1 Inledning
Den här vägledningen behandlar indrivning av underhållsbidrag när antingen den bidragsskyldige eller den bidragsberättigade bor utomlands. Den gäller också när den bidragsskyldige bor i Sverige och får lön eller annan inkomst i eller från utlandet. Vägledningen behandlar även frågor om fastställande av underhållsbidrag.
I första hand gäller den ärenden där underhållsstöd betalas ut, men den omfattar också ärenden där inget underhållsstöd betalas ut.
Föräldrar är skyldiga att försörja sina barn. När ett barn bor hos endast en av föräldrarna ska den andra föräldern betala underhållsbidrag. Om den förälder som ska betala underhållsbidrag inte betalar något eller ett belopp som är lägre än underhållsstödsbeloppet har barnet rätt till underhållsstöd. Det är samhällets yttersta stöd till ett barn när betalning av underhållsbidrag inte fungerar. Försäkringskassan betalar ut stödet till den förälder som barnet bor hos, se Försäkringskassans vägledning (2001:9) Underhållsstöd. Har barnet fyllt 18 år betalar Försäkringskassan ut stödet direkt till barnet.
När underhållsstöd betalas ut ska den bidragsskyldige föräldern, helt eller delvis, betala tillbaka samhällets kostnader med ett belopp som Försäkringskassan fastställer, ett så kallat betalningsbelopp. Hur stort detta belopp är beror på den bidragsskyldiges inkomster och hur många barn den föräldern är underhållsskyldig för. Till grund för inkomstberäkningen ligger det senaste beslutet om årlig taxering. Om den bidragsskyldige bor utomlands eller om den bidragsskyldige bor i Sverige och i eller från utlandet får lön eller annan inkomst kan underhållsskyldigheten fullgöras genom underhållsbidrag. Försäkringskassan inträder då i barnets rätt till underhållsbidrag till den del som motsvarar utbetalt underhållsstöd.
Indrivning av underhållsbidrag utomlands regleras av internationella konventioner och överenskommelser samt numera också av EU-förordningar, se kapitel 3. De internationella reglerna består av bestämmelser om administrativt samarbete mellan myndigheter, bestämmelser om erkännande och verkställighet av utländska avgöranden om underhållsbidrag samt bestämmelser om behörighet och lagval.
Försäkringskassan är den myndighet i Sverige som ansvarar för ansökningar om indrivning av underhållsbidrag i internationella ärenden. Detta gäller även när underhållsstöd inte betalas ut och även för ansökningar från utlandet om indrivning av underhållsbidrag i Sverige (kungörelsen [1958:522] angående tillämpning av konvention den 20 juni 1956 om indrivning av underhållsbidrag i utlandet, förordningen [2009:1174] med instruktion för Försäkringskassan och förordning [2011:704] med kompletterande bestämmelser till EU:s underhållsförordning och 2007 års Haagkonvention om underhållsskyldighet). Undantag gäller dock när underhållsstöd inte betalas och ansökan gäller indrivning av underhållsbidrag i något av de nordiska länderna. Dessa omfattas av den nordiska indrivningskonventionen och då ska ansökan göras genom Kronofogdemyndigheten. Försäkringskassan har endast behörighet att ansöka om indrivning enligt den nordiska indrivningskonventionen när underhållsstöd har betalats.
Genomgående används beteckningarna bidragsberättigad och bidragsskyldig utom i avsnitt 5 och 0. Där används underhållsberättigad och underhållsskyldig för att texten ska stämma överens med rådets förordning (EG) nr 4/2009 av den 18 december 2008 om domstolsbehörighet, tillämplig lag, erkännande och verkställighet av domar samt samarbete i fråga om underhållsskyldighet (underhållsförordningen). De beteckningarna används också i 2007 års Haagkonvention om internationell indrivning av underhåll till barn och andra familjemedlemmar (2007 års Haagkonvention). Boförälder är den beteckning som används i socialförsäkringsbalken (SFB) i ärenden om underhållsstöd. När underhållsbidraget gäller ett barn som har underhållsstöd och som är under 18 år används i texten ibland boförälder i stället för bidragsberättigad.
Barnkonventionen
FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen) är lag i Sverige sedan 2020. Många av Försäkringskassans förmåner rör barn, och vår handläggning kan påverka barns situation på olika sätt. Därför ska vi följa barnkonventionen i all vår handläggning.
Konkret betyder det att vi alltid ska beakta barnets bästa när vi fattar beslut eller vidtar åtgärder som rör ett barn. På så sätt säkerställer vi barnets rättigheter och har ett barnrättsperspektiv.
Bedömningen av vad som är barnets bästa ska göras som en del av vår ordinarie handläggning, precis som vi hanterar förmånsspecifika regler, utredningsmetodik, kommunikation och bemötande. Hur och i vilken utsträckning barnets bästa ska beaktas måste vägas mot andra regler och intressen inom Försäkringskassans verksamhet.
- I riktlinje (2016:02) om Anmälan till socialnämnden vid kännedom om eller misstanke att ett barn far illa och polisanmälan vid misstanke om brott
- I vägledning (2004:7) Förvaltningsrätt i praktiken om barn och barnrättsperspektivet
- Om barnets bästa på Barnombudsmannens hemsida
- Om barns rättigheter på Försäkringskassans intranät