Hoppa till huvudinnehåll

7 Beslut

7.1 Beslut hos Försäkringskassan​

Den 1 januari 2008 upphörde socialförsäkringsnämnderna. Beslut i ärenden som tidigare avgjorts i socialförsäkringsnämnd fattas i stället av en tjänsteman hos Försäkringskassan (prop. 2006/07:117, Vissa sjukförsäkrings- och pensionsfrågor, m.m.). Den beslutsordning som ska tillämpas för dessa ärendeslag framgår av Generaldirektörens arbetsordning för Försäkringskassan (2016:02)

Beslut i ärenden om handikappersättning fattas av en särskilt utsedd beslutsfattare efter föredragning eller av utredare.

Läs mer

I vägledning (2004:7) Förvaltningsrätt i praktiken kan du läsa mer om bland annat Försäkringskassans beslut och särskild beslutsordning.

7.2 Beslut av den särskilt utsedda beslutsfattaren​

När det gäller handikappersättning avgörs följande frågor av den särskilt utsedda beslutsfattaren:

  • Rätten till handikappersättning och nivå i procent av prisbasbeloppet samt vilket belopp som kommer att betalas. Om det vid beslutstillfället är känt att personen ska ha daghandikappersättning kan beslutet inkludera att handikappersättningen ska omräknas till daghandikappersättning (50 kap. 4–13 §§ och 106 kap. 23§ jämförd med 9 och 11 §§ respektive 37 § SFB).
  • Omprövning av rätten till handikappersättning (50 kap. 11–14 §§ SFB).
  • Förlängning av tidsbegränsad handikappersättning utan ansökan (110 kap. 6 § andra stycket SFB).
  • Från vilken tidpunkt handikappersättning kan beviljas (50 kap. 9 § SFB).
  • Rätten till handikappersättning har upphört i annat fall än när personen har avlidit (50 kap. 9 § SFB).
  • Indragning eller nedsättning av handikappersättning (112 kap. 3 §, 107 kap. 6 § och 110 kap. 52–55, och 57–58 §§ SFB).
  • Interimistiska beslut (112 kap. 2 och 3 §§ SFB).

7.3 Beslut som fattas av utredaren​

Följande frågor avgörs av utredaren under förutsättning att de inte prövas i samband med beslut om rätten till ersättningen:

  • Beslut om avslag i de fall grunden för avslaget är att den enskilde inte omfattas eller har omfattats av socialförsäkringen enligt bestämmelserna i 3–7 kap. SFB eller motsvarande äldre bestämmelser.
  • Avvisning.
  • Kontroll av om omprövning ska göras (50 kap. 14 § SFB p. 2).
  • Rätten till handikappersättning har upphört, i de fall personen har avlidit (50 kap. 9 § SFB).
  • Handikappersättning kan betalas ut vid vistelse på institution (106 kap. 23 § jämförd med 9–11 §§ samt 37 § SFB).
  • Omvandling av daghandikappersättning till handikappersättning under förutsättning att det finns ett beslut om rätt till ersättning och utredaren bedömer att ersättningen fortsättningsvis kommer att ligga på samma nivå som beslutats av särskild beslutsfattare (50 kap. 10–14 §§ och 106 kap. 23 § jämförd med 9 och 11 §§ respektive 37 § SFB).
  • Beslut om att förutsättningarna för omprövning av handikappersättning inte är uppfyllda (äldre lydelse av 50 kap. 14 § SFB).
  • Utbetalning av handikappersättning (50 kap. 16 § SFB).
  • Preskription (107 kap. 12 § SFB).
  • Skyldighet att lämna uppgifter (110 kap. 13 och 46 §§ SFB).

7.4 Motivering av beslut​

Ett beslut ska innehålla de skäl som har bestämt utgången.

Läs mer

För en närmare beskrivning av vad som gäller för motivering av beslut, se vägledning (2004:7) och Försäkringskassans riktlinjer (2005:14) Att skriva kommuniceringsbrev och beslutsbrev i Försäkringskassan.

7.5 Avvikande mening​

Om beslutsfattaren och utredaren är oeniga om utgången i ett ärende har föredraganden, det vill säga utredaren, rätt att få avvikande mening antecknad. Den avvikande meningen ska framgå av beslutet.

Läs mer

I vägledning (2004:7) och i Försäkringskassans riktlinjer (2005:14) Att skriva kommuniceringsbrev och beslutsbrev i Försäkringskassan kan du läsa mer om avvikande mening.

7.6 Kommunicering​

Läs mer

Vägledning (2004:7) beskriver utförligt vad som gäller för kommunicering. Där finns också ett metodstöd för hur kommunicering går till och vad man ska ta hänsyn till vid olika situationer.

7.7 Tidpunkt för beviljande​

Försäkringskassan beviljar handikappersättning från och med den månad under vilken personen uppfyller förutsättningarna för rätt till handikappersättning. Detta gäller både förutsättningarna för bosättning enligt SFB och behovet av stöd. Ersättningen kan inte beviljas för längre tid tillbaka än sex månader före ansökningsmånaden (50 kap. 9 § SFB).

För personer som behöver uppehållstillstånd i Sverige får handikappersättning beviljas tidigast 3 månader innan uppehållstillståndet beviljades. (5 kap. 12 § SFB)

7.8 Interimistiska beslut​

112 kap. 2 § SFB För tid till dess att ett ärende har avgjorts får Försäkringskassan […] besluta i fråga om ersättning om

  1. det inte utan betydande dröjsmål kan avgöras om rätt till ersättning föreligger,
  2. det är sannolikt att sådan rätt föreligger, och
  3. det är av väsentlig betydelse för den som begär ersättningen. Ett beslut enligt första stycket får meddelas även när det står klart att rätt till ersättning föreligger, men ersättningens belopp inte kan bestämmas utan betydande dröjsmål.

112 kap. 3 § SFB Finns det sannolika skäl att dra in eller minska en beslutad ersättning, kan den handläggande myndigheten besluta att ersättningen ska hållas inne eller lämnas med lägre belopp till dess att ärendet avgjorts.

Läs mer

Vägledning (2004:7) beskriver utförligt vad som gäller för interimistiska beslut. Där kan du läsa om vilka villkor som ska vara uppfyllda, om vem som tar initiativ och om förutsättningar för att fatta ett interimistiskt beslut. Där förklaras också hur du ska tolka begreppen betydande dröjsmål, sannolikt och väsentlig betydelse i fråga om förutsättningarna att fatta ett interimistiskt beslut.

7.9 Utbetalning​

Utbetalning av löpande handikappersättning ska göras månadsvis (50 kap. 16 § SFB).

Försäkringskassan betalar ut handikappersättning till och med den månad då den ersättningsberättigade avlider eller då rätten till förmånen upphör. (50 kap. 9 § SFB)

Daghandikappersättning kan betalas ut om den sökande vistas minst tio dagar per kvartal, eller minst tio dagar i följd utanför institutionen (106 kap. 23 § jämförd med 11 och 37 §§ SFB).

Vid beräkning av tid för sådan tillfällig vistelse som avses i 106 kap. 23 § jämförd med 11 och 37 §§ SFB ska resdag jämställas med vistelsedag, om tiden för vistelsen uppgår till minst två dagar i följd. (3 § FKFS 2010:32)

Av förarbeten till lagen framgår att Försäkringskassan bör få uppgifterna om antalet dagar en gång per kvartal (jfr prop. 1974:129, s. 103). Det är därför lämpligt att Försäkringskassan betalar ut ersättningen en gång per kvartal.

Se vidare Försäkringskassans vägledning (2005:1) Utbetalning av förmåner, bidrag och ersättningar.

7.10 Omprövning och överklagande av beslut​

Den som inte är nöjd med Försäkringskassans beslut kan begära att beslutet omprövas (113 kap. 7 § SFB). En sådan begäran ska göras inom två månader från den dag hen fick del av beslutet.

Om man inte är nöjd med beslutet efter omprövning kan man överklaga hos förvaltningsrätten (113 kap. 10 § SFB). Ett sådant överklagande ska också göras inom två månader från den dag man fick del av beslutet. Förvaltningsrättens avgörande kan i sin tur överklagas hos kammarrätt och kammarrättens avgörande kan överklagas hos Högsta förvaltningsdomstolen. Det krävs prövningstillstånd i kammarrätt och Högsta förvaltningsdomstol. Även det allmänna ombudet hos Försäkringskassan får överklaga Försäkringskassans beslut.

Läs mer

För ytterligare information om överklagande se vägledning (2001:7) Omprövning, ändring och överklagande av Försäkringskassans beslut.