6 Bostadsbidrag

Av kapitlet framgår

• vem som har rätt till bostadsbidrag
• grundkrav för rätt till bostadsbidrag
• regler för olika boendeformer
• vad som kan vara särskilda skäl.

6.1 Vem har rätt till bostadsbidraget?

Följande personer har rätt till bostadsbidrag:

• totalförsvarspliktiga som genomgår grundutbildning som är längre än 60 dagar (7 kap. 2 § förordningen om förmåner till totalförsvarspliktiga).
• rekryter som genomgår militär grundutbildning som är längre än 60 dagar (12 § förordningen om militär grundutbildning).
• Hemvärnssoldater eller frivillig personal vars tjänstgöring ska pågå minst fyra dagar i följd. Tjänstgöringen får inte ge rätt till dagpenning eller lön enligt de grunder som gäller för anställd personal. (12 § förordningen om förmåner till frivilliga och 17 § förordningen om förmåner till hemvärnssoldater). Vid tjänstgöring under höjd beredskap har en frivillig alltid rätt till bostadsbidrag (14 § förordningen om förmåner till frivilliga).
• Officersaspiranter (13 § officersförordningen).

6.2 Grundkrav för rätt till bostadsbidrag

Bostadsbidrag kan endast beviljas om den bidragsberättigade själv bor i den bostad som han eller hon ansöker om bostadsbidrag för och har kostnader för den bostaden. Dessutom måste han eller hon vara folkbokförd på bostaden. Om det finns särskilda skäl kan bostadsbidrag även lämnas för en bostad som den bidragsberättigade inte är folkbokförd på. Se vidare avsnitt 6.2.3.

Detta framgår av 7 kap. 9 och 10 §§ förordningen om förmåner till totalförsvarspliktiga.

6.2.1 Ansökan om bostadsbidrag

Ansökan om bostadsbidrag ska innehålla de upplysningar som är nödvändiga för att bedöma rätten till bostadsbidrag (11 kap. 5 § förordningen om förmåner till total­försvarspliktiga).

Den bidragsberättigade måste alltså styrka att han eller hon bor i bostaden och har kost­nader för den, till exempel genom att visa upp ett hyreskontrakt (4 § lagen om handläggning av vissa ersättningar till den som tjänstgör inom totalförsvaret).

Om det finns något som tyder på att den bidragsberättigade inte betalar för sitt boende eller inte bor i den bostad som han eller hon har uppgett i sin ansökan, ska handläggaren alltid be honom eller henne om mer uppgifter. Det kan till exempel vara en redovisning av inbetalningar av hyran till hyresvärdens eller förstahandskontrakts-innehavarens konto.

6.2.2 Kvalifikationskrav och kvalifikationstid

En bidragsberättigad som bor ensam, inneboende eller tillsammans med någon annan än sin make eller förälder måste ha gjort det i minst tre månader (räknat från datum för inryckning och tre månader bakåt) före tjänstgöringens början för att ha rätt till bostadsbidrag.

Den bidragsberättigade ska även under minst tre månader och ytterligare tid, upp till en månad beroende på datum för inryckning, haft ekonomisk förmåga att betala och regelbundet betalat för sitt boende. Detta eftersom hyra ofta betalas i förskott.

Det kallas för kvalifikationskravet och månaderna kallas för kvalifikationstid.

Kvalifikationskravet om tre månader behöver inte vara uppfyllt om den bidrags­berättigade bor tillsammans med sin make. Däremot så gäller fortfarande grundkravet om folkbokföring, se avsnitt 6.2.

Detta framgår av 7 kap. 9 § förordningen om förmåner till totalförsvarspliktiga.

6.2.3 Bidrag betalas bara ut för en bostad

Bostadsbidrag får endast betalas ut för en bostad (7 kap. 10 § förordningen om förmåner till totalförsvarspliktiga). Även om den bidragsberättigade och hans eller hennes make faktiskt har kostnader för exempelvis två lägenheter, kan alltså bostadsbidrag bara betalas ut för en lägenhet (prop. 1977/78:127 s. 32).

6.3 Regler för olika boendeformer

Reglerna för rätt till bostadsbidrag varierar mellan olika boendeformer. För boende tillsammans med make och barn gäller samma definitioner av begreppet barn som under avsnitt 5.2. Även en styvförälder ingår i begreppet förälder.

6.3.1 Boende med make och sambo

När den bidragsberättigade bor tillsammans med maken eller sambon gäller inte kvalifikationskravet på tre månader eller att hen ska ha haft ekonomisk förmåga att betala för sitt boende.

6.3.2 Boende med förälder

För att bostadsbidrag ska kunna beviljas när den bidragsberättigade bor med föräldrar måste

• Den bidragsberättigade fram till tjänstgöringens början haft ekonomisk förmåga (se avsnitt 6.4) att betala och regelbundet ha betalat för sitt boende
• familjens ekonomi vara sådan att det finns behov av bidraget.

Om den bidragsberättigade har betalat för sitt boende i minst tre månader i direkt anslutning till inryckningen räknas det som regelbundet (RAR 2002:10 till 7 kap. 9 § första stycket 2–3 förordningen om förmåner till totalförsvarspliktiga).

Om den bidragsberättigade bara bor tillsammans med en förälder (se vidare avsnitt 6.6.1) och inte har haft förmåga att betala för sitt boende, ska Försäkringskassan ändå bevilja bidrag om det finns särskilda skäl (7 kap. 9 § förordningen om förmåner till totalförsvarspliktiga).

Den bidragsberättigade räknas som boende med förälder även om det i praktiken är föräldern som flyttat in hos sitt vuxna barn. Det beror på att formuleringen i förordningen (1995:239) om förmåner till totalförsvarspliktiga 7 kap. 9 § punkt 3 specifikt fastslår att om man bor med en förälder kan det inte vara ett kamratboende. Då återstår bara föräldraboende enligt punkt 2.

Styrka regelbunden betalning

Ett sätt för den bidragsberättigade att styrka att han eller hon regelbundet har betalat för sitt boende hos föräldrarna är att visa upp kvitton på betalningarna eller ett intyg om att betalning ska ske. Han eller hon kan även styrka det genom att uppvisa kontoutdrag på utbetalningar varje månad (4 § lagen om handläggning av vissa ersättningar till den som tjänstgör inom totalförsvaret).

Bosättning utanför hemorten under grundskole- eller gymnasiestudier

Om den bidragsberättigade under tiden innan inryckningen regelmässigt tillbringat sin dygnsvila på en annan ort än hemorten för att gå i grund- eller gymnasieskola eller motsvarande utbildning, bör han eller hon anses ha bott tillsammans med sina föräldrar under denna tid.

Det gäller om den bidragsberättigade har varit folkbokförd hos sina föräldrar enligt 11 § folkbokföringslagen (RAR 2002:10 till 7 kap. 9 § första stycket 2–3 förordningen om förmåner till totalförsvarspliktiga).

6.3.3 Ensamboende, inneboende eller boende med någon annan än make eller förälder, så kallat kamratboende

I dessa fall kan bostadsbidrag beviljas om två villkor är uppfyllda. Den bidragsberättigade ska

1. ha haft bostaden i minst tre månader före tjänstgöringens början, den så kallade kvalifikationstiden och
2. under denna tid haft ekonomisk förmåga (se avsnitt 6.4) att betala och regelbundet betalat för sitt boende.

Om det finns särskilda skäl kan dock bostadsbidrag beviljas även i andra fall. (7 kap. 9 § första stycket 3 förordningen om förmåner till totalförsvarspliktiga)

6.4 Förmåga att betala boendet

För att anses ha haft ekonomisk förmåga att betala för sitt boende bör den bidragsberättigade haft

• någon form av inkomst
• tillgång till ekonomiska medel (se 6.4.1) eller
• ekonomiskt bistånd enligt 4 kap. socialtjänstlagen (2001:453).

Den bidragsberättigades betalningsförmåga bör ha motsvarat minst hans eller hennes andel av bostadskostnaden (RAR 2002:10 till 7 kap. 9 § första stycket 2–3 förordningen om förmåner till totalförsvarspliktiga).

6.4.1 Bedömning av ekonomisk förmåga

Inackorderingstillägg och studiebidrag enligt 2 kap. studiestödslagen (1999:1395) bör inte räknas med som inkomst vid bedömning av ekonomisk förmåga (RAR 2002:10 till 7 kap. 9 § första stycket 2–3 förordningen om förmåner till totalförsvarspliktiga). Om den bidragsberättigade endast har sådana inkomster förutsätter det ett försörj­ningsekonomiskt samband mellan denne och föräldrarna. Däremot bör studiemedel (studiebidrag och studielån) enligt 3 kap. studiestödslagen räknas med som inkomst vid bedömningen av ekonomisk förmåga.

För en bidragsberättigad som bara har bott med en förälder bör i förekommande fall den del av underhållsbidraget som överstiger beloppet för underhållsstöd enligt 18 kap. 20 § SFB räknas med som inkomst när man bedömer ekonomisk förmåga (RAR 2002:10 till 7 kap. 9 § första stycket 2–3 förordningen om förmåner till totalförsvarspliktiga).

Med ”tillgång till ekonomiska medel” menas egna ekonomiska tillgångar som är tillräckliga för att betala för bostaden. Tillfälliga inkomster från försäljning av mindre tillhörigheter, regelbundna lån av vänner eller familj, snabblån, eller regelbundna gåvor räknas inte som tillgång till ekonomiska medel. Se även Kammarrätten i Sundsvalls dom den 27 juni 2007 i mål nr 139-07, som finns i domsnytt nr 08-09/07.

Rättsfall

Kammarrätten i Sundsvall (KRSU) har i ett avgörande prövat frågan om en bidragsberättigad kunde anses ha haft ekonomisk förmåga att betala för sitt boende. Den bidragsberättigade hade under minst tre månader före värnpliktstjänstgöringens början bott ensam i en hyreslägenhet. För att betala hyran hade han gjort regelbundna uttag från sitt bankkonto och han hade åberopat handlingar som visade att han haft banktillgodohavanden av sådan storlek att han kunnat betala hyran med dessa. Domstolen fann därför att han haft ekonomisk förmåga att betala och också gjort troligt att han regelbundet betalat för sitt boende. (KRSU mål nr. 1392-1998)

Kammarrätten i Stockholm (KRNS) har i ett annat avgörande prövat frågan om en bidragsberättigad kan anses ha haft en kostnad för sin bostad eller inte. Han hyrde en bostad av sina föräldrar och hade inte ekonomisk förmåga att betala för sitt boende, utan hade lånat pengar av sina föräldrar för att betala hyran. Ett skuldebrev hade då upprättats. Domstolen ansåg inte att han hade visat att han haft en egen bostadskostnad. (KRNS mål nr. 1487-1999)

6.5 Flyttning under kvalifikationstid

Den bidragsberättigade anses uppfylla kvalifikationskravet även om han eller hon under kvalifikationstiden bytt mellan olika typer av boenden, så länge de olika boendena tillsammans uppfyller kvalifikationskravet. Detta under förutsättning att grundkraven för rätt till ersättning också är uppfyllda.

Exempel

Anna skaffade tillsammans med en kamrat en bostad fyra månader före tjänstgöringens början. Hon flyttar till en egen bostad en månad innan hon börjar sin tjänstgöring. Anna uppfyller kvalifikationskravet och har rätt till bostadsbidrag för den sistnämnda bostaden.

6.6 Särskilda skäl för bostadsbidrag

6.6.1 Inte folkbokförd på den adress där man bor

Ibland är man inte folkbokförd på den adress där man bor.

• Om man ska bo på en adress kortare tid än ett år anses det inte leda till ändrad bosättning (8 § folkbokföringslagen [1991:481]).
• Om man kan antas bli utsatt för brott, förföljelse eller allvarliga trakasserier kan man i vissa fall medges att vara folkbokförd på gamla folkbokföringsorten s.k. kvarskrivning (16 § folkbokföringslagen).

Det finns också särskilda skäl att bevilja bostadsbidrag för en annan bostad än den där personen är folkbokförd om han eller hon är bosatt utomlands och har bostadskostnader där (RAR 2002:10 till 7 kap. 10 § förordningen om förmåner till totalförsvarspliktiga).

6.6.2 Boende med en förälder

Särskilda skäl för att lämna bostadsbidrag till en bidragsberättigad som bor tillsammans med enbart en förälder och inte haft förmåga att betala för sitt boende kan finnas om bostadsbidrag enligt 95 kap. SFB upphört i anslutning till att den bidragsberättigade påbörjat utbildningen och om familjen har en sådan ekonomi att den behöver bidraget (RAR 2002:10 till 7 kap. 9 § andra stycket förordningen om förmåner till totalförsvarspliktiga).

Detta blir främst aktuellt om den bidragsberättigade är det enda kvarvarande barnet i hushållet enligt 95 kap. 5 § SFB. När den bidragsberättigade har slutfört sina gymnasie­studier kan han eller hon inte längre anses ingå i hushållet. Föräldern förlorar då rätten till bostadsbidrag och kan då få en så ansträngd ekonomi att han eller hon riskerar att tvingas flytta till en annan bostad.

6.6.3 Bidrag för en högre boendekostnad vid flyttning under tjänstgöring

Om den bidragsberättigade flyttar under tjänstgöringstiden beviljas bostadsbidrag för en högre bostadskostnad än för den tidigare bostaden endast om det finns särskilda skäl (7 kap. 10 § förordningen om förmåner till totalförsvarspliktiga). Det gäller både när han eller hon inte tidigare har beviljats bostadsbidrag och när han eller hon har beviljats bidrag grundat på en lägre bostadskostnad. Den bidragsberättigade har dock fortfarande rätt till bostadsbidrag grundat på den tidigare bostadskostnaden, så länge som de formella kraven för rätt till bostadsbidrag är uppfyllda även för den nya bostaden.

Ett särskilt skäl att bevilja bidrag för en högre kostnad kan vara att familjen utökats med flera barn och den tidigare bostaden därmed blivit för liten (RAR 2002:10 till 7 kap. 10 § förordningen om förmåner till totalförsvarspliktiga).

6.6.4 Särskilda skäl att bevilja bidrag när bostaden anskaffats under kvalifikationstiden eller tjänstgöringstiden

Särskilda skäl att bevilja bidrag när bostaden anskaffats under kvalifikationstiden eller tjänstgöringstiden kan vara

• mycket starka sociala skäl, exempelvis om den bidragsberättigade inte längre kan bo hemma, om bostaden är hans eller hennes enda riktiga hem i Sverige eller om han eller hon får barn eller separerar,
• att den bidragsberättigade måste ha någonstans att bo efter utryckningen och en tid innan tjänstgöringstidens slut skaffar en bostad eller
• att den bidragsberättigade är officersaspirant som tjänstgör under lång tid och där det kan anses skäligt att en bostad anskaffas under utbildningstiden.

Detta framgår av prop. 1977/78:127 s. 31 och prop. 1981/82:102 om säkerhets- och försvarspolitiken samt totalförsvarets fortsatta utveckling s. 158–159.

Att någon är officersaspirant är dock inte i sig ett särskilt skäl. Officersaspiranter kan inte generellt beviljas bidrag endast på grund av att de deltar i officersutbildning. Det krävs att det finns ytterligare omständigheter som talar för att bevilja bidraget. En bedömning av detta måste göras i varje enskilt fall.

Officersaspiranterna erbjuds ett kostnadsfritt boende av utbildningsmyndigheten. För att kunna bedöma om det är skäligt att en aspirant skaffar en egen bostad under utbildningstiden bör man ta hänsyn till vilket boende som erbjudits honom eller henne.

Rättsfall

Regeringsrätten (RegR) har i ett antal mål prövat frågan om särskilda skäl när en bostad anskaffats under kvalifikationstiden eller under tjänstgöringstiden.

Tidigare tidpunkt för inryckning än planerat

Före den 1 juli 1978 måste en bidragsberättigad som bodde ensam eller tillsammans med någon annan än sin make, ett barn eller en förälder ha bott på ett sådant sätt under minst sex månader före tjänstgöringens början för att har rätt till bostadsbidrag. Undantag från den regeln kunde göras om det fanns särskilda skäl.

I två mål gjorde den bidragsberättigade gällande att han skulle beviljas bostadsbidrag för en bostad som anskaffats kortare tid än sex månader före tjänstgöringens början. Anledningen var att han hade räknat med en senare tidpunkt för inryckningen än den som kom att gälla. RegR fann att det inte fanns särskilda skäl att bevilja bostadsbidrag. (RÅ 1980 2:24 I och II)

Förhållanden i föräldrahemmet

I ett mål gällde frågan en bostad som den bidragsberättigade anskaffat under kvalifikations- och tjänstgöringstiden. Skälet till begäran om bostadsbidrag var förhållandena i föräldrahemmet. Den bidragsberättigade hävdade att det var nödvändigt att flytta hemifrån, bland annat på grund av trångboddhet och misshälligheter inom familjen. RegR fann att det fanns särskilda skäl att bevilja bostadsbidrag. (RÅ 1980 2:24 IV)

Sjukdom

I ett mål gällde frågan en bostad som den bidragsberättigade anskaffat under kvalifikationstiden. Den bidragsberättigade angav som särskilda skäl främst att hans allergiska besvär lindrades genom att han flyttade från föräldrahemmet och fick en egen bostad. Av handlingarna i målet framgick att han haft allergiska besvär sedan lång tid tillbaka. RegR framhöll att det inte i målet gjorts gällande att det just vid tidpunkten för flyttningen hade inträffat någon avgörande förändring i dennes sjukdomsbild. RegR fann att det inte fanns särskilda skäl att bevilja bostadsbidrag. (RÅ 1981 2:70)

Separation

I ett mål gällde frågan en regementsofficersaspirant som skaffat en egen bostad under tjänstgöringen. Aspiranten hade separerat från sin fästmö som han bott tillsammans med i en villa. Han flyttade först hem till sina föräldrar och därefter in i en egen bostad. RegR framhöll att aspiranten haft egen bostad i fem år före tjänstgöringens början, och att vistelsen i föräldrahemmet därför fick anses som tillfällig. Rätten fann att det fanns särskilda skäl att bevilja bostadsbidrag. (RÅ 1982 Ab 245 mål nr. 1431-1981)

Rättsfall

Bostadsbrist

I ett mål gällde frågan en bidragsberättigad som skaffat bostad under tjänstgöringstiden. Genom en rad omständigheter kom han över en lägenhet med centralt läge i Malmö när han hade några månader kvar av sin tjänstgöring. Det konstaterades att om den bidragsberättigade hade avstått från lägenheten, skulle han inte ha saknat möjlighet att inom rimlig tid efter tjänstgöringstidens slut få en annan bostad i Malmö. RegR fann att det inte fanns särskilda skäl att bevilja bostadsbidrag. (RÅ 1989 not 434, mål nr. 3027-1987)

I ett annat mål som också gällde bostadsbrist hade en bidragsberättigad fått förstahandskontrakt på en lägenhet i Stockholms innerstad under tjänstgörings­tiden. Denne hade tidigare bott hos sina föräldrar. Han uppgav att han för sina högskolestudier behövde ett lugn som han inte kunde få i ett hem med flera syskon.

RegR framhöll bland annat att utredningen inte visade att den bidragsberättigade utan bostadsbidrag varit tvungen att avstå från lägenheten av ekonomiska skäl eller att han saknat möjligheter att inom rimlig tid efter tjänstgöringens slut få en annan bostad i Storstockholmsområdet. RegR fann att det inte fanns särskilda skäl att bevilja bostadsbidrag. (RÅ 1984 2:17)