Hoppa till huvudinnehåll

5 Familjepenning

Av kapitlet framgår

  • vem som har rätt till familjepenning
  • för vilka närstående personer familjepenning kan betalas ut
  • storleken på familjepenningen.

5.1 Vem har rätt till familjepenningen?​

Följande personer har rätt till familjepenning:

  • totalförsvarspliktiga som genomgår grundutbildning som är längre än 60 dagar (7 kap. 2 § förordningen om förmåner till totalförsvarspliktiga).
  • rekryter som genomgår militär grundutbildning som är längre än 60 dagar (12 § förordningen om militär grundutbildning).
  • hemvärnssoldater eller frivillig personal vars tjänstgöring ska pågå minst fyra dagar i följd. Tjänstgöringen får inte ge rätt till dagpenning eller lön enligt de grunder som gäller för anställd personal. (12 § förordningen om förmåner till frivilliga och 17 § förordningen om förmåner till hemvärnssoldater). Vid tjänstgöring under höjd beredskap har en frivillig alltid rätt till familjepenning (14 § förordningen om förmåner till frivilliga).
  • officersaspiranter (13 § officersförordningen).

5.2 Familjepenning för barn​

Familjepenning för barn betalas ut för

  • den bidragsberättigades barn under 18 år som varaktigt bor tillsammans med henne eller honom
  • den bidragsberättigades barn under 18 år som han eller hon inte varaktigt bor tillsammans med men är skyldig att betala underhållsbidrag för enligt en dom eller ett avtal, eller är bidragsskyldig för enligt 19 kap. SFB
  • andra barn som är under 18 år och som varaktigt bor tillsammans med den bidragsberättigade och hans eller hennes make.

Detta framgår av 7 kap. 8 § 1–3 förordningen om förmåner till totalförsvarspliktiga.

5.2.1 Växelvis boende​

Grundregeln är att ett barn bor varaktigt där det är folkbokfört. När ett barn bor hos båda föräldrarna växelvis anses det också vara varaktigt boende. Med växelvist boende menas normalt att barnet vistas ungefär lika mycket hos bägge föräldrarna (prop. 1999/2000:118, Underhållsstöd vid växelvis boende s. 14). Högsta domstolen har i ett avgörande uttalat att när barnet vistas hos den ena föräldern endast en tredjedel av tiden är det normalt fråga om umgänge och inte varaktigt boende (NJA 1998 s. 267).

5.2.2 Styrka underhållsskyldighet​

Den underhållsskyldige styrker att han eller hon betalar underhåll, genom att skriva under på heder och samvete i ansökan, att uppgifterna är riktiga och fullständiga. Om det är nödvändigt kan man begära att den underhållsskyldige, till exempel via kontoutdrag, redovisar utbetalningar som har gjorts.

5.2.3 Varaktigt boende med barn vid inryckning​

Om barnet bodde med den bidragsberättigade när han eller hon ryckte in, men inte kan göra det under tjänstgöringstiden, anses barnet ändå uppfylla kravet på varaktigt boende (prop. 1977/78:127 s. 31).

5.2.4 Barns ålder​

Familjepenning betalas ut för barn under 18 år. Det är barnets ålder den 1 januari det år då den bidragsberättigade börjar tjänstgöringen som har betydelse. Det innebär att om barnet var 17 år den 1 januari kan föräldern få Familjepenning beviljat senare under året även om barnet då hunnit fylla 18 år.

Det här framgår av 7 kap. 7 § förordningen om förmåner till totalförsvarspliktiga.

5.3 Familjepenning för make, frånskild make eller annan som vårdar barn​

Familjepenning kan betalas ut för en make och i vissa fall också för en frånskild make. Även en annan person som vårdar den bidragsberättigades barn kan under vissa förutsättningar få familjepenning. (7 kap. 8 § 4–7 förordningen om förmåner till totalförsvarspliktiga)

5.3.1 Familjepenning för make​

Familjepenning betalas ut för en make som vårdar barn som är under 18 år och varaktigt bor tillsammans med den bidragsberättigade. Om det finns synnerliga skäl kan familjepenning också betalas ut för en make som bor med den bidragsberättigade utan att vårda barn under 18 år.

Det här framgår av 7 kap. 8 § 4–5 förordningen om förmåner till totalförsvarspliktiga.

Vad menas med vård av barn?

Med vård av barn menas att maken svarar för att barnet får skötsel och tillsyn. Även om barnet tidvis tas om hand av någon annan, exempelvis på förskola, anses maken vårda barnet. (Prop. 1977/78:127 s. 30–31)

Make som inte vårdar barn

Familjepenning för en make som inte vårdar barn kan bara betalas ut i undantagsfall. Det krävs synnerliga skäl för att bevilja detta. (7 kap. 8 § 5 förordningen om förmåner till totalförsvarspliktiga)

Synnerliga skäl kan vara att maken inte kan försörja sig på grund av arbetslöshet utan är beroende av den bidragsberättigades inkomst. Det kan också bero på graviditet eller sjukdom om inte maken kan få något annat bidrag för sin försörjning, som exempelvis arbetslöshetsersättning, föräldrapenning eller sjukpenning. (Prop. 1977/78:127 s. 31)

5.3.2 Familjepenning för en frånskild make​

En bidragsberättigad som är skyldig att betala underhållsbidrag till en frånskild make enligt en dom eller ett avtal, har rätt till familjepenning. (7 kap. 8 § 6 förordningen om förmåner till totalförsvarspliktiga)

5.4 Familjepenning för någon annan än en make​

Familjepenning kan även betalas ut för någon annan än en make eller en före detta make. Förutsättningen är att personen vårdar den bidragsberättigades barn under 18 år och att barnet varaktigt bor tillsammans med den bidragsberättigade (7 kap. 8 § 7 förordningen om förmåner till totalförsvarspliktiga). Det kan här vara fråga om en förälder, ett syskon eller någon annan närstående (prop. 1977/78:127 s. 31).

5.5 Familjepenningens storlek​

5.5.1 Familjepenning för barn​

Familjepenningen för barn är högst 2 175 kronor per månad och barn.

Familjepenning för barn som den bidragsberättigade är underhållsskyldig för enligt en dom eller ett avtal, får inte överstiga underhållsbidragets storlek.

Den bidragsberättigade kan även vara återbetalningsskyldig för att underhållstöd betalas ut av Försäkringskassan till den andre föräldern. I så fall får familjepenningen inte överstiga summan av den fastställda återbetalningsskyldigheten och den del av det fastställda underhållsbidraget som överstiger underhållsstödets belopp.

Detta framgår av 7 kap. 11 § förordningen om förmåner till totalförsvarspliktiga.

Familjepenning som motsvarar den fastställda återbetalningsskyldigheten ska i dessa fall betalas för den bidragsberättigades räkning till Försäkringskassan (11 kap. 8 § 2 förordningen om förmåner till totalförsvarspliktiga).

Exempel

Magnus är underhållsskyldig för sin son Joel. Enligt en dom ska han betala underhållsbidrag med 1 800 kronor per månad. Joels mamma är beviljad underhållsstöd till Joel. Det fastställda återbetalningsbeloppet för Magnus är 1 573 kronor per månad.

Magnus ansöker om familjepenning under sin tjänstgöringstid. Han beviljas bidrag med 1 800 kronor per månad. Återbetalningsbeloppet (1572 kronor) betalas direkt till Försäkringskassan medan resterande belopp, 227 kronor, betalas till Magnus.

Med återbetalningsbelopp menas det belopp som en bidragsskyldig förälder betalar till Försäkringskassan efter beslut om underhållsstöd. Det aktuella högsta beloppet för underhållsstöd framgår av vägledning (2001:9) Underhållsstöd.

5.5.2 Familjepenning för make, frånskild make och närstående​

För en bidragsberättigads frånskilda make är familjepenningen lika stor som det fastställda underhållsbidraget. För en närstående person som vårdar den bidragsberättigades barn är den lika stor som den ersättning hon eller han betalar för vården.

Familjepenningen för frånskild make och närstående liksom för make kan dock högst vara 4 350 kronor per månad.

Allt detta framgår av 7 kap. 11 § förordningen om förmåner till totalförsvarspliktiga.