14 Preskription
Detta kapitel beskriver preskriptionstider och preskriptionsavbrytande åtgärder.
Se vägledning (2024:02) Återbetalning för mer information om hur lång tid tillbaka en ersättning kan återkrävas.
14.1 Allmänt
En fordran preskriberas tio år efter tillkomsten om inte preskriptionen avbrutits dessförinnan (2 § preskriptionslagen [1981:130]). Det anses inte som god inkassosed att försöka få betalt för en preskriberad fordran.
En fordran uppstår när den felaktiga utbetalningen har gjorts. Se avsnitt 2.2.
Preskriptionstiden kan avbrytas och då börjar en ny tioårig preskriptionstid att löpa.
Det förekommer att gäldenärer invänder att annan preskriptionstid än tio år gäller.
Fordringar enligt socialförsäkringslagstiftningen omfattades innan den 1 september 2022 inte av lagen (1993:891) om indrivning av statliga fordringar m.m. och därmed inte heller av bestämmelsen om femårig preskriptionstid i lagen (1982:188) om preskription av skattefordringar m.m.
Det finns ett undantag – den bidragsskyldiga förälderns betalning av underhållsstöd till Försäkringskassan. Dessa fordringar omfattades redan innan den 1 september 2022 av lagen om indrivning av statliga fordringar och har en femårig preskriptionstid. Se vägledning 2001:2 Återbetalning av underhållsstöd.
Preskriptionstiden är tre år för s.k. konsumentfordringar (se 2 § andra stycket preskriptionslagen). Treårspreskriptionen kan vara tillämplig även när en tjänst eller annan nyttighet har tillhandahållits av ett offentligt organ, om det offentliga organet kan anses ha handlat i egenskap av näringsidkare. Vid fordringar som härrör från ren myndighetsutövning, som de fordringar som Försäkringskassans fordringshantering driver in, gäller den tioåriga preskriptionstiden. (Jfr NJA II 1981, s. 14, NJA 1993 s. 724 och RH 2011:46.)
Hur Kronofogden bedömer invändningar om preskription framgår av Rättsligt ställningstagande 3/13/VER.
14.2 Preskriptionsbrott genom erkännande, krav eller påminnelse
Preskription kan avbrytas genom att gäldenären utfäster betalning, erlägger ränta eller amortering eller erkänner fordringen på annat sätt gentemot borgenären; eller genom att gäldenären får ett skriftligt krav eller en skriftlig erinran (påminnelse) om fordringen från borgenären (se 5 § första stycket p 1–2 preskriptionslagen).
Om preskription har avbrutits genom erkännande, krav eller erinran, löper en ny tioårig preskriptionstid från dagen för avbrottet (6 § preskriptionslagen).
Det är borgenären som måste bevisa att ett preskriptionsavbrott har skett.
Om gäldenären lovar att betala skulden är det ett preskriptionsavbrott. Det gäller även om löftet lämnats muntligen. Men för att Försäkringskassan ska kunna hävda preskriptionsavbrott måste det finnas bevis för det muntliga löftet, t.ex. en journal-anteckning. Ju noggrannare journalanteckningen är, desto bättre bevisvärde har den.
Bäst bevisvärde har ett skriftligt erkännande av skulden.
Avbetalningar på skulden är preskriptionsbrytande.
Försäkringskassan kan komma överens med gäldenären om en avbetalningsplan där betalning ska ske genom att Försäkringskassan gör avdrag på utbetalningar till gäldenären. Det är tveksamt om avdragen i sig är preskriptionsavbrytande men överenskommelsen om avdrag betraktas som ett avtal om förlängd preskriptionstid. Därför anser inte Försäkringskassan att kravet preskriberas även om tioårsgränsen passeras.
Om Försäkringskassan har beslutat om kvittning måste Försäkringskassan kunna visa att gäldenären har fått del av beslutet om kvittning och vilken skuld som avses.
Preskriptionstiden kan också avbrytas genom att gäldenären får ett skriftligt krav eller en skriftlig påminnelse om skulden. Om Försäkringskassan har sänt två brev till folkbokföringsadressen eller en annan adress där gäldenären har anledning att bevaka sin post, är detta normalt tillräckligt som bevis om att preskription har avbrutits några dagar efter avsändande av det andra brevet.
För att det ska anses tillräckligt med två brev krävs det att Försäkringskassan kan visa att breven verkligen har sänts. Det får inte heller finnas någon omständighet som i det särskilda fallet talar emot att gäldenären har fått åtminstone ett av breven. Om gäldenären sålunda kan ge en tänkbar förklaring till att båda breven har kommit bort vid postbefordran eller till att han eller hon av något annat skäl inte har fått dem, kan avsändande av två brev inte anses tillräckligt som bevis för preskriptionsavbrott. Det kan exempelvis ha varit problem med postgången i området eller med tillgrepp ur brevlådor vid den tid som är aktuell. Även andra omständigheter kan vägas in i en samlad bedömning, såsom att något av breven har kommit i retur. (Jfr NJA 2016 s. 332.)
Ett beslut om återkrav är ett preskriptionsavbrott enligt 5 § preskriptionslagen, under förutsättning att gäldenären har tagit del av beslutet. Om ett nytt beslut har fattats därför att återkravsbeloppet har höjts så är det datumet för det andra beslutet som är relevant.
Har beslutet t.ex. kommit i retur så har inget preskriptionsavbrott skett. Att beslutet inte har kommit i retur räcker inte för att bevisa att gäldenären har tagit del av beslutet, men ofta framgår det av de kontakter parterna har haft efter beslutet att gäldenären har tagit del av det.
Försäkringskassan påminde Louise om hennes skuld till Försäkringskassan den 9 maj 2003. Louise flyttade sedan utomlands och Försäkringskassan hade ingen uppgift om adress. I april 2012 får Försäkringskassan en begäran om tillfällig föräldrapenning från Louise. Försäkringskassan skickar en ny påminnelse till Louise med mottagningsbevis. Louise skriver på mottagningsbeviset den 20 april 2012. I och med detta löper ny preskriptionstid med tio år från och med den 20 april 2012.
14.3 Preskriptionsavbrott genom att söka betalningsföreläggande m.m.
Preskriptionen kan också avbrytas bl.a. genom att borgenären väcker talan mot gäldenären eller annars åberopar fordringen gentemot gäldenären vid domstol, hos Kronofogden eller i ett konkursförfarande (se 5 § första stycket 3 preskriptionslagen).
I så fall löper en ny preskriptionstid från den dag en dom eller ett slutligt beslut meddelas eller det rättsliga förfarandet avslutas på annat sätt.
Avslutas det rättsliga förfarandet utan att gäldenären har delgivits eller på annat sätt underrättats om borgenärens framställning, beräknas dock preskriptionstiden som om inget avbrott hade skett. (Se 7 § preskriptionslagen. Särskilda regler gäller om dagen för preskription är nära förestående.)
14.4 Solidariska krav
Finns det flera solidariskt ansvariga gäldenärer måste preskriptionsavbrott göras mot var och en för att inte skulden ska preskriberas mot denne (även om gäldenärerna bor på samma adress).
Om fordran preskriberas mot en solidar svarar den kvarvarande bara för sin andel av skulden (9 § preskriptionslagen).