Sammanfattning
Denna vägledning är avsedd att vara ett stöd i det dagliga arbetet hos Försäkringskassan. Den ska hjälpa utredare att tillämpa socialförsäkringsbalken och förordningen (2000:1047) om handikappersättning och vårdbidrag (HVF) samt tillhörande författningar på ett riktigt sätt. För att en person ska ha rätt till handikappersättning krävs att personen är försäkrad i Sverige, omfattas av det svenska socialförsäkringsskyddet och uppfyller de särskilda förmånsvillkoren.
Försäkringstillhörigheten baseras på var personen bor eller arbetar. Bestämmelser om vem som är försäkrad finns i socialförsäkringsbalken, förordningarna 1408/71 eller 883/2004 eller i något internationellt regelverk.
Handikappersättning är en ersättning till vuxna personer med funktionsnedsättning. Försäkringskassan kan bevilja förmånen till en försäkrad från och med juli månad det år hen fyller 19 år och som innan hen fyllt 65 år för avsevärd tid har fått sin funktionsförmåga nedsatt i sådan omfattning att hen
- behöver mer tidskrävande hjälp i sin dagliga livsföring,
- behöver fortlöpande hjälp för att kunna förvärvsarbeta, eller
- i annat fall har betydande merkostnader.
Beroende på hjälpbehovets omfattning eller merkostnadernas storlek är handikappersättning för år räknat 69, 53 eller 36 procent av prisbasbeloppet.
För den som är blind är handikappersättningen 69 procent av prisbasbeloppet för tid före den månad då Försäkringskassan börjar betala ut hel sjukersättning, hel aktivitetsersättning eller hel ålderspension. För tid därefter är ersättningen till den som är blind 36 procent av prisbasbeloppet om inte stödbehovet ger anledning till högre ersättning.
Handikappersättning till den som är gravt hörselskadad är 36 procent av prisbasbeloppet om inte stödbehovet ger anledning till högre ersättning.
Som en följd av att sjukersättning och aktivitetsersättning infördes och ersatte förtidspension och sjukbidrag flyttades åldersgränsen för rätten till vårdbidrag fram. Från och med den 1 januari 2003 kan Försäkringskassan bevilja vårdbidrag till och med juni månad det år barnet fyller 19 år. Det är först i denna ålder som det allmänt sett framstår som sannolikt att en ung person kan försörja sig långsiktigt genom arbete.
Handikappersättning kan beviljas från och med juli månad det år personen fyller 19 år.
År 2006 gjorde Försäkringskassan ett rättsligt ställningstagande om tillfälligt ändrade förhållanden. Försäkringskassan har 2009 även gjort ett rättsligt ställningstagande om merutgifter (numera merkostnader) och samtidigt beslutade Försäkringskassan också om ändringar i Riksförsäkringsverkets allmänna råd (RAR 2002:9) om handikappersättning. Ändringarna i RAR 2002:9 och de rättsliga ställningstagandena handlar om rekommendationer och tolkningar av lagstiftningen.
Försäkringskassan ska alltid ompröva beslutet om handikappersättning i samband med att den försäkrade beviljas sjukersättning, aktivitetsersättning eller allmän ålderspension. Omprövning ska också göras när förhållanden som påverkar behovet av handikappersättning ändras, det vill säga när den försäkrades merkostnader eller behov av hjälp ändras. Ändrade förhållanden som påverkar behovet av handikappersättning kan också bero på förändringar i samhället. Vid en omprövning tar Försäkringskassan hänsyn till nya författningar, annan normering och rättspraxis som påverkar rätten till handikappersättning. Begreppet efterkontroll används endast när det handlar om att ta ställning till om förhållandena har ändrats på så sätt att beslutet ska omprövas.
Försäkringskassan tog 2018 fram ett rättsligt ställningstagande (FKRS 2018:13) Omvårdnadsbidrag och merkostnadsersättning – familjehem.
Den 1 januari 2019 upphörde bestämmelserna om handikappersättning att gälla, och i stället trädde övergångsbestämmelser om handikappersättning och bestämmelser om merkostnadsersättning i kraft. Övergångsbestämmelserna finns beskrivna i kapitel 10.
De huvudsakliga skillnaderna mellan handikappersättning och merkostnadsersättning kan sammanfattas i följande tre punkter:
- Handikappersättning ersätter hjälpbehov och merkostnader medan merkostnadsersättningen bara ersätter merkostnader.
- Handikappersättning kan bara beviljas till vuxna med funktionsnedsättning medan merkostnadsersättning kan beviljas både till vuxna med funktionsnedsättning och till föräldrar eller personer likställda med föräldrar till barn som har en funktionsnedsättning.
- Handikappersättning finns på tre nivåer, men merkostnadsersättning finns på fem nivåer.
Läs mer i vägledning (2018:3) Merkostnadsersättning.