4 Avgifter och kostnader
I det här kapitlet beskrivs vilka avgifter och kostnader som kan komma ifråga i fordringshanteringen och vilka författningar som reglerar detta.
Fordringshanteringen innebär att Försäkringskassan kan ta ut flera olika avgifter av en gäldenär. Kronofogdens handläggning medför också kostnader för Försäkringskassan som får tas ut av gäldenären. För att en gäldenär inte ska drabbas av oskäliga avgifter och kostnader är dessa reglerade genom detaljerade bestämmelser i olika författningar.
Påminnelseavgift, aviserings- och bokföringsavgift samt uppläggningsavgift är knutna till en viss person. Övriga avgifter är knutna till själva fordran, under förutsättning att åtgärden har vidtagits mot alla inblandade gäldenärer samtidigt. Om en åtgärd bara har vidtagits mot vissa av de inblandade gäldenärerna knyts avgiften enbart till dessa gäldenärer.
Du kan läsa mer om avgifter i samband med avbetalningsplan i vägledning (2024:02) Återbetalning.
4.1 Påminnelseavgift
För att påminnelseavgift ska kunna tas ut måste avtal om detta ha träffats senast i samband med skuldens uppkomst (2 § lagen [1981:739] om ersättning för inkassokostnader m.m.). Påminnelseavgift blir därför normalt bara aktuell om Försäkringskassan har kommit överens med gäldenären om en avbetalningsplan och påminnelseavgift ingår i avtalet. Påminnelseavgiften är knuten till varje gäldenär och varje avtal om avbetalningsplan. Om Försäkringskassan påminner två solidariskt ansvariga gäldenärer genom påminnelser till var och en av dem i enlighet med två avtal om avbetalningsplan tas en påminnelseavgift ut per solidar.
4.2 Inkassoavgift
Gäldenären ska betala ersättning för ett inkassokrav under förutsättning att kravet är utformat enligt 5 § inkassolagen (3 § första stycket 1 lagen om ersättning för inkassokostnader m.m. [1981:739]). En gäldenär är inte skyldig att ersätta kostnader, till exempel för inkassokrav, som inte har varit skäligen påkallade för att ta till vara borgenärens rätt (4 § lagen om ersättning för inkassokostnader m.m. [1981:739]).
Om ett inkassokrav skickas till två solidariskt ansvariga gäldenärer kan en inkassoavgift per person tas ut, förutsatt att det var påkallat att skicka inkassokrav till var och en. Försäkringskassan ska bara ta ut en enda inkassoavgift om solidarerna bor på gemensam adress och om skulden är solidarisk. Om solidarerna däremot bor på skilda adresser ska var och en av dem betala inkassoavgift.
4.3 Avgifter vid ansökan om betalningsföreläggande
När Försäkringskassan ansöker om betalningsföreläggande hos Kronofogden tar Kronofogden ut en ansökningsavgift (förordningen [1992:1094] om avgifter vid kronofogdemyndigheterna). Den som ansöker om betalningsföreläggande kan dessutom ta ut en avgift för eget arbete (48 § lag om betalningsföreläggande och handräckning).
Gäldenären ska betala båda avgifterna under förutsättning att Kronofogden utfärdar ett utslag – eller domstolen en dom – som omfattar avgifterna och Försäkringskassan kan driva in pengarna. Om Försäkringskassan får ansökan avvisad, förlorar målet i domstolen eller av någon annan anledning inte lyckas driva in pengarna får Försäkringskassan stå för avgifterna. När Försäkringskassan återkallar ansökan om betalningsföreläggande blir Försäkringskassan skyldig att betala ansökningsavgiften. Därför går Försäkringskassan bara med på återkallelse om gäldenären betalar skulden för ansökningsavgift och eget arbete.
I en fordran mot två solidariskt ansvariga gäldenärer omfattar samma avgift båda gäldenärerna, det vill säga Försäkringskassan kan bara ta ut en avgift per ansökan. Om endast den ena solidaren invänder mot ansökan blir dock den kvarvarande solidaren ensam ansvarig för den avgift som togs ut i samband med ansökan om betalningsföreläggande.
4.4 Avgifter vid verkställighet
När Kronofogden verkställer sitt utslag eller en domstols dom, tar Kronofogden ut en årlig grundavgift per utslag eller dom (17 kap. 1 § UB). Grundavgiften läggs på fordringen samtidigt som den registreras hos Kronofogden. Om den årliga grundavgiften inte kan tas ut av gäldenären och sökanden inte betalar den får Kronofogden avskriva målet (17 kap. 2 § UB).
När Försäkringskassan ansöker om verkställighet på nytt, kan Försäkringskassan inte begära betalning för den gamla verkställighetsavgiften utan bara för avgiften för den nya ansökan.
4.5 Avskrivning av avgifter och kostnader
Precis som fordringar som avser kapital, kan fordringar som avser kostnader (till exempel inkassoavgift, avgift för betalningsföreläggande och verkställighet) avskrivas om åtgärderna för indrivning inte är försvarliga med hänsyn till kostnaderna (15 § hanteringsförordningen). Se vidare avsnitt 7.4 och 7.4.1.