

Enligt bestämmelsen gäller SGI-skyddet i tre månader i följd. Det innebär att tremånadersperioden börjar räknas när den försäkrade avbryter sitt arbete och slutar när det har gått tre månader från den tidpunkten. Vid beräkningen kan vi använda lagen (1930:173) om lagstadgad tid. Läs mer om lagstadgad tid i vägledning (2001:7) Omprövning, ändring och överklagande av Försäkringskassans beslut.

Det är inte möjligt att dela upp tremånadersperioden i flera separata perioder som tillsammans blir tre månader, till exempel om den försäkrade omfattas av något annat SGI-skydd under en period inom tre månader. Tremånadersperioden bryts alltså inte av att den försäkrade omfattas av något annat SGI-skydd och kan inte heller börja räknas efter en period med annat SGI-skydd. Om den försäkrade omfattas av något annat SGI-skydd inom tre månader från att hen avbröt arbetet så löper tremånadersskyddet parallellt med det andra SGI-skyddet eller parallellt med ett arbete som inte kan ligga till grund för SGI.

Tremånadersperioden bryts dock om den försäkrade inom tre månader får ett annat arbete som kan ligga till grund för en ny SGI, oavsett om det innebär att den nya SGI:n blir högre eller lägre än tidigare, det följer av att skyddet bara gäller vid helt avbrott och som längst gäller i tre månader.

När börjar de tre månaderna med SGI-skydd att räknas?

SGI-skyddet enligt 26 kap. 18 § SFB gäller för den som avbryter sitt förvärvsarbete. I praxis har det slagits fast att det innebär dels att det bara gäller om det arbete som den försäkrade avbryter är sådant arbete som kan ligga till grund för en SGI, och dels att det bara gäller om den försäkrade helt har avbrutit allt arbete som kan ligga till grund för SGI.

Arbetet som avbryts måste vara arbete som kan ligga till grund för SGI

För att tremånaderperioden ska börja krävs alltså att det arbete som avbryts är ett sådant arbete som kan ligga till grund för SGI, det vill säga att det är ett arbete i Sverige som kan antas vara minst sex månader i följd eller vara årligen återkommande och att inkomsten uppgår till minst 24 procent av prisbasbeloppet. Det börjar alltså inte någon tremånadersperiod med SGI-skydd enligt 26 kap. 18 § SFB när den försäkrade avbryter arbete som inte uppfyller alla de villkoren, till exempel arbete som inte räknas som arbete i Sverige eller arbete som enbart är tillfälligt.

Rättsfall

Den försäkrade hade avbrutit ett arbete som hon haft i några år och som hade legat till grund för en SGI. Drygt två månader efter att hon slutade i det arbetet arbetade hen i tidsbegränsade anställningar i cirka fyra månader. Ungefär en månad efter att den sista tidsbegränsade anställningen hade upphört anmälde hen sig som arbetssökande hos Arbetsförmedlingen. HFD bestämde att tremånadersskyddet förutsätter att avbrottet sker i sådant förvärvsarbete som kan ligga till grund för ett beslut om SGI. Dels på grund av bestämmelsernas dåvarande placering och inbördes ordning och dels för att SGI i princip skulle kunna vara skyddad utan någon tidsbegränsning om även tillfälliga arbeten kunde medföra att SGI var skyddad i tre månader efter avbrott, vilket skulle strida mot den grundläggande principen att sjukpenningförsäkringen ska ge ett skydd mot förlorad arbetsinkomst (RÅ 2009 ref 76).

Den försäkrade måste avbryta allt arbete som ligger till grund för SGI

SGI-skydd gäller enligt bestämmelsens ordalydelse när den försäkrade avbryter arbete som kan ligga till grund för SGI, men inte när den försäkrade går ned i arbetstid eller får lägre inkomster. Det innebär att den försäkrade måste avbryta allt arbete som kan ligga till grund för SGI för att SGI ska omfattas av skyddet.

När avbryter man arbete som kan antas vara minst sex månader i följd?

Man anses arbeta i ett arbete som kan antas vara minst sex månader i följd när man arbetar eller kan antas komma att arbeta vid åtminstone ett tillfälle varje månad under en sammanhängande period på sex månader eller mer (avsnitt 2.2.3). Det måste inte vara i samma arbete, utan det kan vara fråga om olika arbeten som följer på varandra, så länge man arbetar varje månad.

Det innebär att man fortfarande anses arbeta i ett sådant arbete så länge man har arbetat varje månad eller kan antas komma att arbeta varje månad. Motsatsvis har man avbrutit ett sådant arbete först när man inte kan antas komma att arbeta under en hel månad. Skyddet gäller då från dagen efter den sista arbetsdagen.

När avbryter man arbete som kan antas vara årligen återkommande?

Den försäkrade kan ha inkomster av årligen återkommande arbete om hen arbetar i kortare perioder än sex månader i följd mer än ett år i rad, se avsnitt 2.2.3 under rubriken Årligen återkommande. Så länge det kan antas att den försäkrade kan komma att arbeta igen på motsvarande sätt nästa år så kan arbetet i princip inte anses ha avbrutits. Annars gäller skyddet från den dag då det inte längre kan antas att den försäkrade kommer att arbeta igen nästa år. I praktiken kan det dock vara svårt att avgöra vid vilken tidpunkt den försäkrade inte längre kan antas arbeta igen nästa år. SGI-skyddsreglerna bör därför i allmänhet tillämpas från dagen efter den sista arbetsdagen om det inte finns någonting särskilt i ärendet som gör det antagligt att den försäkrade kommer att arbeta igen nästa år.

Läs mer

Observera också efterskyddstiden på tre månader för den arbetsbaserade försäkringen. I regel upphör försäkringen tre månader efter den sista arbetsdagen om inte personen får en arbetsbaserad ersättning eller omfattas av vissa SGI- skydd. Läs mer om efterskydd och den arbetsbaserade försäkringen i vägledning (2017:1), se också avsnitt 2.2.1.

7.2.10 SGI-skydd vid avtalat korttidsarbete

26 kap. 18 a § SFB SGI-skydd gäller under tid då den försäkrade deltar i korttidsarbete som berättigar arbetsgivaren till preliminärt stöd enligt lagen (2013:948) om stöd vid korttidsarbete.

Vid mycket allvarliga konjunktursituationer kan företag som möter en vikande efterfrågan bevara arbetstillfällen genom att deras anställda tillfälligt går ned i arbetstid och lön. Systemet regleras bland annat i lagen (2013:948) om stöd vid korttidsarbete. För att det inte ska få effekter på arbetstagarens SGI har det införts ett särskilt SGI-skydd för den situationen.

Enligt förarbetena till bestämmelsen krävs det inte att arbetsgivaren verkligen får preliminärt stöd får korttidsarbete, det är tillräckligt att den skulle kunna få det om den ansökte om det. Den försäkrade själv antas kunna påpeka för Försäkringskassan att hen korttidsarbetar på ett sätt som ger arbetsgivaren rätt till stöd (jfr prop. 2013/14:1, utgiftsområde 6, s. 384), varpå Försäkringskassan då får utreda om situationen är sådan att arbetsgivaren är berättigad till stöd.

Läs mer

Lagen (2013:948) om stöd vid korttidsarbete.

En särskild omständighet vid korttidsarbete är att den försäkrade inte kan få ersättning från arbetslöshetsförsäkringen när hen deltar i korttidsarbete som berättigar arbetsgivaren till stöd och alltså inte räknas som delvis arbetslös. I förarbetena till bestämmelsen om SGI-skydd vid korttidsarbete står att detsamma ska gälla för sjukförsäkringen. Det innebär att bedömningen av arbetsförmågans nedsättning ska göras i förhållande till den försäkrades aktuella arbetstid under korttidsarbetet och att den försäkrade inte ska anses vara delvis arbetslös när sjukpenning beräknas (jfr prop. 2013/14:1, utgiftsområde 6, s. 385).

7.2.11 SGI-skydd vid dagersättning

I SFB saknas bestämmelser om SGI-skydd under tid med graviditetspenning, närståendepenning, smittbärarpenning och tillfällig föräldrapenning. Enligt 12 kap. 5 § SFB kan man också få föräldrapenning i vissa fall utan att ha barnet hos sig. Detta gäller i upp till 60 dagar före förlossningen och upp till 29 dagar efter förlossningen (se vägledning 2002:1). Enligt 12 kap. 17 a § kan en person som inte är förälder till barnet eller likställs med förälder enligt 1 § föräldraledighetslagen få föräldrapenning genom en överlåtelse. Det saknas också bestämmelser om SGI-skydd för de situationerna.

Det framstår dock som logiskt och rimligt att SGI skulle vara skyddad under tiden man får någon av dessa ersättningar. Skulle SGI inte vara skyddad under den tiden så skulle man i princip inte kunna få ersättningarna alls, eftersom SGI skulle sänkas så fort man avstod från förvärvsarbete för att ansöka om en sådan ersättning (om man inte omfattades av något annat SGI-skydd). I praxis har dock ersättningar som syftar till att ersätta inkomstbortfall ansetts skydda SGI (jfr bland annat KRNS mål nr 938-07). Det framgår också av uttalanden i förarbeten att lagstiftaren tänker sig att SGI ska vara skyddad i de situationer som berättigar till dessa ersättningar. Försäkringskassan anser därför att SGI kan vara skyddad under tiden den försäkrade får en sådan ersättning och har reglerat detta genom ett rättsligt ställningstagande, FKRS 2024:16:

SGI-skydd gäller under tid då den försäkrade helt avstår från förvärvsarbete och får hel ersättning i form av

• graviditetspenning,
• närståendepenning,
• smittbärarpenning,
• tillfällig föräldrapenning,
• föräldrapenning enligt 12 kap. 5 § socialförsäkringsbalken eller
• föräldrapenning efter överlåtelse enligt 12 kap. 17 a § socialförsäkringsbalken.

SGI-skydd gäller också för en försäkrad som arbetar och får någon av de förmåner som räknas upp i första stycket i lägre grad än hel, om han eller hon samtidigt arbetar i en omfattning som medför att han eller hon inte kan få förmånen i en högre omfattning.”

En minskad arbetstid och ersättningarnas nivåer stämmer inte alltid överens. Den som inte kan justera arbetstiden så att den exakt stämmer överens med ersättningsnivåerna skulle därför kunna stå utan SGI-skydd. Försäkringskassan anser dock att det är en oönskad konsekvens av tillämpningen. Om den försäkrade får högsta möjliga partiella ersättning och arbetar, men hens totala arbetstid blir lägre än vad som motsvarar SGI på grund av utformningen av ersättningens nivåer, så ska SGI-skydd därför ändå anses finnas. Det innebär till exempel att den som får en fjärdedels ersättning omfattas av SGI-skydd om hen arbetar mer än halva sin arbetstid, eftersom det innebär att hen inte skulle kunna få ersättning i en högre omfattning, se metodstöd 11.8.6.

Läs mer

Läs mer om bakgrunden i FKRS 2024:16.