6 Samarbete mellan länder utanför EU enligt New York-konventionen

För det internationella administrativa samarbetet om indrivning av underhållsbidrag i internationella ärenden utanför EU finns Konventionen om indrivning av underhållsbidrag i utlandet, undertecknad i New York den 20 juni 1956 (New York-konventionen). Denna konvention togs fram inom ramen för samarbetet inom FN. I fortsättningen omnämns den som New York-konventionen. I vissa länder kallas den också för FN-konventionen.

Även Haagkonventionen av den 23 november 2007 om internationell indrivning av underhåll till barn och andra familjemedlemmar (2007 års Haagkonvention) finns för det administrativa samarbetet om fastställelse och ändring av underhållsbidrag samt indrivning av detsamma. För mer information om 2007 års Haagkonvention, läs kapitel 7.

New York-konventionen har till syfte att underlätta indrivning av underhållsbidrag. Den reglerar i huvudsak administrativa och tekniska frågor som exempelvis översändande av handlingar och befrielse från avgifter. Konventionen ska säkerställa att en bidragsberättigad i ett internationellt ärende ska kunna få samma service och hjälp som en som bor i landet. Det gäller även allmän rättshjälp. Konventionen innehåller inga bestämmelser om erkännande av andra länders domar. Varje land ska enligt konventionen utse en eller flera myndigheter som ska hjälpa den bidragsberättigade. Den myndighet som hjälper den bidragsberättigade i bosättningslandet kallas förmedlande organ och den myndighet som tar emot ansökningar från ett annat land kallas för mottagande organ (artikel 2 i konventionen).

I Sverige är Försäkringskassan både förmedlande och mottagande organ. Utlandskontoret vid Stockholms läns allmänna försäkringskassa övertog uppgiften som förmedlande och mottagande organ från det svenska Utrikesdepartementet 1996. Utlandskontoret övertog Utrikesdepartementets rutiner och sätt att arbeta. Sedan 1996 har vissa rutiner ändrats och utvidgats. Från och med den 1 december 2005 är Försäkringskassan förmedlande och mottagande organ enligt New York-konventionen.

New York-konventionen är en multilateral konvention. De har tillträtts av närmare 60 länder, se bilaga 1. Sverige anslöt sig till konventionen 1958. Betydelsen av New York-konventionen har dock minskat för de europeiska länder som är medlemmar i EU i och med att underhållsförordningen börjat tillämpas från och med den 18 juni 2011.

6.1 När tillämpas New York-konventionen?

Inom EU gäller i första hand underhållsförordningen för det administrativa arbetet, medan New York-konventionen tillämpas med alla övriga konventionsländer. De länder som Sverige vanligtvis tar emot och skickar ansökningar till är Australien och Schweiz.

6.1.1 Kontakter mellan myndigheter

Enligt artikel 2.4 i New York-konventionen får förmedlande och mottagande organ ha direktkontakt med varandra. Allt informationsutbyte i ett ärende ska följaktligen ske mellan förmedlande och mottagande organ direkt. Vid direktkontakt med den bidragsberättigade ska myndigheten i det andra landet informeras.

Det mottagande organet ska enligt artikel 6.2 ”hålla det förmedlande organet underrättat om ärendets gång”. Försäkringskassan ska fortlöpande informera det förmedlande organet i det andra landet om vad som händer i ärendet.

6.2 Grupper som omfattas av New York-konventionen

Enligt inledningen i konventionen omfattas ”behövande personer vilka för sitt lagstadgade underhåll äro beroende av personer i utlandet”. Den är således inte begränsad till underhåll för underåriga barn utan omfattar även underhåll till vuxna barn, föräldrar, maka eller make och andra släktingar. I Sverige upphör underhållsskyldigheten för barn när barnet fyller 18 år. Den kan förlängas till 21 år om barnet går i skolan (8 kap. 1 § FB). I andra länder kan underhållsskyldigheten upphöra när barnet fyller 17 år och i vissa länder kan den vara livslång.

Om den bidragsberättigade har underhållsstöd inträder Försäkringskassan i barnets rätt till underhållsbidrag till den del det svarar mot utbetalt underhållsstöd (19 kap. 29 § SFB). Eftersom New York-konventionen endast gäller ”behövande personer” omfattar den inte Försäkringskassans krav på den bidragsskyldige att betala underhållsstödet. Försäkringskassan räknas inte som en sådan behövande person. För att Försäkringskassan ska kunna kräva in hela underhållsbidraget måste boföräldern i dessa fall ge Försäkringskassan fullmakt som avser hela underhållsbidraget. Men vissa länder accepterar en ansökan från Försäkringskassan även utan fullmakt från den bidragsberättigade. Se avsnitt 6.6.1 om boförälderns medverkan vid indrivning av underhållsbidrag.

Enligt artikel 1 har konventionen till syfte att underlätta indrivningen av underhållsbidrag för en person som ”vistas på någon av de fördragsslutande parternas territorium”. En bidragsberättigad behöver alltså inte vara bosatt i ett konventionsland för att omfattas av konventionen, det räcker med vistelse i landet. Eftersom handläggningen ofta tar lång tid krävs dock att vistelsen är tillräckligt lång.

Bidragsskyldiga föräldrar omfattas inte av New York-konventionen och kan därför inte få hjälp med att skicka en ansökan till ett annat land.

6.3 Metodstöd – språk och översättningar

I New York-konventionen finns inga bestämmelser om vilket språk som ska användas när en ansökan sänds till ett annat land. Det land som tar emot ansökan avgör detta. Detta gäller såväl vid ansökan om fastställelse som vid ansökan om indrivning av underhållsbidrag. I de flesta fall måste därför alla handlingar vara översatta till mottagarlandets språk.

När det gäller översättning av dokument som domar, avtal, födelsebevis etc. ska dessa översättas till mottagarlandets språk. Översättningen måste dessutom vara av en auktoriserad translator.

Korrespondens mellan de olika förmedlande och mottagande organen sker oftast på något av de stora språken som engelska, tyska eller franska.

Exempel

Johanna bor i Sverige. Försäkringskassan betalar ut underhållsstöd till henne för två barn, Leo och Alva som är 12 respektive 19 år. Underhållsbidraget är fastställt i svensk dom till 700 kronor per barn.

Karl är bidragsskyldig för Leo och Alva. Karl bor i Schweiz. Han betalar inte något underhållsbidrag trots att Försäkringskassan har påmint honom. I egenskap av förmedlande organ skickar Försäkringskassan en ansökan om indrivning till det mottagande organet i Schweiz. Ansökan ska vara undertecknad av Johanna som är boföräldern, och samtliga handlingar ska vara översatta till tyska (huvudspråket i den kanton där den som är bidragsskyldig bor, antingen tyska, franska eller italienska). Domen ska vara översatt av en auktoriserad translator. Övriga ansökningshandlingar finns översatta som mallbrev eller blanketter till tyska.

Till ansökan om indrivning bifogar Försäkringskassan två fullmakter. En fullmakt från Johanna som gäller Leo och en från Alva. Eftersom Alva är myndig måste det vara hon själv som lämnar och skriver under fullmakten.

Den efterföljande korrespondensen mellan svenska och schweiziska myndigheter sker på tyska.

När Sverige tar emot ansökningar ska dokument som domar, beslut och handlingar som ska vidarebefordras till andra myndigheter i Sverige, till exempel KFM och domstolar, vara översatta till svenska. Undantag gäller för handlingar som är skrivna på engelska som originalspråk. Det gäller handlingar från USA, Storbritannien, Australien och Irland. De behöver oftast inte översättas. Tingsrätten kan komma att kräva att även dokument skrivna på engelska ska översättas till svenska.

I ärenden som gäller exekvaturförfarande i Sverige av utländska avgöranden (se avsnitt 6.7.2) krävs att de dokument som ska ligga till grund för prövningen i tingsrätten är översatta till svenska (9 § 5 lagen [1976:108]om erkännande och verkställighet av utländskt avgörande angående underhållsskyldighet och 7 § lagen [1965:723] om erkännande och verkställighet av vissa utländska domar och beslut angående underhåll till barn).

Som korrespondensspråk mellan myndigheter accepterar Försäkringskassan engelska och svenska när Försäkringskassan agerar som mottagande organ.

Det är avsändarlandet som står för översättningskostnaderna. I vissa fall kan rättshjälpen i mottagarlandet bekosta översättningen.

Observera att inom det nordiska samarbetet om indrivning av underhållsbidrag är valet av språk reglerat, se kapitel 4.

6.4 New York-konventionen och kostnader

Myndigheternas administrativa hjälp är gratis. Men det kan finnas andra avgifter och kostnader som inte ingår i myndigheternas gratishjälp, till exempel rättshjälpsavgifter och kostnader för översättningar. New York-konventionen har inte alls samma fördelaktiga villkor för rättshjälp som underhållsförordningen. Sökanden har enligt konventionen rätt till rättshjälp på samma villkor som den som bor i landet.

6.5 Ansökningar

6.5.1 Ansökan om att få underhållsbidrag fastställt

New York-konventionen tillsammans med de konventioner som behandlar behörighetsreglerna ger den bidragsberättigade möjlighet att få underhållsbidrag fastställt. En bidragsberättigad kan få hjälp av det förmedlande organet med att sammanställa en ansökan om att få underhållsbidrag fastställt eller höjt. Det förmedlande organet skickar ansökan till det mottagande organet i det land där den bidragsskyldige bor. För mer information om behörighetsreglerna se avsnitt 3.1.1.

6.5.2 Ansökan om erkännande och verkställighet

Om det redan finns en dom med ett fastställt underhållsbidrag kan den bidragsberättigade begära hjälp med att få domen erkänd i det land där den bidragsskyldige bor. Ett villkor är dock att det tillsammans med New York-konventionen måste finnas en konvention om erkännande och verkställighet som både Sverige och det andra landet har anslutit sig till. När New York-konventionen tillämpas för det administrativa samarbetet är det oftast 1973 års Haagkonvention som ska åberopas för erkännande och verkställighet. För information om konventioner om erkännande och verkställighet se avsnitt 3.1.2.

När domen blir erkänd kan det beslutet sedan ligga till grund för verkställigheten, d.v.s. underhållsbidraget kan drivas in. Ansökan om indrivning vidarebefordras till den myndighet som ansvarar för verkställigheten. I Sverige vidarebefordras ansökan till Kronofogdemyndigheten.

6.6 Försäkringskassan som förmedlande organ

Försäkringskassan vidarebefordrar ansökningar från bidragsberättigade i Sverige till det mottagande organet i det land där den bidragsskyldige bor. Det gäller alla bidragsberättigade som kan ha rätt till underhållsbidrag från en bidragsskyldig som bor i ett land som är medlem av New York-konventionen. I de flesta fall gäller det då underhåll för barn som har underhållsstöd men det kan också gälla andra bidragsberättigade såsom makar, före detta makar, äldre barn och andra släktingar.

Om något underhållsbidrag inte är fastställt kan den bidragsberättigade ansöka om att få ett underhållsbidrag fastställt i det land där den bidragsskyldige bor. Ansökan kan också gälla höjning av ett underhållsbidrag.

Om det finns ett avgörande om underhållsbidrag som inte är verkställbart i den bidragsskyldiges land, kan den bidragsberättigade ansöka om erkännande och verkställighetsförklaring av avgörandet och därpå indrivning av underhållsbidraget. Den här typen av ansökningar gäller till exempel en svensk dom.

När den bidragsberättigade redan har en dom som är verkställbar i det andra landet kan han eller hon ansöka direkt om verkställighet. Till exempel ansökan till Schweiz om verkställighet av en schweizisk dom.

6.6.1 Indrivning av underhållsbidrag – boförälderns medverkan

Enligt 19 kap. 29 § SFB kan Försäkringskassan träda in i barnets rätt till underhållsbidrag upp till underhållsstödsnivån om underhållsbidrag är fastställt och den bidragsskyldige bor utomlands eller har inkomster i eller från utlandet. Men det är bara enskilda personer som omfattas av administrativt bistånd enligt New York-konventionen. Därför måste i vissa fall boföräldern vara den som ansöker om indrivning i utlandet. Se avsnitt 6.2 om Försäkringskassan som sökande vid ansökan om indrivning.

Försäkringskassan kan därför förelägga boföräldern att medverka när en ansökan om indrivning av underhållsbidrag sänds till ett annat land (FÖD-dom 17-1989). Medverkan innebär att underteckna ansökan om indrivning, lämna fullmakt till den utländska myndigheten och i vissa länder även lämna uppgifter om sin ekonomi. Har barnet fyllt 18 år gäller samma skyldighet att medverka till indrivning för barnet som för boföräldern.

Om boföräldern eller barnet utan giltigt skäl låter bli att följa föreläggandet lämnas inget underhållsstöd. (18 kap. 10 § SFB och 19 kap. 30 § SFB)

Läs mer

Du kan läsa mer om medverkan enligt socialförsäkringsbalkens bestämmelser i vägledning (2001:9) Underhållsstöd. Här beskrivs även Försäkringskassan rättsliga ställningstagande (FKRS 2017:04) i frågan.

6.6.2 Delgivning av beslut om underhållsstöd

När underhållsstöd betalas ut och ansökan om verkställighet eller ansökan om verkställighetsförklaring sänds till ett annat lands indrivningsmyndighet gäller samma regler som vid ansökan till Kronofogdemyndigheten. Den bidragsskyldige ska vara delgiven beslutet om underhållsstöd och ha blivit påmind om skulden. Om åtgärder för att delge den bidragsskyldige beslutet om underhållsstöd trots upprepade försök inte lyckas finns ändå möjlighet för Försäkringskassan att sända en ansökan om indrivning till en utländsk myndighet.

Det beror på att delgivningen av beslut om underhållsstöd inte har samma betydelse i ärenden om indrivning i utlandet som i ansökningar till den svenska Kronofogdemyndigheten.

• För ansökningar enligt New York-konventionen måste den bidragsberättigade ofta själv skriva under ansökan trots att ansökan gäller den del som avser underhållsstödet. Då vet den bidragsberättigade själv om att ansökan sänts och kan informera Försäkringskassan om den bidragsskyldiges eventuella betalningar som skett direkt till henne eller honom utan att Försäkringskassan fått veta det.
• Den utländska indrivningsmyndigheten accepterar alltid alla betalningar av underhållsbidrag som den bidragsskyldige har gjort till den bidragsberättigade direkt, trots att Försäkringskassan betalar ut underhållsstöd. Försäkringskassan kan aldrig i något fall vid indrivning hos utländsk indrivningsmyndighet åberopa att den bidragsskyldige är delgiven beslut om underhållsstöd och skulle ha betalat till Försäkringskassan och inte till den bidragsberättigade föräldern. I dessa fall spelar det därför ingen roll om den bidragsskyldige är delgiven beslutet om underhållstöd eller inte. Den bidragsskyldige kan alltid åberopa betalningar direkt till boföräldern. Det innebär att Försäkringskassan då måste ta hänsyn till en sådan betalning till boföräldern, oavsett om den bidragsskyldige är delgiven beslutet om underhållsstöd eller inte.

6.7 Försäkringskassan som mottagande organ

New York-konventionen reglerar det administrativa biståndet som lämnas av förmedlande och mottagande organ i respektive land. Sverige hjälper således bara de länder som har anslutit sig till New York-konventionen (se bilaga 1, vilka länder som omfattas av denna konvention). Den bidragsberättigade kan förutom barn vara föräldrar, make, maka eller andra släktingar (New York-konventionens inledning och artikel 1 i konventionen).

En ansökan kan avse hjälp med att:

• få underhållsbidrag fastställt och i samband därmed att få faderskapet fastställt
• få omprövning av ett tidigare fastställt underhållsbidrag
• få en verkställighetsförklaring av ett utländskt avgörande om underhållsbidrag
• få underhållsbidraget indrivet hos Kronofogdemyndigheten om det finns ett avgörande som är verkställbart i Sverige.

I samband med en ansökan ska Försäkringskassan hjälpa till med att söka efter den bidragsskyldiges adress om den är oklar eller saknas. Översättning av handlingar behandlas i avsnitt 6.3.

6.7.1 Fastställa underhållsbidrag

Ansökan om att få ett underhållsbidrag fastställt eller ansökan om att få ett underhållsbidrag ändrat kan göras inom ramen för New York-konventionen.

Ansökan ska innehålla följande:

• uppgift om vad ansökan avser
• personuppgifter för den förälder (eller ställföreträdare) som har hand om barnet, för barnet och för den bidragsskyldige
• betalningsmottagare
• yrkande om underhållsbidragets storlek
• uppgift om vilket lands lag som ska tillämpas vid fastställelse av underhållsbidraget.

Följande dokument ska bifogas ansökan:

• skrivelse från förmedlande organ
• handling som styrker föräldraskapet
• ansökan om rättshjälp undertecknad av den bidragsberättigade eller dennes ställföreträdare, de ekonomiska uppgifterna ska avse barnets ekonomi
• fullmakt i original utställd på Försäkringskassan undertecknad av den bidragsberättigade (eller dennes ställföreträdare)
• underlag för beräkning av underhållsbidraget
• uppgifter om ekonomi och social situation för den förälder som bor tillsammans med barnet
• uppgifter om barnets behov, som normala levnadsomkostnader, barnomsorgskostnader och eventuella kostnader för särskilda behov
• underlag för beräkning av levnadskostnader i sökandens land.

När Försäkringskassan får ansökan ska den bidragsskyldige kontaktas för att få till stånd en frivillig överenskommelse mellan parterna (artikel 6 i New York-konventionen).

Om detta inte lyckas efter en första kontakt ska Försäkringskassan ge en svensk advokat i uppdrag att få ett underhållsbidrag fastställt. Detta ombud för den bidragsberättigade ska på nytt försöka få till stånd en överenskommelse mellan parterna. Om detta inte lyckas ska ombudet bedöma om ärendet ska tas upp i svensk domstol. Ombudet ska söka rättshjälp för den bidragsberättigade och driva ärendet vidare på det mest fördelaktiga sättet för den bidragsberättigade. Försäkringskassan ska bevaka att handläggningen hos advokaten går framåt och när det behövs, påskynda ärendet (JO:s beslut, dnr 3718-2004 och dnr 6152-2014).

6.7.2 Verkställighetsförklaring

Om ett avgörande har sitt ursprung i något av de länder som omfattas av internationella regler om erkännande och verkställighet, så ska Försäkringskassan hjälpa till med att få det förklarat verkställbart i Sverige (exekvaturförfarande). Ansökan ska vidarebefordras till den tingsrätt som är behörig.

I avsnitt 6.5.2 behandlas erkännande och verkställighet av utländska avgöranden.

I Sverige är det tingsrätten som tar ställning till om utländska avgöranden kan verkställighetsförklaras i Sverige.

En ansökan om verkställighetsförklaring (exekvatur) av ett utländskt avgörande ska innehålla följande:

• uppgift om vad ansökan avser
• personuppgifter för den förälder (eller ställföreträdare) som har hand om barnet, för barnet och för den bidragsskyldige
• betalningsmottagare.

Ansökan ska åtföljas av följande dokument:

• skrivelse från förmedlande organ
• skuldspecifikation i den valuta som underhållsbidraget är fastställt i
• fullmakt i original utställd på Försäkringskassan undertecknad av den bidragsberättigade eller dess ställföreträdare
• en bestyrkt kopia av beslutet eller domen om underhållsbidrag med intyg i original som visar att avgörandet är verkställbart i ursprungslandet
• bevis att den bidragsskyldige blivit delgiven kallelse till processen och också att denna kallelse har redovisat innehållet i kravet.

Läs mer

När tingsrätten prövar en ansökan om erkännande och verkställbarhet får de inte göra någon omprövning i sak. Tingsrätten tar alltså inte ställning till underhållsbidragets storlek (artikel 36 i förordning EU-förordning 44/2001 och artikel 12 i 1973 års Haagkonvention samt beslut från HD i mål nr Ö 2114-03 och mål nr Ö 4238-03).

Exekvaturförfarandet i tingsrätten regleras i följande bestämmelser:

• lagen (2014:912) med kompletterande bestämmelser om domstols behörighet och om erkännande och internationell verkställighet av vissa avgöranden
• lagen (2011:603) med kompletterande bestämmelser till EU:s underhållsförordning och 2007 års Haagkonvention om underhållsskyldighet
• lagen (1976:108) om erkännande och verkställighet av utländska avgöranden angående underhållsskyldighet
• lagen (1965:723) om erkännande och verkställighet av vissa utländska domar och beslut angående underhåll till barn.

6.7.3 Verkställighet

Om den bidragsberättigade i det andra landet har ett avgörande om underhållsbidrag som är direkt verkställbart i Sverige vidarebefordrar Försäkringskassan ansökan till Kronofogdemyndigheten för direkt verkställighet. Innan ärendet sänds till Kronofogdemyndigheten ska Försäkringskassan ta kontakt med den bidragsskyldige och informera om att en ansökan har kommit till Försäkringskassan och vad ansökan avser. Den bidragsskyldige ska uppmanas att betala underhållsbidraget. Det ska betalas till den bidragsberättigade direkt eller till den betalningsmottagare som anges i ansökan. Den bidragsskyldige ska visa upp kvitto på betalningen. Om detta inte sker ska den bidragsberättigades ansökan om indrivning skickas till Kronofogdemyndigheten.

Om den bidragsskyldige vid den första kontakten kommer med förslag på avbetalning på skulden ska förslaget redovisas för förmedlande organ i det andra landet. Accepteras förslaget av den bidragsberättigade och den bidragsskyldige börjar betala skickas ansökan inte vidare till Kronofogdemyndigheten. Om förslaget inte accepteras ska ansökan sändas till Kronofogdemyndigheten. Observera att all kontakt och allt informationsutbyte sker genom förmedlande och mottagande organ i respektive land.

Ansökan om indrivning ska innehålla följande:

• uppgift om vad ansökan avser
• personuppgifter för den förälder (eller ställföreträdare) som har hand om barnet, för barnet och för den bidragsskyldige
• uppgift om betalningsmottagare.

Ansökan ska åtföljas av följande dokument:

• skrivelse från förmedlande organ
• fullmakt i original utställd på Försäkringskassan, undertecknad av den bidragsberättigade eller dess ställföreträdare
• en bestyrkt kopia av avgörandet om underhållsbidrag, med intyg om att domen eller beslutet har vunnit laga kraft
• skuldspecifikation i den valuta som underhållsbidraget är fastställt i.

I Sverige är följande avgöranden om underhållsbidrag verkställbara:

• svensk dom med fastställt underhållsbidrag
• skriftligt avtal om underhållsbidrag bevittnat av två personer
• ett avgörande om underhållsbidrag från något av de nordiska länderna
• ett avgörande från något EU-land som enligt intyg utgör en europeisk exekutionstitel enligt EU-förordning 805/2004
• ett utländskt avgörande som har förklarats för verkställbart alternativt är direkt verkställbart i Sverige.

För verkställighet av avgöranden som omfattas av underhållsförordningen, se kapitel 5. Verkställighet inom Norden behandlas i kapitel 4.

En ansökan om indrivning av underhållsbidrag behöver inte längre undertecknas av sökanden eller hens ombud. Kravet på att exekutionstiteln ska ges in i original eller bevittnad kopia har också tagits bort (2 kap. 1 och 2 §§ UB). Det innebär att ansökan till Kronofogdemyndigheten kan skickas genom central utskrift.

Ansökan från bidragsberättigad som bor i Norden

Ansökningar om verkställighet av ett nordiskt avgörande från en bidragsberättigad som bor i något av de nordiska länderna ska ställas direkt till Kronofogdemyndigheten. Det framgår av artikel 2 den nordiska indrivningskonventionen. Dessa ärenden handläggs således inte alls på Försäkringskassan.

6.7.4 Svensk rättshjälp

När en ansökan från utlandet avser hjälp med att få underhållsbidrag fastställt anlitar Försäkringskassan ett juridiskt ombud i Sverige. Vem som ska stå för kostnaderna i samband med det regleras av rättshjälpslagen (1996:1619). Rättshjälp innebär att man får kostnader för att anlita ett juridiskt ombud och vissa utredningskostnader täckta av staten. Om ett ärende pågår i en domstol beslutar den domstolen om rättshjälp. I annat fall beslutar Rättshjälpsmyndigheten. Rättshjälpsmyndighetens beslut kan överklagas till Rättshjälpsnämnden.

Rättshjälpen är inkomstprövad. Den ekonomiska bedömningen grundas på barnets inkomster i ärenden om underhåll. Den som har en rättsskyddsförsäkring ska i första hand använda denna försäkring. Rättsskyddsförsäkring kan ingå i hemförsäkringen. Den statliga rättshjälpen kommer i andra hand efter försäkringsskyddet.

Den som är bosatt i en stat som är ansluten till New York-konventionen ska likställas med svenska medborgare i frågor om underhållsbidrag när det gäller rätt till rättshjälp (35 § rättshjälpsförordningen [1997:404]).

Enligt 11 § 2 rättshjälpslagen får rättshjälp i frågor om underhåll till barn endast beviljas om det finns särskilda skäl. De ärenden som omfattas av New York-konventionen har Rättshjälpsnämnden ansett omfattas av särskilda skäl. Ett barn som bor utomlands som ansöker om att få hjälp med att fastställa underhållsbidrag i Sverige kan således få rättshjälp. I övriga fall som gäller underhåll till barn har rättshjälp beviljats restriktivt i Högsta domstolen (NJA 2003 s. 226).

Enligt 7 § rättshjälpslagen får rättshjälp beviljas om någon behöver juridiskt biträde utöver rådgivning. För prövning i tingsrätten av om en utländsk dom kan förklaras för verkställbar i Sverige finns det sällan förutsättningar att bevilja rättshjälp (Svea hovrätt Ö 10179-02 och NJA 2001 s. 911).

6.7.5 Betalning av underhållsbidrag

Från Sverige betalas underhållsbidrag antingen direkt av den bidragsskyldige eller efter indrivning genom Kronofogdemyndigheten. Betalningarna går direkt till den bidragsberättigade eller annan anvisad betalningsmottagare i utlandet. Betalningsflödet går aldrig via Försäkringskassan. Detta innebär att Försäkringskassan inte vet om den bidragsskyldige fullgör sin betalningsskyldighet. Det förmedlande organet i utlandet måste bevaka ärendet och informera Försäkringskassan om betalningarna upphör eller om betalningarna inte är tillräckliga. Försäkringskassan ska då vidta åtgärder för att förmå den bidragsskyldige att betala.

6.8 Tillämpningen av de internationella reglerna

De konventioner som reglerar det internationella samarbetet om indrivning av underhållsbidrag är multilaterala. Det innebär att flera länder accepterar en och samma konvention. Det har medfört olika tolkningar av konventionstexten. I första hand gäller det hur olika länder tolkar New York-konventionen. Sveriges tolkning stämmer väl överens med den tolkning som Haagkonferensen för internationell privaträtt har framfört.

Läs mer

Haagkonferensen för internationell privaträtt har kartlagt hur olika länder arbetar med New York-konventionen i en rapport (Prel. Doc. No 1 of September 1995, Note on the operation of the Hague Conventions relating to maintenance obligations and of the New York Convention on the Recovery Abroad of Maintenance, Michel Pelichet).