5 Samarbetet inom EU

Det här kapitlet handlar i första hand om underhållsförordningen som tillämpas från och med 18 juni 2011. Såväl inkommande som avsända ärenden behandlas. Fokus ligger på underhåll till barn.

Enligt artikel 75.3 i underhållsförordningen ska de delar i underhållsförordningen som behandlar samarbete mellan centralmyndigheter tillämpas på framställningar och ansökningar som centralmyndigheten tar emot från och med den dag då förordningen börjar tillämpas. Det innebär att för ansökningar som är mottagna före den 18 juni 2011 ska bestämmelserna om administrativt samarbete i New York-konventionen fortsätta att tillämpas, se kapitel 6.

Underhållsförordningen har, för EU:s del, samordnat alla regler som gäller internationell indrivning av underhåll. Den innehåller bestämmelser om

• behörighet
• erkännande, verkställbarhet och verkställighet
• möjlighet till rättslig prövning med tillgång till rättshjälp
• samarbete mellan centralmyndigheter.

Underhållsförordningen ersätter bland annat bestämmelserna i 1956 års New York-konvention om administrativt samarbete och rätt till rättshjälp, EU-förordning 44/2001 med dess regler om behörighet och erkännande och verkställbarhet samt de bägge Haagkonventionerna från 1958 och 1973 om erkännande och verkställighet av avgöranden. Dessutom är underhållsförordningen (artikel 15) knuten till Haagprotokollet av den 23 november 2007 om tillämplig lag avseende underhållsskyldighet (2007 års Haagprotokoll).

Underhållsförordningen gäller mellan EU:s alla medlemsländer, med vissa undantag för Danmark. Genom avtal mellan EU och Danmark är underhållsförordningen tillämplig i Danmark med undantag för bestämmelserna i kapitlen III (tillämplig lag) och VII (samarbete mellan centralmyndigheter).

Begreppet dom: I underhållsförordningen används begreppet dom inte bara för avgöranden av en domstol utan även för alla andra avgöranden om underhåll såsom officiella handlingar och administrativa myndigheters beslut om underhåll. Avtal om underhållsskyldighet som har ingåtts inför en administrativ myndighet eller bestyrkts av en sådan myndighet räknas som domar, eftersom de är definierade som officiella handlingar (artikel 2.1.3 b). När bestämmelserna i underhållsförordningen om samarbete mellan myndigheter (kapitel VII) och om offentliga organ (kapitel VIII) ska tillämpas ska begreppet dom även omfatta dom från tredje land (artikel 2.1.1). Med tredje land menas ett land som inte är medlem i EU.

Begreppet underhållsberättigad: Begreppet underhållsberättigad är definierat i artikel 2.1.10. Det är en enskild person som har eller påstås ha rätt att få underhållsbidrag. Vid ansökningar om erkännande och verkställbarhetsförklaring av domar och vid verkställighet av domar kan en underhållsberättigad också vara ett offentligt organ som har rätt till återbetalning för underhållsstöd som har lämnats i stället för underhållsbidrag (artikel 64.1).

5.1 Tillämpningsområde

Artikel 1.1 i underhållsförordningen Denna förordning ska tillämpas på underhållsskyldighet som har sin grund i familje-, släktskaps-, äktenskaps- eller svågerlagsförhållande.

Bestämmelsen innebär att underhållsförordningen har ett bredare tillämpningsområde än nationell rätt.

5.2 Behörighet

Reglerna om vilken domstol eller annan myndighet som är behörig att pröva ett ärende finns i kapitel II i underhållsförordningen. Det gäller för alla internationella ärenden om underhåll. För gränsöverskridande ärenden i förhållande till Island och Schweiz tillämpas dock 2007 års Luganokonvention. För gränsöverskridande ärenden i förhållande till Norge tillämpas 2007 års Haagkonvention.

Principerna i underhållsförordningen liknar de regler som finns i EU-förordning 44/2001. Huvudprincipen är att domstolen eller myndigheten i det land där svaranden har sin hemvist eller där den underhållsberättigade har sin hemvist är behörig att pröva en fråga om underhåll. Det betyder att den som är underhållsskyldig i normalfallet bara kan ta upp en fråga i en domstol på den ort där den underhållsberättigade bor medan den underhållsberättigade kan väcka talan på den ort där den underhållsskyldige bor eller där han eller hon själv bor. Den domstol som har rätt att pröva en fråga om någons rättsliga status (exempelvis faderskap) eller en fråga om föräldraansvar (exempelvis vårdnad och umgänge) har också i vissa fall behörighet att behandla frågan om underhåll.

Det finns även bestämmelser om avtal om behörig domstol. Möjligheten att avtala om domstol gäller dock inte i ärenden om underhållsbidrag till barn under 18 år.

Vidare kan behörighet uppstå för den domstol hos vilken talan är väckt om svaranden går i svaromål inför den domstolen, det vill säga gör invändningar eller tar upp frågor som gäller själva underhållsfrågan. Behörighet uppstår inte om svaranden enbart motsätter sig att domstolen ska behandla frågan.

5.2.1 Metodstöd – behörighet

Om en underhållsskyldig vill få underhållsbidraget sänkt och väcker talan i det land där han eller hon själv bor är det viktigt för den underhållsberättigade att ta ställning till om detta ska accepteras. Domstolen får bara behörighet om svaranden, i det här fallet den underhållsberättigade, går i svaromål. Att gå i svaromål innebär att man protesterar mot det yrkade beloppet eller något annat som har med själva underhållsbidraget att göra. Om svaranden inte vill att ärendet ska behandlas i den domstol på den ort där den underhållsskyldige bor kan den underhållsberättigade enbart gå i svaromål för att protestera mot domstolens behörighet (artikel 5 i underhållsförordningen).

5.3 Erkännande, verkställbarhet och verkställighet av domar och andra avgöranden om underhåll

Frågan om erkännande, verkställbarhet och verkställighet av domar om underhåll hänger ihop med 2007 års Haagprotokoll. I underhållsförordningen behandlas dessa frågor i kapitel IV som är indelat i tre avsnitt. Avsnitt ett och avsnitt tre är tillämpligt på domar från länder som omfattas av 2007 års Haagprotokoll och avsnitt två och tre är tillämpligt på domar från medlemsländer som inte omfattas av Haagprotokollet. Danmark och Storbritannien tillämpar inte Haagprotokollet.

I de medlemsländer som omfattas av Haagprotokollet är avgöranden om under-hållsbidrag direkt verkställbara utan krav på verkställbarhetsförklaring. Det gäller således avgöranden från samtliga EU-länder utom Danmark. För avgöranden från Danmark spelar det ingen roll för Sveriges del eftersom för de nordiska länderna kommer den nordiska indrivningskonventionen att fortsätta att tillämpas vid ansökningar om verkställighet, se kapitel 4.

Observera övergångsbestämmelserna i artikel 75.2 a) som innebär att domar som är avkunnade före den 18 juni 2011, men som omfattas av tillämpningsområdet för EU-förordning 44/2001, kräver verkställbarhetsförklaring. Underhållsförordningen kan tillämpas, men domarna är inte direkt verkställbara utan kräver samma förfarande som för avgöranden från Danmark.

5.3.1 Svenska och finska avtal om underhållsbidrag

De finska avtalen om underhållsbidrag omfattas av förordningen eftersom dessa är definierade som domar enligt artikel 2.1.1.

Från och med 1 maj 2012 är det också möjligt att få svenska avtal om underhållsbidrag att omfattas av underhållsförordningen. På begäran ska Kronofogdemyndigheten bestyrka ett avtal samt utfärda ett utdrag enligt artikel 48 i underhållsförordningen. När avtalet är bestyrkt uppfyller det kraven i underhållsförordningen (artikel 2.3 b) och utgör en officiell handling (7 § förordningen [2011:704] med kompletterande bestämmelser till EU:s underhållsförordning). Även svenska avtal om engångsbelopp som är godkända av socialnämnden uppfyller kraven i underhållsförordningen. Dessa avtal är dock mycket ovanliga.

Metodstöd – svenska avtal som officiell handling

Kronofogdemyndigheten ska bestyrka avtal och utfärda intyg enligt artikel 48. Avtalet kan gälla underhållsbidrag enligt föräldrabalken eller enligt äktenskapsbalken. Kronofogdemyndigheten har rutiner för handläggning av begäran om bestyrkande och intyg.

När Kronofogdemyndigheten har bestyrkt ett avtal framgår detta på själva avtalet eftersom bestyrkandet noteras på originalhandlingen. I och med detta är avtalet en officiell handling enligt underhållsförordningen. Alla avtal om underhållsbidrag kan bestyrkas, oavsett ålder, under förutsättning att villkoren är uppfyllda.

Ansökan om intyg kan bara göras av berörd part. Oftast är det den underhålls-berättigade, dennes ombud eller Försäkringskassan. Den som företräder den sökande måste uppvisa fullmakt. Försäkringskassan behöver dock inte göra det.

Vid ansökan om intyg, ett så kallat utdrag enligt artikel 48.3, ska följande handlingar och uppgifter lämnas till Kronofogdemyndigheten:

• Den officiella handlingen – antingen ett av Kronofogdemyndigheten tidigare bestyrkt avtal i original eller ett avtal som ska bestyrkas. Vanligtvis görs begäran om bestyrkande och intyg samtidigt.
• Uppgifter så att avsnitt 1–4 i underhållsförordningens formulär kan fyllas i.
• Uppgift om vilket land som ansökan om verkställighet ska göras i och på vilket språk som formuläret ska utfärdas på. Om uppgift om språk inte lämnas kommer intyget att utfärdas på svenska.

5.3.2 Offentligt organ som sökande

Artikel 64.3 b) i underhållsförordningen Ett offentligt organ får söka erkännande och verkställbarhetsförklaring eller begära verkställighet av […] b) en dom mellan en underhållsberättigad och en underhållsskyldig såvitt avser det bidrag som lämnats till den underhållsberättigade i stället för underhållsbidrag.

Bestämmelsen reglerar när ett offentligt organ kan anges som den sökande på en ansökan om ett erkännande, verkställbarhetsförklaring eller verkställighet. För Försäkringskassans del är artikel 64.3 b) bara tillämplig när Försäkringskassan har trätt in i barnets rätt till underhållsbidrag enligt 19 kap. 29 § SFB. Försäkringskassans beslut om betalningsskyldighet enligt 19 kap. SFB omfattas inte av artikel 64.3.

5.3.3 Preskription vid verkställighet

När ett avgörande är direkt verkställbart enligt kapitel IV avsnitt I i underhållsförord-ningen gäller en särskild regel för val av preskriptionstid (artikel 21.2). Det lands lag, ursprungsmedlemslandets lag eller verkställighetslandets lag, som har den längsta preskriptionstiden ska tillämpas.

5.3.4 Förnyad prövning

För att ge en underhållsskyldig möjlighet att bestrida krav mot honom eller henne finns det i underhållsförordningen en särskild bestämmelse som ger en svarande rätt att ansöka om förnyad prövning av frågan vid den behöriga domstolen i ursprungs-medlemslandet (artikel 19). Den möjligheten finns bara för avgöranden som är direkt verkställbara utan verkställbarhetsförklaring. Regeln innebär att en svarande som inte gått i svaromål ska ha rätt till förnyad prövning om han eller hon inte delgivits stämningsansökan eller om han eller hon varit förhindrad att bestrida kravet. Svaranden har dock inte rätt till förnyad prövning om han eller hon haft möjlighet att överklaga avgörande och inte gjort det. Tidsfristen för att begära förnyad prövning är 45 dagar och börjar löpa den dag då svaranden fick kännedom om innehållet i domen.

5.4 Rättshjälp

I underhållsförordningen finns bestämmelser om möjlighet till rättslig prövning. Medlemsländerna ska tillhandahålla rättshjälp för att säkerställa den rätten. Rättshjälp behöver dock inte ges om centralmyndigheten ger den rättsliga hjälpen utan kostnad. Ett exempel på detta är när centralmyndigheten hjälper den sökande med ansökan om verkställbarhetsförklaring eller med ansökan om verkställighet. Observera att rättshjälpens innehåll i underhållsförordningen inte är densamma som i den svenska rättshjälpslagen (1996:1619).

I artikel 45 i underhållsförordningen finns en uppräkning av vad rättshjälpen ska innehålla.

Artikel 45 i underhållsförordningen […]

1. Juridisk rådgivning i avsikt att nå en uppgörelse innan ett rättsligt förfarande inleds.
2. Rättsligt bistånd med att väcka talan inför en myndighet eller en domstol och representation vid domstol.
3. Befrielse från eller bidrag till rättegångskostnader och arvoden till personer som fått i uppdrag att vidta åtgärder under förfarandet.
4. I de medlemsstater där den förlorande parten är skyldig att betala motpartens kostnader, motpartens kostnader om rättshjälpsmottagaren förlorar målet, under förutsättning att dessa kostnader skulle ha täckts av rättshjälpen om rättshjälps-mottagaren hade haft sin hemvist i den medlemsstat där domstolen är belägen.
5. Tolkning.
6. Översättning av de handlingar som domstolen eller den behöriga myndigheten kräver och som rättshjälpsmottagaren lämnat in och som är nödvändiga för att avgöra tvisten.
7. Resekostnader som rättshjälpsmottagaren ska betala när de personer som berörs av förandet av rättshjälpsmottagarens talan är ålagda i lag eller av domstolen i den berörda medlemsstaten att personligen närvara vid förhandlingarna och domstolen beslutar att den annars inte kan höra de berörda personerna på ett tillfredsställande sätt.

Se avsnitt 0 om svenska bestämmelser och rättshjälpsregler.

5.4.1 Rättshjälp för ansökningar genom centralmyndigheter för underhåll till barn under 21 år

Underhållsförordningen har mycket generösa rättshjälpsregler för underhållsberättigade i tvister om underhåll till barn under 21 år när ansökan görs genom en centralmyndighet. I dessa ärenden ska det anmodade medlemslandet tillhandahålla fri rättshjälp. Inga kostnader får tas ut för rättsligt bistånd vid ansökan om verkställighet, vid ansökan om verkställbarhetsförklaring eller i samband med en ansökan om att få ett underhållsbidrag fastställt eller ändrat. Inga villkor på skälighet eller inkomst får ställas. Det innebär att den underhållsberättigade inte behöver lämna uppgifter om tillgångar och inkomster för att ha rätt till rättshjälp. (artikel 46.1)

Det finns dock ett undantag. Vid ansökningar om att få ett nytt avgörande om underhållsbidrag eller vid ansökningar om att ändra ett avgörande kan fri rättshjälp nekas om ansökan uppenbart saknar grund (artikel 46.2). Se också 5.8.3 om förlorande parts skyldighet att betala motpartens kostnader.

Enligt artikel 64 kan ett offentligt organ ses som en underhållsberättigad vid ansökningar om erkännande och verkställbarhetsförklaring samt vid ansökningar om verkställighet. Det betyder att även ett offentligt organ har rätt till helt fri rättshjälp när det gäller den typen av ansökningar.

5.4.2 Rättshjälp i övriga fall

I alla övriga fall ska rättshjälp lämnas enligt nationell rätt. Det betyder att vid ansökningar som avser underhåll till barn över 21 år eller till andra underhållsberättigade samt när ansökan kommer från en underhållsskyldig ska det anmodade medlemslandet tillhandhålla rättshjälp med tillämpning av nationella bestämmelser. Likaså gäller det alla ansökningar som inte görs via centralmyndigheten. Direkta ansökningar om underhåll till barn under 21 år som inte görs via centralmyndigheten omfattas då inte heller av de generösare reglerna utan rättshjälp lämnas i dessa fall enligt nationell rätt. Det gäller också om helt fri rättshjälp har nekats i ett ärende om underhåll till barn under 21 år därför att ansökan uppenbart saknat grund.

Vid ansökan om erkännande-, verkställbarhets- eller verkställighetsförfarande ska en sökande vara berättigad till rättshjälp eller befriad från kostnader i största möjliga utsträckning enligt lagen i det land som verkställer avgörandet

• om sökanden i ursprungsmedlemslandet haft rättshjälp eller varit befriad från kostnader och avgifter
• om sökanden haft kostnadsfritt förfarande inför en administrativ myndighet, artikel 47.2–3.

Information om rättshjälp i Sverige, se avsnitt 6.7.4.

5.4.3 Återkrav av kostnader

Underhållsförordningen har en regel för återkrav av kostnader från en underhålls-berättigad som vid ett förfarande förlorat och som fått fri rättshjälp enligt artikel 46, det vill säga en ansökan som sänts via centralmyndigheten och som avser underhåll till barn under 21 år. Rättshjälpskostnaderna får då, i undantagsfall, krävas tillbaka och då bara om partens ekonomiska förhållande tillåter det (artikel 67). Undantagsfallet skulle kunna vara en rik person som handlat i ond tro (beaktandeskäl 36).

I alla övriga fall bestäms möjligheten till återkrav av det anmodade medlemslandets nationella bestämmelser.

5.5 Lagval

I underhållsförordningen regleras lagvalsfrågorna i artikel 15. Valet av vilket lands lag som ska tillämpas ska bestämmas av 2007 års Haagprotokoll. När behörighet utgår från underhållsförordningen är alltså EU:s medlemsländer bundna av 2007 års Haagprotokoll. (Rådets beslut av den 30 november 2009 om Europeiska gemenskapens ingående av Haagprotokollet av den 23 november 2007 om tillämplig lag avseende underhållsskyldighet samt artikel 1 i 2007 års Haagprotokoll). Det innebär att protokollets regler ska tillämpas på alla tvister om underhåll som har sin grund i familje-, släktskaps-, äktenskaps- eller svågerlagsförhållande från och med den 18 juni 2011 (artikel 1 i 2007 års Haagprotokoll).

Även lagen i ett land som inte har anslutit sig till protokollet ska tillämpas, till exempel när behörigheten utövas enligt Luganokonventionen. Isländsk lag kan tillämpas om den underhållsberättigade har sin hemvist på Island och processen sker i en domstol i ett EU-land. Protokollets bestämmelser ska tillämpas i EU även om Island inte är ansluten till protokollet.

5.5.1 Huvudregeln

Artikel 3 i 2007 års Haagprotokoll

1. Underhållsskyldighet ska regleras av lagen i den stat där den underhålls-berättigade har sin hemvist, om inte annat föreskrivs i detta protokoll.
2. Om den underhållsberättigades hemvist ändras ska lagen i den nya hemviststaten tillämpas från och med den tidpunkt då ändringen inträffar.

Huvudregeln är att underhållsskyldigheten ska bestämmas av lagen i det land där den underhållsberättigade har sin hemvist, artikel 3.1 i 2007 års Haagprotokoll.

5.5.2 Undantag från huvudregeln

För vissa grupper av underhållsberättigade finns förmånliga regler som ska göra det möjligt att få underhåll om det inte är möjligt enligt lagen i det land där den underhålls-berättigade har sin hemvist (artikel 4.2 i 2007 års Haagprotokoll). För nedanstående grupper ska domstolslandets lag kunna tillämpas:

• föräldrar som är underhållsskyldiga för sina barn
• personer som är underhållsskyldiga för andra personer som är under 21 år med undantag för underhåll mellan makar (som exempel kan nämnas en farbrors underhållsskyldighet för ett brorsbarn som är under 21 år)
• barn som är underhållsskyldiga för sina föräldrar.

Om den underhållsberättigade väljer att ta upp frågan om underhåll i det land där den underhållsskyldige har sin hemvist ska domstolslandets lag i första hand tillämpas, artikel 4.3 i 2007 års Haagprotokoll.

Det finns också regler för makaunderhåll och en särskild skyddsregel för den underhållsskyldige. I vissa fall kan parterna avtala om vilken lag som ska tillämpas. För underhåll till barn finns det dock vissa begränsningar i möjligheten att träffa avtal (artikel 8.3 i 2007 års Haagprotokoll).

Enligt underhållsförordningen kan ett offentligt organ begära återbetalning av ett bidrag som lämnats i stället för underhåll. Rätten att begära återbetalning ska bestämmas av den lag som gäller för det offentliga organet, artikel 10.

5.5.3 Räckvidden av den lag som har valts och underhållsbidraget storlek

I 2007 års Haagprotokoll artikel 11 finns bestämmelser om vilka frågor som den tillämpliga lagen kan omfatta. Som exempel nämns vem som kan vara underhålls-skyldig, retroaktivtid för underhållsskyldigheten och preskriptionsfrister.

När underhållsbidragets storlek fastställs ska hänsyn tas till den underhållsberättigades behov, den underhållsskyldiges tillgångar samt till ersättningar som den underhållsberättigade har fått i stället för periodiska betalningar av underhåll, artikel 14. Den sista omständigheten syftar i första hand på underhåll mellan makar. Bestämmelserna i artikel 14 ska alltid tillämpas oavsett om den lag som ska tillämpas har andra bestämmelser.

5.6 Samarbete mellan centralmyndigheter

För att underlätta och effektivisera indrivning av underhållsbidrag i gränsöverskridande ärenden har underhållsförordningen bestämmelser om ett särskilt system för administrativt samarbete mellan medlemsländerna. Varje land ska utse en central-myndighet som ska ansvara för detta samarbete. Regeringen har bestämt att Försäkringskassan ska vara centralmyndighet enligt underhållsförordningen (2 a § 2 förordningen [2009:1174] med instruktion för Försäkringskassan).

5.6.1 Begärande och anmodad centralmyndighet

Den centralmyndighet som sänder en ansökan eller en framställan till ett annat medlemsland kallas i underhållsförordningen för begärande centralmyndighet och den centralmyndighet som tar emot en ansökan eller en framställan kallas för anmodad centralmyndighet.

5.6.2 Centralmyndighetens allmänna och särskilda uppgifter

Centralmyndigheten har både allmänna och särskilda uppgifter.

Med allmänna uppgifter menas att centralmyndigheterna ska samarbeta, ge varandra allmän information och söka lösningar på svårigheter som uppstår vid tillämpningen av förordningen. Bestämmelsen om allmänna uppgifter syftar till att främja ett ökat samarbete och kunskapsutbyte samt till att driva på utvecklingen mot ett mer effektivt rättsligt samarbete mellan medlemsländerna. För att underlätta och stärka samarbetet mellan centralmyndigheterna i allmänna frågor ska det europeiska rättsliga nätverket på privaträttens område användas (artikel 50 underhållsförordningen).

I de särskilda uppgifterna ingår att vara behjälplig med ansökningar. Vidare får centralmyndigheten göra en framställan om särskilda åtgärder. En framställan är en fråga om upplysningar eller begäran om hjälp med att skaffa fram skriftliga dokument i ett ärende utan att en ansökan har blivit gjord.

Vid behandling av en ansökan ska centralmyndigheten också ta reda på uppgifter om underhållsskyldiga och underhållsberättigade för att underlätta handläggningen av ett ärende. I underhållsförordningen finns därför bestämmelser om centralmyndigheters tillgång till uppgifter och också under vilka förutsättningar dessa uppgifter kan vidare-befordras och användas. Både den underhållsberättigade och den underhållsskyldige kan få administrativ hjälp av centralmyndigheten.

Varje centralmyndighet ska bära sina egna kostnader. För vissa exceptionella kostnader som är föranledda av en framställan kan kostnader tas ut från en sökande. Dessa kostnader måste dock ha blivit godkända av sökande i förväg (artikel 54).

5.6.3 Ansökningar genom centralmyndigheterna

Artikel 55 i underhållsförordningen Ansökan genom centralmyndigheter En ansökan enligt detta kapitel ska göras genom centralmyndigheten i den medlemsstat där sökande är bosatt till centralmyndigheten i den anmodande medlemsstaten.

Bestämmelsen syftar på ansökningar enligt kapitel VII i förordningen. Ansökningarna via en centralmyndighet ska alltså göras genom centralmyndigheten i det medlemsland där den sökande är bosatt. Den myndigheten kallas då begärande central-myndighet; den vänder sig i sin tur till centralmyndigheten i det anmodade medlemslandet.

I förordningens beaktansskäl 32 står det att en centralmyndighet ska bistå alla sökande som är bosatta i medlemsstaten. Huruvida en person är bosatt bör bedömas mindre strikt än när anknytningskriteriet ”hemvist” ska bedömas, ett begrepp som används på andra ställen i förordningen. Det framgår av beaktansskälet att begreppet ”att vara bosatt” inte enbart avser blotta närvaron.

Möjliga ansökningar

Artikel 56.1 i underhållsförordningen En underhållsberättigad som vill att underhåll ska drivas in enligt denna förordning kan göra följande ansökningar:

1. Erkännande eller erkännande och verkställbarhetsförklaring av en dom.
2. Verkställighet av en dom som meddelats eller erkänts i den anmodade medlemsstaten.
3. Erhållande av en dom i den anmodade medlemsstaten, om det inte finns någon tidigare dom, inklusive i förekommande fall fastställande av föräldraskap.
4. Erhållande av en dom i den anmodade medlemsstaten, om en dom som meddelats i en annan stat än den anmodade medlemsstaten inte kan erkännas och förklaras verkställbar.
5. Ändring av en dom som meddelats i den anmodade medlemsstaten.
6. Ändring av en dom som meddelats i en annan stat än den anmodade medlemsstaten.

Artikel 56.2 En underhållsskyldig mot vilken det finns en dom om underhållsskyldighet kan göra följande ansökningar:

1. Erkännande av en dom som leder till uppskjutande eller begränsning av verkställigheten av en tidigare dom i den anmodade medlemsstaten.
2. Ändring av en dom som meddelats i den anmodade medlemsstaten.
3. Ändring av en dom som meddelats i en annan stat än den anmodade medlemsstaten.

I artikel 56 framgår det vilka ansökningar som kan göras. Notera att bestämmelserna innebär att den underhållsberättigade kan enligt 56.1 göra alla former av ansökningar medan den underhållsskyldiges möjliga ansökningar enligt 56.2 är begränsade till att ansöka om erkännande av en dom för att undvika att en tidigare dom verkställs och ansökning om att få underhållsbidraget ändrat.

Även ett offentligt organ, som enligt artikel 64 i underhållsförordningen har rätt att kräva återbetalning för bidrag som betalats till en underhållsberättigad i stället för underhållsbidrag, kan ansöka om erkännande och verkställbarhetsförklaring av en dom samt verkställighet (artikel 56.1).

Vilka uppgifter ska en ansökan innehålla?

Artikel 57.1–2 i underhållsförordningen Ansökningens innehåll

1. vid ansökan enligt artikel 56 ska formuläret enligt bilaga VI eller bilaga VII användas.
2. En ansökan enligt artikel 56 ska innehålla minst följande:
   1. Uppgift om vilken typ av ansökan eller ansökningar det gäller.
   2. Sökandens namn och kontaktuppgifter, inklusive adress och födelsedatum.
   3. Svarandens namn och, om uppgifterna är kända, adress och födelsedatum.
   4. Namn och födelsedatum på de personer för vilka underhåll söks.
   5. Grunderna för ansökan.
   6. När det gäller ansökningar från underhållsberättigade, uppgift om vart utbetalningen av underhållet ska sändas eller överföras elektroniskt.
   7. Namn på och kontaktuppgifter för den person eller den enhet inom central-myndigheten i den begärande medlemsstaten som ansvarar för handläggningen av ansökan. […]

Det framgår av artikel 57.1 att en ansökan ska göras på de formulär som är bilagor till underhållsförordningen. För ansökan om erkännande, verkställbarhetsförklaring eller verkställighet av en dom ska formuläret i bilaga VI användas. För ansökan om att få underhållsbidrag fastställt eller ändring av en dom ska formuläret i bilaga VII användas.

Artikel 57.2 visar vad en ansökan i normalfallet ska innehålla, men om det finns kända uppgifter om den underhållsberättigades adress och den underhållsskyldiges adress och ekonomiska förhållanden ska även dessa lämnas (artikel 57.4). I artikel 57.3 ges en möjlighet att ersätta adress till en sökande i fall av våld inom familjen. Då kan en c/o adress till centralmyndigheten i stället anges.

Handlingar som ska bifogas ansökan

Till ansökningarna ska bifogas uppgifter och skriftliga bevis som behövs, till exempel underlag för bedömning av en ansökan om rättshjälp och ekonomiska uppgifter om parterna när ansökan gäller fastställelse eller ändring av ett underhållsbidrag (artikel 57.5 första meningen).

När det gäller ansökningar om erkännande eller erkännande och verkställbarhets-förklaring samt verkställighet finns det en begränsning av de handlingar som kan krävas (artikel 57.5 andra meningen). Handlingar som ska bifogas en ansökan om verkställighet finns uppräknat i artikel 20 och artikel 28.

Om domen är avkunnad i ett land som …	så gäller …
är bundet av 2007 års Haagprotokoll	artikel 20.
inte är bundet av 2007 års Haagprotokollet	artikel 28.

Nedan följer artikel 20 och 28:

Artikel 20 i underhållsförordningen

1. För verkställighet av en dom i en annan medlemsstat ska sökanden till behöriga verkställande myndigheter ge in
   1. en kopia av domen som uppfyller de villkor som är nödvändiga för att dess äkthet ska kunna fastställas,
   2. ett utdrag av domen utfärdat av ursprungsdomstolen med hjälp av formuläret i bilaga I,
   3. i förekommande fall, en handling om utestående fordringar med uppgift om beräkningsdatum,
   4. vid behov, en translitterering eller en översättning av innehållet i formuläret enligt b till det officiella språket i den verkställande medlemsstaten eller, om det finns flera officiella språk i den medlemsstaten, till ett officiellt språk för domstols-förfaranden på den ort där verkställigheten begärs, i enlighet med den medlemsstatens lag, eller till ett annat språk som den verkställande medlems-staten har uppgett att den godtar. Varje medlemsstat får ange vilket eller vilka av Europeiska unionens institutioners officiella språk förutom sitt eller sina egna som den kan godta för ifyllandet av formuläret.
2. De behöriga myndigheterna i den verkställande medlemsstaten får inte kräva att sökanden ska lämna in en översättning av domen. En översättning får dock krävas om verkställigheten av domen bestrids.
3. En översättning enligt denna artikel ska göras av en person som är behörig att göra översättningar i någon av medlemsstaterna.

Artikel 28 Förfarande

1. En ansökan om verkställbarhetsförklaring ska åtföljas av följande handlingar:
   1. En kopia av domen som uppfyller de villkor som är nödvändiga för att dess äkthet ska kunna fastställas.
   2. Ett utdrag av domen utfärdat av ursprungsdomstolen med användning av formuläret i bilaga II, utan att det påverkar tillämpningen av artikel 29.
   3. Vid behov, en translitterering eller en översättning av innehållet i standard-formuläret som avses i punkt b till det officiella språket i den verkställande medlemsstaten eller, om det finns flera officiella språk i den medlemsstaten, till ett officiellt språk för domstolsförfaranden på den ort där ansökan görs, i enlighet med den medlemsstatens lag, eller till ett annat språk som den verkställande medlemsstaten har uppgett att den godtar. Varje medlemsstat får ange vilket eller vilka av Europeiska unionens institutioners officiella språk förutom sitt eller sina egna som den kan godta för ifyllandet av formuläret.
2. Den domstol eller den behöriga myndighet vid vilken ansökan görs får inte kräva att sökanden tillhandahåller en översättning av domen. En översättning får dock krävas i samband med en ansökan om ändring enligt artikel 32 eller 33.
3. En översättning enligt denna artikel ska göras av en person som är behörig att göra översättningar i någon av medlemsstaterna.

För förlikningar inför domstol och för officiella handlingar finns motsvarande bestämmelser om handlingar som ska bifogas ansökan i artikel 48.

I artikel 57.5 i underhållsförordningen finns också en hänvisning till artikel 25 i 2007 års Haagkonvention. Den hänvisningen tar sikte på en dom från ett tredje land som omfattas av 2007 års Haagkonvention.

5.6.4 Handläggning av ärenden genom centralmyndigheten

Centralmyndigheterna ska särskilt vidarebefordra och ta emot ansökningar och för dessa ansökningar inleda eller underlätta förfaranden (artikel 51.1).

Av artikel 51.2 framgår att centralmyndigheterna ska vidta alla lämpliga åtgärder i samband med ansökningar och

• tillhandahålla eller hjälpa till med och underlätta ansökningar om rättshjälp
• hjälpa till med att ta fram uppgifter om den underhållsberättigade och den underhållsskyldige som till exempel adress, inkomster och tillgångar
• uppmuntra till samförståndslösningar
• underlätta verkställighet, inledande av interimistiska åtgärder och snabb överföring av betalningar av underhåll
• hjälpa till med att få föräldraskap fastställt
• underlätta med att ta fram skriftliga bevis och underlätta delgivning.

I samband med ansökningar ska både den begärande centralmyndigheten och den anmodade centralmyndigheten hjälpa den sökande.

Den begärande centralmyndigheten ska hjälpa den sökande med ansökan och se till att den blir komplett. När begärande centralmyndighet anser att ansökan är klar ska den skickas till centralmyndigheten i det anmodade medlemslandet (artikel 58.1 och 58.2).

Den anmodade centralmyndigheten ska inom 30 dagar efter mottagande av ansökan bekräfta mottagandet och informera om vilka åtgärder som kommer att vidtas. Denna bekräftelse ska göras på blankett som finns i bilaga VIII (artikel 58.3).

Inom samma tidsfrist ska den anmodade centralmyndigheten ge den begärande centralmyndigheten uppgift på namn och på kontaktuppgifter för den person eller enhet som har ansvar för ansökan (artikel 58.3).

Efter 60 dagar från bekräftelsen ska den anmodade centralmyndigheten informera den begärande centralmyndigheten om ansökans status (artikel 58.4).

Exempel

Den anmodade centralmyndigheten tar emot en ansökan den 13 juli 2011. Bekräftelsen ska då göras senast 12 augusti. Den senaste dagen för att informera den begärande centralmyndigheten om ansökans status blir då den 11 oktober 2011 (60 dagar från bekräftelsen).

Tiden räknas från den dag som bekräftelsen respektive statusuppdateringen sänds. Innan mottagaren nås av meddelandet kan det följaktligen bli längre tider.

I övrigt ska centralmyndigheterna hålla varandra informerade om ärendets gång (artikel 58.5). Ett ärende ska handläggas så snabbt som det är möjligt (artikel 58.6).

En anmodad centralmyndighet får vägra att behandla en ansökan om det är uppenbart att kraven i underhållsförordningen inte är uppfyllda. Ett meddelande om att inte behandla en ansökan ska göras på formulär i bilaga IX (artikel 58.8).

En ansökan får inte avvisas endast på grund av att det behövs kompletteringar. Men om den begärande centralmyndigheten inte kompletterar ett ärende inom 90 dagar efter begäran om komplettering, får den anmodade centralmyndigheten ändå besluta att inte längre behandla ansökan. Detta beslut ska meddelas på blankett i bilaga IX (artikel 58.9). Observera att det inte är samma sak som att avvisa en ansökan enligt artikel 58.8. Om kompletteringar kommer senare kan behandlingen av ansökan återupptas om den har avbrutits på grund av utebliven komplettering. Centralmyndigheterna kan också komma överens om att förlänga tiden för komplettering.

5.6.5 Framställningar

En framställan är en fråga om uppgifter eller begäran om hjälp med att ta fram skriftliga bevis från en begärande centralmyndighet när någon ansökan inte är gjord. Den ska göras på blankett som finns i bilaga V. Enligt artikel 53.1 kan en framställan avse

• frågor om en underhållsskyldigs eller en underhållsberättigades adress, inkomster och tillgångar
• hjälp med att fram skriftliga bevis
• hjälp med att fastställa föräldraskap när det krävs för indrivning av underhåll
• interimistiska åtgärder
• hjälp med att underlätta delgivning.

Den anmodade centralmyndigheten som får en sådan framställan ska hjälpa till med att ta fram uppgifterna som efterfrågas om den är övertygad om att uppgifterna är nödvändiga för att en ansökan ska kunna göras eller att avgöra om en ansökan ska göras (artikel 53.1). Den centralmyndighet som får en framställan med fråga om adressuppgift eller ekonomiska uppgifter ska söka efter dessa uppgifter. Om det är nödvändigt ska centralmyndigheten vända sig till andra myndigheter i det anmodade landet för att eftersöka uppgifterna. Uppgifter om den underhållsskyldiges inkomst, arbetsgivare och tillgångar får dock bara eftersökas om den underhållsberättigade har ett avgörande om underhåll som ska verkställas (artikel 53.2 första stycket).

Den anmodade centralmyndigheten ska vidarebefordra uppgifterna till den begärande centralmyndigheten. När uppgifterna fåtts fram med tillämpning av artikel 61, det vill säga från andra myndigheter, får endast uppgift om adress lämnas. Om avsikten med framställan är att få fram uppgifter för att kunna ansöka om erkännande, verkställbarhetsförklaring eller verkställighet får även uppgift om svaranden har inkomster eller tillgångar eller om svaranden inte har inkomst eller tillgångar vidarebefordras. Inga specificerade uppgifter om inkomst och tillgångar får lämnas utan enbart om svaranden har eller inte har inkomst eller tillgångar (artikel 53.2 andra stycket).

En anmodad centralmyndighet får också hjälpa till med särskilda åtgärder för ett mål om indrivning av underhållsbidrag i ett ärende med internationella inslag, artikel 53.3. Det skulle kunna vara i ett ärende om indrivning av underhållsbidrag som pågår i ett medlemsland och uppgifter om tillgångar eller inkomst i ett annat medlemsland efterfrågas.

5.6.6 Centralmyndighetens tillgång till uppgifter

För att en anmodad centralmyndighet ska kunna handlägga en ansökan och få fram adress och ekonomiska uppgifter ska en anmodad centralmyndighet få uppgifter från offentliga myndigheter och förvaltningar som har dessa uppgifter i det anmodade landet. Detta behandlas i artikel 61.1 i underhållsförordningen. I artikel 61.2 finns en uppräkning av de uppgifter som den anmodade centralmyndigheten ska få tillgång till. De myndigheter som har tillgång till dessa uppgifter är skyldiga att lämna uppgifter till den anmodade centralmyndigheten. Det gäller uppgifter om

• adress till den underhållsskyldige och den underhållsberättigade
• den underhållsskyldiges inkomst
• den underhållsskyldiges arbetsgivare och/eller bankkonton
• den underhållsskyldiges tillgångar.

Den anmodade centralmyndigheten ska vidta alla lämpliga och rimliga åtgärder för att erhålla uppgifterna (artikel 61.1).

För att få ett avgörande verkställt kan den anmodade centralmyndigheten begära alla ovanstående uppgifter, men uppgift om den underhållsskyldiges tillgångar får endast begäras om de andra uppgifterna om den underhållsskyldiges ekonomi inte räcker till för verkställighet. Om avsikten är att få en ny dom om underhållsbidrag eller omprövning av en dom får endast uppgift om den underhållsskyldiges adress begäras.

5.6.7 Vidarebefordran och användning av uppgifter

De uppgifter som är uppräknade i artikel 61.2 ska centralmyndigheten inom sitt land vidarebefordra till behöriga domstolar och myndigheter som ansvarar för delgivning och verkställighet (artikel 62.1). Uppgifterna får dock bara användas av dessa myndigheter för att underlätta indrivning av underhållsbidrag.

Om sådana uppgifter som anges i artikel 61.2 begärs ut görs en menprövning enligt 34 kap. 10a § OSL (jfr artikel 62.4). Se vidare avsnitt 0 och 5.8.6.

5.6.8 Fullmakt

Fullmakt får bara begäras av den anmodade centralmyndigheten om sökande ska företrädas av en myndighet eller ombud i ett rättsligt förfarande (artikel 52).

För Försäkringskassans del som anmodad centralmyndighet betyder det att fullmakt kan begäras när ansökan avser fastställelse eller jämkning av underhållsbidrag och ett juridiskt ombud ska anlitas. Se avsnitt 5.10.

5.6.9 Metodstöd – fullmakt

Fullmakten måste innehålla uppgift om att fullmaktsgivaren ger fullmaktstagaren möjlighet att överlåta uppdraget på någon annan. Sökanden ger Försäkringskassan möjlighet att företräda honom eller henne. Försäkringskassan utfärdar sedan en transportfullmakt till den advokat som Försäkringskassan anlitar för sökandens räkning. Av Försäkringskassans arbetsordning framgår att det är chefen för avdelningen för Barn och Familj som har rätt att underteckna transportfullmakten. Avdelningschefen får delegera uppdraget som lägst till enhetschef på aktuellt område.

5.6.10 Språk

Ansökningar och framställningar ska fyllas i på det officiella språket i det anmodade medlemslandet (artikel 59.1). Varje land i EU kan ange ytterligare språk som kan godtas. Sverige godtar inte något språk utöver svenska (förordningen [2011:704] med kompletterande bestämmelser till EU:s underhållsförordning).

Observera begränsningar av översättning av handlingar som ska biläggas ansökningar, se artiklarna 20, 28, 40 och 66 i underhållsförordningen (artikel 59.2). Se också avsnitt 5.6.3.

Kommunikation mellan centralmyndigheter ska också ske på det anmodade medlemslandets officiella språk om inte centralmyndigheterna sinsemellan kommer överens om något annat (artikel 59.3).

5.6.11 Speciellt om nordiska ärenden och underhålls-förordningen

För verkställighet inom Norden tillämpas i huvudsak den nordiska indrivningskonvent-ionen, det följer av artikel 69.3 i underhållsförordningen. Underhållsförordningen är tillämplig i förhållande till Finland när det gäller framställningar, ansökningar om fastställelse eller omprövning av ett underhållsbidrag. Danmark omfattas inte av det administrativa samarbetet enligt underhållsförordningen men dess centralmyndighet för New York-konventionen ska enligt uppgift tillhandahålla vissa tjänster som motsvarar de administrativa samarbetsbestämmelserna i underhållsförordningen såsom att behandla framställningar och ta emot ansökningar om erkännande och verkställbarhetsförklaring. För ansökningar till Danmark om fastställelse eller omprövning av underhållsbidrag finns upparbetade rutiner med ansökningar till den danska Statsforvaltningen.

5.6.12 Centralmyndighetens kostnader

Centralmyndigheten får inte ta ut någon avgift för sina tjänster (artikel 54). Det innebär att centralmyndigheten ska bära sina egna kostnader och också kostnader som kan uppstå till exempel då myndigheten som anmodad centralmyndighet ska ta fram uppgifter från andra myndigheter (artikel 61). Dessa kostnader får inte läggas över på den begärande centralmyndigheten eller sökande.

Det finns ett undantag och det gäller för exceptionella kostnader i samband med behandling av en framställan (artikel 53). Den anmodade centralmyndigheten får dock bara begära ersättning från sökande om denne i förväg har godkänt både tjänsten och den kostnad som tjänsten föranleder. Vad är då exceptionella kostnader? Enligt artikel 54.2 andra stycket får det inte vara kostnader för att ta fram den underhållsskyldiges adress. I övriga fall får en individuell bedömning göras. Det måste dock handla om höga kostnader.

5.7 Formulär

Till underhållsförordningen finns nio formulär bifogade som i förekommande fall måste användas.

Nummer	Bilagans namn
I	Utdrag ur en dom/förlikning inför domstol om underhållsskyldighet som inte är föremål för ett förförfarande för erkännande och en verkställbarhetsförklaring
II	Utdrag ur dom/förlikning inför domstol om underhållsskyldighet som är föremål för ett förfarande för erkännande och en verkställbarhetsförklaring
III	Utdrag ur en officiell handling om underhållsskyldighet som inte är föremål för ett förfarande för erkännande och en verkställbarhetsförklaring
IV	Utdrag ut en officiell handling om underhållsskyldighet som är föremål för ett förfarande för erkännande och en verkställbarhetsförklaring
V	Framställan om särskilda åtgärder
VI	Ansökningsformulär för erkännande, verkställbarhetsförklaring eller verkställighet av en dom om underhållsskyldighet
VII	Ansökningsformulär avseende erhållande eller ändring av en dom om underhållsskyldighet
VIII	Mottagandebevis för en ansökan
IX	Meddelande om vägran att behandla en ansökan eller beslut att inte längre behandla en ansökan

Läs mer

Formulären i bilagorna V, VI, VII, VIII och IX ska användas av Försäkrings-kassan i sin roll som centralmyndighet. Formulären finns tillgängliga på Europeisk e-juridikportal. Här finns även mer allmän information, till exempel på sidan https://e-justice.europa.eu/content_maintenance_obligations-355-sv.do.

5.8 Underhållsförordningen och svenska bestämmelser

Underhållsförordningen gäller direkt i Sverige men tar även viss hänsyn till nationella avvikelser. Till underhållsförordningen finns följande bestämmelser som anknyter till underhållsförordningen.

• lagen (2011:603) med kompletterande bestämmelser till EU:s underhålls-förordning
• förordningen (2011:704) med kompletterande bestämmelser till EU:s underhållsförordning och 2007 års Haagkonvention om underhållsskyldighet
• 34 kap. 10 a § och 36 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen (2009:400)
• 2 a § rättshjälpslagen (1996:1619).

5.8.1 Erkännande och verkställbarhetsförklaring

Erkännande och verkställbarhetsförklaring av domar ska göras av den tingsrätt som regeringen föreskriver. Detta framgår av 3 § lagen (2011:603) med kompletterande bestämmelser till EU:s underhållsförordning. Det gäller främst domar från Storbritannien eller andra europeiska domar från tiden före 18 juni 2011.

5.8.2 Förnyad prövning

Förnyad prövning kan krävas av en svarande som inte gått i svaromål i ett förfarande i ursprungsmedlemslandet. Det kan gälla i en process i en domstol eller ett i administrativt förfarande. För domar gäller bestämmelser om särskilda rättsmedel i rättegångsbalken (RB). Detta framgår av 7 § lagen (2011:603) med kompletterande bestämmelser till EU:s underhållsförordning. Ansökan om förnyad prövning av ett avgörande från en domstol ska vidarebefordras till allmän domstol (58 kap. RB). I underhållsförordningen anges den tid inom vilken svaranden får begära förnyad prövning (artikel 19.2). Förnyad prövning ska göras inom 45 dagar från den dag då svaranden fick kännedom om innehållet i domen eller beslutet.

5.8.3 Rättshjälp

I underhållsförordningen finns speciellt gynnsamma rättshjälpsregler i ärenden när den sökande är den underhållsberättigade och det handlar om underhållsbidrag till barn under 21 år. Kostnadsfri rättshjälp med stöd av 2 a § rättshjälpslagen (1996:1619) kan beviljas i de ärendena när det rör sig om en ansökan som görs genom en centralmyndighet. Varken en skälighetsbedömning eller inkomstprövning får göras när rättshjälp enligt 2 a § prövas, därtill får ingen rådgivningsavgift tas ut och rättshjälpen får inte begränsas med hänvisning till rättsskyddsförsäkring.

Observera dock bestämmelsen i 18 kap. 1 § RB där det står att den som förlorar ett mål ska betala motpartens rättegångskostnad om inte annat är bestämt. I mål om underhållsbidrag till barn kan domstolen då besluta att varje part ska betala sina egna kostnader (7 kap. 19 § FB). Se även avsnitt 2.2.11.

Den som är bidragsskyldig omfattas inte av 2 a § rättshjälpslagen och därmed ska de vanliga reglerna för rättshjälp i Sverige gälla. Det innebär begränsningar i möjligheten att få rättshjälp i Sverige. Se även avsnitt 6.7.4.

5.8.4 Sekretess

I offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) (OSL) finns en speciell bestämmelse (34 kap. 10 a § OSL) för ärenden hos den myndighet som är centralmyndighet för underhållsförordningen, dvs. Försäkringskassan (bestämmelsen motsvarar 28 kap. 1 § OSL som gäller för andra ärendeslag hos Försäkringskassan).

Enligt bestämmelsen gäller sekretess för uppgift om en enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden, om det kan antas att den enskilde eller någon närstående till denne lider skada eller men om uppgiften röjs. Denna bestämmelse är utformad med ett så kallat rakt skaderekvisit. Offentlighet är därför huvudregel.

Huvudregel i artikel 62 underhållsförordningen är att vidarebefordrade uppgifter i de flesta fall inte ska lämnas ut till den person som har ansökt hos den begärande centralmyndigheten. Av artikel 62.4 framgår att myndigheter som behandlar uppgifter som har överförts enligt artikel 61, ska säkerställa sekretess för sådana uppgifter i enlighet med nationell lag. Detta innebär att Försäkringskassan i sin roll som central-myndighet ska göra en sekretessprövning i enlighet med ovannämnda bestämmelse i OSL. Det handlar i detta fall om en vanlig menprövning.

Läs mer

Hur en sekretessprövning görs beskrivs i vägledningen (2001:3) Offentlighet, sekretess och behandling av personuppgifter.

5.8.5 Vidarebefordran av uppgifter till utländska myndigheter

Till skillnad från New York-konventionen har underhållsförordningen detaljerade bestämmelser om tillgång till information om adresser och ekonomiska uppgifter om underhållsberättigade och underhållsskyldiga. Det gäller både offentliga och sekretess-belagda uppgifter. Centralmyndigheterna ska hjälpa varandra med uppgifter för att underlätta handläggningen av ärenden om underhållsskyldighet. Det innebär att Försäkringskassan är skyldig att i egenskap av centralmyndighet ta reda på och lämna ut uppgifter om enskilda och det gäller även uppgifter för vilka sekretess gäller. Detta framgår av artikel 62 i underhållsförordningen. Uppgifterna ska dock vara nödvändiga för ett visst ärende och relevanta och inte överdrivet omfattande (artikel 61). För Sveriges del innebär det att det oftast räcker med offentliga uppgifter såsom adress och taxerad inkomst.

5.8.6 Metodstöd – utlämnande av uppgifter till sökande och hantering av inkomna uppgifter

När en uppgift som Försäkringskassan, som begärande centralmyndighet, har hämtat in med stöd av artikel 61 i underhållsförordningen begärs ut gäller sekretessbestämmelsen i 34 kap. 10 a § OSL.

Uppgiften antecknas i ärendets journal. Någon anteckning görs inte i övriga personregister. Alternativt hänvisas i journalen till den handling, enligt vilken uppgifterna har hämtats in.

När svaret på framställan kommer in skannar du in dokumentet i det aktuella ärendet. När dokumentet är synligt i ärendehanteringssystemet namnger du dokumentet: ”Bilaga V sekretess” och journalför att det andra landet hämtat in adressuppgiften med stöd av artikel 61‒62 i underhållsförordningen. Du ska däremot inte uppdatera adressuppgifterna i TP eller Serviceåtgärder i detta skede. Om uppgifterna stämmer överens med de som redan finns i Försäkringskassans register, så behöver du varken ta bort eller lägga till några uppgifter i systemen. När en ansökan sedan ska skickas till det andra landet anger du ingen adress till den bidragsskyldiga föräldern på bilaga VI eller VII utan skriver istället att uppgiften redan finns hos den andra myndigheten och bifogar en kopia på det tidigare svaret.

Du kan använda uppgifter du fått in från centralmyndigheten i ett annat land för att ta kontakt med den bidragsskyldiga föräldern innan du skickar en ansökan om fastställelse eller indrivning av underhållsbidrag. Det innebär att du kan använda dem för att bland annat

• skicka kommunicering och beslut om att bevilja eller dra in underhållstöd
• delge ett underhållsstödsbeslut
• skicka kommunicering och beslut om att upphäva betalningsskyldigheten
• verka för en samförståndslösning, till exempel uppmuntra den bidragsskyldiga föräldern att komma överens om ett underhållsbidrag på frivillig väg eller betala ett fastställt underhållsbidrag direkt till boföräldern
• skicka en betalningsuppmaning till den bidragsskyldiga föräldern innan vi ansöker om indrivning.

Att centralmyndigheten har tagit fram uppgifterna med stöd av artikel 61‒62 hindrar alltså inte Försäkringskassan från att använda adressuppgifter på detta sätt. Det följer av vår tolkning av formuleringen i artikel 53.1 ”[…] bistå en potentiell sökande att göra en ansökan enligt artikel 56 eller avgöra om ett sådant ansökningsförfarande bör inledas”.

Vi får däremot inte lämna ut adressen till boföräldern. Försäkringskassan kan bara informera om att vi lokaliserat den andra föräldern när vi ber boföräldern medverka till att fastställa underhållsbidrag.

5.9 Försäkringskassan som begärande centralmyndighet

I egenskap av begärande centralmyndighet ska Försäkringskassan hjälpa en sökande med en ansökan om att få underhållsbidrag fastställt/ändrat, med erkännande och verkställbarhetsförklaring samt med en ansökan om verkställighet (artikel 51.1). I de flesta fall gäller ansökan underhållsbidrag för ett barn som har underhållsstöd. Försäkringskassan kan också som begärande centralmyndighet sända en framställan om särskilda åtgärder till den anmodade centralmyndigheten enligt artikel 53.

Ansökningar och framställningar ska göras på något av de officiella språk som det anmodade landet har uppgivit som godtagbara språk.

Formulären i bilagorna till underhållsförordningen ska användas.

Som begärande centralmyndighet ska Försäkringskassan vid behov hjälpa den sökande att fylla i ansökan (artikel 51).

5.9.1 Framställan

En framställan ska göras på formuläret som finns i bilaga V. Artikel 53.1 visar att en framställan kan gälla följande:

• adresser
• inkomster och tillgångar
• skriftliga bevis
• hjälp med att fastställa faderskap
• underlätta interimistiska åtgärder
• underlätta delgivning av handlingar.

Framställan kan avse frågor om både den underhållsberättigade och den underhållsskyldige. Skriftliga bevis kan avse en framställan till ett annat land om hjälp med att ta fram en avkunnad dom på underhållsbidrag, faderskapsfastställelse eller bevis på att en dom är delgiven.

Underlätta delgivning kan innebära att Försäkringskassan i egenskap av begärande centralmyndighet vill ha hjälp med att få ett beslut om underhållsstöd delgivet.

5.9.2 Ansökan om erkännande, verkställbarhetsförklaring eller verkställighet av en dom

Ansökan görs på formulär i bilaga VI. Del A i ansökan fylls i av den begärande central-myndigheten och del B av sökande.

Om ansökan gäller ett ärende där Försäkringskassan har trätt in i barnets rätt till underhållsbidrag fylls del A i av Försäkringskassan som begärande centralmyndighet och del B av Försäkringskassan som sökande, för återbetalning av underhållsstöd.

Om ansökan avser både Försäkringskassans krav upp till underhållsstödets nivå och överskjutande underhållsbidrag ska även del B fyllas i av Försäkringskassan. . Det är boföräldern eller myndigt barn som är sökande och därför ska hens uppgifter fyllas i under 8.1 i formuläret. Försäkringskassan signerar formuläret, eftersom vi har fått en fullmakt av boföräldern eller myndigt barn att driva in underhållsbidraget.

Om ansökan gäller erkännande och verkställbarhetsförklaring ska den sökande fylla i punkten 6.1. Det gäller främst avgöranden som omfattas av kravet på exekvatur (verkställbarhetsförklaring). Övriga domar kan vara de som är tillämpliga enligt övergångsbestämmelserna i artikel 75. I formuläret anges också domar enligt 2007 års Haagkonvention. Ett exempel på när punkten 6.1.2 i formuläret kan fyllas i är när Försäkringskassan tar emot en ansökan från Polen och domen om underhållsbidrag är från tid före det att Polen gick med i EU. Eftersom Polen har tillträtt 1973 års Haagkonvention så blir 2007 års Haagkonvention tillämplig för erkännande och verkställbarhet samt verkställighet. Det följer av artikel 48 i 2007 års Haag konvention. Om båda medlemsstaterna har signerat och ratificerat en av de tidigare Haag konventionerna om erkännande och verkställighet av underhållsbidrag ersätter 2007 års Haagkonvention den, om tillämpningsområdet är det samma. För mer om övergångsbestämmelser se avsnitt 5.13.

Övriga domar är direkt verkställbara och uppgifter ska då lämnas under punkten 6.2 i formuläret i bilaga VI. Under punkterna 4 och 5 i formulär i bilaga VI framgår vilka handlingar som ska bifogas ansökan (artikel 20 respektive artikel 28). Om ansökan avser underhåll till barn under 21 år behöver uppgifter om rättshjälp inte lämnas.

Observera att om ansökan gäller en dom som ska verkställas direkt i det anmodade landet ska vid verkställighet den längsta preskriptionstiden tillämpas, endera den preskriptionstid som föreskrivs av ursprungslandet eller den preskriptionstid som föreskrivs av verkställighetslandet, se avsnitt 5.3. Det betyder att skuldspecifikationen måste ta hänsyn till detta och i vissa fall ta med skuld som är äldre än fem år.

Det finns inget krav på att domen ska översättas utan det räcker med att innehållet i domen förs in i formuläret i bilaga I eller II. Bilaga I används om domen är direkt verkställbar och bilaga II om domen först måste erkännas och verkställbarhetsförklaras. Om avgörande om underhåll är en officiell handling (artikel 2.1.3) ska formulären i bilagorna III eller IV användas. Domen måste bara översättas i sin helhet om svaranden invänder mot verkställigheten (artikel 20.2 respektive artikel 28.2). Översättningen måste göras av en auktoriserad translator (artikel 20.3 respektive artikel 28.3).

Formulären i bilagorna I-IV ska utfärdas av ursprungsdomstolen. I Sverige betyder det den tingsrätt eller hovrätt som beslutat eller avkunnat domen.

5.9.3 Ansökan om att få en ny dom och ansökan om ändring av en dom

För ansökan om fastställelse av underhållsbidrag eller ändring av en dom om under-hållsskyldighet ska formuläret i bilaga VII användas. Ansökan ska undertecknas av den sökande. Den sökande är alltid den underhållsberättigade eller den underhållsskyldige. Försäkringskassan kan aldrig vara sökande för fastställelse eller ändring av en dom. Den underhållsskyldige kan bara ansöka om jämkning av en dom. För att fylla i uppgifter under 1 i formuläret måste kontroll göras mot innehållet i artikel 56.

Artikel 56.1 avser följande ansökningar från en underhållsberättigad:

1. ansökan om en ny dom om underhållsbidrag inklusive ansökan om att få föräldraskap fastställt
2. ansökan om en ny dom om underhållsbidrag om en existerade dom inte kan erkännas och förklaras för verkställbar
3. ansökan om ändring av en dom från den anmodade staten
4. ansökan om ändring av en dom från en annan stat än den anmodade staten.

Artikel 56.2 avser följande ansökningar från en underhållsskyldig:

1. ansökan om ändring av en dom från den anmodade staten
2. ansökan om ändring av en dom från en annan stat än den anmodade staten.

Av punkten 4 i formuläret i bilaga VII framgår vilka handlingar som ska bifogas ansökan. Till skillnad från ansökningar om erkännande, verkställbarhetsförklaring och verkställighet är det inte exakt angivet i underhållsförordningen vilka handlingar som får krävas av den anmodade staten när ansökan avser fastställelse och ändring av ett underhåll. Det finns minimikrav som anges i artikel 57.2 och därutöver ska ansökan åtföljas av alla nödvändiga uppgifter och skriftliga bevis, artikel 57.5.

Varje medlemsstat ska lämna information om nationella lagar och förfaranden samt vilka underlag som krävs för behandling av ansökningar. Detta informationsutbyte ska ske inom ramen för det europeiska rättsliga nätverket. Ytterligare information finns på Europeisk e- juridikportalen.

5.10 Försäkringskassan som anmodad centralmyndighet

I avsnitt 5.6 framgår hur samarbete mellan centralmyndigheter ska gå till. Den anmodade centralmyndigheten har allmänna och särskilda uppgifter. I särskilda uppgifter ingår att ta emot ansökningar och i samband med ansökningar ska den anmodade centralmyndigheten hjälpa till och vidta lämpliga åtgärder se avsnitt 5.6.2. Observera särskilt artikel 61 som reglerar den anmodade centralmyndighetens skyldighet att efterforska uppgifter. Artikel 61 ger en anmodad centralmyndighet möjlighet att få uppgifter från andra myndigheter i den anmodade staten.

5.10.1 Framställan

I formuläret i bilaga V lämnar den anmodade centralmyndigheten svar under del B.

Om efterforskningar av uppgifter …	så ska …
inte har gjorts med hänvisning till artikel 61	del B 7.1 i bilaga V fyllas i.
har hämtats in med stöd av artikel 61	del B 7.2 i bilaga V fyllas i.

Som anmodad centralmyndighet kan Försäkringskassan till exempel ta fram uppgifter på adress och taxerad inkomst, hjälpa till med att förmedla faderskapstester, vidarebefordra en fråga till Kronofogdemyndigheten om interimistiska åtgärder och hjälpa till med delgivning i Sverige.

När det gäller framställningar finns det begränsningar i en anmodad centralmyndighets möjlighet att efterforska och vidarebefordra uppgifter. Den anmodade central-myndigheten får efterforska adresser men uppgifter om den underhållsskyldiges ekonomi får bara efterforskas om ansökan avser verkställighet av en existerande dom (artikel 53.2). Om ansökan avser erkännande och verkställbarhetsförklaring eller verkställighet får utöver uppgift om svarandes adress endast uppgifter om svaranden har eller inte har inkomst eller tillgångar vidarebefordras av den anmodade central-myndigheten. I formuläret i bilaga V besvaras frågan om inkomster i dessa fall endast med ja eller nej. Inkomstuppgifterna specificeras inte. Se också avsnitt 0.

5.10.2 Ansökningar

När en ansökan kommer in ska Försäkringskassan bekräfta att ansökan är mottagen och informera om kontaktuppgifter. Bekräftelsen ska göras inom 30 dagar från mot-tagandet och ska göras på formulär i bilaga VIII. Försäkringskassans ska kontrollera att ansökan uppfyller villkoren och att den är komplett (artikel 58.3). I artikel 51 framgår centralmyndigheternas särskilda uppgifter i samband med en ansökan, se avsnitt 5.6.2. Däribland ingår att ta fram skriftliga bevis. Om ansökan behöver kompletteras med skriftliga bevis som finns tillgängliga i Sverige ska Försäkringskassan hjälpa till med att ta fram dessa. Det kan till exempel handla om en dom från en tingsrätt.

Mellan Försäkringskassan som administratör av socialförsäkringen och Försäkrings-kassan som centralmyndighet finns ingen sekretess. Det innebär att i artikel 61 inte behöver utnyttjas för att få tillgång till uppgifter som redan finns hos Försäkringskassan.

Avser ansökan verkställighet av en dom som är direkt verkställbar ska ansökan vidare-befordras till Kronofogdemyndigheten. Om domen inte är direkt verkställbar utan först måste behandlas av en tingsrätt för beslut om erkännande och verkställbarhetsförklaring ska ansökan sändas till den tingsrätt som är behörig. Se avsnitt 3.1.2 för mer information om vilken tingsrätt som är behörig.

5.10.3 Metodstöd – ansökningar

När Försäkringskassan som anmodad centralmyndighet bekräftar mottagandet av en ansökan (artikel 58.3) ska bekräftelse och information om kontaktuppgifter göras i samma meddelande. Om möjligt ska ansökan också kontrolleras så att information om inledande åtgärder kan anges och kompletterande uppgifter begäras i samma meddelande som den första bekräftelsen (bilaga VIII).

Svaranden i Sverige ska informeras om att ansökan inkommit till Försäkringskassan. Den svarande kan vara både den underhållsberättigade och den underhållsskyldige. Det vanligaste är att svaranden är den underhållsskyldige.

Om ansökan avser fastställelse eller ändring av en dom ska Försäkringskassan anlita ett juridiskt ombud för den sökande. Det juridiska ombudet ska uppmärksammas på bestämmelsen i 7 kap. 19 § andra stycket FB.

5.10.4 Metodstöd – samförståndslösningar

I den anmodade centralmyndighetens uppgifter ingår också att uppmuntra till samförståndslösningar. I vilken omfattning och på vilket sätt ska Försäkringskassan medverka till samförståndslösningar?

Gäller ansökan verkställighet ska den underhållsskyldige ges möjlighet till att betala frivilligt. Ett meddelande sänds till den underhållsskyldige. Den underhållsskyldige måste betala hela skulden och kan förväntas betala det löpande underhållsbidraget. Om den underhållsskyldige i stället kommer med ett förslag på avbetalningsplan ska detta presenteras för den begärande centralmyndigheten. Om detta inte accepteras och den underhållsskyldige inte betalar hela skulden ska den underhållsskyldige informeras om att hans eller hennes förslag inte accepterats. Ansökan ska därefter vidarebefordras till Kronofogdemyndigheten.

Gäller ansökan erkännande och verkställbarhet ska meddelande skickas till svaranden att ansökan inkommit och därefter ska ansökan skickas direkt till den tingsrätt som är behörig. I dessa fall ska inga överenskommelser göras med svaranden förrän urkunden eventuellt blivit erkänd och verkställighetsförklarad i Sverige.

Gäller ansökan fastställelse eller ändring av en dom liknar Försäkringskassans handläggning den som sker vid ansökan om verkställighet. Svaranden får en möjlighet att komma överens om ett underhållsbidrag. Försäkringskassan ska då verka för att ett avtal om underhållsbidrag undertecknas av bägge parter. Försäkringskassan ska utöver detta försök inte medverka i förhandlingar mellan parterna utan om det första försöket inte lyckas ska ärendet vidarebefordras till ett juridiskt ombud.

5.10.5 Delgivning

Försäkringskassan kan få en framställan om hjälp med delgivning, men frågan om delgivning av något dokument kan också aktualiseras i samband med en ansökan. Som anmodad centralmyndighet ska Försäkringskassan då hjälpa till med delgivning i Sverige på något av följande sätt:

• vanlig delgivning
• stämningsmannadelgivning.

Delgivning finns beskrivet i avsnitt 6.1.1 i vägledning (2001:2) Betalningsskyldighet för underhållsstöd.

5.10.6 Underrättelse vid insamling av uppgifter

I underhållsförordningen finns en bestämmelse om att den person som berörs av de uppgifter som är insamlade av den anmodade centralmyndigheten ska underrättas om att uppgifterna har vidarebefordrats (artikel 63.1). Underrättelsen ska göras i enlighet med den nationella lagen i den anmodade medlemsstaten. Underrättelsen kan skjutas upp i högst 90 dagar, om den riskerar att vara till skada för indrivningen av underhållsbidrag (artikel 63.2). En underrättelse i dessa sammanhang får ses som en serviceåtgärd i enlighet med förvaltningslagen (2017:900), FL.

Läs mer

Se vidare vägledning (2004:7) Förvaltningsrätt i praktiken. Inhämtandet av uppgifter innebär samtidigt att uppgifterna (i normalfallet) behandlas elektroniskt. Läs mer om vad som gäller om personuppgifter och dataskyddslagstiftning i vägledning (2001:3) Offentlighet, sekretess och behandling av personuppgifter

5.11 Direkta ansökningar

Alla slags ansökningar kan sändas direkt utan att gå via centralmyndigheterna. Det kan till exempel gälla en ansökan om verkställighet som kan sändas direkt till behörig myndighet (i Sverige: Kronofogdemyndigheten) eller en ansökan om stämning som ställs direkt till behörig domstol (i Sverige: tingsrätt). När ansökan görs direkt omfattas sökande inte av underhållsförordningens bestämmelser om administrativt samarbete och inte heller av de förmånliga reglerna om rättshjälp som kan fås för barn under 21 år som gäller när ansökan sker via centralmyndigheten. Däremot omfattas sökanden av nationella rättshjälpsbestämmelser.

5.12 Europaparlamentets och rådets EG-förordning nr 805/2004 av den 21 april 2004 om införande av en europeisk exekutionstitel för obestridda fordringar

Om EU-förordning 805/2004 åberopas vid ansökan om verkställighet, så omfattas inte ansökan av underhållsförordningen. Det administrativa samarbetet måste i stället ske inom ramen för New York-konventionen.

Vid ansökningar till Sverige kan den sökande också skicka sin ansökan om verkställighet direkt till Kronofogdemyndigheten.

5.13 Övergångsbestämmelser

Underhållsförordningen ska tillämpas på förfaranden som har inletts och avgöranden som har beslutats efter det att förordningen har börjat tillämpats den 18 juni 2011. Bestämmelserna om erkännande, verkställbarhet och verkställighet kan också tillämpas på avgöranden som meddelats före den dagen, om dessa avgöranden när det gäller erkännande och verkställighet omfattas av tillämpningsområdet för EU-förordning 44/2001. I dessa fall ska bestämmelserna om verkställbarhetsförklaring tillämpas (kapitel IV avsnitt 2 och 3).

Om ett avgörande är så gammalt att EU-förordning 44/2001 inte gällde när det beslutades kan underhållsförordningen trots det tillämpas. Det gäller till exempel polska avgöranden som beslutades före 2004. Eftersom både Sverige och Polen har signerat New York konventionen och 1973 års Haagkonvention kan underhållsförordningen användas som sammarbetsförordning och 2007 års Haag som konvention för erkännande och verkställbarhet samt verkställighet. Detta följer av artiklarna 48, 49 samt 51.4 i 2007 års Haag. Det avsnitt i förordningen som handlar om samarbete mellan centralmyndigheter ska tillämpas på framställningar och ansökningar som centralmyndigheten tar emot från och med den 18 juni 2011.