2 Olika former av tjänstgöring som kan ge rätt till familjebidrag och dagpenning

Inom totalförsvaret finns olika former av tjänstgöring som under vissa förutsättningar kan ge rätt till familjebidrag och dagpenning. Närmare information om vilka förutsättningar som ska vara uppfyllda för att en person ska ha rätt till familjebidrag finns i det inledande avsnittet i följande kapitel om respektive ersättning. I detta kapitel redogörs för de olika tjänstgöringsformerna.

2.1 Allmänt om totalförsvarsplikt

Värnplikt

Den allmänna värnplikten lades vilande i fredstid i och med riksdagens beslut den 19 maj 2010 om regeringens proposition 2009/10:160 Modern personalförsörjning för ett användbart försvar – vissa frågor om Försvarsmaktens personal. Från den 1 juli 2010 till den 31 december 2017 byggde försvarets personalförsörjning på frivillighet, inte på plikt.

I och med regeringens beslut den 2 mars 2017 återaktiverades värnplikten som ett komplement till den frivilliga ansökan till Försvarsmakten för att uppnå den önskade totala mängden personer i utbildning. Personer födda från och med 1999 skickar in ett beredskapsunderlag det år de fyller 18 och utifrån detta kallas ett urval till mönstring. Bland dessa väljs ett antal ut till grundutbildning med start från sommaren 2018.

Efter godkänd grundutbildning eller när en person slutar en anställning vid Försvars­makten blir hon eller han krigsplacerad med plikt (3 kap. 12 § lagen [1994:1809] om totalförsvarsplikt). Det innebär att personen kan kallas till repetitionsutbildning och krigstjänstgöring om regeringen beslutar om det, med hänsyn till försvarsberedskapen.

Sammanhållen militär grundutbildning sedan den 1 januari 2016

I samband med att värnplikten beslutades vilande, inrättades två frivilliga militära utbildningar inom Försvarsmakten: en grundläggande militär utbildning och en kompletterande militär utbildning. Dessa ersattes den 1 januari 2016 av en samman­hållen militär grundutbildning. Denna utbildning erbjuds nu både mönstrade och frivilliga. De som går denna utbildning utifrån de gamla frivilliga reglerna kallas rekryter, nya kallas totalförsvarspliktiga. De som går en grundläggande officersutbildning inom Försvarsmakten som leder till officersexamen kallas för officersaspiranter.

Totalförsvarspliktiga/rekryter och officersaspiranter har rätt till vissa förmåner som anges i förordningen om förmåner till totalförsvarspliktiga, bland annat familjebidrag. (12 § förordningen [2015:613] om militär grundutbildning och 13 § officersförordningen)

Det finns också personer som har ingått avtal med Försvarsmakten och tjänstgör i hemvärnet eller frivillig försvarsverksamhet. De kan i vissa situationer också ha rätt till familjebidrag (17 § förordningen [1997:147] om förmåner till hemvärnssoldater och 12 § förordningen [1994:523] om förmåner till frivilliga).

2.2 Totalförsvarsplikt

Totalförsvarsplikt fullgörs genom

• värnplikt,
• civilplikt eller
• allmän tjänsteplikt.

Det här framgår av 1 kap. 3 § lagen om totalförsvarsplikt.

2.2.1 Värnplikt, civilplikt och allmän tjänsteplikt

Värnplikten och civilplikten omfattar

• grundutbildning
• repetitionsutbildning
• beredskapstjänstgöring och
• krigstjänstgöring.

Detta framgår av 1 kap. 4 § lagen om totalförsvarsplikt.

Skyldigheten att fullgöra värnplikt omfattar endast svenska medborgare. Den gäller från januari det år man fyller 19 år till och med december det år man fyller 47 år. (1 kap. 5 § lagen om totalförsvarsplikt)

Civilplikt ska fullgöras i de verksamheter inom totalförsvaret som regeringen bestämmer. I fråga om egentliga stridsuppgifter får civilplikten bara omfatta ordnings- eller bevakningsuppgifter. (1 kap. 6 § lagen om totalförsvarsplikt)

Allmän tjänsteplikt kan föreskrivas av regeringen om det behövs för att en verksamhet som är av särskild vikt för att totalförsvaret ska kunna upprätthållas (6 kap. 1 § lagen om totalförsvarsplikt).

Allmän tjänsteplikt fullgörs genom att den som är totalförsvarspliktig

• kvarstår i sin anställning eller fullgör ett uppdrag
• tjänstgör enligt avtal om frivillig tjänstgöring inom totalförsvaret eller
• utför arbete som anvisas honom eller henne av den myndighet som regeringen bestämmer.

Det här framgår av 6 kap. 2 § lagen om totalförsvarsplikt.

2.3 Personalkategorier

Personal inom det militära försvaret delas upp i en rad personalkategorier (2 kap. 2 § förordningen [1996:927] om Försvarsmaktens personal). Detta avsnitt beskriver de personalkategorier som kan vara aktuella för familjebidrag och dagpenning.

2.3.1 Totalförsvarspliktig personal

Samlingsbegreppet totalförsvarspliktig personal omfattar personer som

• har skrivits in eller krigsplacerats för tjänstgöring i Försvarsmakten enligt lagen (1994:1809) om totalförsvarsplikt, och
• inte är rekryter, officersaspiranter eller anställda som militär tjänsteman i form av soldat, sjöman, gruppbefäl eller officer.

Totalförsvarspliktiga kan ha rätt till familjebidrag och dagpenning.

2.3.2 Rekryter

Den som har antagits till eller går en utbildning enligt förordning (2015:613) om militär grundutbildning kallas rekryt. Rekryter har samma rätt till familjebidrag som totalförsvarspliktiga. (2 §, 7 § och 12 § förordningen om militär grundutbildning)

2.3.3 Officersaspiranter

Med officersaspirant avses den som är antagen till eller genomgår grundläggande officersutbildning inom Försvarsmakten eller utbildning som leder till officersexamen vid Försvarshögskolan. Officersaspiranter har rätt till samma förmåner som total­försvarspliktiga som går en grundutbildning som är längre än 60 dagar. Detta gäller också den som genomgår en militär utbildning eller tjänstgöring som motsvarar militär grundutbildning och ska leda till en officersutbildning (2 §, 9 § och 13 § officersförordningen).

2.3.4 Hemvärnet

Den som ingått avtal med Försvarsmakten enligt 5 § hemvärnsförordningen (1997:146) kallas för hemvärnssoldat. Hemvärnet är en del av Försvarsmakten och har vissa uppdrag inom totalförsvaret. Det kan handla om olika typer av utbildningar eller tjänstgöringar. Hemvärnssoldater kan ha rätt till familjebidrag (17 § förordningen om förmåner till hemvärnssoldater). De kan också ha rätt till dagpenning (2 § förordningen om förmåner till hemvärnssoldater). Det har de däremot inte om de får ersättning enligt de grunder som gäller för försvarets anställda personal.

2.3.5 Frivillig försvarsverksamhet

Den som är medlem i en frivillig försvarsorganisation kan tjänstgöra inom totalförsvaret. Det gäller de organisationer som anges i bilagan till förordningen (1994:524) om frivillig försvarsverksamhet, men även hemvärnet. Medlemmar i dessa organisationer kallas för frivillig personal. Frivillig personal har samma rätt till familjebidrag som totalförsvarspliktiga. Det gäller om tjänstgöringen pågår i minst fyra dagar i följd och inte skulle ge rätt till lön eller dagpenning (1 § och 12 § förordningen om förmåner till frivilliga).

De frivilliga försvarsorganisationerna är:

• Svenska försvarsutbildningsförbundet
• Insatsingenjörernas riksförbund
• Flygvapenfrivilligas riksförbund
• Frivilliga automobilkårernas riksförbund
• Frivilliga flygkåren
• Frivilliga motorcykelkårernas riksförbund
• Frivilliga radioorganisationen
• Försvarets personaltjänstförbund
• Svenska blå stjärnan
• Föreningen svenska röda korset i fråga om medverkan i totalförsvarets sjukvård och i verksamheten för civilbefolkningens skydd i krig
• Riksförbundet Sveriges lottakårer
• Sjövärnskårernas riksförbund
• Svenska brukshundklubben
• Svenska fallskärmsförbundet
• Svenska pistolskytteförbundet
• Svenska skyttesportförbundet
• Sveriges civilförsvarsförbund
• Sveriges bilkårers riksförbund.

2.3.6 Ledamöter

Vid en årlig kongress väljs upp till fem ledamöter som ska representera övriga totalförsvarspliktiga under kommande år. Ledamöterna har rätt att behålla sitt familjebidrag under hela tiden som uppdraget pågår, även om de inte längre går grundutbildningen. Det gäller också om de tjänstgör för att skola in nya ledamöter (20 § förordningen [2017:1249] om medinflytande för totalförsvarspliktiga).