8 Beräkning av bostadsbidrag och tillägg
I kapitlet redogörs för
- hur bostadsbidraget beräknas för olika boendeformer
- hur samordning sker med andra former av bostadsbidrag
- när tillägg till bostadsbidraget beviljas.
8.1 Vad är skälig bostadskostnad?
Vad som är en skälig bostadskostnad bestäms av den högsta godtagbara bostadskostnad som årligen fastställs av Försäkringskassan i en föreskrift. (1 § RFFS 1995:10)
Den högsta godtagbara bostadskostnaden beror dels på hushållets storlek, dels på vilken boenderegion hushållet ligger i. Det finns fem boenderegioner:
- Storstockholm
- Storgöteborg
- Stormalmö
- kommuner med fler än 75 000 invånare
- övriga kommuner
Bostadsbidraget kan högst motsvara den högsta godtagbara boendekostnaden för boendekommunen. (3 § RFFS 1995:10)
8.2 Särskilda skäl för högre bostadskostnad än högsta godtagbara kostnaden
Om det finns särskilda skäl kan en högre bostadskostnad än den som angetts som högsta godtagbara kostnad, anses som skälig (3 § RFFS 1995:10). Särskilda skäl kan vara att den bidragsberättigade haft svårt att få tag i en bostad till skälig kostnad på orten. Det kan också vara funktionsnedsättningar av olika slag hos den bidragsberättigade eller hans eller hennes familjemedlemmar, som gör att det behövs en dyrare bostad (prop. 1977/78:127 s 32). Se domarna om bostadsbrist i avsnitt 6.6.3.
8.3 Boende tillsammans med föräldrar
För att bestämma vad som är högsta godtagbara kostnad för en bostad där den bidragsberättigade bor tillsammans med sina föräldrar används normernas värden för bostadskostnad på följande sätt. (4 § RFFS 1995:10)
1–2 vuxna + 1 barn Boende med en eller två föräldrar
1–2 vuxna + 2 barn Boende med en eller två föräldrar och ett barn till föräldrarna
1–2 vuxna + 3 barn Boende med en eller två föräldrar och två barn till föräldrarna
Av den bostadskostnad som bestämts som skälig ska därefter föräldrarnas andel beräknas. Den utgör 22 procent av deras bruttoinkomst per månad. Samma procentsats gäller om den bidragsberättigade bor tillsammans med bara en förälder. (5 § RFFS 1995:10)
Den bidragsberättigade andel av den bestämda bostadskostnaden är det som återstår när föräldrarnas andel räknats av (6 § RFFS 1995:10).
Martin bor tillsammans med sina föräldrar i en villa. De har inga andra barn som bor hemma. Föräldrarnas sammanlagda bruttoinkomst är 38 000 kronor per månad. Bostadskostnaden är 10 000 kronor per månad. Den högsta godtagbara kostnaden för bostaden är 9 075 kronor per månad för det aktuella året.
- Bostadskostnad enligt högsta godtagbara kostnad: 9 075 kr
- Föräldrarnas andel av bostadskostnaden (22 procent x 38 000): – 8 360 kr
- Martins andel av bostadskostnaden: 715 kr
Bostadsbidraget blir 715 kronor i månaden. Bidraget minskas sedan med Martins eventuella inkomst.
8.3.1 Andra barn som bor hemma och har en viss inkomst
Beräkningen görs på ett annat sätt om föräldrarna har andra barn som bor hemma och som har inkomst av annat arbete än bara feriearbete under studier, eller någon annan inkomst över 500 kronor per månad. Se vidare kapitel 9. Då bestäms den bidragsberättigade andel genom att återstoden av bostadskostnaden delas lika mellan den bidragsberättigade och de barn som har en sådan inkomst. (6 § RFFS 1995:10)
Jesper bor tillsammans med sina föräldrar och två bröder i en lägenhet. Föräldrarnas sammanlagda bruttoinkomst är 20 000 kronor per månad. En av bröderna arbetar och har en inkomst på 10 000 kronor per månad. Bostadskostnaden är 7 000 kronor per månad. Den högsta godtagbara bostadskostnaden för det aktuella året är 12 500 kronor per månad.
- Bostadskostnad: 7 000 kr
- Föräldrarnas andel av bostadskostnaden (2 procent x 20 000): – 4 400 kr
- Jespers och broderns andel av bostadskostnaden: 2 600 kr
Det som återstår av bostadskostnaden sedan föräldrarnas andel räknats bort delas lika mellan Jesper och den bror som arbetar. Jespers andel blir alltså hälften av 2 600 kronor, det vill säga 1 300 kronor.
Bostadsbidraget blir 1 300 kronor i månaden. Bidraget minskas sedan med Jespers eventuella inkomst.
8.3.2 Skälig andel i föräldrarnas bostadskostnad
Den bidragsberättigades beräknade andel i föräldrarnas bostadskostnad anses som skälig om den inte överstiger skillnaden mellan genomsnittskostnaden för en bostad för 1–2 vuxna med två barn och en bostad för 1–2 vuxna med ett barn.
Om den beräknade andelen är högre än skillnadsbeloppet anses skillnadsbeloppet som en skälig andel i bostadskostnaden (7 § RFFS 1995:10). Skillnadsbeloppet är alltså taket för bostadsbidraget.
8.3.3 Särskilda skäl till en högre andel i föräldrarnas bostadskostnad
Om det finns särskilda skäl får den bidragsberättigades andel bestämmas till ett högre belopp än skillnadsbeloppet (7 § RFFS 1995:10). Särskilda skäl kan vara att han eller hon har en starkare anknytning till föräldrahemmet än normalt och det kan förväntas bli hans eller hennes permanenta hem för överskådlig framtid. Den bidragsberättigades andel i en skälig bostadskostnad bör i dessa fall beräknas enligt 8 § första stycket RFFS 1995:10 (RAR 2002:10 till 7 § andra stycket RFFS 1995:10). Detta innebär att bostadskostnaden delas lika mellan det antal personer som bor i bostaden.
Per bor tillsammans med sina föräldrar i ett småhus. Han bedriver näringsverksamhet i källarvåningen. Per har köpt fastigheten tillsammans med sina föräldrar, och de har också tagit lån som de har ett gemensamt betalningsansvar för. De delar på bostadskostnaden som är beräknad till 6 000 kronor per månad. Den högsta godtagbara kostnaden uppgår för det aktuella året till 7 500 kronor per månad.
Försäkringskassan fastställer Pers andel i bostadskostnaden till 2 000 kronor per månad.
8.4 Boende tillsammans med någon annan än sin make, ett barn eller en förälder, s.k. kamratboende
För att bestämma vad som är högsta godtagbara kostnad för en bostad där den bidragsberättigade bor tillsammans med någon annan än sin make, ett barn eller en förälder, används normernas värden för bostadskostnad på följande sätt.
1–2 vuxna + 1 barn Boende med två andra personer än make, barn eller förälder
1–2 vuxna + 2 barn Boende med tre andra personer än make, barn eller förälder
1–2 vuxna + 3 barn Boende med fyra andra personer än make, barn eller förälder (4 § RFFS 1995:10).
Efter att den skäliga bostadskostnaden beräknats ska den bidragsberättigades andel i kostnaden beräknas genom att den skäliga bostadskostnaden delas lika mellan det antal personer som bor i bostaden (8 § RFFS 1995:10).
Tomas bor tillsammans med en kamrat i en lägenhet. Hyran för lägenheten är 6 900 kronor per månad. Den högsta godtagbara kostnaden är 6 050 kronor för det aktuella året. Bostadsbidraget blir hälften av 6 050 kronor, det vill säga 3 025 kronor före eventuellt inkomstavdrag.
8.4.1 Särskilda skäl
Den bidragsberättigades andel av bostadskostnaden får bestämmas till ett högre belopp än det belopp som angetts ovan om det finns särskilda skäl för det (8 § RFFS 1995:10).
Vad som kan vara särskilda skäl får bedömas från fall till fall.
8.4.2 Inneboende eller kamratboende
När den bidragsberättigade bor tillsammans med någon annan än sin partner, ett barn eller en förälder skulle kunna betraktas både som att han eller hon är inneboende och kamratboende.
För att någon ska kunna betraktas som inneboende ska det röra sig om ett hyresförhållande. Ett hyresförhållande regleras i ett hyresavtal mellan hyresvärd och hyresgäst. Hyresavtalet ska upprättas skriftligen om hyresvärden eller hyresgästen begär det (12 kap. 2 § 1 JB). Avtalet kan med andra ord vara antingen muntligt eller skriftligt. Läs mer om hyrd bostad i avsnitt 7.4.
8.5 Samordning med annat bostadsbidrag
Bostadstillägg till någon i hushållet Om bostadstillägg enligt 101 kap. SFB betalas ut påverkar inte detta beräkningen av familjebidrag. Det är i stället bostadstillägget som räknas om sedan familjebidraget i form av bostadsbidrag har bestämts (21 och 26 §§ Pensionsmyndighetens föreskrifter [PFS 2010:6] om beräkning av bostadskostnad i ärenden om bostadstillägg och äldreförsörjningsstöd).
Bostadsbidrag enligt SFB Om bostadsbidrag enligt SFB betalas ut till en bidragsberättigad, dennes make eller föräldrar som denne bor hos ska den bostadskostnad som bedömts skälig i familjebidragsärendet minskas med det preliminära bostadsbidraget som betalas ut enligt SFB (29 § RFFS 1998:9).
I dessa situationer är det viktigt att informera den bidragsberättigade om att bostadsbidrag enligt SFB endast är preliminärt och bestäms slutgiltigt först när taxeringen är klar.
Victor bor tillsammans med sina föräldrar i en lägenhet. Bostadskostnaden är 4 000 kronor. Den högsta godtagbara kostnaden för det aktuella året är 8 000 kronor. Föräldrarna får preliminärt bostadsbidrag med 500 kronor. 3 500 kronor anses därför som en skälig bostadskostnad. Därefter fastställs föräldrarnas och Victors andel av bostadskostnaden.
Om den bidragsberättigade bor tillsammans med en annan person än sin make, ett barn eller en förälder bestäms först den bidragsberättigades andel av bostadskostnaden. Om han eller hon får preliminärt bostadsbidrag minskas hans eller hennes andel av kostnaden med detta bidrag. Om däremot den andra personen får bostadsbidrag påverkas inte bostadsbidraget (29 § RFFS 1998:9).
Sophia bor tillsammans med en kamrat och sin syster i en lägenhet där hyran är 7 825 kronor per månad. Den högsta godtagbara kostnaden för bostaden är 7 500 kronor för det aktuella året. Sophias kamrat får preliminärt bostadsbidrag med 500 kronor. Sophias kostnad för bostaden påverkas inte av bostadsbidraget. Hon betalar en tredjedel av hyran, 2 608 kronor. Bostadsbidraget blir 2 500 kronor, det vill säga en tredjedel av den högsta godtagbara bostadskostnaden 7 500 kronor. Eventuella inkomster minskar sedan bostadsbidraget, se kapitel 9.
8.6 Tillägg till bostadsbidrag
Den bidragsberättigade kan också ha rätt till ett tillägg till bostadsbidraget. Syftet med tillägget är att täcka de kringkostnader som följer med boendet, till exempel kostnad för hushållsel, telefonabonnemang och hemförsäkring (prop. 1982/83:115 om förbättrade förmåner åt värnpliktiga m.fl. s. 23 och 41).
Därför betalas tillägget inte ut till en bidragsberättigad som bor med sina föräldrar (7 kap. 18 § förordningen om förmåner till totalförsvarspliktiga).
Tillägget betalas ut för samma tid som bostadsbidraget. Det är 380 kronor eller 190 kronor per månad. Det förstnämnda beloppet betalas till en bidragsberättigad som bor ensam eller med sin make eller ett barn medan det sistnämnda beloppet betalas till de övriga (7 kap. 18 § förordningen om förmåner till totalförsvarspliktiga).
Tillägget betalas bara ut till en bidragsberättigad som får bostadsbidrag. Det innebär att tillägg inte kan betalas ut om villkoren för bostadsbidrag är uppfyllda, men på grund av de olika reglerna om inkomster och avräkning som minskar bidraget innebär att bidragsberättigad inte får något bidrag.