15 Fordringar mot dödsbo
Du kan läsa mer om indrivning mot dödsbon i vägledning (2024:02) Återbetalning. När det gäller de fordringar som omfattas av denna vägledning behöver Försäkringskassan en exekutionstitel för att Kronofogden ska verkställa fordringen. Försäkringskassan bedömer därmed vilka åtgärder som bör vidtas. Det innebär bland annat:
- Vid brist i dödsboet ska fordringen skrivas ned. Läs mer i avsnitt 15.1
- Det kan bli aktuellt att kräva att en bodelning återgår.
- Det kan bli aktuellt att ansöka om boutredningsman. Försäkringskassan företräder i så fall staten i ärendet.
15.1 Underskott i ett dödsbo
Bouppteckningen blir en form av deklaration per det datum gäldenären avled. Av bouppteckningen framgår om det finns medel i dödsboet till att betala Försäkringskassans fordran.
Ett underskott i dödsboet innebär att tillgångarna inte räcker till full betalning av alla skulder. De skulder som ska prioriteras är exempelvis begravningskostnader, bouppteckningskostnader och skulder med någon form av säkerhet, till exempel lån där långivaren har fått pantbrev i en fastighet. Dessa skulder ska betalas först. Därefter proportioneras återstoden av tillgångarna mellan de oprioriterade skulderna.
Oprioriterade skulder är exempelvis gäldenärens skuld till Försäkringskassan, hyra, hemförsäkring, telefon, sjukhuskostnader, kontokortsskulder och el. Vilken ordning som skulderna ska betalas i står i förmånsrättslagen (1970:979).
Enbart ett underskott i boet innebär inte att Försäkringskassans fordran inte ska betalas, utan det beror på om övriga skulder ska betalas först. Om dödsboet uppger att borgenärerna inte kan få fullt betalt för sina fordringar beroende på att det finns ett underskott i boet ska Försäkringskassan regelmässigt begära att få del av bouppteckningen för att se om det går att få en proportionell utdelning för den fordran som finns.
Om Försäkringskassan inte kan få betalning för hela sin fordran, måste resten av den skrivas ned till noll.
I Mats dödsbo finns tillgångar på 50 000 kronor. Alla skulder är oprioriterade och uppgår till 70 000 kronor. Försäkringskassans fordran är 5 000 kronor. Försäkringskassan bedömer att det går att få utdelning enligt formeln:
TG/S x F 50 000/70 000 x 5000 kr = 3 571 kr för den fordran som finns och påminner därför dödsboet om fordran.
TG = totala tillgångar S = totala skulder F = Försäkringskassans fordran
Karl avled den 12 juni 2008. Dödsboet betalade hyra, begravnings-kostnader, telefonräkning och hemförsäkring med boets pengar. När Försäkringskassan påminde om sin fordran invände dödsboet att det inte fanns pengar kvar i boet. Försäkringskassan beräknar hur stor del av fordran som Försäkringskassan borde ha fått betalt för och kräver dödsboet på den delen.
I Karls bouppteckning är tillgångarna 53 000 kronor och skulderna 80 000 kronor. Dödsboet skulle ha betalat så här:
| Skuld | Belopp | Beräkning/Betalning |
|---|---|---|
| Begravningskostnader | 25 000 kr | 25 000 kr |
| Lån med pantbrev som säkerhet | 16 000 kr | 16 000 kr |
| Hyra tre månader | 12 000 kr | 12 000/39 000 x 12 000 = 3 692 kr |
| Försäkringskassan | 27 000 kr | 27 000/39 000 x 12 000 = 8 308 kr |
| Summa | 80 000 kr | 53 000 kr |
Försäkringskassan kan alltså begära att dödsboet betalar 8 308 kr
15.1.1 Begäran om boutredningsman
Om dödsboet inte upprättar en tilläggsbouppteckning eller inte betalar skulden till Försäkringskassan kan Försäkringskassan begära hos Skatteverket att en boutredningsman utses att förvalta dödsboet (19 kap. 1 § ÄB). Försäkringskassan måste då tydligt uppge vilket krav som Försäkringskassan har på dödsboet. Om dödsboet inte kan betala dessa kostnader får sökanden – det vill säga Försäkringskassan – stå för dem.
15.1.2 Återgång av bodelning eller arvskifte
Om dödsboet gör en bodelning eller arvskifte innan den dödes och boets skulder har betalats och om dödsboet inte har reserverat några pengar för betalning, kan bodelningen eller skiftet gå åter. Om skulderna hade kunnat betalas av den dödes tillgångar räcker det att begränsa återgången till vad som behövs för att skulderna och kostnaderna för boets förvaltning ska kunna betalas (21 kap. 4 § ÄB). Reglerna om återgång är bara aktuella om inte delägarna kommer överens om att betala de aktuella skulderna med egna pengar. Om boet inte förvaltas av en boutredningsman får delägarna själva verkställa återgången.
Kan delägarna inte enas om en återgång av arvskifte är det dödsboets ansvar att se till att arvskiftet går åter. Vägrar någon av delägarna att medverka till en återgång av arvskiftet kan de andra delägarna tvingas att föra talan vid domstol för att få tillbaka egendom till boet.
Maria avled den 1 maj 2008. Bouppteckningen blev klar den 1 juli samma år och tillgångarna skiftades. Den 15 mars 2009 fastställdes Marias slutliga bostadsbidrag och det visade sig att hon hade fått 5 000 kronor för mycket under år 2007. Boets överskott på 10 000 kronor har fördelats till Marias tre arvingar. När Försäkringskassan har påmint dödsboet om sin fordran prövar Försäkringskassan om det är motiverat att begära av dödsboet att arvskiftet går tillbaka för att Försäkringskassan ska få betalning om dödsboet inte betalar frivilligt.