10 Indrivning hos Kronofogden

I detta kapitel beskrivs hur Försäkringskassan får betalning genom utmätning hos Kronofogden.

10.1 Inkassokrav

Om en fordran inte betalas efter påminnelse ska Försäkringskassan driva in pengarna omgående (11 § hanteringsförordningen och KAMFS 2006:1). Försäkringskassan skickar då ett inkassokrav som är utformat enligt 5 § inkassolagen. Där står det att ett inkassokrav ska vara skriftligt och innehålla:

• borgenärens namn
• grunden för fordran
• kapitalbelopp
• den ränta som yrkas
• kostnadsersättning och
• tidsfrist för betalning eller invändning.

Varje delpost ska redovisas så att mottagaren kan kontrollera beräkningen. Gäldenären måste betala ersättning för inkassokravet under förutsättning att det är utformat enligt 5 § inkassolagen.

Försäkringskassan får inte vidta någon rättslig åtgärd (dvs. ansöka om betalningsföreläggande hos Kronofogden eller ansöka om stämning hos en tingsrätt) förrän gäldenären har fått ett inkassokrav som är utformat enligt 5 § inkassolagen och den angivna tiden har löpt ut. Det är bara om det finns särskilda skäl som inkassokravet inte behöver skickas, till exempel att fordran snart preskriberas. (6 och 7 §§ inkassolagen)

10.2 God inkassosed

Inkassoverksamheten (dvs. åtgärderna från att inkassokrav skickas till att kravet slutregleras) ska bedrivas enligt god inkassosed. En gäldenär får inte utsättas för någon onödig skada eller olägenhet, otillbörlig påtryckning eller annan otillbörlig inkassoåtgärd. (4 § inkassolagen) Konkreta regler om vad som är god inkassosed finns i inkassolagen och i Datainspektionens allmänna råd om inkassolagen.

10.3 Betalningsföreläggande

Om gäldenären inte har betalat en skuld efter påminnelse och inkassokrav kan Försäkringskassan ansöka om ett betalningsföreläggande hos Kronofogden enligt lagen (1990:746) om betalningsföreläggande och handräckning. I det här kapitlet beskrivs när man ska ansöka om ett betalningsföreläggande och hur det går till hos Kronofogden.

Det strider inte mot god inkassosed att ansöka om betalningsföreläggande för skulder på små belopp. Men – det bör vara motiverat med hänsyn till fordringens belopp, gäldenärens betalningsförmåga och omständigheterna i övrigt (se KAMFS 2006:1). Se vidare avsnitt 7.4.1.

Exempel

Stephen är amerikansk medborgare och är skyldig Pensionsmyndigheten 212 kronor i obetalda avgifter. Av journalen framgår att han sedan två år har utvandrat till USA och saknar känd adress. Försäkringskassan bedömer att det inte är meningsfullt att försöka driva in sin fordran. I det här fallet är det också motiverat med en avskrivning av resterande skuld.

10.4 När bör Försäkringskassan ansöka om betalningsföreläggande?

Försäkringskassan ska ansöka om betalningsföreläggande när det är motiverat med hänsyn till fordringens belopp och vad som är känt om den betalningsskyldiges betalningsförmåga. Det innebär att Försäkringskassan bör göra en betalningsutredning före ansökan om betalningsföreläggande.

Om betalningsutredningen tydligt visar att gäldenären saknar betalningsförmåga är det bara i undantagsfall motiverat att ansöka om betalningsföreläggande.

Om det är oklart om gäldenären har betalningsförmåga ska Försäkringskassan alltid ansöka om betalningsföreläggande om annan åtgärd för fordran saknas, förutom i följande undantagsfall.

• Kronofogden har under det senaste året kommit fram till att det saknas utmätningsbara tillgångar.
• Gäldenären är utvandrad.
• Gäldenären har bestridit betalningsskyldighet och åberopat sakliga grunder för sitt bestridande, se avsnitt 10.5.

10.4.1 Betalningsutredning

En utredning av betalningsförmågan kan vara summarisk, det vill säga enbart bestå av information som redan finns tillgänglig i Försäkringskassans system. Vi ska dock inte dra slutsatser om en bristfällig betalningsförmåga om det inte finns uppgifter som visar att det verkligen förhåller sig så.

Om gäldenären hävdar att hen saknar betalningsförmåga (tillgångar likväl som löpande inkomster) måste hen ges möjlighet att inkomma med underlag som visar det. Exempel på sådana underlag kan vara kontoutdrag från bank för tre månader tillbaka i tiden. Vi måste göra en bedömning i varje enskilt fall av om inkomna underlag gör det sannolikt att gäldenären saknar betalningsförmåga.

10.5 Summarisk process

Betalningsföreläggande hos Kronofogden följer en särskild, så kallad summarisk process. Gäldenären, som kallas svaranden hos Kronofogden, delges ett föreläggande av Kronofogden att betala en skuld. Samtidigt får hon eller han möjlighet att bestrida, det vill säga invända mot ansökan. Om en svarande invänder mot en ansökan har sökanden möjlighet att begära att målet överlämnas till en tingsrätt. Om svaranden inte invänder mot ansökan utfärdar Kronofogden ett utslag. Kronofogdens utslag är en exekutionstitel. Det innebär att det är ett avgörande som kan läggas till grund för verkställighet.

Läs mer

Mer information om den summariska processen finns på Kronofogdens webbplats www.kronofogden.se.

Om svaranden har gjort en saklig invändning mot skulden strider det mot god inkassosed att hota med betalningsföreläggande eller att ansöka om det. En sakligt grundad invändning innebär oftast att svaranden åberopar en omständighet som skulle kunna medföra att han befrias från återbetalningsskyldigheten. Att Försäkringskassan anser att invändningen är obefogad har ingen betydelse. En invändning utan motivering är däremot inte en sakligt grundad invändning. Invändningen att gäldenären inte har pengar att betala med anses inte vara en sakligt grundad invändning. Det strider då inte mot god inkassosed att ansöka om ett betalningsföreläggande. (Datainspektionens allmänna råd om tillämpning av inkassolagen, s. 36–37)

10.6 Handläggning hos Kronofogden

Om en ansökan om betalningsföreläggande inte är fullständig skickar Kronofogden en begäran om komplettering till Försäkringskassan. Om Försäkringskassan inte kommer in med kompletteringen i rätt tid ska Kronofogden avvisa ansökan. Återkallas ansökan ska Kronofogden avskriva målet (20–22 §§ lagen om betalningsföreläggande och handräckning).

Om Kronofogden tar upp ansökan om betalningsföreläggande skickar Kronofogden ett föreläggande till svaranden. Svaranden kan då yttra sig till Kronofogden inom en viss tid från det att han eller hon har blivit delgiven. Tiden ska bestämmas till maximalt två veckor (25 § lagen om betalningsföreläggande och handräckning). Det vanliga är att svaranden måste yttra sig inom tio dagar.

Om svaranden invänder mot Försäkringskassans ansökan måste han eller hon göra det skriftligen (31 § lagen om betalningsföreläggande och handräckning). Invändningen behöver inte motiveras. När det finns flera solidarer och endast den ena solidaren bestrider gäller invändningen bara för den solidaren.

Om en svarande invänder mot ansökan i rätt tid blir Försäkringskassan genast underrättad om detta. Försäkringskassan kan då begära att målet överlämnas till tingsrätten. En begäran om överlämnande ska ha kommit till Kronofogden inom fyra veckor från den dag underrättelsen skickades till Försäkringskassan. Svaranden kan också invända mot en viss del av ansökan. Försäkringskassan kan då begära att den delen ska lämnas till tingsrätten. Om målet inte överlämnas till tingsrätten ska Kronofogden avskriva målet hos sig eftersom Kronofogden inte är behörig att handlägga tvistiga ärenden. Försäkringskassan får då inget utslag eller dom och kan därför inte begära att Kronofogden ska driva in skulden. (31, 33, 34 och 37 §§ lagen om betalningsföreläggande och handräckning)

Om svaranden inte invänder mot ansökan i rätt tid ska Kronofogden meddela ett utslag i enlighet med ansökan. Om svaranden bara invänder mot en del av ansökan ska Kronofogden utfärda utslag på den del som svaranden inte har invänt mot. En underrättelse om utslaget ska sändas till båda parterna. Kronofogdens utslag är en exekutionstitel som kan verkställas. (42 och 44 §§ lagen om betalningsföreläggande och handräckning)

10.7 Ansökan om betalningsföreläggande

Ansökan om betalningsföreläggande ska vara skriftlig (9 § lagen om betalningsföreläggande och handräckning). Den skickas med vanlig post eller i elektronisk form till Kronofogden.

I ansökan om betalningsföreläggande ska Försäkringskassan skriva sitt yrkande och grunden för det (10 § lagen om betalningsföreläggande och handräckning). Yrkandet kan till exempel vara att Kronofogden ska fastställa att svaranden är skyldig att betala ett visst belopp till Försäkringskassan. Försäkringskassan ska ange att grunden är att för mycket ersättning har betalats ut.

Ansökan ska också innehålla följande uppgifter

• svarandens personnummer, namn och adress
• Försäkringskassans organisationsnummer, namn, adress, telefonnummer och bankgironummer
• fordringens kapitalbelopp
• den eventuella ränta som begärs. Räntans storlek bör uppges till och med ansökningsdagen och vilken räntesats som yrkas. Det ska även framgå från vilken dag räntan har beräknats (se även kapitel 3).
• förfallodag
• kostnader som yrkas i målet.

(11, 17 och 18 §§ lagen om betalningsföreläggande och handräckning)

Om Försäkringskassan har fler kontaktuppgifter är det bra om dessa meddelas i ansökan, det kan till exempel handla om telefonnummer eller andra tänkbara adresser som kan vara till nytta för att kunna delge svaranden snabbt och träffsäkert.

Ansökan ska undertecknas av Försäkringskassan eller dess ombud och skickas till Kronofogden i original och kopia. Övriga handlingar ska bifogas i två exemplar (19 § lagen om betalningsföreläggande och handräckning).

Om Försäkringskassan bedömer att ett utslag inte ska verkställas måste detta anges i ansökan (16 § lagen om betalningsföreläggande och handräckning). Annars verkställs utslaget direkt. Kronofogden gör då en fullständig tillgångsundersökning.

10.8 Återkallelse av ansökan om betalningsföreläggande

Försäkringskassan kan återkalla en ansökan innan Kronofogden har meddelat ett utslag, oavsett om svaranden har invänt mot ansökan eller inte. Svaranden vill kanske betala skulden direkt eller komma överens om en avbetalningsplan. Försäkringskassan bör alltid se till att få kostnaderna för att ansöka om betalningsföreläggande betalda före en återkallelse. (I en sådan situation bör Försäkringskassan avvika från principerna om avräkning i avsnitt 5.1.) Annars riskerar Försäkringskassan att gå miste om obetalda ansökningsavgifter om gäldenären inte skulle följa den överenskomna avbetalningsplanen. Det bör också finnas en avbetalningsplan för hela skulden.

Om parterna kommer överens om en avbetalningsplan ska ansökan om betalningsföreläggande återkallas. Det strider mot god inkassosed att inte återkalla en ansökan efter att ha kommit överens om en avbetalningsplan (Datainspektionens allmänna råd om tillämpning av inkassolagen, s. 34). Kronofogden godtar att man återkallar ansökningar per fax, brev eller e-post.

Exempel

Anita har en skuld som avser för mycket utbetalt underhållsstöd. När hon inte betalar skulden trots inkassokrav ansöker Försäkringskassan om ett betalningsföreläggande. Anita ringer till sin handläggare och vill komma överens om en avbetalningsplan eftersom hon absolut inte vill få en betalningsanmärkning. Hon studerar och kan bara betala 200 kronor per månad. Försäkringskassan begär då att hon ska betala kostnaderna för inkassokravet, betalningsföreläggandet och upprättandet av avbetalningsplanen direkt. Därefter ska hon betala 200 kronor per månad. När den första inbetalningen är bokförd återkallar Försäkringskassan ansökan innan Kronofogden meddelat utslag.

Om Försäkringskassan felaktigt har ansökt om ett betalningsföreläggande måste ansökan återkallas. Det kan till exempel handla om att svaranden inte har fått beslutet om återkrav. Försäkringskassan måste i en sådan situation återkalla ansökan om betalningsföreläggande och får stå för de kostnader som har uppkommit.

Har ett återkravsbeslut överklagats till förvaltningsrätten ska Försäkringskassan i normalfallet inte ansöka om betalningsföreläggande. I stället ska Försäkringskassan avvakta domen. Om en ansökan skickats ändå måste Försäkringskassan återkalla sin ansökan och själv stå för de kostnader som har uppkommit. (Det finns undantag, se avsnitt 8.3.)

10.9 Återvinning

Om svaranden är missnöjd med ett utslag kan han eller hon ansöka om återvinning. Återvinning kan sägas vara en begränsad möjlighet att överklaga. Ansökan om återvinning ska vara skriftlig och måste ha kommit in till Kronofogden inom en månad från dagen för utslaget. Om återvinningen är sökt i rätt tid ska Kronofogden överlämna målet till tingsrätt som fortsätter handläggningen av målet (52–54 §§ lagen om betalningsföreläggande och handräckning).

Kronofogdens utslag vinner laga kraft när tiden för att ansöka om återvinning har löpt ut och svaranden inte har utnyttjat detta.

10.10 Dom i förvaltningsdomstol

Tidigare gällde att en dom från förvaltningsdomstol var en exekutionstitel som kunde verkställas direkt (NJA 1991 s. 363). Högsta domstolen har ändrat sin praxis och numera kan en dom från förvaltningsdomstol inte ligga till grund för verkställighet hos Kronofogden (NJA 2013 s. 413). Betalar inte gäldenären frivilligt efter att återkravsbeslutet fastställts av förvaltningsdomstol måste Försäkringskassan därefter ansöka om betalningsföreläggande eller stämning.

10.11 Notering och rättelse i kreditupplysningsregister

Vissa indrivningsåtgärder medför en notering i kreditupplysningsregistren. För privatpersoner noteras till exempel utslag i mål om betalningsföreläggande och tredskodomar. Uppgifter om privatpersoner bevaras i tre år.

För juridiska personer noteras även förekomsten av en ansökan om betalningsföreläggande. Den uppgiften brukar gallras senast två år efter utgången av det år då ansökan gjordes, händelseåret (Datainspektionen informerar nr 15, Värt att veta om kreditupplysningar, s. 7).

Om Försäkringskassan på något sätt har medverkat till att en felaktig notering har införts i kreditupplysningsregistren, ska Försäkringskassan begära rättelse hos Kronofogdens rättelseavdelning. Det ska göras senast tre dagar efter att den oriktiga åtgärden uppmärksammades. Kopia på begäran om rättelse bör även skickas till gäldenären. (Datainspektionens allmänna råd om tillämpning av inkassolagen, s. 50–51.)

10.12 Att sätta ned en fordran hos Kronofogden

Om fordran minskar innan utslaget har meddelats eller medan ett ärende ligger hos Kronofogden för verkställighet, ska Försäkringskassan meddela Kronofogden att fordran sätts ned. Minskningen kan till exempel bero på att svaranden har betalat en del av skulden eller på att Försäkringskassan har beslutat om kvittning. Försäkringskassan ska också meddela Kronofogden hur inbetalningen har räknats av.

Fordran kan även ha förändrats genom att någon av myndigheterna har meddelat ett nytt återkravsbeslut på grund av omtaxering. Om skulden är lägre i det ändrade beslutet ska Försäkringskassan meddela Kronofogden. Har skulden däremot ökat ska det vara en ny förfallodag för tilläggsbeloppet. Tilläggsbeloppet omfattas alltså inte av betalningsföreläggandet hos Kronofogden eftersom det är en helt ny fordran. I denna situation avser ansökan om betalningsföreläggande samma belopp som tidigare och Kronofogden behöver inte underrättas.

10.13 Verkställighet

Om svaranden inte betalar efter Kronofogdens utslag eller domstolens dom kan Försäkringskassan ansöka om verkställighet av utslaget eller domen hos Kronofogden. Reglerna om verkställighet finns i utsökningsbalken (UB).

Kronofogdens avvägningar vid verkställighet framgår av Kronofogdemyndighetens ställningstagande 7/14/VER, Ställningstagande avseende utmätningsordningen.

10.14 Allmänna och enskilda mål

Kronofogden skiljer på allmänna och enskilda mål (1 kap. 6 § UB). Allmänna mål handlar om fordringar som stat och kommun har, exempelvis olika skatter, böter och studiemedel. Andra mål är enskilda mål. De fordringar som handläggs enligt den här vägledningen är enskilda mål.

När en gäldenär har flera aktuella skulder hos Kronofogden fördelar Kronofogden medel som tas ut genom löneutmätning mellan de olika målen. Då har vissa fordringar företräde. Utmätningen fördelas i första hand till skulder som gäller underhållsbidrag, det vill säga sådana skulder som den ena föräldern har till andra. Därefter fördelas utmätningen till skatter, böter och underhållsstöd (betalningsbelopp) som ska återbetalas till Försäkringskassan. Sist kommer övriga allmänna mål och enskilda mål. (Jfr. 7 kap. 14 § UB)

När Försäkringskassan gör en betalningsutredning är det viktigt att ta reda på om gäldenären har fler mål hos Kronofogden. Se avsnitt 10.4.1. Även om gäldenären har en pågående löneutmätning bör Försäkringskassan inte alltid ansöka om verkställighet.

Om gäldenären har löneutmätning för en skatteskuld går hela beloppet till skatteskulden. Försäkringskassan bör då avvakta till dess skatteskulden blir betald. När gäldenären bara har enskilda och oprioriterade allmänna mål fördelar Kronofogden utmätningsbeloppet proportionerligt efter storleken på fordringarna. En stor skuld får alltså en större del av det utmätta beloppet än en mindre skuld. Om gäldenären har övriga skulder på höga belopp hos Kronofogden får kanske Försäkringskassan inte ens betalt för grundavgiften.

10.15 När bör Försäkringskassan ansöka om verkställighet?

Om det sedan tidigare finns en exekutionstitel kan den ligga till grund för verkställighet. Försäkringskassan ansöker då endast om verkställighet hos Kronofogden och gör samma överväganden som inför ansökan om betalningsföreläggande. Se vidare avsnitt 10.4 och 10.4.1.

10.16 Ansökan om verkställighet

Ansökan om verkställighet hos Kronofogden kan vara muntlig, skriftlig eller elektronisk. En skriftlig ansökan måste vara undertecknad. Kronofogden verkställer självmant utslag i mål om betalningsföreläggande om inte Försäkringskassan i ansökan om betalningsföreläggande har angett att man inte vill ha verkställighet. (2 kap. 1 § UB samt 6 och 7 §§ förordningen om betalningsföreläggande och handräckning)

När Försäkringskassan ansöker om verkställighet ska exekutionstiteln skickas med. Detta behövs dock inte om det gäller ett utslag som omedelbart ska verkställas eller om Försäkringskassan ansöker om verkställighet av utslag via filöverföring (2 kap. 2 § UB).

Ansökan om verkställighet ska göras hos Kronofogden (2 kap. 2 § UB). Kronofogden ska utreda gäldenärens anställnings- och inkomstförhållanden samt undersöka om gäldenären har utmätningsbar egendom. Utredningen ska anpassas till ansökans innehåll. Om borgenären har anvisat viss egendom för utmätning måste Kronofogden närmare undersöka den uppgiften. Om Kronofogden bedömer att anvisad egendom inte kan mätas ut bör Kronofogden redovisa de skäl som ligger bakom. Allmänna och enskilda mål bör i största möjliga utsträckning handläggas på samma sätt. (4 kap. 9 § UB och prop. 2006/07:34, s. 13)

Om gäldenären saknar tillgångar till full betalning av utmätningsfordringen ska Kronofogden snarast underrätta både borgenären och gäldenären om detta. Kronofogden ska underrätta borgenären om vilka utredningsåtgärder som Kronofogden avser att vidta senare under handläggningen. (4 kap. 9 a § UB)

Handläggningen hos Kronofogden är inte tidsbegränsad. Kronofogden tar ut en årlig grundavgift så länge handläggningen pågår (17 kap. 1 § UB).

10.17 Återkallelse

Försäkringskassan kan återkalla en ansökan om verkställighet i samma situationer som när ansökan om betalningsföreläggande återkallas. Även i dessa fall är det lämpligt att se till att få avgifterna betalade innan man återkallar ansökan.

10.18 Nedsättning

Om gäldenären gör en inbetalning till Försäkringskassan, eller om Försäkringskassan vid en utbetalning gör avdrag för sin fordran ska Kronofogden skyndsamt underrättas om detta (9 § indrivningsförordningen [1993:1229]).

10.19 Anstånd hos Kronofogden

Kronofogden får bevilja anstånd under pågående utmätning av lön om Försäkringskassan eller gäldenären begär det. Om gäldenären begär anstånd får Kronofogden bevilja detta endast om borgenären går med på det eller om det finns särskilda skäl (7 kap. 11 § UB).

Beslut om anstånd påverkar bara löneutmätningen. Annan verkställighet, till exempel utmätning av överskjutande skatt, fortsätter som vanligt.