3 Regler för internationellt samarbete

Detta kapitel beskriver hur det internationella samarbetet i frågor om underhållsbidrag i gränsöverskridande ärenden är organiserat och vilka svenska och internationella bestämmelser som finns. I uppräkningen av internationella instrument har bara tagits med konventioner och förordningar som Sverige är bunden av. Sverige arbetar internationellt genom konventionsarbete, deltagande i Haagkonferensen för internationell privaträtt och genom EU-arbetet.

För att veta vilken konvention eller förordning som är gällande mellan två stater får man kontrollera övergångsbestämmelserna eller allmänna bestämmelse i respektive konvention samt om berörda stater har signerat och ratificerat aktuell konvention eller förordning. Övergångsbestämmelser eller allmänna bestämmelser hittas oftast i slutet på en konvention eller en förordning.

3.1 Övergripande beskrivning av internationella regler som omfattar frågor om underhåll

Det finns internationella instrument som behandlar

• domstols behörighet
• erkännande och verkställighet av domar och andra avgöranden om underhåll
• lagval
• administrativt samarbete.

3.1.1 Domstols behörighet

Frågan om domstols behörighet, kan också kallas domsrättsfrågan, handlar om vilken domstol eller annan myndighet som är behörig att pröva ett ärende. I gränsöverskridande tvister om underhåll är frågan vilket lands domstol eller annan myndighet som är behörig. Valet gäller oftast om ett ärende kan behandlas där svaranden bor eller där käranden bor.

Följande internationella instrument behandlar domstols behörighet:

• konventionen av den 30 oktober 2007 om domstols behörighet och om erkännande och verkställighet av domar på privaträttens område (2007 års Luganokonvention)
• rådets förordning (EG) nr 4/2009 av den 18 december 2008 om domstols behörighet, tillämplig lag, erkännande och verkställighet av domar samt samarbete i fråga om underhållsskyldighet (underhållsförordningen)
• Haagkonventionen av den 23 november 2007 om internationell indrivning av underhåll till barn och andra familjemedlemmar (2007 års Haagkonvention).

I 2007 års Luganokonvention, underhållsförordningen och 2007 års Haagkonvention är huvudregeln att den som vill väcka talan mot någon ska göra det i svarandens land. Det innebär att om den bidragsberättigade vill väcka talan om att få underhållsbidrag fastställt ska han eller hon göra det i den bidragsskyldiges land, och om den bidragsskyldige vill väcka talan om ändring av underhållsbidraget ska han eller hon göra det i den bidragsberättigades land. För bidragsberättigade finns dock en speciell regel i ärenden om underhåll som säger att talan även får väckas där den bidragsberättigade bor. Den bidragsberättigade kan alltså välja om han eller hon vill väcka talan i det land som den bidragsskyldige bor eller i det egna bosättningslandet.

Före den 18 juni 2011 gällde även EU-förordning 44/2001 i frågor om behörighet i mål om underhållsskyldighet (rådets förordning (EG) nr 44/2001 av den 22 december 2000 om domstols behörighet och om erkännande och verkställighet av domar på privaträttens område).

3.1.2 Erkännande och verkställighet

Vid erkännande fastställs ett visst rättsförhållande, men domstolen utfärdar inte någon exekutionstitel. Ett erkännande av utländska domars rättskraft förutsätter därför vanligtvis inga formaliteter. Verkställighet innebär att en myndighet tvångsvis får till en fullgörelse av en förpliktelse som har beslutats av domstol eller på annat sätt. För att kunna verkställa utländska domar i Sverige krävs därför ibland ett verkställbarhetsbeslut (exekvatur). Ett sådant beslut innebär att en domstol eller annan myndighet prövar om den utländska domen eller beslutet uppfyller kraven för att få verkställas och därmed ligga till grund för indrivning. I Sverige är det tingsrätterna som beslutar om erkännande och verkställbarhet av utländska domar. Det är inte alla tingsrätter som kan besluta om erkännande och verkställbarhet utan de som regeringen föreskriver (jfr 18 kap. 1 § UB).

Regeringen har bestämt att det ska vara de tingsrätter som beslutar om överklagande av KFMs beslut i utsökningsmål. De finns uppräknade i 17 kap. 1 § utsökningsförordningen (1981:981). Regeringen har motiverat valet av tingsrätter med att utsökningsmål och erkännande och verkställighetsmål har vissa likheter och beröringspunkter. (Prop. 2013/14:219 s. 86).

Vilken tingsrätt som i det enskilda fallet är behörig ska bestämmas utifrån var motparten till den som ansöker har sin hemvist (17 kap.1 § utsökningsförordningen). Motparten är i detta fall den bidragsskyldige. Det framgår av 3 § förordningen (2011:704) med kompletterande bestämmelser till EU:s underhållsförordning och 2007 års Haagkonvention om underhållsskyldighet vilken tingsrätt som är aktuell. Om personen inte har sin hemvist i Sverige skickas ansökan till Nacka tingsrätt (17 kap. 1 § andra stycket utsökningsförordningen).

Den som vill överklaga ett beslut som en behörig tingsrätt har fattat ska göra det till samma tingsrätt. Tingsrätten prövar då beslutet igen (prop. 2013/14:219 s. 88). Om någon av parterna fortfarande inte är nöjd med beslutet så kan de överklaga till hovrätten, efter att prövningstillstånd meddelats. Hovrättens beslut kan sedan i sin tur överklagas till HD, efter att prövningstillstånd meddelats. (39–40 §§ lagen [1996:242] om domstolsärenden)

Nordiska avgöranden om underhåll och avgöranden som omfattas av den nya underhållsförordningen kräver i allmänhet inget verkställbarhetsbeslut.

Följande internationella instrument behandlar frågor om erkännande och verkställighet:

• Haagkonventionen av den 15 april 1958 om erkännande och verkställighet av avgöranden om underhåll till barn (1958 års Haagkonvention)

  Konventionen omfattar endast underhåll till barn. Den gäller bara för domar och endast för domar som har meddelats efter det att konventionen trädde i kraft. Avtal om underhållsbidrag omfattas inte alls. För Sveriges del trädde konventionen i kraft 1966.

  Konventionen har tillträtts av 19 länder. Den har dock inte längre någon större betydelse eftersom den i praktiken endast tillämpas på äldre domar från Belgien, Ungern och Österrike (se bilagor 1 och 2). Konventionen är införlivad i svensk lagstiftning genom lagen (1965:723) om erkännande och verkställighet av vissa utländska domar och beslut angående underhåll till barn. Konventionen omnämns i fortsättningen som 1958 års Haagkonvention.

• Konventionen med Danmark, Finland, Island och Norge angående indrivning av underhållsbidrag, Oslo den 23 mars 1962. Konventionen är ändrad i överenskommelse mellan de nordiska länderna den 25 februari 2000 (nordisk indrivningskonvention)

  Den nordiska indrivningskonventionen är en verkställighetskonvention vilket medför att ett avgörande om underhållsbidrag från ett nordiskt land kan ligga till grund för indrivning i alla nordiska länder. Det krävs inte heller någon verkställighetsförklaring utan alla avgöranden är direkt verkställbara. Konventionen omfattar underhåll till make, till före detta make och till barn. Den är införlivad i svensk rätt genom lagen (1962:512) om indrivning i Sverige av underhållsbidrag fastställda i Danmark, Finland, Island eller Norge, samt genom kungörelsen (1962:514) ang. indrivning i Danmark, Finland Island eller Norge av underhållsbidrag.

• Haagkonventionen av den 2 oktober 1973 om erkännande och verkställighet av avgöranden angående underhållsskyldighet (1973 års Haagkonvention)

  Den här konventionen omfattar underhåll både till vuxna och till barn. Den gäller för domar, administrativa beslut och förlikningsavtal. Däremot omfattas inte svenska avtal om underhållsbidrag. Ett avtal måste vara godkänt eller registrerat av en myndighet eller domstol för att omfattas av konventionen.

  När konventionen kom ansågs den mycket modern, bland annat därför att den innehåller bestämmelser om ansökningar från offentliga organ. Det innebär att en myndighet som kräver återbetalning av bidrag som utbetalats till en bidragsberättigad ska kunna ansöka om erkännande av ett avgörande.

  Det är 24 länder som har anslutit sig till denna Haagkonvention (se bilaga 1 och 2). Sverige anslöt sig 1977. Sverige har reserverat sig mot vissa bestämmelser i konventionen och erkänner inte underhåll för barn över 21 år och inte heller underhåll till andra än barn och maka eller make.

  Konventionen är införlivad i svensk lagstiftning genom lagen (1976:108) om erkännande och verkställighet av utländskt avgörande angående underhållsskyldighet.

• Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 805/2004 av den 21 april 2004 om införande av en europeisk exekutionstitel för obestridda fordringar

  Den här EU-förordningen hör till det civilrättsliga området och gäller avgöranden som inte har bestridits av den som ska betala. Ursprungsdomstolen utfärdar ett intyg på att fordringen är obestridd. Intyget utfärds med hjälp av standardformulär. Avgörandet blir direkt verkställbart.

• Konventionen av den 30 november 2007 om domstols behörighet och om erkännande och verkställighet av domar på privaträttens område (2007 års Luganokonvention)

  2007 års Luganokonvention ersätter den gamla Luganokonventionen från 1988. Den är parallell med EU-förordning 44/2001. Den ska tillämpas mellan EU och EFTA-staterna Schweiz, Norge och Island. För Sveriges del tillämpas konventionen för underhåll nästan uteslutande i frågor om behörighet.

• Rådets förordning (EG) nr 4/2009 av den 18 december 2008 om domstols behörighet, tillämplig lag, erkännande och verkställighet av domar samt samarbete i fråga om underhållsskyldighet (underhållsförordningen). Se mer om underhållsförordningen i avsnitt 5.

  Före den 18 juni 2011 gällde även EU-förordning 44/2001 erkännande och verkställighet av avgöranden om underhållsbidrag. (rådet förordning (EG) nr 44/2001 av den 22 december 2000 om domstols behörighet och om erkännande och verkställighet av domar på privaträttens område).

• Haagkonventionen av den 23 november 2007 om internationell indrivning av underhåll till barn och andra familjemedlemmar (2007 års Haagkonvention)

  Den här konventionen omfattar underhåll både till vuxna och till barn. Den gäller för domar, administrativa beslut och avtal. Ett svenskt avtal måste ha registrerats som en officiell handling av en behörig myndighet för att omfattas av konventionen. 2007 års Haagkonvention är ansedd som mycket heltäckande eftersom den omfattar det administrativa samarbetet, fastställelse av underhållsbidrag och indrivning av underhållsbidrag. Även offentliga organ har möjlighet att begära indrivning av underhållsbidrag. Se mer om 2007 års Haagkonvention i avsnitt 7

  Intentionen är att 2007 års Haagkonventionen ska ersätta New York-konventionen och de tidigare Haagkonventionerna.

3.1.3 Vad kan verkställas i Sverige?

I underhållsförordningen, 2007 års Haagkonvention och New York-konventionen finns bestämmelser om ett särskilt system för administrativt samarbete mellan medlemsländerna för att underlätta och effektivisera indrivning av underhållsbidrag i gränsöverskridande ärenden. Varje land ska ha en centralmyndighet som ska ansvara för detta samarbete. Försäkringskassan är centralmyndighet enligt underhållsförordningen (2 § 13 förordningen [2009:1174] med instruktion för Försäkringskassan).

När Försäkringskassan som centralmyndighet tar emot en ansökan om verkställighet från ett annat lands centralmyndighet kontrollerar Försäkringskassan om domen, avtalet eller beslutet kan verkställas i Sverige. Om handlingen inte är direkt verkställbar behöver en tingsrätt i Sverige besluta att den kan verkställas. Försäkringskassan skickar då handlingen till tingsrätten som förklarar den verkställbar.

Läs mer om erkännande, verkställighet och verkställbarhet i kapitel 5, 6 och 7.

Delgivning

För att en dom, ett avtal eller beslut om underhåll ska kunna verkställas i Sverige måste den som ska betala bli delgiven tingsrättens beslut om att urkunden är erkänd och kan verkställas i Sverige. Om beslutet från tingsrätten inte har gått att delge den som ska betala genom vanlig delgivning så kan Försäkringskassan behöva begära att delgivning sker genom kungörelse.

3.1.4 Metodstöd

Svensk advokat

När den som är berättigad till bidrag eller skyldig att betala bidrag bor utomlands och ansöker om att få underhållsbidrag fastställt eller ändrat i Sverige anlitar Försäkringskassan en svensk advokat för den sökandes räkning. Det ingår även i advokatens uppdrag att få föräldraskapet fastställt, om det inte redan är gjort.

Verkställbarhet

Om tingsrätten behöver få någon komplettering av ansökan om erkännande och verkställbarhet av den utländska handlingen skickar de ett föreläggande till Försäkringskassan. Du behöver då skicka föreläggandet vidare till den begärande centralmyndigheten, bevaka att kompletteringen kommer in och svara tingsrätten. Ibland begär tingsrätten handlingar från ansökan i original. I de fallen måste du begära att tingsrätten skickar tillbaka handlingarna till Försäkringskassan när tingsrätten är klar med sin handläggning. Eftersom det kan ta tid att få svar från begärande centralmyndighet kan du behöva be tingsrätten om anstånd att inkomma med begärda handlingar.

Kontrollera att tingsrättens beslut om att det utländska beslutet har erkänts och förklarats verkställbart också kan drivas in enligt ansökan. Om det finns något som begränsar tingsrättens beslut ska Försäkringskassan meddela det till sökande part och samtidigt lämna information om att tingsrättens beslut kan överklagas och när det senast måste göras.

3.1.5 Lagval

Lagval är frågan om vilket lands lag som ska tillämpas på ett ärende med utlandsanknytning. Oftast gäller frågan om man ska tillämpa reglerna i det land där den bidragsberättigade bor eller reglerna i det land där frågan prövas. Vissa länder har lagvalsregler medan andra länder aldrig väljer lag utan alltid tillämpar sin egen lag, som i det fallet alltså är den interna lagen i det land där processen äger rum.

Följande instrument behandlar frågor om lagval.

• Haagprotokollet av den 23 november 2007 om tillämplig lag avseende underhållsskyldighet (2007 års Haagprotokoll)

  2007 års Haagprotokoll började gälla den 1 augusti 2013 i och med att EU och Serbien tillträdde det. Tillsammans med underhållsförordningen ska 2007 års Haagprotokoll tillämpas inom EU från och med den 18 juni 2011.

  2007 års Haagprotokoll är även tänkt att vara ett komplement till 2007 års Haagkonvention eftersom Haagkonventionen nästan uteslutande saknar bestämmelser om lagval. Det enda undantaget är offentliga organs rätt att agera i stället för den underhållsberättigade.

Länder som till exempel Australien, Danmark, Island, Norge, Storbritannien och USA använder alltid sitt eget lands interna lag.

3.1.6 Administrativt samarbete

Administrativt samarbete i frågor om underhåll är reglerat i följande instrument:

• FN:s konvention om indrivning av underhållsbidrag i utlandet, undertecknad i New York den 20 juni 1956 (New York-konventionen)
• rådets förordning (EG) nr 4/2009 av den 18 december 2008 om domstols behörighet, tillämplig lag, erkännande och verkställighet av domar samt samarbete i fråga om underhållsskyldighet (underhållsförordningen)
• Haagkonventionen av den 23 november 2007 om internationell indrivning av underhåll till barn och andra familjemedlemmar (2007 års Haagkonvention).

Enligt dessa instrument ska varje land utse en myndighet som ansvarar för att underlätta samarbetet i frågor om indrivning av underhållsbidrag. I underhållsförordningen kallas den myndigheten centralmyndighet och i New York-konventionen finns det en myndighet för inkommande ärenden som kallas mottagande organ och en myndighet för avsända ärenden som kallas förmedlande organ. I båda dessa instrument är Försäkringskassan ansvarig svensk myndighet (centralmyndighet samt förmedlande och mottagande organ).

New York-konventionen är en rent administrativ konvention. Dess syfte är att lösa de rättsliga och praktiska problem som uppstår när behövande personer är beroende av personer i utlandet för sitt lagstadgade underhåll. De länder som är medlemmar i New York-konventionen har förbundit sig att hjälpa varandra med kunskap, kontakter och praktisk hjälp.

Underhållsförordningen och 2007 års Haagkonvention har ett bredare tillämpningsområde än New York-konventionen. Förordningen och konventionen innehåller förutom bestämmelser om administrativt samarbete mellan centralmyndigheter bestämmelser om domstols behörighet, lagval, erkännande och verkställbarhet, verkställighet och rättshjälp. Syftet med bestämmelserna kring det administrativa samarbetet är främst för att underlätta för bidragsberättigade som inte bor i samma land som den bidragsskyldige. För mer information om underhållsförordningen och 2007 års Haagkonvention, läs kapitel 5 respektive 7.

3.2 Haagkonferensen för internationell privaträtt

Haagkonventionerna har tagits fram av Haagkonferensen för internationell privaträtt. Det är en mellanstatlig organisation vars syfte är att arbeta för mer enhetliga regler på privaträttens område i internationella förhållanden. Sverige är medlem sedan starten 1955. EU är medlem sedan 2007. Konferensen har sitt säte i Haag. Den har ett sekretariat, Permanenta byrån, som ansvarar för organisation och genomförande av de olika aktiviteterna. Haagkonferensen arbetar i första hand med att förhandla fram internationella multilaterala konventioner.

Det finns Haagkonventioner på många områden. Försäkringskassan åberopar de Haagkonventioner som handlar om indrivning av underhållsbidrag till barn och andra närstående. Mer information om Haagkonferensen finns under www.hcch.net.

3.3 Metodstöd – Försäkringskassans externa kontakter

Det här avsnittet behandlar i första hand Försäkringskassans kontakter i rollen som centralmyndighet enligt underhållsförordningen och 2007 års Haagkonvention, och som förmedlande och mottagande organ enligt New York-konventionen. Avsnittet behandlar även Försäkringskassan som behörig myndighet i underhållsstödsärenden enligt den nordiska indrivningskonventionen.

3.3.1 Justitiedepartementet

Justitiedepartementet är det departement inom Regeringskansliet som ansvarar för frågor om internationellt samarbete om familjerättslig underhållsskyldighet.

3.3.2 Centralmyndigheter och förmedlande/mottagande organ i andra länder

Ärendehandläggningen sker direkt mellan begärande och anmodad centralmyndighet. Vid handläggningen av ärenden används huvudsakligen vanlig post. Övriga kontakter som avser generella frågor sker via besök, brev, e-post och telefon i frågor som till exempel tolkning av förordningen eller konventionen, språkval, vilka handlingar som krävs och hur en blankett ska fyllas i.

3.3.3 Nordiska myndigheter

I den nordiska indrivningskonventionen, som reglerar ansökningar om verkställighet, anges de nordiska myndigheter som Försäkringskassan kan behöva ta kontakt med i verkställighetsärenden. Uppgifterna i konventionen om behöriga myndigheter stämmer dock inte helt, då behöriga myndigheter har ändrats ett flertal gånger. Den myndighet som anges i konventionen är dock skyldig att ange vilken ny myndighet som ansökan ska ställas till.

När det gäller ansökningar om fastställelse sker kontakterna med den nordiska myndighet som ansvarar för fastställelse av underhållsbidrag. Handläggning av ärenden sker via vanlig post. Övriga kontakter sker via besök, brev, e-post och telefon.

3.3.4 Rättshjälpsmyndigheten

Den svenska advokaten ansöker om rättshjälp för den bidragsberättigade eller bidragsskyldige som bor utomlands. Försäkringskassan har ingen direktkontakt med Rättshjälpsmyndigheten i enskilda ärenden. Den kontakten ansvarar advokaten för.

Däremot har Försäkringskassan kontakt med Rättshjälpsmyndigheten när det gäller informationsutbyte i generella frågor.

3.3.5 Kronofogdemyndigheten

Försäkringskassan har regelbundna möten med Kronofogdemyndigheten för diskussion och samråd om generella frågor som gäller ansökningar om verkställighet.