7 Samarbete mellan länder utanför EU enligt 2007 års Haagkonvention

År 1995 påbörjade ett särskilt utskott att utvärdera hur medlemsstaterna av Haagkonferensen arbetar med 1956 års New York-konvention, Haagkonventionen från 1956 respektive 1973. Permanenta byrån, som är Haagkonferensens sekretariat, arbetade tillsammans med medlemsstaterna fram 2007 års Haagkonvention under ett antal möten mellan 1999 och 2007. Det bästa från tidigare konventioner, tillsammans med artiklar som fokuserar på bättre samarbete mellan medlemsstaterna, gör 2007 års Haagkonvention till den hittills mest detaljerade, omfattande och moderna konventionen gällande underhållsbidrag.

För att 2007 års konvention skulle bli gällande krävdes det att två medlemsstater signerat och ratificerat konventionen. Det skedde den 1 januari 2013 i och med att Norge och Albanien gjort det.

Den 9 april 2014 ratificerade EU, som en stat, Haagkonventionen av den 23 november 2007 om internationell indrivning av underhåll till barn och andra familjemedlemmar (2007 års Haagkonvention). Konventionen trädde i kraft för EU den 1 augusti 2014 (artikel 60). Eftersom underhållsförordningen primärt tillämpas mellan EU-stater, kommer konventionen bara att bli aktuell att tillämpa vid samarbete mellan en EU-stat och annan konventionsstat. 2007 års Haagkonvention kan i vissa fall bli tillämplig inom EU, för mer information se avsnitt 5.3 och 5.13.

Underhållsberättigad: är den enskilda person som har, eller påstås ha, rätt till underhållsbidrag.

Underhållsskyldig: är varje enskild person som är, eller påstås vara, skyldig att betala underhållsbidrag. Begreppen beskrivs i artikel 3 a.

7.1 Tillämpningsområde

Artikel 2.1 i 2007 års Haagkonvention

1. Denna konvention är tillämplig på a) underhållsskyldighet, som grundar sig på ett föräldra-barnförhållande, mot en person under 21 år, b) erkännande och verkställighet, eller verkställighet, av ett avgörande om underhållsskyldighet mot make, om ansökan ges in tillsammans med ett anspråk som omfattas av a) c) med undantag för kapitel II och III, underhållsskyldighet mot make

Konventionen beskriver att underhållsskyldigheten ska komma ur ett förälder–barn-förhållande, där barnet är under 21 år. Artikel 2 beskriver också att man i samband med en ansökan om underhållsbidrag för barn upp till 21 år även kan ansöka om något av följande:

• erkännande och verkställighet
• verkställighet av underhållsbidrag till make eller maka.

Det gäller oavsett om det finns en dom för barnet och en annan dom för make eller maka, eller om det är samma dom som underhållsskyldigheten är fastställd i. Ansökan om erkännande och verkställighet eller enbart verkställighet av underhållsbidrag till make eller maka måste ges in tillsammans med ansökan som gäller en underhållsberättigad under 21 år.

Det framgår också i konventionen att konventionsmedlemmarna kan reservera sig mot underhållsbidrag för barn upp till 21 år. I artikel 62 finns möjligheten för staterna att reservera sig och därmed enbart tillåta ansökningar för barn upp till 18 år. De stater som gör det kan enbart ta emot ansökningar för barn upp till 18 år och får själva enbart skicka ansökningar om fastställelse och indrivning för barn upp till 18 år.

Det framgår också att stater kan utöka konventionen till att låta den gälla underhålls-skyldighet som har sin grund i familje-, släktskaps-, äktenskaps- eller svågerlagsför-hållanden. Om en stat har gjort en sådan förklaring enligt artikel 63 kan konventionen ligga till grund för fastställelse och indrivning av underhållsbidrag i en annan stat som gjort samma utökning.

EU har beslutat att acceptera ansökningar för barn upp till 21 år samt för underhålls-bidrag för make eller maka.

Det är också tydligt i 2007 års Haagkonvention att den omfattar alla barn, oavsett om de är födda inom äktenskap eller inte. Detta framgår i artikel 2.4. Det är i linje med FN:s barnkonvention, artikel 2 och 27.

7.2 Behörighet

Artikel 20.1 i 2007 års Haagkonventionen Ett avgörande som meddelats i en fördragsslutande stat (ursprungsstaten) ska erkännas och verkställas i andra fördragsslutande stater om a) svarande hade sin hemvist i ursprungslandet när talan väcktes b) svarande har godtagit den berörda myndighetens behörighet, antingen uttryckligen eller genom att gå i svaromål utan att bestrida behörigheten vid första möjliga tillfälle, c) den underhållsberättigade hade sin hemvist i ursprungslandet när talan väcktes, d) det barn som beviljats underhållsbidrag hade hemvist i ursprungslandet när talan väcktes […] e) parterna skriftligen har avtalat om behörigheten, med undantag för tvister som rör underhållsskyldighet mot barn, eller f) avgörandet har meddelats av en myndighet som utövat sin behörighet i ett ärende om någons rättsliga status eller föräldraansvar, såvida inte denna behörighet grundade sig enbart på den ena partens medborgarskap.

Artikel 18.1 i 2007 års Haagkonvention Om ett avgörande har meddelats i en fördragsslutande stat där den underhålls-berättigade har sin hemvist, kan talan för att ändra domen eller få ett nytt avgörande inte väckas av den underhållsskyldige i någon annan fördragsslutande stat, så länge som den underhållsberättigade fortsätter ha sin hemvist i den stat där avgörandet har meddelats.

Artikel 18.2 b i 2007 års Haagkonvention 2. Punkt 1 ska inte tillämpas […] b) om den underhållsberättigade godtar den andra fördragsslutande statens behörighet, antingen uttryckligen eller genom att gå i svaromål utan att invända mot behörigheten vid första möjliga tillfälle,

Artikel 22 f i 2007 års Haagkonvention Erkännande och verkställighet får vägras om […] f) avgörandet har meddelats i strid med artikel 18.

Det finns inga uttryckliga behörighets- eller domrättsregler i 2007 års Haagkonvention. Däremot finns det så kallade indirekta behörighetsregler.

De indirekta behörighetsreglerna innebär att artiklar 20.1, 18.1 och 22 f ska läsas samman. De innebär att ett land som har anslutit sig till 2007 års Haagkonvention är skyldig att erkänna och verkställa ett avgörande endast om avgörandet har meddelats i en fördragsslutande stat dit den svarande eller den underhållsberättigade hade anknytning. Det finns även bestämmelser som begränsar möjligheten för en underhållsskyldig att väcka talan om det redan finns ett avgörande. Ett skäl att vägra erkännande och verkställighet är att avgörandet har meddelats i strid med artikel 18 (artikel 22 f).

Om ett avgörande meddelats i den underhållsberättigades stat och hen bor kvar där och den underhållsskyldige väcker talan i sin stat är det viktigt att den underhållsberättigade tar ställning om detta ska accepteras.

Både den underhållsberättigade och den underhållsskyldige kan ansöka om ändring av ett avgörande enligt artikel 10.

Om den underhållsberättigade vill ändra ett avgörande …	så …
när den underhållsberättigade bor kvar i ursprungsstaten, men inte den underhållsskyldige	• kan hen ansöka direkt till behörig rättslig instans eller myndighet i det land hen har sin hemvist, • kan hen ansöka om ändringen via centralmyndigheten i det land hen har sin hemvist. Centralmyndigheten vidarebefordrar ansökan till centralmyndigheten där den underhållsskyldige bor.
när den underhållsskyldiga bor kvar i ursprungsstaten, men inte den underhållsberättigade	• kan hen ansöka om ändring via centralmyndigheten i det land hen har sin hemvist till centralmyndigheten där den underhållsskyldige bor • kan hen ansöka direkt till behörig rättslig instans eller myndighet där den underhållsskyldige bor. • kan hen i vissa fall ansöka om ändring vid behörig myndighet i det land hen har sin hemvist. Detta går bara om den nationella lagstiftningen i det land tillåter det. Vid detta alternativ kan det bli svårt att få det ändrade avgörandet erkänt om det ska verkställas i ett land som har motsatt sig den underhålls-berättigades hemvist som grund för erkännande och verkställighet.

Om den underhållsskyldiga vill ändra ett avgörande …	så …
när den underhållsberättigade bor kvar i ursprungsstaten, men inte den underhållsskyldige	• kan hen välja att ansöka om ändringen via central-myndigheten i det land hen har sin hemvist. Den centralmyndigheten vidarebefordrar ansökan till centralmyndigheten i det land där den underhålls-berättigade bor. • hen kan även ansöka direkt till behörig rättslig instans eller myndighet där den underhållsberättigade bor
när den underhållsskyldiga bor kvar i ursprungsstaten, men inte den underhållsberättigade	• kan hen ansöka om ändring via centralmyndigheten i det land hen har sin hemvist till centralmyndigheten där den underhållsberättigade har sin hemvist. • Eftersom ursprungsstaten är det land där den underhållsskyldige har sin hemvist kan den underhållsskyldige även ansökan om ändring direkt till behörig rättslig instans eller myndighet i sin hemvist. Vissa länder kan ha nationella lagar som kräver att ansökan alltid ska lämnas där den underhållsberättigade bor.

7.2.1 Metodstöd – ändra ett avgörande

När den underhållsskyldiga har ansökt om ändring till den behöriga myndigheten i det land hen har sin hemvist av ett avgörande som är fattat i det landet ska du informera den underhållsberättigade föräldern i Sverige. Vad du ska informera den underhållsberättigade föräldern beror på det enskilda ärendet, men det kan som exempel vara om ändringsprocessen i det land ansökan är gjord. Du behöver informera den underhållsberättigade föräldern om att Försäkringskassan kommer att bedöma om det ändrade underhållsbidraget är skäligt i förhållande till föräldrarnas inkomst. Du behöver även informera om att ett oskäligt lågt underhållsbidrag kan påverka hens rätt till fullt underhållsstöd.

Om en underhållsberättigad förälder i Sverige vill ansöka om att ändra ett avgörande ska du utifrån var ursprungsavgörandet är fattat informera om vilka ansökningsalternativ hen har.

7.2.2 USA:s reservationer mot artikel 20

Med stöd av artikel 20.2 och 62 har USA reserverat sig mot bland annat artikel 20 1 c, 1 e, och 1 f.

Att den underhållsberättigade har sin hemvist i ursprungslandet vid den tidpunkt som talan väcks är inte en indirekt behörighetsgrund enligt USA. Förbehållet går i linje med den befintliga lagstiftningen i USA. Men även om USA kan vägra att erkänna och verkställa ett avgörande av den anledningen, har USA enligt artikel 20.3–20.5 åtagit sig att i stället vidta lämpliga åtgärder för att få till stånd ett avgörande till förmån för den underhållsberättigade.

7.3 Erkännande och verkställighet

I 2007 års Haagkonvention krävs ett exekvaturförfarande för att domar, administrativa beslut eller avtal ska bli verkställbara i den anmodade staten. Det är tingsrätten som beslutar om en dom, ett avtal eller ett administrativt beslut kan erkännas och verkställas i Sverige. För mer information om erkännande och verkställighet, läs under avsnitt 3.1.2.

Ett avtal om underhållsbidrag som har ingåtts och som är verkställbart i en stat som ratificerat konventionen ska kunna erkännas och verkställas som ett myndighets-avgörande i en annan medlemsstat. Ett avtal om underhållsbidrag är enligt definitionen i artikel 3 e ett skriftligt avtal som rör betalning av underhållsbidrag och som har upprättats eller registrerats som en officiell handling av en behörig myndighet eller som har bestyrkts av en behörig myndighet. I Sverige är det Kronofogdemyndigheten som bestyrker och registrerar avtal som officiella handlingar enligt 2007 års Haagkonvention.

7.3.1 Metodstöd – svenska avtal

Enligt artikel 3 e ska Kronofogdemyndigheten bestyrka ett skriftligt avtal som rör betalning av underhållsbidrag. Kronofogdens bestyrkande sker på originalhandlingen. När du ansöker om intyg till Kronofogdemyndigheten ska den officiella handlingen – antingen ett av Kronofogdemyndigheten tidigare bestyrkt avtal i original eller ett avtal som ska bestyrkas i original skickas till Kronofogdemyndigheten. De fyller i bilaga A– Handling som visar att avgörandet är verkställbart i ursprungsstaten, elektroniskt och skickar tillbaka den officiella handlingen tillsammans med bilaga A till Försäkringskassan.

7.4 Preskription vid verkställighet

Artikel 32.5 i 2007 års Haagkonvention Preskriptionsfrister för verkställighet av utestående fordringar ska fastställas antingen enligt lagen i ursprungsstaten eller enligt lagen i den anmodade staten, beroende på vilken lag som föreskriver den längsta preskriptionsfristen.

Det lands lag, ursprungsmedlemslandets lag eller verkställighetslandets lag, som har den längsta preskriptionstiden ska tillämpas.

7.4.1 Offentliga organ som sökande

Artikel 36.1 i 2007 års Haagkonvention När det gäller ansökningar om erkännande och verkställighet enligt artikel 10.1a och ärenden som omfattas av artikel 20.4 ska begreppet underhållsberättigad omfatta ett offentligt organ som agerar i stället för en person som har rätt till underhållsbidrag eller ett offentligt organ som har rätt till återbetalning för bidrag som har lämnats i stället för underhållsbidrag.

Artikel 36.3 b Ett offentligt organ får söka erkännande och verkställighet av […] b) ett avgörande mellan en underhållsberättigad och en underhållsskyldig såvitt avser det bidrag som lämnats till den underhållsberättigade i stället för underhållsbidrag.

Enligt artikel 36.1 kan offentliga organ omfattas av 2007 års Haagkonvention om organet agerar i stället för en person som har rätt till underhållsbidrag eller om organet har rätt till återbetalning för bidrag som har lämnats i stället för underhållsbidrag. Försäkringskassans beslut om betalningsskyldighet enligt 19 kap. SFB omfattas dock inte av artikel 36.1. Artikel 36.3 b är däremot tillämplig när Försäkringskassan enligt 19 kap. 29 § SFB trätt in i barnets rätt till underhållsbidrag.

7.5 Rättsligt bistånd

I 2007 års Haagkonvention finns bestämmelser om att den anmodade staten ska erbjuda kostnadsfritt rättsligt bistånd vid ansökningar genom centralmyndigheterna. Detta behöver inte ske om staten gör det möjligt för den sökande att föra sin talan och om centralmyndigheten erbjuder nödvändiga tjänster utan kostnad. (artikel 14)

Rättsligt bistånd är definierat i artikel 3 c. Utöver den artikeln beskrivs i huvudsak reglerna kring rättsligt bistånd i artikel 14–17.Vid alla ansökningar som rör under-hållsskyldighet grundad på ett förälder-barn-förhållande där barnet är under 21 år, ska den anmodade staten tillhandahålla kostnadsfritt rättsligt bistånd. Det framgår av artikel 15.1.

Enligt artikel 15.2 får den behöriga myndigheten i den anmodade staten vägra kostnadsfritt rättsligt bistånd om ansökan till exempel avser ändring av en dom, om det är uppenbart att ansökan saknar grund. Ett exempel är om den sökandes tillgångar är stora och den underhållsskyldiges tillgångar är så små att talan inte har förutsättningar att bifallas.

För övriga ansökningar gäller att rätten till kostnadsfritt rättsligt bistånd får prövas utifrån de tillgängliga medlen eller de faktiska omständigheterna (artikel 17).

I Sverige är det Rättshjälpsmyndigheten som avgör om en sökande har rätt till rättsligt bistånd. Ansökan om erkännande eller erkännande och verkställbarhetsförklaring samt ansökningar om verkställighet är generellt sett kostnadsfria i Sverige och något rättsligt bistånd behöver därför inte sökas vid de ansökningarna.

Alla stater är enligt konventionen skyldiga att ge parterna i en tvist om underhåll faktisk tillgång till rättslig prövning. Det innebär att det måste finnas verkställighetsförfarande och överklagansförfaranden (artikel 14). Ingen säkerhet, borgen eller deposition får krävas som garanti för betalning av kostnader och avgifter vid förfaranden om underhållsskyldighet.

Varje centralmyndighet ska bära sina egna kostnader vid tillämpningen av 2007 års Haagkonvention. Centralmyndigheterna får inte ta ut några avgifter från sökande för tjänster som tillhandahålls enligt konventionen, om det inte är exceptionella kostnader i samband med särskilda åtgärder enligt artikel 7. Centralmyndigheten får endast kräva ersättning av kostnaderna om den som söker i förväg godkänt att den särskilda åtgärden ska utföras (artikel 8).

7.6 Sekretess

Artikel 38 i 2007 års Haagkonvention Skydd av personuppgifter Personuppgifter som samlats in eller översänts enligt konventionen får endast användas i de syften för vilka de samlats in eller översänts.

Artikel 39 Sekretess Varje myndighet som behandlar uppgifter ska säkerställa sekretess för sådana uppgifter i enlighet med nationell lag.

Sekretess gäller hos den myndighet som är centralmyndighet enligt 2007 års Haagkonvention, alltså Försäkringskassan, om det kan antas att den enskilde eller någon närstående till denne lider skada eller men om uppgiften röjs (34 kap. 10 a § OSL).

Bestämmelserna i 2007 års Haagkonvention innebär att uppgifter som har samlats in och översänts bara får användas i det syfte som de har samlats in (artikel 38). Uppgifterna ska hanteras enligt gällande nationell lag om sekretess. Det innebär att Försäkringskassan i sin roll som centralmyndighet ska göra en sekretessprövning i enligt med bestämmelse i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) (OSL).

Läs mer

Hur en sekretessprövning görs beskrivs i vägledningen (2001:3) Offentlighet, sekretess och behandling av personuppgifter.

En centralmyndighet får inte heller lämna ut uppgifter som samlats in eller bekräfta uppgifter, om centralmyndigheten bedömer att det kan äventyra en persons hälsa, säkerhet eller frihet (artikel 40). Därför finns det i 2007 års Haagkonvention en möjlighet för sökande att ange centralmyndighetens adress som c/o-adress om det till exempel förekommer eller har förekommit våld inom familjen.

7.6.1 Metodstöd – lämna uppgifter till sökande och hantering av inkomna uppgifter

När en sökande begär ut en uppgift som Försäkringskassan hämtat enligt 2007 års Haagkonvention ska du anteckna i journalen vilken uppgift du lämnar ut till den sökande och var du hämtar den uppgiften ifrån. Du ska inte anteckna något i övriga personregister.

Adressuppgifter som har hämtats in genom en framställan enligt 2007 års Haagkonvention ska inte registreras i Försäkringskassans system. Detta för att inte riskera att de används till något annat än vad de hämtats in för (artikel 38). Anteckna i stället uppgifterna i ärendets journal, alternativt hänvisa i journalen till den handling enligt vilken uppgifterna har hämtats in. Vad uppgifterna får användas till kan du läsa om i avsnitt 7.9.

När svaret på framställan kommer in skannar du in dokumentet i ärendet. När dokumentet är synligt i ärendehanteringssystemet namnger du dokumentet: ”Framställan Haag”. När en ansökan enligt artikel 10 sedan ska skickas till det andra landet kan du skriva adressen till den bidragsskyldiga föräldern på ansökan.

Om det kommer in nya adressuppgifter till den andra föräldern som inte stämmer överens med de uppgifter som finns registrerade i TP kan det innebära att det maskinella stödet i TP för inbetalningsavier och betalningsuppmaningar inte kan användas. Ta i så fall bort den gamla adressen och registrera enbart land som adress i TP eller i Serviceåtgärder. Om utbetalningar av andra förmåner görs kontrollera först så dessa inte påverkas av att du tar bort den gamla adressen.

7.7 Lagval

Artikel 3 i 2007 års Haagprotokoll

1. Underhållsskyldighet ska regleras av lagen i den stat där den underhållsberättigade har sin hemvist, om inte annat föreskrivs i detta protokoll.
2. Om den underhållsberättigades hemvist ändras ska lagen i den hemvisten tillämpas från och med den tidpunkt då ändringen inträffar.

I 2007 års Haagkonvention finns inga bestämmelser om lagval, med ett undantag. Undantaget gäller ett offentligt organs rätt att agera i stället för en person som har rätt till underhållsbidrag eller att kräva återbetalning för bidrag som har utbetalats till den underhållsberättigade i stället för underhållsbidrag ska regleras av den lag som gäller för organet, läs mer i avsnitt 7.4.1.

I övrigt är 2007 års Haagprotokoll ett komplement till konventionen. Huvudregeln enligt protokollet är att underhållsskyldighet ska bestämmas av lagen där den underhållsberättigade har sin hemvist.

7.7.1 Undantag från huvudregeln

Artikel 4.2 i 2007 års Haagprotokoll Om den underhållsberättigade inte kan få underhåll från den underhållsskyldige med stöd av den lag som avses i artikel 3 ska domstolslandets lag tillämpas.

För nedanstående grupper ska domstolslandets lag kunna tillämpas:

• föräldrar som är underhållsskyldiga för sina barn
• personer som är underhållsskyldiga för andra personer som är under 21 år med undantag för underhåll mellan makar
• barn som är underhållsskyldiga för sina föräldrar.

Om den underhållsberättigade väljer att ta upp frågan om underhåll i det land där den underhållsskyldige har sin hemvist ska domstolslandets lag i första hand tillämpas, artikel 4.3 i 2007 års Haagprotokoll.

Om den underhållsberättigade inte kan få underhåll från den underhållsskyldige med stöd av vare sig lagen i den stat där den underhållsskyldige har sin hemvist eller enligt domstolslandets lag enligt artikel 4.2 och 4.3 ska lagen i den staten tillämpas om de båda är medborgare i samma stat (artikel 4.4 i 2007 års Haagprotokoll).

Det finns också regler för makaunderhåll och en särskild skyddsregel för den underhållsskyldige.

I vissa fall kan parterna avtala om vilken lag som ska tillämpas (artikel 8.1 i 2007 års Haagprotokoll). För underhåll till barn finns det dock begränsningar i möjligheten att träffa avtal (artikel 8.3 i 2007 års Haagprotokoll).

7.7.2 Räckvidden av den lag som har valts och underhållsbidraget storlek

I artikel 11 i 2007 års Haagprotokoll finns bestämmelser om vilka frågor som den tillämpliga lagen kan omfatta. Som exempel nämns:

• vem som kan vara underhållsskyldig
• i vilken utsträckning underhåll kan begäras retroaktivt
• preskriptionsfrister.

När underhållsbidragets storlek fastställs ska hänsyn tas till den underhålls-berättigades behov, den underhållsskyldiges tillgångar samt till ersättningar som den underhållsberättigade har fått i stället för periodiska betalningar av underhåll, artikel 14. Den sista omständigheten syftar i första hand på underhåll mellan makar. Detta gäller även om den tillämpliga lagen föreskriver något annat.

7.8 Samarbete mellan centralmyndigheter

Varje stat ska utse en centralmyndighet (artikel 4). Kapitel II i konventionen handlar om administrativt samarbete. Regeringen har bestämt att Försäkringskassan ska vara centralmyndighet enligt 2007 års Haagkonvention (2 a § 2 förordningen [2009:1174] med instruktion för Försäkringskassan).

7.8.1 Begärande och anmodad centralmyndighet

Den centralmyndighet som sänder en ansökan eller framställan till ett annat konventionsland kallas för begärande centralmyndighet och den centralmyndighet som tar emot en ansökan eller en framställan kallas för anmodad centralmyndighet.

7.8.2 Speciellt om centralmyndighet i USA

Den myndighet som administrerar verksamheten på federal nivå är Office of Child Support Enforcement (OCSE). OCSE är centralmyndighet enligt 2007 års Haagkonvention, men ansökningar och framställningar ska fortsatt skickas till Central Registry i den aktuella delstaten.

7.8.3 Centralmyndighetens allmänna och särskilda uppgifter

Centralmyndigheterna har allmänna uppgifter (artikel 5) och särskilda uppgifter (artikel 6).

De allmänna uppgifterna syftar till att centralmyndigheterna ska verka för att samarbetet är bra och så långt det är möjligt försöka hitta lösningar på problem.

De särskilda uppgifterna är mer tvingande än de allmänna uppgifterna. De särskilda uppgifterna innebär att centralmyndigheterna ska hjälpa till i samband med ansökningar enligt kapitel III (artikel 6.1). De ska särskilt:

• vidarebefordra och ta emot ansökningar
• inleda eller underlätta inledandet av förfarande som gäller ansökningar.

I samband med ansökningar enligt kapitel III ska centralmyndigheten vidta alla lämpliga åtgärder för att

• tillhandahålla eller underlätta ansökan om rättsligt bistånd
• hjälpa till att ta fram uppgifter om adress till den underhållsskyldige eller den underhållsberättigade
• hjälpa till att ta fram relevanta uppgifter om den underhållsskyldiges eller den underhållsberättigades
  • inkomst
  • andra ekonomiska förhållanden
  • tillgångar.
• uppmuntra till samförståndslösningar.
• underlätta pågående verkställighet av avgöranden.
• underlätta indrivning och snabb överföring av utbetalningar av underhåll.
• underlätta med att ta fram skriftliga bevis
• hjälpa till att fastställa föräldraskap, när det krävs för indrivning.
• inleda eller underlätta inledandet av förfaranden som gäller interimistiska åtgärder.
• underlätta delgivningen av handlingar.

7.8.4 Metodstöd – samförståndslösningar

I vilken omfattning och på vilket sätt ska Försäkringskassan som anmodad centralmyndighet medverka till samförståndslösningar?

Gäller ansökan verkställighet ska den underhållsskyldige ges möjlighet till att betala frivilligt. Ett meddelande sänds till den underhållsskyldige. Den underhållsskyldige måste betala hela skulden och kan förväntas betala det löpande underhållsbidraget. Om den underhållsskyldige i stället kommer med ett förslag på avbetalningsplan ska förslaget presenteras för den begärande centralmyndigheten. Om myndigheten inte accepterar förslaget ska den underhållsskyldige informeras om att hans eller hennes förslag inte accepterats. Ansökan ska därefter vidarebefordras till Kronofogdemyndigheten.

Gäller ansökan erkännande och verkställbarhet ska meddelande skickas till den underhållsskyldige om att ansökan inkommit och den underhållsskyldiga kan ges möjlighet att betala frivilligt. Du behöver informera den underhållsskyldiga om att urkunden inte erkänd och verkställighetsförklarad i Sverige ännu.

Gäller ansökan fastställelse eller ändring av en dom handlägger Försäkringskassan ansökan på nästan samma sätt som vid ansökan om verkställighet. Den underhålls-skyldige får möjlighet att komma överens med den underhållsberättigade om ett underhållsbidrag. Försäkringskassan ska då verka för att ett avtal om underhållsbidrag undertecknas av bägge parter. Försäkringskassan ska utöver detta försök inte medverka i förhandlingar mellan parterna utan om det första försöket inte lyckas ska ärendet vidarebefordras till ett juridiskt ombud.

7.9 Framställningar

En framställan är en fråga om uppgifter eller begäran om hjälp med att ta fram skriftliga bevis från den begärande centralmyndigheten när ingen ansökan enligt artikel 10 handläggs (artikel 7).

Framställan kan handla om:

• adressuppgifter
• uppgifter om inkomst och tillgångar
• skriftliga bevis
• fastställelse av föräldraskap, när det krävs för indrivningen av underhållet
• underlätta intermistiska åtgärder
• underlätta delgivning av handlingar.

Framställan kan vara frågor om både den underhållsberättigade och den underhålls-skyldige. Skriftliga bevis kan vara en framställan till ett annat land om hjälp med att ta fram en avkunnad dom på underhållsbidrag, faderskapsfastställelse eller bevis på att en dom är delgiven. Underlätta delgivning av handlingar kan innebära att Försäkrings-kassan som begärande myndighet vill ha hjälp med att få beslut om underhållsstöd delgivet

Den anmodade centralmyndigheten som får en framställan ska söka efter uppgifterna om myndigheten är övertygad om att uppgifterna är nödvändiga för att en ansökan ska kunna göras eller för att avgöra om en ansökan ska göras (artikel 7.1).

Centralmyndigheten får fråga den mottagande centralmyndigheten om den underhålls-skyldiges eller underhållsberättigades inkomst, oavsett om det finns en fastställd dom eller inte.

En centralmyndighet får också hjälpa till med särskilda åtgärder när det gäller indrivning av underhållsbidrag i ett ärende med internationella inslag (artikel 7.2). Begreppet ”indrivning av underhållsbidrag” ska tolkas i vid bemärkelse eftersom konventionen även reglerar annat än vad vi i Sverige menar med indrivning (jämför den engelska rubriken på konventionen och se även Handbok för handläggare enligt 2007 år konvention om underhåll till barn, s.21 och 226). Det innebär att en centralmyndighet också får hjälpa till med särskilda åtgärder när det till exempel gäller mål om fastställelse av underhållsbidrag med internationella inslag.

7.9.1 Metodstöd – framställan

När Försäkringskassan som anmodad centralmyndighet får en framställan där avsikten är att fastställa underhållsbidrag kan du lämna specificerade uppgifter om inkomst och tillgångar. Om avsikten med framställan är att få uppgifter för att kunna ansöka om verkställighet får Försäkringskassan som anmodad centralmyndighet lämna uppgift om svarande har inkomster eller tillgångar. Den anmodade myndigheten ska, om det behövs, vända sig till andra myndigheter i det egna landet för att eftersöka uppgifterna. Det innebär att du kan behöva kontakta till exempel Skatteverket för att få uppgifter om inkomst och tillgångar.

7.9.2 Metodstöd – så här kan du använda adressuppgifterna som hämtats in från annat land

När du använder adressuppgifter som du samlat in från ett annat land, är det viktigt att dessa uppgifter inte används för något annat ändamål än det som var syftet med att du hämtade in uppgifterna (art 38). Detta med hänsyn till reglerna om dataskydd (GDPR).

Du kan till exempel använda en adressuppgift till att;

• skicka ett kommuniceringsbrev eller beslut om att bevilja eller dra in underhållstöd
• delge ett beslut om underhållsstöd
• skicka ett kommuniceringsbrev eller beslut om att upphäva betalningsskyldigheten
• verka för en samförståndslösning, till exempel uppmuntra den bidragsskyldiga föräldern att komma överens om ett underhållsbidrag på frivillig väg eller betala ett fastställt underhållsbidrag direkt till boföräldern
• skicka en betalningsuppmaning till den bidragsskyldige föräldern innan vi ansöker om indrivning

Tänk på att du alltid måste göra en avvägning i det enskilda fallet om du kan använda en inhämtad adressuppgift enligt ovan.

7.10 Ansökningar genom centralmyndighet

Artikel 10.1 i 2007 års Haagkonvention Följande ansökningar ska kunna göras i en begärande stat av en underhållsberättigad, som vill att underhållsbidrag ska drivas in enligt denna konvention: a) erkännande eller erkännande och verkställighet av ett avgörande b) verkställighet av ett avgörande som meddelats eller erkänns i den anmodade staten, c) erhållande av ett avgörande i den anmodade staten om det inte finns något tidigare avgörande, inklusive om det behövs fastställande av föräldraskap, d) erhållande av ett avgörande i den anmodade staten, om erkännande och verkställighet av ett avgörande inte är möjligt, eller vägras, på grund av att det saknas en grund för erkännande och verkställighet enligt artikel 20 eller på de grunder som anges i artikel 22 b eller e, e) ändring av ett avgörande som meddelats i den anmodade staten, samt f) ändring av ett avgörande som meddelats i en annan stat än den anmodade staten

Artikel 10.2 i 2007 års Haagkonvention Följande ansökningar ska kunna göras i en begärande stat av en underhålls-skyldig mot vilken det finns ett avgörande om underhållsskyldighet: a) erkännande av ett avgörande, eller ett motsvarande förfarande, som leder till uppskjutande eller begränsning av verkställigheten av ett tidigare avgörande i den anmodade staten, b) ändring av ett avgörande som meddelats i den anmodade staten, samt c) ändring av ett avgörande som meddelats i annan stat än den anmodade staten

Ansökningar ska göras genom centralmyndigheten i den begärande staten till centralmyndigheten i den anmodade staten (artikel 9). Ansökan genom central-myndigheter finns beskrivet i kapitel III i konventionen.

Ansökan enligt artikel 10 får göras på ett rekommenderat formulär från Haag-konferensen för internationell privaträtt (artikel 11.4), men det är inte ett krav. Försäkringskassan använder sig i första hand av dessa formulär. Läs vilka formulär som finns i avsnitt 7.14.

Uppgifter en ansökan ska innehålla

Artikel 11.1 i 2007 års Haagkonvention Alla ansökningar enligt artikel 10 ska innehålla minst följande: a) uppgift om vilken typ av ansökan eller ansökningar det gäller, b) sökandes namn och kontaktuppgifter, inklusive adress och födelsedatum, c) svarandes namn och, om uppgifterna är kända, adress och födelsedatum, d) namn och födelsedatum på de personer för vilka underhåll söks, e) grunderna för ansökan, f) när det gäller ansökningar från underhållsberättigade, uppgift om vart betalningen av underhållet ska sändas eller överföras elektroniskt, g) med undantag för ansökningar enligt artikel 10.1. a och 10.2 a, alla uppgifter eller handlingar som den anmodade staten har angett i en förklaring i enlighet med artikel 63, samt h) namn på och kontaktuppgifter för den person eller den enhet inom centralmyndigheten i den begärande staten som ansvarar för handläggningen av ansökan […]

Handlingar som kan bifogas

Till ansökan ska bifogas de dokument eller handlingar som behövs, till exempel den svarandes eller den underhållsberättigades ekonomiska uppgifter vid ansökan om fastställelse av underhållsbidrag (artikel 11.3).

Vid ansökan om erkännande eller erkännande och verkställighet begränsas vilka handlingar som kan begäras (artikel 11.3). Handlingar som ska bifogas är det fullständiga avgörandet samt en handling som visar att avgörandet är verkställbart i ursprungsstaten, om motparten inte varit med vid förfarandet i ursprungsstaten en handling som visar att motparten blivit underrättad om förfarandet. Vid behov ska även en skuldspecifikation och en handling som visar indexjustering bifogas (artikel 25).

7.10.1 Handläggning av ärenden genom centralmyndigheten

När en ansökan kommer in till Försäkringskassan eller när Försäkringskassan sänder en ansökan till en annan centralmyndighet ska missivet som Haagkonferensen tagit fram användas: bilaga I – Formuläret för översändande enligt artikel 12.2. Det är obligatoriskt. Det är också viktigt att den begärande centralmyndigheten kan tillhandahålla en fullständig kopia på ansökan och alla dess medföljande handlingar om den anmodade centralmyndigheten begär det.

Svarande i Sverige ska informeras om att ansökan har inkommit till Försäkringskassan. Den svarande kan vara både den underhållsberättigade och den underhållsskyldige. Om ansökan avser fastställelse eller ändring av en dom ska Försäkringskassan som anmodad centralmyndighet anlita ett juridiskt ombud för den sökande. Det juridiska ombudet ska uppmärksammas på bestämmelsen i 7 kap. 19 § andra stycket FB.

Inom sex veckor från det att den anmodade centralmyndigheten har tagit emot en ansökan ska ansökan bekräftas med bilaga II – Formuläret för bekräftelse enligt artikel 12.3. Den anmodade centralmyndigheten ska meddela vilka inledande åtgärder som vidtagits eller som kommer att vidtas. Inom samma tidsperiod måste den anmodade centralmyndigheten även meddela namn och kontaktuppgifter för den person eller enhet som ansvarar för att svara på frågor om ärendet.

Tre månader från det att bekräftelsen är skickad ska den anmodade centralmyndigheten informera den begärande centralmyndigheten om ärendets status.

Den anmodade centralmyndigheten får avvisa ansökningar om de saknar grund. Den ska då utan dröjsmål informera den begärande centralmyndigheten om skälen till avvisandet.

Den anmodade centralmyndigheten får besluta att inte längre behandla en ansökan om de har begärt kompletteringar och den begärande centralmyndigheten inte skickar dem inom 3 månader, eller inom en längre period som bestämts av den anmodade centralmyndigheten. Den begärande centralmyndigheten ska informeras om beslutet.

7.11 Fullmakt

Fullmakt får bara begäras av den anmodade centralmyndigheten om sökande ska företrädas av en myndighet eller ombud i ett rättsligt förfarande (artikel 42).

För Försäkringskassans del som anmodad centralmyndighet betyder det att fullmakt kan begäras när ansökan avser fastställelse eller jämkning av underhållsbidrag och ett juridiskt ombud ska anlitas.

7.11.1 Metodstöd – fullmakt

Fullmakten måste innehålla uppgifter om att fullmaktsgivaren ger fullmaktstagaren möjlighet att överlåta uppdraget på någon annan. Sökanden ger Försäkringskassan möjlighet att företräda hen. Försäkringskassan utfärdar sedan en transportfullmakt till den advokat som Försäkringskassan anlitar för sökandens räkning. Av Försäkringskassans arbetsordning framgår att det är chefen för avdelningen för Barn och Familj som har rätt att underteckna transportfullmakten. Avdelningschefen får delegera uppdraget som lägst till enhetschef på aktuellt område.

7.12 Delgivning

Försäkringskassan kan få en framställan om hjälp med delgivning, men frågan om delgivning av något dokument kan också aktualiseras i samband med en ansökan.

Som anmodad centralmyndighet ska Försäkringskassan då hjälpa till med delgivning i Sverige på något av följande sätt:

• vanlig delgivning
• stämningsmannadelgivning

Delgivning finns beskrivet i vägledning (2001:2) Betalningsskyldighet för underhållsstöd.

Försäkringskassan kan som begärande myndighet få hjälp med delgivning genom att skicka en framställan, läs mer i avsnitt 7.9.

7.13 Språk och översättning

Varje medlemsland eller ekonomisk organisation som ratificerar konventionen ska ange vilket eller vilka språk de kan godta i ansökningar och därtill knutna handlingar. Det ska även anges vilket språk som kommunikationen mellan centralmyndigheterna kan vara på. Om man inte kommit överens om något annat ska kommunikationen ske på de officiella språk som landet anmält, eller på engelska eller franska. Staterna får reservera sig mot användning av antingen engelska eller franska.

I artikel 44 regleras konventionens språkkrav. Ansökningar och tillhörande handlingarna ska vara författade på originalspråk och sedan översättas till det språk som den anmodade staten har angett. Om det inte är möjligt att översätta till det språk som den anmodade staten angett kan ansökan översättas till engelska eller franska och sedan sändas. Ansökan får sedan översättas av den anmodade staten. Kostnader för översättningar ska den begärande staten stå för.

Sverige och EU har anmält att ansökningar som skickas till Försäkringskassan ska vara på svenska, medan kommunikationen mellan centralmyndigheterna kan vara på engelska. Alla länder inom EU, utom Frankrike och Luxemburg, har reserverat sig mot användningen av franska vid kommunikationen mellan centralmyndigheterna. Frankrike och Luxemburg har reserverat sig mot användningen av engelska.

7.14 Formulär

Till 2007 års Haagkonvention finns två formulär bifogade som i förekommande fall måste användas. Försäkringskassan kan även använda formulär på engelska vid samarbete med exempelvis USA.

Nummer	Bilagans namn
I	Formuläret för översändande enligt artikel 12.2
II	Formuläret för bekräftelse enligt artikel 12.3

Haagkonferensen för internationell privaträtt har också gett ut följande formulär som de rekommenderar används i förekommande fall:

• Bilaga A: Ansökan om erkännande eller erkännande och verkställighet
• Bilaga A: Utdrag från ett beslut
• Bilaga A: Handling som visar att avgörandet är verkställbart i ursprungsstaten
• Bilaga A: Försäkran/meddelande om vederbörlig underrättelse
• Bilaga A: Statusrapport
• Bilaga B: Ansökan om verkställighet av ett avgörande som meddelats eller erkänts i den anmodade staten
• Bilaga B: Statusrapport
• Bilaga C: Ansökan fastställelse inkl. faderskap
• Bilaga C: Statusrapport
• Bilaga D: Ansökan om ändring av ett avgörande
• Bilaga D: Statusrapport
• Bilaga E: Blanketten finansiella omständigheter
• Request for Specific Measures (framställan fråga/svar)

Läs mer

Formulären och allmän information finns till exempel på sidan: https://www.hcch.net/en/instruments/conventions/specialised-sections/child-support

7.15 Direkta ansökningar

En sökande kan lämna in en ansökan direkt till en behörig myndighet. Alla artiklar i konventionen gäller dock inte om man väljer att ansöka direkt. De bestämmelser som ska tillämpas på direkta ansökningar finns uppräknade i artikel 37.2.

7.16 Isupport – ett elektroniskt ärendehanteringssystem

I 2007 års Haagkonvention har man varit noggrann med att inte begränsa sig till tidigare traditionella vägar att sända och ta emot ansökningar.

Permanenta byrån har skapat ett elektroniskt ärendehanteringssystem som alla medlemsstater kan använda sig av. Systemet kallas för Isupport. Sverige har inte anslutit sig till systemet ännu, men i vissa andra länder har det införts.

Fördelar med ett gemensamt ärendehanteringssystem är att ansökningstider och kommunikationstid kortas ner betydligt, eftersom det sker helt elektroniskt. Även översättning av de obligatoriska formulären skulle ske automatiskt. Andra fördelar med Isupport är att det skulle vara lättare att få fram statistik. Isupport har också som målsättning att man till och med skulle kunna ha pengaöverföring i systemet.

7.17 Övergångsbestämmelser

I artikel 56 i 2007 års Haagkonvention finns övergångsbestämmelser. Konventionen är tillämplig när en framställan eller en ansökan har tagits emot av den anmodade staten efter det att konventionen har trätt i kraft i båda länderna. Detta gäller även vid en direkt framställan.

Om ett avgörande inte uppfyller villkoren för erkännande och verkställbarhet enligt 2007 års konvention, men där avgörandet hade blivit erkänt och verkställbart enligt någon av de andra Haagkonventionerna (den 2 oktober 1973 och den 15 april 1958) men där dessa konventioner nu inte tillämpas på grund av 2007 års Haagkonvention ska i dessa fall de tidigare Haagkonventionerna tillämpas (artikel 56.2).

Övergångsbestämmelserna säger även att vid underhållsbidrag i ett föräldra- barnförhållande kan avgöranden som har förfallit till betalning innan 2007 års Haagkonvention trädde i kraft verkställas (artikel 56.3).

7.18 Storbritanniens utträde ur EU

Storbritannien lämnade EU den 1 februari 2020. Det medför att underhållsförordningen inte längre ska tillämpas i underhållsbidragsärenden mellan Sverige och Storbritannien. Det är i stället 2007 års Haagkonvention som är tillämplig. Samma dag som Storbritannien lämnade EU trädde det så kallade utträdesavtalet i kraft (Avtal om Förenade Konungariket Storbritannien och Nordirlands utträde ur Europeiska unionen och Europeiska atomenergigemenskapen). Utträdesavtalet innehåller bestämmelser som bland annat innebär att Försäkringskassan sedan den 1 januari 2021 fortsätter tillämpa unionsrätten i förhållande till Storbritannien i vissa situationer. Artikel 67 i utträdesavtalet reglerar domstols behörighet, erkännande och verkställighet av rättsliga avgöranden samt därmed sammanhängande samarbete mellan centralmyndigheter. När det gäller situationer som involverar Storbritannien gäller följande:

• när det gäller mål i vilka talan väckts före övergångsperiodens utgång och mål eller talan som har samband med sådana mål enligt bland annat artiklarna 12 och 13 i underhållsförordningen, ska bestämmelserna om domstols behörighet i underhållsförordningen tillämpas (artikel 67.1 d)
• när det gäller avgöranden i rättsliga förfaranden som inletts före övergångsperiodens utgång och förlikningar inför domstol som godkänts eller ingåtts och officiella handlingar som fastställts före övergångsperiodens utgång, ska bestämmelserna i underhållsförordningen om erkännande och verkställighet tillämpas (artikel 67. 2 c)
• när det gäller ansökningar om erkännande eller verkställighet enligt artikel 67. 2c och begäranden och framställningar som tagits emot av det anmodade landets centralmyndighet före övergångsperiodens utgång, ska kapitel VII i underhållsförordningen tillämpas (artikel 67.3 b).

Det innebär att om processen för att fastställa underhållsbidrag startade före övergångsperiodens slut men ansökan om verkställighet görs efter övergångsperioden, så behöver ansökan innehålla både bilaga I-IV i enlighet med underhållsförordningen och bilaga I i enlighet med 2007 års Haagkonvention.

Om myndigheten i Storbritannien har returnerat ansökan till Försäkringskassan ska vi skicka ansökan igen. Använd bilaga I enligt Haagkonventionen och lägg till korrekt bilaga I-IV enligt underhållsförordningen (beroende på vilken urkund som är aktuell).