9 Kvittning (beslut om avdrag på ersättning)
Du kan läsa om kvittning i vägledning (2024:02) Återbetalning. Hanteringen av de fordringar som omfattas av denna vägledning skiljer sig på två sätt:
- För de fordringar som omfattas av denna vägledning behöver Försäkringskassan ett utslag från Kronofogden eller en dom från allmän domstol för att kunna söka verkställighet. Det är möjligt att fortsätta kvitta efter att ansökan om betalningsföreläggande eller om stämning har gjorts.
- Den fordran som ingår i kvittningen kan vara så gammal att övergångsbestämmelserna till SFB ska tillämpas.
9.1 Kvittning efter ansökan om betalningsföreläggande
När Försäkringskassan har beslutat om att inleda kvittning avbryts normalt övrig indrivning. Det belopp som ska kvittas vid varje tillfälle sätts så pass högt att gäldenären oftast inte har något betalningsutrymme kvar. Om Försäkringskassan har beräknat att personens betalningsförmåga är betydligt högre än vad som går att kvitta kan det däremot vara befogat att ansöka om ett betalningsföreläggande samtidigt som Försäkringskassan beslutar om kvittning.
Försäkringskassans utredning visar att den enda ersättning som Nils har från Försäkringskassan är ett bostadsbidrag på 300 kronor per månad. Beräkningen av betalningsförmågan visar dock att han har en betalningsförmåga på 1 200 kronor per månad. Försäkringskassan beslutar därför dels att kvitta de 300 kronorna, dels att ansöka om betalningsföreläggande.
9.1.1 Kvittningsschema enligt äldre kvittningsbestämmelser och enligt SFB
Om perioden Försäkringskassan ska kvitta mot avser tid efter SFB:s ikraftträdande och återkravet avser tid före får kvittning bara ske om förmånerna hade kunnat kvittas mot varandra enligt den äldre lagstiftningen. Kvittningsscheman avseende äldre bestämmelser finns i bilaga 1 och 3. Om en person t.ex. är återbetalningsskyldig för bostadsbidrag eller underhållsstöd och skulden härrör från tiden före SFB:s ikraftträdande kan Försäkringskassan besluta att kvitta skulden i en annan ersättning från Försäkringskassan (28 § lag [1993:737] om bostadsbidrag och 20 § lag [1996:1030] om underhållsstöd).
I bilaga 2 och 3 till den här vägledningen finns kvittningsscheman enligt 108 kap. 22 § SFB. Av schemat framgår i vilka situationer Försäkringskassan kan besluta om kvittning. Även om kvittning är tillåten måste Försäkringskassan alltid utreda om det är möjligt att kvitta med hänsyn till gäldenärens sociala eller ekonomiska situation. Detta gäller även kvittningsschemat enligt äldre bestämmelser.
Försäkringskassan beslutade att återkräva Erika på 2 100 kronor i felaktigt utbetalt barnbidrag för period november och december 2010. Försäkringskassans utredning visar att Erika får bostadsbidrag fr.o.m. februari 2011. Eftersom skulden i barnbidraget avser tid före balken och inte kan kvittas mot bostadsbidrag enligt gamla kvittningsbestämmelser så bedömer Försäkringskassan att ingen kvittning kan ske trots att bostadsbidraget avser period efter 1 januari 2011.
Försäkringskassan beslutade att retroaktivt betala ut 25 000 kronor i arbetsskadelivränta till Jessika för september 2010 – mars 2011. Jessika har en skuld i handikappersättning på 4 922 kronor för perioden februari och mars 2011. Eftersom skulden i handikappersättning kan kvittas mot arbetsskadelivränta enligt gamla kvittningsbestämmelser då beslutar Försäkringskassan, efter utredning av betalningsförmågan, att kvitta de 4 922 kronor i den retroaktiva utbetalningen av arbetsskadelivränta.