2 Underhållsbidrag
Det här kapitlet beskriver övergripande de svenska reglerna för underhållsbidrag.
Vägledningen (2016:1) Underhållsbidrag till barn tar även upp de svenska reglerna och beräkningar som utgår från svenska förhållanden. Avsnitt som kortfattat behandlar underhållsbidrag finns även i vägledningarna (2001:9) Underhållsstöd och (2001:2) Betalningsskyldighet för underhållsstöd.
2.1 Allmänt om underhållsskyldighet
Föräldrarna ska betala underhåll för sina barn efter vad som är skäligt med hänsyn till barnets behov och föräldrarnas ekonomiska förmåga. När underhållsbidraget bestäms ska hänsyn tas till barnets egna inkomster och tillgångar samt till barnets sociala förmåner. Föräldrarna ska ta del i kostnaderna för barnet var och en efter sin förmåga. Underhållsskyldigheten upphör när barnet fyller 18 år. Om barnet går i skolan efter denna tidpunkt är föräldrarna underhållsskyldiga så länge barnet går i skolan. Men underhållsskyldigheten gäller längst till dess att barnet fyller 21 år.
Föräldrarna kan fullgöra sin underhållsskyldighet genom att faktiskt ta hand om barnet och försörja det eller genom att betala underhållsbidrag. En förälder ska betala underhållsbidrag till barnet om föräldern
- inte har vårdnaden om barnet och inte heller bor tillsammans med barnet
- har gemensam vårdnad om barnet med den andra föräldern men barnet bor varaktigt tillsammans med endast den andra föräldern.
Om barnet bor varaktigt hos båda föräldrarna (växelvist boende) är ingen av föräldrarna skyldig att betala underhållsbidrag.
De grundläggande bestämmelserna om föräldrars underhållsskyldighet mot sina barn finns i 7 kap. föräldrabalken (FB).
Läs mer om vad som räknas som skolgång i vägledning (2016:1) Underhållsbidrag till barn.
2.2 Underhållsbidrag
Underhållsbidrag fastställs genom en dom eller ett avtal.
När underhållsbidragets storlek bestäms får varje förälder förbehålla sig ett visst belopp för sin egen försörjning. Detta belopp innefattar alla vanliga levnadsomkostnader och beräknas utifrån ett normalbelopp. Bostadskostnaden räknas för sig. I beloppet får man också räkna in kostnader för hemmavarande barn och i vissa fall även för hemmavarande maka eller make (7 kap. 3 § FB).
Underhållsbidrag ska betalas i förskott varje månad. Detta gäller dock inte för under-hållsbidrag fastställda till ett engångsbelopp om barnet är under 18 år (7 kap. 7 § FB).
Underhållsbidrag kan inte fastställas för längre tid än tre år retroaktivt från dagen för stämningen om inte den bidragsskyldige går med på en längre tid (7 kap. 8 § FB). Det finns inte något hinder för parterna att själva avtala om underhållsbidrag för längre tid tillbaka än tre år.
Underhållsbidrag som har förfallit till betalning preskriberas fem år efter det att betalning skulle ha skett (7 kap. 9 § FB). Eftersom underhållsbidrag ska betalas i förskott för varje månad preskriberas det månadsvis.
För preskription vid verkställighet av utländska domar gäller speciella bestämmelser, se avsnitt 0 och 7.4.
2.2.1 Avtal
Ett avtal om underhållsbidrag behöver inte vara utformat på något särskilt sätt. Det finns inga specialbestämmelser i FB eller SFB, utan det råder avtalsfrihet enligt bestämmelserna i lagen (1915:218) om avtal och andra rättshandlingar på förmögen-hetsrättens område. För att Försäkringskassan ska kunna träda in i barnets rätt och hjälpa till att driva in underhållsbidraget behöver avtalet dock vara nedskrivet eller skriftligt bekräftat av den som har åtagit sig att betala.
För att ett avtal om underhållsbidrag för framtiden fastställs med ett engångsbelopp eller för längre perioder än tre månader krävs att det skriftliga avtalet
- är bevittnat av två personer och
- godkänt av socialnämnd i de fall när barnet är under 18 år (7 kap. 7 § FB).
Ett ingånget avtal är bindande för bägge parter. Parter i detta fall är den bidragsskyldige och barnet. Vårdnadshavaren företräder omyndiga barn. Om föräldrarna har gemensam vårdnad företräds barnet av den förälder som barnet bor hos. Underhållsbidraget kan också vara fastställt genom att enbart den bidragsskyldige undertecknar en förbindelse om underhållsbidrag. För att ett underhållsavtal eller en förbindelse ska kunna verkställas krävs att de är skriftliga och att två personer har bevittnat den bidragsskyldiges namnteckning (3 kap. 19 § första stycket utsökningsbalken [UB]).
2.2.2 Metodstöd – så bedömer du enligt vilket lands lag ett avtal är upprättat
För att bedöma vilket lands lag som är tillämplig på ett avtal om underhållsbidrag så behöver du som utredare kontrollera ett antal uppgifter. Inledningsvis kontrollerar du om det finns en hänvisning till en lag i avtalet.
| Om … | så … |
|---|---|
| det finns en laghänvisning | kan du normalt dra slutsatsen att avtalet är upprättat enligt det landets lagstiftning. |
| avtalet är skrivet på ett annat språk men har en hänvisning till en svensk lag | kan du anse avtalet som svenskt. |
| det inte finns någon hänvisning till något lands lag | så kan du ta ledning av:
|
När du utreder ett avtals ursprung är det viktigt att du också frågar avtalsparterna vilket lands lag de använde när de räknade ut underhållsbidraget och skrev avtalet. Försäkringskassan kan behöva den informationen för att bland annat informera den mottagande indrivningsmyndigheten om vilken tolkning Försäkringskassan har gjort av avtalets ursprung.
2.2.3 Dom
Om föräldrarna inte kan komma överens om underhållsbidragets storlek och upprätta ett avtal tillsammans måste barnet som vill ha underhåll stämma den andra föräldern inför domstol. Underhållsbidraget bestäms då av allmän domstol (tingsrätt, hovrätt och som sista instans Högsta domstolen [HD]). Både i hovrätten och i HD krävs prövningstillstånd.
2.2.4 Ansökningar om fastställelse av underhållsbidrag och föräldraskap när Försäkringskassan är anmodad centralmyndighet
När Försäkringskassan blir anmodad centralmyndighet (läs mer i kap. 5, 6 och 7) behöver ett ombud anlitas som får företräda den som ansöker om att fastställa underhållsbidraget och/eller föräldraskapet. Den sökande behöver lämna in en fullmakt till Försäkringskassan som med hjälp av en transportfullmakt för över rätten att föra den sökandes talan i en process.
2.2.5 Metodstöd när Försäkringskassan är anmodad centralmyndighet – möjlighet att begära byte av juridiskt ombud
Om det ombud som Försäkringskassan har anlitat inte driver ärendet framåt på önskat sätt, så ska den sökande informeras om möjligheten att byta ombud. Hen behöver då skicka in en begäran om byte och förklara varför hen vill byta ombud.
När du får in en sådan begäran så ska du först fråga Rättshjälpsmyndigheten om det är möjligt att byta ombud.
Om Rättshjälpsmyndigheten godkänner bytet ska du informera ombudet om att uppdraget avslutas och varför. Du behöver tydliggöra att transportfullmakten därmed har upphört att gälla.
Sedan anlitar du ett nytt juridiskt ombud. Du behöver lämna en ny transportfullmakt till det nya ombudet. Det nya ombudet kommer sedan att informera Rättshjälpsmyndigheten om bytet.
2.2.6 Ändring av underhållsbidrag
Underhållsbidrag som fastställts i svensk valuta anpassas automatiskt till ändringar i penningvärdet. Bestämmelser om detta finns i lagen (1966:680) om ändring av vissa underhållsbidrag. Varje år fastställer Försäkringskassan det procenttal med vilket underhållsbidragen ska ändras i föreskrifter som publiceras i SFS. Ändringen sker en gång per år och det nya underhållsbidragsbeloppet gäller från och med den 1 februari.
Ett fastställt underhållsbidrag kan ändras av domstolen om den som vill ändra under-hållsbidraget kan visa att förhållandena har förändrats. Domstolen kan också alltid pröva frågan om underhållsbidrag efter sex år (7 kap. 10 § FB). Underhållsbidrag kan också ändras genom avtal.
Om underhållsstöd betalas ut inträder Försäkringskassan i barnets rätt till under-hållsbidrag till den del det svarar mot utbetalt underhållsstöd (19 kap. 29 § SFB). Vid en sänkning av ett underhållsbidrag för en tid som underhållsstöd har betalats har Försäkringskassan därför en partsställning och är inte bunden av ett avtal som föräldrarna träffat eller ett avgörande från en domstol där Försäkringskassan inte deltagit som part. I dessa fall måste Försäkringskassan ta ställning till om den retroaktiva sänkningen kan accepteras. Detta har behandlats i avgöranden från HD (NJA 1983 s. 241 I–III).
2.2.7 Ändring när den som ska betala bor i ett annat land
När den som ska betala bor i ett annat land och vill ändra det fastställda underhålls-bidraget har personen olika alternativ beroende på vilken konvention eller förordning som är tillämplig. Den som ska betala kan antingen komma överens med den som ska få underhållet om ett nytt avtal, eller via ländernas centralmyndigheter väcka talan i behörig stat. Läs mer i kapitel 5, 6 och 7.
2.2.8 Metodstöd - anlitande av ombud vid ändringsansökningar
Om parterna inte kan komma överens om ett nytt underhåll ska ett ombud anlitas för att företräda den som ska betala. Den som ska betala underhåll är då inte berättigad till fri rättshjälp, utan måste betala rättshjälpsavgift. Innan du kontaktar en advokat behöver du först informera sökande om att det innebär kostnader för hen att få saken prövad. Försäkringskassan kan inte på förhand tala om hur stor rättshjälpskostnaden blir för den sökande. Om den som vill få underhållet ändrat inte kan betala rättshjälpskostnaden kan Försäkringskassan inte hjälpa till att driva ärendet.
Läs mer om rättshjälp i kapitel 5, 6 och 7.
Du behöver utreda om sökande vill gå vidare och är beredd att betala den kostnad som kan uppkomma. Du kontaktar en advokat inom området familjerätt som är verksam i närheten av hemorten för den som har rätt till underhåll. När du har ett ombud som är villigt att åta sig ärendet behöver du även skicka hen en transportfullmakt. Ansvaret för att signera transportfullmakter har avdelningschefen för Barn och Familj. Hen får delegera ansvaret att signera transportfullmakten som lägst till enhetschef för aktuellt område.
Om det tillfrågade ombudet svarar att denne inte kan företräda sökande får Försäkrings-kassan fråga ett annat ombud. Försäkringskassan gör fem försök att hitta ett ombud som kan företräda sökande att ändra underhåll. Har inte något ombud kunnat åta sig uppdraget får du meddela den begärande centralmyndigheten att Försäkringskassan inte kan hjälpa till mer. Du informerar samtidigt sökanden att denne själv kan vända sig till tingsrätten för att lämna in en stämningsansökan om ändring av underhållsbidraget.
2.2.9 Behörig domstol
Den tingsrätt där svaranden är bosatt ska pröva frågan om underhållsbidrag (7 kap. 12 § FB). Detta gäller när bägge parter är bosatta i Sverige. I internationella ärenden gäller särskilda behörighetsregler, se avsnitt 3.1.1.
2.2.10 Kostnader i mål om underhållsbidrag
Frågan om rättegångskostnader behandlas i 18 kap. rättegångsbalken (RB) och 7 kap. 19 § FB. Huvudprincipen enligt RB är att den som förlorar ett mål i en domstol ska ersätta motpartens rättegångskostnader. Speciellt för mål om underhållsbidrag till barn gäller dock att domstolen kan bestämma att vardera parten ska bära sina egna kostnader om det finns särskilda skäl (7 kap. 19 § FB).
2.2.11 Domstolsprocessen
I en domstolsprocess om underhållsbidrag råder parterna över rättegången. Det kallas för att ett mål är dispositivt.
Mål om underhåll anses vara i huvudsak dispositiva. Utmärkande för dispositiva mål är att parterna själva i stor utsträckning bestämmer ramarna för rättegången. Är föräldrarna överens om ett visst underhållsbidrag och yrkar de att domstolen i en dom ska fastställa deras överenskommelse gör domstolen inte någon prövning i sak utan fastställer endast vad föräldrarna avtalat. Detta är vanligt när frågan om under-håll tas upp i samband med en gemensam ansökan om äktenskapsskillnad. Vid tvist gör domstolen en materiell prövning och fastställer underhållsbidraget utifrån det faktaunderlag som föräldrarna fört in i processen och den bevisning de presenterat. Om en förälder bekräftar en uppgift som den andra föräldern lämnat utgår domstolen vid sin bedömning från att den är riktig. Domstolen kan inte heller fastställa ett högre underhållsbidrag än vad som yrkats eller ett lägre underhållsbidrag än vad den bidragsskyldige medgett (Bejstam, Wickström, Underhållsstöd och Underhållsbidrag, Juristförlaget 1996 s. 190).
2.2.12 Överklagande
Om någon av parterna i processen inte är nöjd med tingsrättens avgörande kan parten överklaga till hovrätten. Tingsrätten måste ha fått en begäran om ändring inom tre veckor från den dag då domen eller beslutet meddelades (50 kap. 1 § och 52 kap. 1 § rättegångsbalken [RB]). Det krävs prövningstillstånd för att hovrätten ska pröva tingsrättens avgörande i sak. Det är hovrätten som beslutar om prövningstillstånd.
Hovrättens avgörande i mål om underhållsbidrag får i princip inte överklagas (20 kap. 12 § första stycket FB). Hovrätten får dock tillåta att domen eller beslutet överklagas om det finns särskilda skäl att låta HD ta ställning till om det är av vikt för rättstillämpningen att frågan prövas. Beslutet att hovrättens avgörande får överklagas meddelas av hovrätten i samband med att målet avgörs. För att HD ska pröva hovrättens dom krävs dock prövningstillstånd. Det är HD som beslutar om prövningstillstånd.
Ett hovrättsavgörande som inte får överklagas vinner omedelbart laga kraft. Om hovrätten däremot har medgivit att domen eller beslutet får överklagas ska begäran om ändring av hovrättens avgörande ha inkommit till hovrätten inom fyra veckor från den dag då avgörandet meddelades (55 kap. 1 § och 56 kap. 1 § RB). Om HD inte ger prövningstillstånd, vinner hovrättens dom eller beslut laga kraft den dag då HD beslutar att inte meddela prövningstillstånd. Avgöranden från HD vinner laga kraft omedelbart.
Regeln i 20 kap. 12 § första stycket FB gäller endast om målet bara handlar om under-hållsbidrag till barn. Har exempelvis hovrätten samtidigt avgjort en vårdnadsfråga och denna överklagas, kan domen överklagas även i underhållsdelen.
Information om det svenska domstolsväsendet finns på www.dom.se.
2.2.13 Laga kraft
En dom eller ett beslut från en domstol som parterna inte överklagar vinner laga kraft. Tingsrättens avgörande vinner i normalfallet laga kraft efter tre veckor, vilket innebär att parterna har tre veckor på sig att överklaga. Dagen efter att överklagandetiden löpt ut kan domen verkställas.
Tingsrätten fastställer ett underhållsbidrag i en dom. Domen är daterad onsdagen den 3 augusti 2017. Domen överklagas inte. Den vinner därför laga kraft torsdagen den 25 augusti 2017 och kan verkställas den dagen.
I vissa fall kan domstolen besluta att domen får verkställas omedelbart, vilket gör att underhållsbidraget också förfaller till betalning omedelbart. Pengarna ska alltså betalas ut samma dag som domen meddelas. Domstolen kan också fatta ett interimistiskt beslut om underhållsbidrag i avvaktan på en slutlig dom (7 kap. 15 § FB). Även ett interimistiskt beslut kan verkställas omedelbart trots att beslutet inte vunnit laga kraft.
2.2.14 Förfallotidpunkt för avgöranden från domstol
Av det faktum att ett avgörande från en domstol kan verkställas först då det vinner laga kraft följer att ett underhållsbidrag som har fastställts av en domstol inte förfaller till betalning förrän den dag domen har vunnit laga kraft. Observera att detta även gäller underhållsbidrag för förfluten tid. Hela det retroaktiva beloppet förfaller inte till betalning förrän domen eller beslutet har vunnit laga kraft. Det blir därför en klump-summa som den bidragsskyldige ska betala då domen eller beslutet har vunnit laga kraft. Preskriptionstiden för klumpsumman börjar heller inte löpa förrän den har förfallit till betalning, nämligen från och med dagen då domen eller beslutet vinner laga kraft. Se också avsnitt 2.2.13 om interimistiska beslut. I dessa fall förfaller underhållsbidraget till betalning samma dag som domen är daterad.
2.2.15 Förfallotidpunkt för avtal om underhållsbidrag
Ett avtal om underhållsbidrag gäller från och med det datum som avtalet anger. Retroaktiva belopp förfaller till betalning den dag då den förälder som sist under-tecknade avtalet gjorde detta.
Om något datum inte finns angivet gäller avtalet från och med den tidpunkt då den bidragsskyldige undertecknade avtalet. Om avtalet sänker ett tidigare fastställt underhållsbidrag gäller avtalet från och med det datum som barnet eller dess ställföreträdare undertecknat avtalet.
Om avtalet inte anger något slutdatum gäller avtalet till barnets 18-årsdag.
Om avtalet fastställer underhållsbidrag för barn över 18 år ska den bidragsskyldige betala underhållsbidrag så länge barnet går i grundskolan eller gymnasiet om avtalet inte anger något annat. Dock längst till och med att barnet fyller 21 år. För att undvika missförstånd vid verkställigheten om hur länge underhållsskyldigheten gäller bör avtalet alltid ha ett slutdatum. Om det datum då gymnasiestudierna ska avslutas är känt ska detta datum anges. I annat fall bör avtalet gälla till och med den 30 juni det år som gymnasiestudierna beräknas upphöra.
Barnet fyller 18 år den 4 april 2018 och går andra året i gymnasiet. Föräldrarna har gemensam vårdnad men barnet bor bara varaktigt hos pappan eftersom mamman bor och arbetar i Danmark. Barnets studier beräknas vara avslutade vårterminen 2019 och sista dagen på gymnasiet är den 12 juni 2019. Det finns sedan tidigare ett avtal om underhållsbidrag för barnet som gäller tills det fyller 18 år. I avtalet står det att föräldern som är bidragsskyldig ska betala underhållsbidrag till och med den 3 april 2018. Barnet och den bidragsskyldiga mamman skapar ett nytt avtal om underhållsbidrag för perioden 4 april 2018 till och med 12 juni 2019.